Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

Utskottet noterar liksom finansutskottet att förslaget om en garantimodell bereds vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa denna beredning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Garantimodell" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet noterar liksom finansutskottet att förslaget om en garantimodell bereds vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa denna beredning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Garantimodell" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att införandet av resultatreserver ger kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av att balanskravet därmed blir mer flexibelt ser utskottet, likt finansutskottet, inte skäl till något tillkännagivande. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Garantimodell, punkt 2 (S, V, MP)

av Ida Karkiainen (S), Hans Ekström (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S), Jan Riise (MP), Peter Hedberg (S) och Samuel Gonzalez Westling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2398 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att utredningens förslag om en sorts inkomstgaranti för kommuner och regioner skulle förbättra deras möjligheter till långsiktig planering. I dag blir det i stället ofta en fråga om extra statsbidrag som kan skjutas till i konjunktursvackor. Det skulle vara ett sätt att upprätthålla kvaliteten i viktiga delar av samhällets åtaganden, som skola, sjukvård och äldreomsorg, även i tillfälligt svåra ekonomiska tider.

Regeringen gör i propositionen gällande att detta förslag utreds vidare i Regeringskansliet. Samtidigt är många kommuners och regioners ekonomi redan nu kraftigt ansträngd. Det är därför olyckligt att denna del av utredningens förslag inte finns med i propositionen. Vi anser därför att regeringen skyndsamt måste återkomma till riksdagen i frågan.

2.

God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd, punkt 3 (S, MP)

av Ida Karkiainen (S), Hans Ekström (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Pedersen (S), Jan Riise (MP) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2398 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

Utredningens förslag om ett tioårigt program för god kommunal hushållning är enligt vår uppfattning väl avvägt. Regeringen bör därför överväga att införa en ordning med ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner.

Också utredningens förslag om att delårsrapporten ska förenklas och tidigareläggas för att öka förutsättningarna att snabbt kunna vidta åtgärder vid eventuella avvikelser från den beslutade budgeten ter sig väl avvägt. Regeringen bör därför överväga att ställa krav enligt utredningens förslag.

Vidare vill vi framhålla att det finns ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, att få stöd och vägledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen när det kommer till regeltillämpning. Utredningen föreslår att en statlig myndighet ska ges i uppdrag att följa sektorns ekonomi och lämna vägledning och stöd till kommuner och regioner. Förslaget skulle vara ett bra sätt att öka kvaliteten i arbetet, samtidigt som det skulle ge en bättre översiktsbild av hur regeltillämpningen ser ut runt om i landet. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan.

3.

Balanskravet, punkt 4 (V, MP)

av Jan Riise (MP) och Samuel Gonzalez Westling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:2395 av Jessica Wetterling m.fl. (V).

Ställningstagande

Regleringen av balanskravet innebär en inlåsningseffekt, eftersom underskott som huvudregel alltid måste återställas, medan överskott inte kan användas för annat än att förstärka det egna kapitalet. Balanskravets ettåriga karaktär innebär en risk att kommuner och regioner bidrar till att förstärka konjunktursvängningar, genom att genomföra besparingar i sin verksamhet vid en konjunkturnedgång och/eller att bygga ut den för mycket i en högkonjunktur, när skatteintäkterna är goda.

Propositionens förslag att resultatutjämningsreserverna ska ersättas med resultatreserver är välkommet eftersom det går i rätt riktning. Förslaget kommer dock i grunden inte till rätta med balanskravets inlåsningseffekter och dess procykliska karaktär. Det mest naturliga vore att balanskravet, likt saldomålet för den offentliga sektorn, gällde över en konjunkturcykel. En sådan ändring av balanskravet skulle vara en mer ändamålsenlig reformering av balanskravet i syfte att få bort inlåsningseffekterna och förbättra kommunernas och regionernas planeringsförutsättningar.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

Malin Björk (C) anför:

Jag är av uppfattningen att propositionen medför nödvändiga och viktiga steg mot ett regelverk som ger kommuner större möjlighet att föra en ansvarsfull och genomtänkt ekonomisk politik. Frågan är hur mycket längre propositionen ska gå i behandlingen av vissa av utredningens förslag. Generellt är jag av uppfattningen att ändringar i denna typ av grundläggande regelverk borde basera sig på breda majoriteter för att skapa långsiktighet och att det är olyckligt att en bredare enighet kring hur flera av utredningens förslag ska behandlas inte kunnat uppnås inför framläggandet av denna proposition.

I linje med flera remissinstanser ser jag att det finns ett ytterligare behov för kommuner att planera för det oplanerbara och att hantera oförutsedda utgifter. Detta behov framträder särskilt tydligt i år då ett antal vanligtvis förutsägbara offentliga utgifter ökat kraftigt som en följd av den höga inflationen och de index och ersättningar som justerats därefter. Jag anser i linje med propositionen att balanskravet i kommunsektorn utgör en viktig riktlinje för att säkra en långsiktigt ansvarsfull ekonomisk politik, och att problemen kring att avsätta medel för oförutsedda utgifter bör hanteras inom ramen för resultatreserven och avsättningar till den.

Ur avsnittet "Balanskravet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet