Det kyrkliga kulturarvet

De kyrkliga kulturminnena är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Den kyrkoantikvariska ersättningen spelar en viktig roll för bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena för framtiden. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till den kyrkoantikvariska ersättningens nivå i budgetpropositionen för 2025.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att den nationella överblicken över vård- och underhållsbehovet på sikt blir bättre, vilket skapar goda förutsättningar för att få en samlad bild av vilka behov som finns. Det är därför positivt att Svenska kyrkan arbetar för att ta fram mer detaljerade uppgifter om stiftens vård- och underhållsbehov.

Frågan om tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena är viktig. Regeringen gör bedömningen att tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena fortfarande är god men att behovet av ett systematiskt tillgängliggörande arbete kvarstår för att säkerställa att tillgängligheten inte ska försämras framöver. Utskottet delar denna bedömning.

Kyrkans insatser för att förmedla kunskap om och upplevelser av det kyrkliga kulturarvet, såväl det materiella som det immateriella, bidrar till att skapa intresse och engagemang för det kyrkliga kulturarvet.

Utskottet anser inte att det i dagsläget finns skäl till tillkännagivanden enligt motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna 2023/24:351 (SD) yrkandena 10 och 12, 2023/24:357 (SD) yrkande 2 och 2023/24:1487 (S), 2023/24:1892 (SD) yrkande 1, 2023/24:2686 (S) yrkande 24 och 2023/24:2882 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Bevarandet av det kyrkliga kulturarvet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att Svenska kyrkan kontinuerligt arbetar för att stärka och kvalitetssäkra inventeringen av och kännedomen om det kyrkliga fastighetsbeståndet och kyrkliga inventarier, bl.a. genom att använda digital teknik. Detta innebär att överblicken över det kyrkliga kulturarvet ökar. Utskottet noterar vidare att användningen av digitala kanaler i kyrkans verksamheter har ökat. Utskottet delar regeringens uppfattning att digitala kanaler kan vara ett komplement till det fysiska tillgängliggörandet av det kyrkliga kulturarvet.

Med hänvisning till pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:351 (SD) yrkande 11 och 2023/24:2887 (C) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Dokumentation av det kyrkliga kulturarvet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 5. Läs betänkandet

Utskottet menar att regeringens skrivelse 2023/24:109 De kulturhistoriska värdena inom svenska kyrkan – om förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet ger en mångsidig och utförlig bild av arbetet med att skydda det kyrkliga kulturarvet. Utskottet delar regeringens bedömning att den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Utskottet instämmer även i bedömningen att staten även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, bör ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Dokumentation av det kyrkliga kulturarvet, punkt 1 (SD)

av Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD), Anna-Lena Hedberg (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:351 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11 och

avslår motion

2023/24:2887 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Få andra idéer och institutioner har haft en så betydande påverkan på den svenska kulturen som kristendomen och kyrkan. Genom åren har den svenska kulturen och kyrkan ömsesidigt påverkat varandra. Svensk arkitektur är ett område som starkt präglats av vårt kristna arv, särskilt genom våra ca 3 400 svenska kyrkor, många med en unik svensk design som skiljer sig från kyrkor i andra länder. Svenska kyrkan är förvaltare av dessa historiska byggnader och ansvarar för att bevara dem så att kommande generationer också kan ta del av dem. Om medlemsantalet i Svenska kyrkan fortsätter att minska är det emellertid möjligt att kyrkan inte kommer att ha tillräckliga resurser att underhålla de kulturhistoriska byggnaderna.

Vi föreslår därför att regeringen tar initiativ till att genomföra en nationell översyn av vilka kyrkor som riskerar att tas ur bruk. Detta arbete måste genomföras i samverkan med Svenska kyrkan så snart som möjligt.

2.

Dokumentation av det kyrkliga kulturarvet, punkt 1 (V, C, MP)

av Mats Berglund (MP), Vasiliki Tsouplaki (V) och Catarina Deremar (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2887 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 1–3 och

avslår motion

2023/24:351 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 11.

Ställningstagande

Vi menar att digitaliseringen ger möjligheter att ytterligare tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet. Digital dokumentation, från enkla fotografier med mobilkamera till 3D-skanning och andra mer avancerade metoder, har i det sammanhanget en viktig betydelse vilket inte uppmärksammas i regeringens skrivelse. Samtidigt skapar den ökande digitaliseringen av historiskt källmaterial, bl.a. i regi av Riksarkivet och civilsamhällesaktörer, nya möjligheter när det gäller dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen. Det är viktigt att Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har kompetens att uppmärksamma och utnyttja dessa möjligheter eller har de resurser som behövs för att använda sig av extern kompetens.

Det är olyckligt att den digitala förteckningstjänsten av inventarier som omfattas av kulturmiljölagen inte används av alla församlingar eller pastorat och att alla länsstyrelser inte har tillgång till den. En tillgänglig förteckning som är så komplett som möjligt är viktig inte minst av beredskapsskäl. Det skulle även underlätta Riksantikvarieämbetets och länsstyrelsernas viktiga uppdrag enligt kulturmiljölagen samt myndigheternas samverkan med Svenska kyrkan.

Enligt regeringens skrivelse behöver både Svenska kyrkan och länsstyrelserna se över sitt arbete med att kartlägga vård- och underhållsbehov. Det har tidigare konstaterats att länsstyrelsernas tillsyn varit otillfredsställande i såväl omfattning som tillvägagångssätt. Länsstyrelserna behöver tydligare prioritera tillsynsverksamheten och regeringen bör ge länsstyrelserna bättre förutsättningar för att det ska bli möjligt.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ge regeringen till känna.

3.

Det kyrkliga kulturarvet, punkt 2 (S, MP)

av Mats Berglund (MP), Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Louise Thunström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 24 och

avslår motionerna

2023/24:351 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 10 och 12,

2023/24:1487 av Mirja Räihä m.fl. (S) och

2023/24:2882 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Många av de kyrkliga fastigheter som finns i Sverige utgör en viktig del av vårt kulturarv. För att kunna utföra vård och underhåll och göra restaureringar finns den kyrkoantikvariska ersättningen som stöd. Trots det står Svenska kyrkan själv för den största delen av kostnaden för underhållet. Eftersom kulturarvet inte enbart är viktigt för de som är en del av den svenska kyrkan är det rimligt att vi gemensamt är med och bidrar till finansieringen. Vi vill därför att ersättningen ska anpassas till kostnadsutvecklingen och att regeringen löpande ser över storleken på den kyrkoantikvariska ersättningen.

4.

Det kyrkliga kulturarvet, punkt 2 (SD)

av Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD), Anna-Lena Hedberg (SD) och Victoria Tiblom (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:351 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 10 och 12 samt

Ur avsnittet "Skrivelsen" i betänkandet. Läs betänkandet