Kultur och fritid för barn och unga

Utskottet vill betona vikten av att ge alla barn och unga likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Läsningen har stor betydelse för utbildning, privatliv, arbetsliv och samhällsliv. God läsförmåga är grund för barns och ungas kunskapsutveckling och möjlighet att ta del av och påverka det samhälle vi lever i. Det är därför viktigt att stärka barns och ungas läsförmåga och läslust redan från tidig ålder, bl.a. med hjälp av vuxna förebilder. Utskottet noterar att en rad olika insatser genomförs på området och att särskilda medel avsätts för läsfrämjande arbete. Biblioteken har en viktig roll för att främja läsning och väcka intresse för litteratur. Utskottet välkomnar den satsning på folkbibliotekens läsfrämjande arbete som nyligen presenterades.

Mot bakgrund av pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2447 (MP) yrkandena 7–9, 2023/24:2451 (MP) yrkande 13 och 2023/24:2664 (MP) yrkande 39.

Ur avsnittet "Litteratur och läsande" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas bedömning att utvecklingen av AI innebär och kommer att innebära förändringar och utmaningar. Användningen av AI påverkar oss alla. Det är viktigt med källkritik, dvs. att tolka och bedöma trovärdigheten och relevansen i information. Som framgår ovan arbetar Svenska Unescorådet och Mediemyndigheten med frågor som gäller MIK och AI.

Utskottet är i dagsläget inte berett att föreslå ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet men kommer att följa frågan. Motion 2023/24:1522 (MP) yrkande 3 avstyrks.

Ur avsnittet "Medie- och informationskunnighet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka betydelsen av att det finns förutsättningar för barn och unga i hela landet att ta del av kultur i olika former samt att skapa och utöva kultur. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin kreativitet och sitt självständiga tänkande. Kulturintresse och kulturvanor grundläggs ofta i barndomen.

Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur är en viktig kulturpolitisk prioritering. Detta kommer till utryck i bl.a. olika utrednings- och myndighetsuppdrag samt riktlinjer för institutioner och bolag. Det pågår omfattande arbete med kulturverksamheter för barn och unga på bl.a. museer, teatrar och bibliotek runt om i landet. Det fritidskort som planeras införas under 2025 kan komma att spela en viktig roll.

Utskottet finner i dagsläget inte skäl till tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna 2023/24:2447 (MP) yrkandena 1 och 14 samt 2023/24:2686 (S) yrkande 4.

Ur avsnittet "Kultur för barn och unga" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkande 2022/23:KrU3. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker därför yrkandena.

Reservationer

1.

Kultur för barn och unga, punkt 1 (S, V)

av Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Ewa Pihl Krabbe (S), Vasiliki Tsouplaki (V) och Louise Thunström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 4,

bifaller delvis motion

2023/24:2447 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2023/24:2447 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 14.

Ställningstagande

Alla barn och unga, oavsett var i landet de bor, har rätt till de upplevelser och den personliga utveckling som ryms i det egna skapandet och den professionella kulturen. Den öppnar dörrar och vidgar vyer. Den ifrågasätter och den stärker oss som människor. Tillgången till scenkonst och eget skapande för barn och unga är ojämlikt fördelad. I vissa skolor och kommuner finns det redan ett föredömligt arbete för att garantera barns och ungas tillgång till skapande och kulturupplevelser, inte sällan kopplat till de statliga medlen för Skapande skola. Samtidigt finns det elever som sällan eller aldrig under sin skoltid kommer i kontakt med dessa upplevelser. Här har skolan en viktig roll att spela när det kommer till att låta barn uppleva professionell scenkonst under sin uppväxttid.

En nationell kulturgaranti med en modell för hur alla barn och unga i Sverige garanteras att kontinuerligt få uppleva professionell scenkonst och eget skapande under sin skoltid skulle ge alla barn bättre möjligheter att ta del av det svenska kulturlivet och den gemenskap som finns i att dela kulturella upplevelser. Här kan det finnas inspiration att hämta från den norska modellen ”Den kulturelle skolesekken”. Vi vill även betona vikten av tillgång till scenkonstupplevelser för barn och unga via skolan; frågan bör utredas på nationell nivå. I dag finns det ingen samlad nationell uppföljande statistik över vilka barn som får ta del av scenkonstupplevelser och andra kulturupplevelser i skolan. Skolan är en plats som har möjlighet att utjämna kulturella orättvisor. Kulturpolitiken bör använda sig av denna möjlighet i arbetet för att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Skolverkets läroplan slår också fast att kulturupplevelser ska vara en del av lärandet. Det kan noteras att gymnasieelever sällan inkluderas i målgruppen som får ta del av scenkonstupplevelser, trots att merparten av dem är under 18 år. Både Norge och Danmark har skapat välfungerande system för distribution och uppföljning. Sverige bör därför utveckla möjligheten att följa upp barns och ungas tillgång till scenkonstupplevelser. Regeringen bör se över frågan om hur barn och unga ska garanteras tillgång till kultur, scenkonst och eget skapande.

2.

Kultur för barn och unga, punkt 1 (MP)

av Amanda Lind (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2447 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 1 och 14 samt

bifaller delvis motion

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Kulturen och konsten är fundamentala för oss människor. Kulturen sätter färg, ton och form på vår tillvaro och gör att vi förstår oss själva, livet och vår värld bättre. Med kulturen växer vi som människor. Men det finns en klyfta i ungas tillgång till kultur. En del barn har ett rikt estetiskt liv, med gott om estetiska verksamheter i skolan, skolbibliotek och tillgång till kulturskola, medan andra har det betydligt sämre. Detta förvärrades under pandemin. Barn och unga i familjer med lägre socioekonomisk status och i redan utsatta miljöer löper större risk än andra att drabbas negativt av pandemins kort- och långsiktiga effekter. Vi vet sedan tidigare att barn och ungas kulturupplevelser i hög utsträckning påverkas av socioekonomisk bakgrund. I en rapport från Assitej drar organisationen slutsatsen att tillgången till scenkonstupplevelser för barn och unga i skolan är mycket ojämlik och att skolan är den plats som har möjlighet att utjämna sådana orättvisor.

Det får vara slut på fluffigt prat om ungas rätt till kultur – det måste till konkreta reformer! Politiken måste gå från ord till handling. Och det måste få kosta – en investering i våra ungas estetiska skapande ger mångfalt tillbaka i form av barn som får växa och utvecklas genom eget skapande, större välmående, bättre skolgång och ett samhälle där konsten och kulturen är mer närvarande. Det tjänar vi alla på. Barns och ungas jämlika tillgång till kultur måste prioriteras. Det är självklart att satsningar på kultur för barn och unga är en förutsättning för att demokratin ska stärkas och att samhället ska må bra. Det behövs en offensiv reformagenda för alla barns tillgång och rätt till kultur – i skolan och på fritiden.

Det är viktigt att värna Unga Klara som är Sveriges nationalscen för barn och unga. Regeringen bör tydligt ställa sig bakom vikten av scenkonst av högsta kvalitet och betona Unga Klaras vikt för barn- och ungdomskulturen i Sverige. Vi behöver mer konst och kreativitet i samhället – inte mindre. Detta gäller särskilt unga, som i sin start i livet behöver få pröva på konst och kultur i olika former och få möjlighet att utveckla sitt eget skapande. Estetiken ger unga en positiv bas för hela livet och skapar en stimulerande ram att möta livets utmaningar med.

Vad som ovan anförts bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

3.

Kulturskolan, punkt 2 (S)

av Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Louise Thunström (S).

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet