Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport och konstaterar likt Riksrevisionen och regeringen att en utökad kontroll är nödvändig för att den statliga bidragsgivningen till civilsamhället ska vara effektiv och korrekt, och att det är av stor vikt att statliga medel enbart ges till sådan verksamhet som har rätt att få stöd för att bibehålla förtroendet för både statsbidragssystemet och det civila samhället. Samtidigt måste det civila samhällets självständighet och oberoende värnas. Utskottet delar också Riksrevisionens och regeringens bedömning att det finns utvecklingsbehov i fråga om myndigheternas kontrollverksamhet. Med anledning av detta ser utskottet positivt på de initiativ som regeringen tagit, bl.a. uppdraget som lämnades till Statskontoret att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, som nyligen redovisats till regeringen samt uppdragen till Jämställdhetsmyndigheten att bl.a. utveckla och stärka kontrollen i myndighetens verksamhet som avser bidragsgivning. Utskottet utgår från att även andra bidragsgivande myndigheter vid behov får uppdrag i syfte att utveckla och stärka sin kontroll och att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven. Utskottet noterar och ser positivt på att regeringen avser att återkomma i frågan om nya demokrativillkor i mars 2024.

Utskottet välkomnar vidare att regeringen gått vidare med förslagen att inrätta en nationell central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp och utvärdera stödfunktionen för att tillse att den blir effektiv och ändamålsenlig.

Utskottet noterar också att Statskontoret föreslagit att ett företrädarregister för ideella föreningar som tar emot statliga stöd bör utredas. Utskottet anser inte att regeringens beredning av Statskontorets förslag bör föregripas.

När det gäller motionsyrkanden om åtgärder som ökar insynen i civilsamhällesorganisationer som mottar offentliga bidrag i förhållande till svenska myndigheter samt att se över behovet av en myndighet med ansvar för all utbetalning av stöd till civilsamhället och kontroll över dess användning, utgår utskottet från att dessa frågor kan komma att beröras vid regeringens fortsatta arbete och kommande beredning av bl.a. Statskontorets förslag. Detta arbete bör inte föregripas.

När det gäller Riksrevisionens förslag om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället anser utskottet, likt regeringen, att ett utökat samarbete mellan myndigheter skulle vara gynnsamt för bidragsgivningens effektivitet, och att en central databas skulle kunna ge bidragsgivande myndigheter större möjlighet till samarbete. Utskottet delar dock regeringens bedömning att Riksrevisionens förslag innehåller flera frågor som behöver analyseras närmare, och välkomnar därför regeringens avsikt att låta lämplig myndighet utreda dessa frågor.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:359 (SD) yrkandena 10 och 11, 2023/24:2413 (L) yrkandena 22 och 23, 2023/24:2759 (S) och 2023/24:2762 (SD) yrkandena 1–3 samt föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Central databas för bidrag, utvärdering av den nationella stödfunktionen och ökad insyn, punkt 1 (SD)

av Alexander Christiansson (SD), Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD) och Anna-Lena Hedberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:359 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

2023/24:2762 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör gå vidare med Riksrevisionens rekommendation om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som tar del av sådant stöd. En sådan databas är en förutsättning för att myndigheter tillsammans ska kunna samverka samt upptäcka fusk och felaktigheter i ett tidigt skede. Civilsamhällesorganisationer som exempelvis trossamfund verkar ofta inom en rad olika områden i det svenska samhället – således kan de även motta stöd från en mängd olika myndigheter. Samverkan i syfte att motverka fusk genom en central databas är därför en förutsättning för att myndigheter som hanterar statsbidragen till civilsamhället ska kunna upptäcka problem i ett tidigt skede. Vi anser vidare att en central databas som omfattar statsbidrag till civilsamhället bör vidareutvecklas till att även omfatta motsvarande bidrag på kommunal och regional nivå. Det är viktigt för att få en än mer heltäckande bild av vilka bidrag som berörda organisationer mottar i Sverige.

Sverigedemokraterna och regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2024 att det ska inrättas en liknande nationell stödfunktion som den som Riksrevisionen föreslår i sin granskning. Stödfunktionen kommer enligt förslaget i propositionen att etableras vid Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet och ha som uppgift att se till att offentliga bidrag inte går till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer. Att denna stödfunktion blir effektiv är mycket viktigt för Sverigedemokraterna, inte minst då vi lever i en tid där islamister stärker sin ställning med det svenska civilsamhället som verktyg. Det finns vissa skillnader mellan den stödfunktion som vi föreslår ska inrättas och den som Riksrevisionen föreslår, men de båda har till synes snarlika mål. Det är dock avgörande att den stödfunktion som föreslås inrättas fr.o.m. 2024 blir ändamålsenlig. Därför behöver den, likt många andra statliga insatser, utvärderas. Frågan om att bekämpa extremism i det offentligfinansierade civilsamhället är akut, och för att följa upp att stödfunktionen fungerar enligt plan vill vi se en noggrann utvärdering av den efter inrättandet. Exempelvis skulle utvärderingen av stödfunktionen kunna ske årligen de närmaste åren efter inrättandet för att följa utvecklingen i anslutning till att den kommer på plats. Att se till att en noggrann utvärdering görs kan bidra till att säkerställa att den inrättade stödfunktionen fungerar, och det skulle även skapa ett underlag för att senare kunna genomföra justeringar i stödfunktionen.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport och konstaterar likt Riksrevisionen och regeringen att en utökad kontroll är nödvändig för att den statliga bidragsgivningen till civilsamhället ska vara effektiv och korrekt, och att det är av stor vikt att statliga medel enbart ges till sådan verksamhet som har rätt att få stöd för att bibehålla förtroendet för både statsbidragssystemet och det civila samhället. Samtidigt måste det civila samhällets självständighet och oberoende värnas. Utskottet delar också Riksrevisionens och regeringens bedömning att det finns utvecklingsbehov i fråga om myndigheternas kontrollverksamhet. Med anledning av detta ser utskottet positivt på de initiativ som regeringen tagit, bl.a. uppdraget som lämnades till Statskontoret att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, som nyligen redovisats till regeringen samt uppdragen till Jämställdhetsmyndigheten att bl.a. utveckla och stärka kontrollen i myndighetens verksamhet som avser bidragsgivning. Utskottet utgår från att även andra bidragsgivande myndigheter vid behov får uppdrag i syfte att utveckla och stärka sin kontroll och att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven. Utskottet noterar och ser positivt på att regeringen avser att återkomma i frågan om nya demokrativillkor i mars 2024.

Utskottet välkomnar vidare att regeringen gått vidare med förslagen att inrätta en nationell central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp och utvärdera stödfunktionen för att tillse att den blir effektiv och ändamålsenlig.

Utskottet noterar också att Statskontoret föreslagit att ett företrädarregister för ideella föreningar som tar emot statliga stöd bör utredas. Utskottet anser inte att regeringens beredning av Statskontorets förslag bör föregripas.

När det gäller motionsyrkanden om åtgärder som ökar insynen i civilsamhällesorganisationer som mottar offentliga bidrag i förhållande till svenska myndigheter samt att se över behovet av en myndighet med ansvar för all utbetalning av stöd till civilsamhället och kontroll över dess användning, utgår utskottet från att dessa frågor kan komma att beröras vid regeringens fortsatta arbete och kommande beredning av bl.a. Statskontorets förslag. Detta arbete bör inte föregripas.

När det gäller Riksrevisionens förslag om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället anser utskottet, likt regeringen, att ett utökat samarbete mellan myndigheter skulle vara gynnsamt för bidragsgivningens effektivitet, och att en central databas skulle kunna ge bidragsgivande myndigheter större möjlighet till samarbete. Utskottet delar dock regeringens bedömning att Riksrevisionens förslag innehåller flera frågor som behöver analyseras närmare, och välkomnar därför regeringens avsikt att låta lämplig myndighet utreda dessa frågor.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:359 (SD) yrkandena 10 och 11, 2023/24:2413 (L) yrkandena 22 och 23, 2023/24:2759 (S) och 2023/24:2762 (SD) yrkandena 1–3 samt föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Central databas för bidrag, utvärdering av den nationella stödfunktionen och ökad insyn, punkt 1 (SD)

av Alexander Christiansson (SD), Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD) och Anna-Lena Hedberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:359 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

2023/24:2762 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör gå vidare med Riksrevisionens rekommendation om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som tar del av sådant stöd. En sådan databas är en förutsättning för att myndigheter tillsammans ska kunna samverka samt upptäcka fusk och felaktigheter i ett tidigt skede. Civilsamhällesorganisationer som exempelvis trossamfund verkar ofta inom en rad olika områden i det svenska samhället – således kan de även motta stöd från en mängd olika myndigheter. Samverkan i syfte att motverka fusk genom en central databas är därför en förutsättning för att myndigheter som hanterar statsbidragen till civilsamhället ska kunna upptäcka problem i ett tidigt skede. Vi anser vidare att en central databas som omfattar statsbidrag till civilsamhället bör vidareutvecklas till att även omfatta motsvarande bidrag på kommunal och regional nivå. Det är viktigt för att få en än mer heltäckande bild av vilka bidrag som berörda organisationer mottar i Sverige.

Sverigedemokraterna och regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2024 att det ska inrättas en liknande nationell stödfunktion som den som Riksrevisionen föreslår i sin granskning. Stödfunktionen kommer enligt förslaget i propositionen att etableras vid Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet och ha som uppgift att se till att offentliga bidrag inte går till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer. Att denna stödfunktion blir effektiv är mycket viktigt för Sverigedemokraterna, inte minst då vi lever i en tid där islamister stärker sin ställning med det svenska civilsamhället som verktyg. Det finns vissa skillnader mellan den stödfunktion som vi föreslår ska inrättas och den som Riksrevisionen föreslår, men de båda har till synes snarlika mål. Det är dock avgörande att den stödfunktion som föreslås inrättas fr.o.m. 2024 blir ändamålsenlig. Därför behöver den, likt många andra statliga insatser, utvärderas. Frågan om att bekämpa extremism i det offentligfinansierade civilsamhället är akut, och för att följa upp att stödfunktionen fungerar enligt plan vill vi se en noggrann utvärdering av den efter inrättandet. Exempelvis skulle utvärderingen av stödfunktionen kunna ske årligen de närmaste åren efter inrättandet för att följa utvecklingen i anslutning till att den kommer på plats. Att se till att en noggrann utvärdering görs kan bidra till att säkerställa att den inrättade stödfunktionen fungerar, och det skulle även skapa ett underlag för att senare kunna genomföra justeringar i stödfunktionen.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport och konstaterar likt Riksrevisionen och regeringen att en utökad kontroll är nödvändig för att den statliga bidragsgivningen till civilsamhället ska vara effektiv och korrekt, och att det är av stor vikt att statliga medel enbart ges till sådan verksamhet som har rätt att få stöd för att bibehålla förtroendet för både statsbidragssystemet och det civila samhället. Samtidigt måste det civila samhällets självständighet och oberoende värnas. Utskottet delar också Riksrevisionens och regeringens bedömning att det finns utvecklingsbehov i fråga om myndigheternas kontrollverksamhet. Med anledning av detta ser utskottet positivt på de initiativ som regeringen tagit, bl.a. uppdraget som lämnades till Statskontoret att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, som nyligen redovisats till regeringen samt uppdragen till Jämställdhetsmyndigheten att bl.a. utveckla och stärka kontrollen i myndighetens verksamhet som avser bidragsgivning. Utskottet utgår från att även andra bidragsgivande myndigheter vid behov får uppdrag i syfte att utveckla och stärka sin kontroll och att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven. Utskottet noterar och ser positivt på att regeringen avser att återkomma i frågan om nya demokrativillkor i mars 2024.

Utskottet välkomnar vidare att regeringen gått vidare med förslagen att inrätta en nationell central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp och utvärdera stödfunktionen för att tillse att den blir effektiv och ändamålsenlig.

Utskottet noterar också att Statskontoret föreslagit att ett företrädarregister för ideella föreningar som tar emot statliga stöd bör utredas. Utskottet anser inte att regeringens beredning av Statskontorets förslag bör föregripas.

När det gäller motionsyrkanden om åtgärder som ökar insynen i civilsamhällesorganisationer som mottar offentliga bidrag i förhållande till svenska myndigheter samt att se över behovet av en myndighet med ansvar för all utbetalning av stöd till civilsamhället och kontroll över dess användning, utgår utskottet från att dessa frågor kan komma att beröras vid regeringens fortsatta arbete och kommande beredning av bl.a. Statskontorets förslag. Detta arbete bör inte föregripas.

När det gäller Riksrevisionens förslag om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället anser utskottet, likt regeringen, att ett utökat samarbete mellan myndigheter skulle vara gynnsamt för bidragsgivningens effektivitet, och att en central databas skulle kunna ge bidragsgivande myndigheter större möjlighet till samarbete. Utskottet delar dock regeringens bedömning att Riksrevisionens förslag innehåller flera frågor som behöver analyseras närmare, och välkomnar därför regeringens avsikt att låta lämplig myndighet utreda dessa frågor.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:359 (SD) yrkandena 10 och 11, 2023/24:2413 (L) yrkandena 22 och 23, 2023/24:2759 (S) och 2023/24:2762 (SD) yrkandena 1–3 samt föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Central databas för bidrag, utvärdering av den nationella stödfunktionen och ökad insyn, punkt 1 (SD)

av Alexander Christiansson (SD), Jonas Andersson (SD), Runar Filper (SD) och Anna-Lena Hedberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:359 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 11 och

2023/24:2762 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör gå vidare med Riksrevisionens rekommendation om att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som tar del av sådant stöd. En sådan databas är en förutsättning för att myndigheter tillsammans ska kunna samverka samt upptäcka fusk och felaktigheter i ett tidigt skede. Civilsamhällesorganisationer som exempelvis trossamfund verkar ofta inom en rad olika områden i det svenska samhället – således kan de även motta stöd från en mängd olika myndigheter. Samverkan i syfte att motverka fusk genom en central databas är därför en förutsättning för att myndigheter som hanterar statsbidragen till civilsamhället ska kunna upptäcka problem i ett tidigt skede. Vi anser vidare att en central databas som omfattar statsbidrag till civilsamhället bör vidareutvecklas till att även omfatta motsvarande bidrag på kommunal och regional nivå. Det är viktigt för att få en än mer heltäckande bild av vilka bidrag som berörda organisationer mottar i Sverige.

Sverigedemokraterna och regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2024 att det ska inrättas en liknande nationell stödfunktion som den som Riksrevisionen föreslår i sin granskning. Stödfunktionen kommer enligt förslaget i propositionen att etableras vid Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet och ha som uppgift att se till att offentliga bidrag inte går till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer. Att denna stödfunktion blir effektiv är mycket viktigt för Sverigedemokraterna, inte minst då vi lever i en tid där islamister stärker sin ställning med det svenska civilsamhället som verktyg. Det finns vissa skillnader mellan den stödfunktion som vi föreslår ska inrättas och den som Riksrevisionen föreslår, men de båda har till synes snarlika mål. Det är dock avgörande att den stödfunktion som föreslås inrättas fr.o.m. 2024 blir ändamålsenlig. Därför behöver den, likt många andra statliga insatser, utvärderas. Frågan om att bekämpa extremism i det offentligfinansierade civilsamhället är akut, och för att följa upp att stödfunktionen fungerar enligt plan vill vi se en noggrann utvärdering av den efter inrättandet. Exempelvis skulle utvärderingen av stödfunktionen kunna ske årligen de närmaste åren efter inrättandet för att följa utvecklingen i anslutning till att den kommer på plats. Att se till att en noggrann utvärdering görs kan bidra till att säkerställa att den inrättade stödfunktionen fungerar, och det skulle även skapa ett underlag för att senare kunna genomföra justeringar i stödfunktionen.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet