Statens stöd till trossamfund och civilsamhället

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 12. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 12. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 och 12. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 12. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 12. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 12. Läs betänkandet

Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället ska förbättras, och det civila samhällets oberoende är en central princip i politiken för det civila samhället[1]. Utskottet anser att det civila samhället är av väsentlig betydelse för demokratin, fyller många viktiga funktioner och är en av samhällets grundbultar. Bibliotek, studieförbund, folkhögskolor och föreningslivet m.fl. verkar som demokratiskola, röstbärare och opinionsbildare och skapar samhällsnyttig verksamhet inom olika sektorer samt bidrar till gemenskap och tillit mellan människor och skapar ett tryggare och mer inkluderande samhälle. Utskottet konstaterar att omfattande statliga medel tilldelas det civila samhället varje år och att den höga andelen generella bidrag är i linje med ambitionen om ett självständigt och oberoende civilsamhälle med stort utrymme för egna initiativ. Utskottet anser att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda och inte bör leda till några tillkännagivanden från riksdagens sida. Motionerna 2023/24:1993 (S) och 2023/24:2661 (S) yrkande 6 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Värnande av civilsamhället" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning i förslaget till ny lag om statsbidrag till trossamfund när det gäller syftet med att ge statsbidrag till trossamfund. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1579 (M) yrkande 1 som vill se över möjligheten att sluta finansiera religiös verksamhet med skattemedel.

Utskottet anser att övriga motionsyrkanden till stora delar blir tillgodosedda med regeringens förslag om nya demokrativillkor. Motionerna 2023/24:359 (SD) yrkandena 6, 9 och 12, 2023/24:884 (SD) yrkande 6, 2023/24:1396 (M) yrkande 13 och 2023/24:2484 (C) yrkande 48 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Stöd till civilsamhället inklusive trossamfund" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Motionsyrkandena som tas upp i bilaga 3 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2022/23 har detta gjorts i betänkande 2022/23:KrU5. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Villkor för statsbidrag till trossamfund, punkt 3 (V, MP)

av Mats Berglund (MP) och Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 och

2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

I betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) föreslogs att stöd ska få lämnas till ett trossamfund som har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år och har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige. Den förra regeringen lämnade samma förslag i proposition 2021/22:272. I den aktuella propositionen har regeringen i stället satt antalet till minst 2 500 betjänade. Vi håller med utredningen och anser att stöd ska få lämnas till ett registrerat trossamfund som har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige.

2.

Återkrav av statsbidrag till trossamfund, punkt 4 (C)

av Catarina Deremar (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2877 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

I utredningens förslag till lag om statens stöd till trossamfund (SOU 2018:18) fanns en reglering om återkrav av statsbidrag som inte finns med i propositionen. För tydlighets skull anser jag att en sådan reglering bör finnas med även i den föreslagna lagen om statens stöd till trossamfund.

3.

Demokratisk uppbyggnad som demokrativillkor, punkt 5 (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 4.

Ställningstagande

I de nuvarande demokratikriterierna finns det krav på att en organisation ska ha en demokratisk uppbyggnad. Det är ett relevant krav för många delar av civilsamhället men inte alla, såsom stiftelser. Vid bedömningen av vad som är en demokratisk uppbyggnad har dock Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) under de senaste åren gjort stora avsteg från det som gällt i svensk föreningstradition i över hundra år. Den struktur som t.ex. politiska partier, fackföreningsrörelsen och en stor mängd andra landsomfattande organisationer har, med nationella stadgar som gäller för alla lokalföreningar, har stämplats som odemokratisk. En rad ungdomsförbund och ungdomsorganisationer har till följd av detta ändrat sina stadgar. Vänsterpartiet har under många år påtalat det orimliga i detta förfarande och har velat se förtydliganden kring detta villkor. Civilsamhällets medlemsdemokrati måste värnas och bidragen ska vara till för att hjälpa organisationerna, inte detaljstyra hur organisationernas verksamhet ska se ut och genomföras. Regeringen menar att det inte har framkommit några problem med tillämpningen av detta kriterium och det har därför inte ingått i utredningen, men man skriver att det är upp till Allmänna arvsfonden själv om man vill ställa sådana villkor och att det även framledes kommer att finnas med i de olika bidragsförordningarna. Detta är problematiskt. Jag anser att regeringen bör utreda kriteriet om demokratisk uppbyggnad utifrån den omfattande kritik som funnits mot framför allt tillämpningen hos MUCF och återkomma med det till riksdagen.

4.

Företrädarskap för organisationer och trossamfund, punkt 6 (V)

av Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2 och

bifaller delvis motion

2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Trots kritik från flera remissinstanser har regeringen inte gjort nödvändiga förändringar när det gäller definitionen av företrädare för trossamfundet, församlingen eller organisationen, jämfört med proposition 2021/22:272. I Vänsterpartiets motion i samband med den förra propositionen framförde vi att definitionen i förslaget är för bred och för otydlig, och vi menar att detsamma gäller i den nu aktuella propositionen. Regeringen har fortfarande inte lyckats redogöra för vem man anser vara företrädare. Det leder till stor oklarhet kring hur regeln egentligen kommer att tillämpas. Som vissa remissinstanser påpekat riskerar nuvarande skrivningar att leda till en lång ansvarskedja, en kedja där ledningen på en nivå riskerar att bli ansvarig för det som händer i delar av organisationen där den enligt sina egna stadgar inte har utrymme att agera. Som exempel lyfter Studieförbunden i samverkan upp att det inom deras samlade verksamhet finns ca 115 000 ideella cirkelledare. Det är inte rimligt att anse att alla de kan sägas vara representanter på samma sätt som valda styrelseledamöter. Vänsterpartiet undrar hur stort problem regeringen menar att det är att olika representanter i organisationer som i dag uppbär statsbidrag stöder antidemokratiska strömningar. Och hur vanligt är det att dessa individer får genomslag i organisationen på ett sätt som förändrar organisationens demokratiska utgångspunkter? I de få fall som hittills uppdagats har organisationerna så gott som alltid tydligt tagit avstånd och påvisat att det inte är organisationens ståndpunkt. Det är enligt de bedömningar som redogörs för i propositionen förenligt med föreningsfriheten att ställa upp demokrativillkor då det fortsätter vara möjligt att organisera sig även utan statligt ekonomiskt stöd, men för många blir det en hög tröskel om verksamheten fullt ut ska finansieras med egenavgifter. Därför är min bedömning att det är ett mycket stort ingrepp att undandra en hel organisation som kan ha flera hundra tusen medlemmar dess ekonomiska stöd utifrån en enskild persons agerande. Jag anser därför att texten om företrädarskap måste förtydligas, och de som omfattas måste vara de som valts av organisationen att faktiskt företräda den. Förslagen om företrädarskap bör därför förtydligas med utgångspunkt i att företrädare är den som har en ledande ställning och att exempel på roller ska tillkomma i författningstexten i de fall där dessa kriterier förekommer.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet