En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Utskottet delar regeringens och justitieutskottets bedömning att det finns ett behov av att förtydliga regleringen av hets mot folkgrupp, bl.a. mot bakgrund av de krav som ställs i rasismrambeslutet. Genom en tydligare lagstiftning skapas förutsättningar att i större utsträckning förebygga, förhindra och lagföra hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv. De föreslagna ändringarna ger också ännu tydligare uttryck för samhällets avståndstagande från bl.a. förnekande av Förintelsen. Utskottet anser liksom regeringen att ändringarna bör göras både i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen av de skäl som anges i propositionen. I fråga om förslagets förhållande till yttrandefriheten delar utskottet regeringens bedömning att de föreslagna lagändringarna inte innebär att yttrandefriheten inskränks ytterligare. Utskottet noterar dock regeringens bedömning att det inte kan uteslutas att ändringarna i någon mån kan få påverkan på yttrandefriheten. Som regeringen anför skulle lagförslagen exempelvis kunna leda till fler domstolsprocesser. Den eventuella inskränkning av yttrandefriheten som förslagen kan innebära är som regeringen framhåller förenlig med regeringsformen och Europakonventionen. Utskottet ställer sig sammantaget bakom de överväganden som redovisas i propositionen och föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i brottsbalken.

Beslut att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Utskottet föreslår därför att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Eftersom de föreslagna lagändringarna är begränsade och rör förtydliganden av befintlig kriminalisering ser utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ till en utvärdering av lagförslagens effekter. Motion 2023/24:2859 (SD) avstyrks därför. Yrkandena i motion 2023/24:2669 (MP) avstyrks med hänsyn till att de får anses tillgodosedda.

Reservation

Utvärdering, punkt 3 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2859 av Matheus Enholm m.fl. (SD).

Ställningstagande

Regeringens lagförslag har fått kritik av flera remissinstanser som gör gällande att de föreslagna ändringarna riskerar att få oönskade följder. Enligt remissinstanserna kan förslagen medföra bl.a. att det blir svårt att avgränsa det straffbara området, och det finns även en risk för att det straffbara området utvidgas. Förslagen riskerar därmed att hämma diskussioner och samtal om bl.a. folkmord och aggressionsbrott. Vi anser att förslagen väcker flera frågor om hur bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska tillämpas. Förslagen synes t.ex. inte reglera förnekelse av folkmord och andra internationella brott som kan utgöra hets mot folkgrupp när dessa inte har fastställts av en svensk eller en erkänd internationell domstol. Vidare är förslagen alltför oprecisa och riskerar att gå längre än vad som är nödvändigt och att inte träffa det avsedda området med tillräcklig precision. Vi ifrågasätter om en sådan inskränkning i yttrandefriheten är motiverad. Vi anser att det visserligen finns skäl att förtydliga nu gällande lagstiftning men menar att lagförslagens effekter ska utvärderas fem år efter att respektive lagändring trätt i kraft för att säkerställa att ändringarna inte har lett till att remissinstansernas farhågor har besannats.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Ändring av bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken och tryckfrihetsförordningen samt utvärdering" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens och justitieutskottets bedömning att det finns ett behov av att förtydliga regleringen av hets mot folkgrupp, bl.a. mot bakgrund av de krav som ställs i rasismrambeslutet. Genom en tydligare lagstiftning skapas förutsättningar att i större utsträckning förebygga, förhindra och lagföra hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv. De föreslagna ändringarna ger också ännu tydligare uttryck för samhällets avståndstagande från bl.a. förnekande av Förintelsen. Utskottet anser liksom regeringen att ändringarna bör göras både i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen av de skäl som anges i propositionen. I fråga om förslagets förhållande till yttrandefriheten delar utskottet regeringens bedömning att de föreslagna lagändringarna inte innebär att yttrandefriheten inskränks ytterligare. Utskottet noterar dock regeringens bedömning att det inte kan uteslutas att ändringarna i någon mån kan få påverkan på yttrandefriheten. Som regeringen anför skulle lagförslagen exempelvis kunna leda till fler domstolsprocesser. Den eventuella inskränkning av yttrandefriheten som förslagen kan innebära är som regeringen framhåller förenlig med regeringsformen och Europakonventionen. Utskottet ställer sig sammantaget bakom de överväganden som redovisas i propositionen och föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i brottsbalken.

Beslut att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Utskottet föreslår därför att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Eftersom de föreslagna lagändringarna är begränsade och rör förtydliganden av befintlig kriminalisering ser utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ till en utvärdering av lagförslagens effekter. Motion 2023/24:2859 (SD) avstyrks därför. Yrkandena i motion 2023/24:2669 (MP) avstyrks med hänsyn till att de får anses tillgodosedda.

Reservation

Utvärdering, punkt 3 (SD)

av Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2859 av Matheus Enholm m.fl. (SD).

Ställningstagande

Regeringens lagförslag har fått kritik av flera remissinstanser som gör gällande att de föreslagna ändringarna riskerar att få oönskade följder. Enligt remissinstanserna kan förslagen medföra bl.a. att det blir svårt att avgränsa det straffbara området, och det finns även en risk för att det straffbara området utvidgas. Förslagen riskerar därmed att hämma diskussioner och samtal om bl.a. folkmord och aggressionsbrott. Vi anser att förslagen väcker flera frågor om hur bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska tillämpas. Förslagen synes t.ex. inte reglera förnekelse av folkmord och andra internationella brott som kan utgöra hets mot folkgrupp när dessa inte har fastställts av en svensk eller en erkänd internationell domstol. Vidare är förslagen alltför oprecisa och riskerar att gå längre än vad som är nödvändigt och att inte träffa det avsedda området med tillräcklig precision. Vi ifrågasätter om en sådan inskränkning i yttrandefriheten är motiverad. Vi anser att det visserligen finns skäl att förtydliga nu gällande lagstiftning men menar att lagförslagens effekter ska utvärderas fem år efter att respektive lagändring trätt i kraft för att säkerställa att ändringarna inte har lett till att remissinstansernas farhågor har besannats.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Ändring av bestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken och tryckfrihetsförordningen samt utvärdering" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet