Public service och film

Som framgår ovan beslutade regeringen i februari 2023 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att föreslå hur public service-uppdraget ska regleras fr.o.m. 2026 samt föreslå vad som ska ingå i uppdraget under kommande tillståndsperiod (dir. 2023:27).

Förslagen ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten samt upprätthålla och värna dess oberoende. Syftet med kommittén är att hitta lösningar som långsiktigt värnar en oberoende public service och som säkerställer verksamhetens självständighet och integritet. I uppdraget ingår också att utreda hur public service-verksamhetens legitimitet och höga förtroende kan stärkas ytterligare.

Utskottet välkomnar att regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté i syfte att skapa goda förutsättningar för den framtida public service-verksamheten och för att upprätthålla och värna dess oberoende, och utskottet ser fram emot att ta del av utredningens förslag under våren.

Mot bakgrund av det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2023/24:885 (SD) yrkandena 2–4, 2023/24:938 (S), 2023/24:1939 (S) samt 2023/24:2483 (C) yrkande 20.

Ur avsnittet "Framtida villkor för public service" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Som framgår ovan beslutade regeringen i februari 2023 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att föreslå hur public service-uppdraget ska regleras fr.o.m. 2026 samt föreslå vad som ska ingå i uppdraget under kommande tillståndsperiod (dir. 2023:27).

Förslagen ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten samt upprätthålla och värna dess oberoende. Syftet med kommittén är att hitta lösningar som långsiktigt värnar en oberoende public service och som säkerställer verksamhetens självständighet och integritet. I uppdraget ingår också att utreda hur public service-verksamhetens legitimitet och höga förtroende kan stärkas ytterligare.

Utskottet välkomnar att regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté i syfte att skapa goda förutsättningar för den framtida public service-verksamheten och för att upprätthålla och värna dess oberoende, och utskottet ser fram emot att ta del av utredningens förslag under våren.

Mot bakgrund av det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2023/24:885 (SD) yrkandena 2–4, 2023/24:938 (S), 2023/24:1939 (S) samt 2023/24:2483 (C) yrkande 20.

Ur avsnittet "Framtida villkor för public service" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Sveriges Radio AB:s arkiv innehåller ett urval av sökbara radioprogram från 1930-talet och framåt och att prioriteringar inom ramen för verksamheten är en fråga för Sveriges Radio AB. Utskottet finner inte skäl för tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet. Motion 2023/24:1691 (S) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Öppet arkiv för Sveriges Radio AB" i betänkandet. Läs betänkandet

För att göra en filminspelning på en offentlig plats behövs tillstånd av Polismyndigheten och markägaren. Markägaren kan t.ex. vara staten, en kommun eller en privat markägare. För att göra en inspelning som påverkar större vägar m.m. krävs således i allmänhet tillstånd av Polismyndigheten och aktuell länsstyrelse. Tillståndet söks hos polisen. I ordningslagen (1993:1617) finns vidare bestämmelser om användningen av offentliga platser och om allmän ordning och säkerhet (3 kap. 1 §).

Utskottet anser att den gällande ordningen är väl avvägd och avstyrker därmed motion 2023/24:1380 (KD).

Ur avsnittet "Produktion av film" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor. Detta har gjorts i betänkandet 2022/23:KrU9. Utskottet avstyrker därför yrkandena i bilaga 2.

Reservationer

1.

Framtidens filmpolitik, punkt 4 (S)

av Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S) och Ewa Pihl Krabbe (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 27,

bifaller delvis motion

2023/24:1883 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 1–7 och

avslår motionerna

2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1–4, 6–8 och 11–13,

2023/24:988 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6 och

2023/24:2483 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6.

Ställningstagande

Knappast någon annan kulturyttring kan jämföra sig med film och rörlig bild när det gäller kulturell och social genomslagskraften. Film och rörlig bild är sannolikt också den kulturella näring som har de största samhällsekonomiska effekterna. Den skapar arbetstillfällen och bidrar till både lokal kreativitet och internationellt utbyte mellan länder.

En ny svensk filmpolitik har alla förutsättningar att bli framgångsrik. Men då krävs en ordentlig analys som förmår adressera de stora utmaningar som svensk film och tv står inför. För att svensk film skall bli en angelägenhet för publiken locka tillbaks biobesökarna till biograferna måste vi belysa och ge bästa förutsättningar för dessa kulturskapare och att filmkulturen skall finnas kvar i hela vårt avlånga land.

De kulturella och kreativa näringarna växer i Sverige och har en inverkan på tillväxten nationellt och regionalt. Trots detta behandlas filmbranschen inte som den tillväxtmotor som den har potential att utgöra. Flera statliga offentliga utredningar visar att de kreativa näringarna behöver bättre förutsättningar genom stärkt investeringskapital, incitament för produktioner i Sverige och understöd från det offentliga avseende kompetensförsörjning. Flera regionala insatser har haft betydelse i denna riktning, inte minst Film i Väst som får anses vara en framgångsrik och väletablerad filmfond i Sverige.

Om svensk innehållsproduktion ska kunna klara den internationella konkurrensen och erbjuda mer av svenskt kvalitativt innehåll till publiken behövs en ny ekonomisk- och politisk modell. Detta i syfte att motverka marknadsbrister som mindre innehåll på det egna landets språk, ge förmåga till ett litet språkland att konkurrera och motverka andra språkländers dominans samt bidra till en kulturell diversitet. Vi menar att riksdagens partier måste involveras i ett gemensamt omtag av finansieringen av svensk film inför framtiden.

Vi menar att frågan om svensk films möjligheter att växa är en betydande fråga för den svenska kulturella och kreativa näringen. En ny svensk filmpolitik måste se över nivån på produktionsincitamenten, den statliga samverkan med de regionala fonderna samt nivån på och förordningens struktur för fördelningen av filmproduktionsincitamentet.

Den 1 januari 2017 infördes en statlig filmpolitik som då ersatte den filmavtalsmodell som funnits sedan 1963. Efter sju år med statlig filmpolitik är det dags att i grunden se över filmpolitikens mål, inriktning och finansiering.

I samband med avskaffandet av det tidigare filmavtalet och övergången till en statlig filmpolitik höjdes momsen på biografbiljetter från 6 procent till 25 procent. Samtidigt slopades den s.k. biografavgiften på 10 procent som biografägarna betalade in till filmavtalet. Denna förändring har negativt påverkat besöksantalet. Enligt en promemoria från Kulturdepartementet 2015 innebar höjningen av momsen en intäktshöjning om 260 miljoner kronor.

Momsen på biografbiljetter varierar mellan EU- länderna. Sverige sticker ut med 25 procent moms som högst och Frankrike med 5,5 procent som lägst. Vilken inverkan den höga svenska biografmomsen har måste närmare utvärderas. Folkets Hus och Parker rapporterar att ett trettiotal av deras minsta biografer har tvingats att höja sina biljettpriser med 10–20 kronor per biljett och små privatägda biografer anger att momshöjningen resulterat i att man sålt verksamheten till kommunen. SF Bio har valt att inte höja priserna, men menar att momshöjningen påverkar hur de kan utveckla driften av sina biografer i framtiden. Den samlade biografbranschen anser att film på bio ska ha samma momssats som övrig kultur, dvs. 6 procent.

Andra viktiga frågor avseende filmpolitik som bör ses över är

• tillgången till biografer över hela landet

• digitalisering av svensk film

• illegal hantering av film – piracyfrågan

• film på minoritetsspråk samt främjande av svensk och nordisk film

• audiovisuella avgifter

• arkivbehoven för svensk film och dataspel

• kulturskolornas undervisning i film- och spelskapande

• kompetensförsörjningen inom film- och spel-/gamingmarknaden

• utvecklingen av spel- och gamingbranschen

• utmaningar avseende AI inom film- och spelområdet

• Filminstitutets branschråd, vars verksamhet rönt kritik

• utveckling av filmproduktionsincitamentet, bl.a. se över underfinansieringen och ansökningsförfarandet

Audiovisuell avgift

Avgifter för strömningstjänster tillämpas inte i Sverige. I Frankrike och Norge tas däremot skatt eller avgifter ut för vod-tjänster (video on demand). I Tyskland tillämpas en filmavgift. I Danmark tas en avgift på 2 procent av de internationella strömningstjänsternas inkomster ut. Avgiften är den första i sitt slag i de nordiska länderna, och målet är att gynna de inhemska filmproduktionerna. Då denna intäktskälla för tv och film ännu inte har utretts i Sverige är det av betydande intresse att se över frågan.

Produktionsincitament

Detta är ett stöd till produktion av spelfilm, dokumentärfilm och drama- eller dokumentärserier som infördes i samband med den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringens budget för 2022. Stödet ges i form av en produktionsrabatt om 25 procent av produktionskostnaderna.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet