Ett hållbart mediestöd för hela landet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det statliga stödet till medier är ett viktigt verktyg för att främja demokratin i Sverige. Samtidigt har medielandskapet genomgått stora förändringar sedan 1970-talet då grunderna för det statliga presstödet utformades. Utskottet delar regeringens uppfattning att det statliga stödet till medier behöver anpassas till utvecklingen av och förändringar på mediemarknaden. Därutöver har nuvarande lösning med två parallella stödformer (presstöd och mediestöd) medfört att systemet blivit svårt att överblicka. I likhet med regeringen anser utskottet således att det finns behov av en ny reglering av det statliga stödet till medier.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i mediestödslagen bör införas ett demokrativillkor. I denna del konstaterar utskottet att syftet med demokrativillkoret är att säkerställa att statliga medel inte går till verksamheter som är oförenliga med grundläggande demokratiska värderingar. När det gäller utformningen av demokrativillkoret så ställer sig utskottet bakom de överväganden som redovisas i propositionen. Även när det gäller övriga bestämmelser i mediestödslagen ställer sig utskottet bakom regeringens överväganden. Därutöver ser utskottet inte skäl att ta sådana initiativ till tillkännagivanden som efterfrågas. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2023/24:20 (V) yrkandena 1–3, 2023/24:35 (S) yrkandena 1–3, 2023/24:37 (MP) yrkandena 1–4, 2023/24:2685 (S) yrkande 13 och 2023/24:2686 (S) yrkande 29. När det gäller motion 2023/24:2490 (C) yrkande 22 anser utskottet att genom regeringens lagförslag om bl.a. mediestödets syfte får yrkandet anses tillgodosett, varför det avstyrks.

Utskottet konstaterar att mediestödslagen behöver kompletteras på förordningsnivå med bestämmelser om bl.a. stödformer, allmänna och särskilda förutsättningar för varje stödform och prioritering mellan sökande. Som regeringen framhåller förutsätter det nya stödsystemet även ett godkännande av kommissionen. Det hade enligt utskottet varit önskvärt med ett sådant beslut innan utskottets och riksdagens behandling av ärendet. Med hänsyn till att det nya mediestödssystemet planeras att börja tillämpas redan den 1 januari 2024 bedömer dock utskottet att det vore olyckligt att skjuta på beredningen av ärendet i avvaktan på kommissionens beslut.

Slutligen noterar utskottet att det i den föreslagna mediestödslagen hänvisas till Myndigheten för press, radio och tv. Den 1 januari 2024 ska Statens medieråd inordnas i Myndigheten för press, radio och tv, och för att bättre spegla myndighetens utökade uppgifter och ansvarsområde kommer myndighetens namn samma dag att ändras till Mediemyndigheten (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 s. 114). Till följd av namnbytet föreslår utskottet en ändring i mediestödslagen.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen i allt väsentligt bör anta regeringens förslag till en ny mediestödslag och avslå motionsyrkandena om bl.a. ändringar i lagen.

Med anledning av det nya mediestödssystemet anser utskottet vidare att riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindningar i fråga om press- och mediestöd.

Ur avsnittet "Förslag till lag om mediestöd m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet noterar att en utredare har fått i uppdrag att undersöka behovet av ett tidsbegränsat stöd till tidskrifter som bedriver fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik. Därutöver är utskottet inte berett att ta ett sådant initiativ som efterfrågas i motion 2023/24:20 (V) yrkande 5, varför det avstyrks.

När det gäller frågan om ett mervärdesskatteundantag delar utskottet regeringens bedömning att ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar inte bör införas. Utskottet anser inte heller att ett sådant undantag som ett komplement till det nya mediestödet bör övervägas. Motion 2023/24:20 (V) yrkande 7 avstyrks därför.

Reservationer

1.

Lag om mediestöd, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Peter Hedberg (S) och Patrik Björck (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till lag om mediestöd med den ändringen att

1. uttrycket ”Myndigheten för press, radio och tv” i 9 § ska bytas ut mot ”Mediemyndigheten”,

2. 2 och 6 §§ ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om behov av stöd och om nyetablering av allmänna nyhetsmedier och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:35 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1–3,

2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 13 och

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 29,

bifaller delvis proposition 2022/23:133 punkt 1 och motionerna

2023/24:20 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1 och

2023/24:37 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4 samt

avslår motionerna

2023/24:20 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2,

2023/24:37 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt

2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

I delar är förslaget till en ny mediestödslag väl avvägt och svarar upp mot många av de utmaningar som medier står inför i en nära framtid. Mediestödslagen innehåller emellertid även brister och väcker några farhågor som vi inte kan bortse från.

Vi menar att den föreslagna bestämmelsen i mediestödslagen om syftet med mediestödet innebär att lokal nyhetsbevakning prioriteras på bekostnad av bredd och mångfald och att ett sådant motsatsförhållande bör undvikas. Medier som bär sig själva ekonomiskt är inte i behov av stöd. Den föreslagna bestämmelsen bör ändras på så sätt att ordet huvudsakligen stryks. När det gäller förslaget om ett demokrativillkor anser vi att det inte är rimligt att skattemedel som är avsedda för att stärka demokratin går till medier vars avsikt är att avskaffa densamma. Ett demokrativillkor bör utgå från de värderingar som kommer till uttryck i regeringsformen. Genom regeringens förslag riskerar dock stödet att betalas ut till fler som på ett allvarligt sätt bedriver verksamhet som står i strid med grundvärderingarna i vår demokratiska ordning och som kommer till uttryck i grundlagarna. Den föreslagna bestämmelsen om ett demokrativillkor bör ändras och utformas i enlighet med Mediestödsutredningens förslag.

När det gäller frågan om behov av stöd för journalistisk verksamhet är det viktigt att definitionen av ett allmänt nyhetsmedium inte leder till att vissa nyhetsmedier som bidrar med både seriös nyhetsrapportering, granskning och analys samt opinionsjournalistik utifrån olika politiska perspektiv utestängs från stöd. Enligt Mediestödsutredningen ska endast medier med behov av ekonomiskt stöd för den redaktionella verksamheten vara berättigade till stöd. En sådan text saknas i regeringens lagförslag. Det är mycket olyckligt, då mediestödet riskerar att ätas upp av välmående och lönsamma medier i stället för att gå till de som är i behov av stöd. På så sätt blir hela syftet med mediestödet lidande. Vi anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med en kompletterande lagstiftning som tar fasta på detta.

Slutligen när det gäller nyetablering av allmänna nyhetsmedier anser vi att det är avgörande att de föreskrifter som följer av den nya lagstiftningen inte riskerar att tolkas på ett sätt som gör att det blir mycket höga trösklar för att starta nya allmänna nyhetsmedier. Det skulle vara olyckligt om nyetablerade medier, t.ex. mindre och lokala redaktioner, inledningsvis måste bära kostnaderna för utgivningen fullt ut innan de ens kan ansöka om och eventuellt bli beviljade stöd för nästkommande år. Det får inte heller bli så att det enbart går att starta ett allmänt nyhetsmedium ett specifikt datum, exempelvis den 1 januari, för att uppfylla kriterierna för att få stöd. Det rimliga vore om det fanns en retroaktivitet i stödet, som gör att den som beviljas stöd även kan få det för perioden på vilket bedömningen om stöd ska delas ut görs. Regeringen bör ta initiativ till sådana förändringar som tillgodoser det anförda.

2.

Lag om mediestöd, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till lag om mediestöd i de delar det avser 6 § 1 och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att uttrycket ”Myndigheten för press, radio och tv” i 9 § ska bytas ut mot ”Mediemyndigheten”,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen om mediestödets syfte och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:20 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

bifaller delvis proposition 2022/23:133 punkt 1 och motionerna

2023/24:35 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:37 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1,

2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 13 och

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 29 och

avslår motionerna

2023/24:35 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3,

2023/24:37 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 2–4 och

2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

Jag står i huvudsak bakom regeringens förslag till ett nytt mediestödssystem. Det nuvarande systemet är spretigt med flera olika stödformer, vilket gör det komplicerat att förstå. Dessutom är det inte anpassat till digitaliseringen. Den nya mediestödslagen bör dock ändras i några avseenden.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det statliga stödet till medier är ett viktigt verktyg för att främja demokratin i Sverige. Samtidigt har medielandskapet genomgått stora förändringar sedan 1970-talet då grunderna för det statliga presstödet utformades. Utskottet delar regeringens uppfattning att det statliga stödet till medier behöver anpassas till utvecklingen av och förändringar på mediemarknaden. Därutöver har nuvarande lösning med två parallella stödformer (presstöd och mediestöd) medfört att systemet blivit svårt att överblicka. I likhet med regeringen anser utskottet således att det finns behov av en ny reglering av det statliga stödet till medier.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i mediestödslagen bör införas ett demokrativillkor. I denna del konstaterar utskottet att syftet med demokrativillkoret är att säkerställa att statliga medel inte går till verksamheter som är oförenliga med grundläggande demokratiska värderingar. När det gäller utformningen av demokrativillkoret så ställer sig utskottet bakom de överväganden som redovisas i propositionen. Även när det gäller övriga bestämmelser i mediestödslagen ställer sig utskottet bakom regeringens överväganden. Därutöver ser utskottet inte skäl att ta sådana initiativ till tillkännagivanden som efterfrågas. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2023/24:20 (V) yrkandena 1–3, 2023/24:35 (S) yrkandena 1–3, 2023/24:37 (MP) yrkandena 1–4, 2023/24:2685 (S) yrkande 13 och 2023/24:2686 (S) yrkande 29. När det gäller motion 2023/24:2490 (C) yrkande 22 anser utskottet att genom regeringens lagförslag om bl.a. mediestödets syfte får yrkandet anses tillgodosett, varför det avstyrks.

Utskottet konstaterar att mediestödslagen behöver kompletteras på förordningsnivå med bestämmelser om bl.a. stödformer, allmänna och särskilda förutsättningar för varje stödform och prioritering mellan sökande. Som regeringen framhåller förutsätter det nya stödsystemet även ett godkännande av kommissionen. Det hade enligt utskottet varit önskvärt med ett sådant beslut innan utskottets och riksdagens behandling av ärendet. Med hänsyn till att det nya mediestödssystemet planeras att börja tillämpas redan den 1 januari 2024 bedömer dock utskottet att det vore olyckligt att skjuta på beredningen av ärendet i avvaktan på kommissionens beslut.

Slutligen noterar utskottet att det i den föreslagna mediestödslagen hänvisas till Myndigheten för press, radio och tv. Den 1 januari 2024 ska Statens medieråd inordnas i Myndigheten för press, radio och tv, och för att bättre spegla myndighetens utökade uppgifter och ansvarsområde kommer myndighetens namn samma dag att ändras till Mediemyndigheten (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 s. 114). Till följd av namnbytet föreslår utskottet en ändring i mediestödslagen.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen i allt väsentligt bör anta regeringens förslag till en ny mediestödslag och avslå motionsyrkandena om bl.a. ändringar i lagen.

Med anledning av det nya mediestödssystemet anser utskottet vidare att riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindningar i fråga om press- och mediestöd.

Ur avsnittet "Förslag till lag om mediestöd m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 6, 8 och 9. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandena om främjande av mediemångfald i hela landet och om möjlighet att överklaga mediestödsnämndens beslut ser utskottet inte skäl att ta sådana initiativ som efterfrågas, varför motionerna 2023/24:37 (MP) yrkande 5 och 2023/24:20 (V) yrkande 4 avstyrks.

Det nya mediestödet föreslås innehålla vissa lättnader i villkoren för allmänna nyhetsmedier som riktar sig till de nationella minoriteterna. I likhet med regeringen anser utskottet att kravet på en huvudsaklig målgrupp i Sverige är motiverat. Utskottet avstyrker därför även motion 2023/24:20 (V) yrkande 6.

Som flera motionärer framhåller är det viktigt att följa upp och utvärdera det nya mediestödet för att säkerställa att syftet uppnås. Stödet kommer att regleras i både lag och förordning och det är angeläget att riksdagen löpande får information om hur stödsystemet fungerar. Regeringen bör därför årligen i budgetpropositionen redovisa hur regleringen har tillämpats och hur utfallet blivit. Därutöver finns det enligt utskottet ett behov av en samlad analys och bedömning av stödets effekter när regleringen varit i kraft några år. En sådan utvärdering av mediestödet bör lämnas av regeringen i budgetpropositionen för 2027. Sammantaget anser utskottet att regeringen till riksdagen ska lämna dels en årlig uppföljning, dels en utvärdering av det nya mediestödet. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet delvis motionerna 2023/24:33 (C), 2023/24:35 (S) yrkande 4, 2023/24:37 (MP) yrkande 6 och 2023/24:2483 (C) yrkande 19.

Ur avsnittet "Mediestödslagens framtida utformning" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det statliga stödet till medier är ett viktigt verktyg för att främja demokratin i Sverige. Samtidigt har medielandskapet genomgått stora förändringar sedan 1970-talet då grunderna för det statliga presstödet utformades. Utskottet delar regeringens uppfattning att det statliga stödet till medier behöver anpassas till utvecklingen av och förändringar på mediemarknaden. Därutöver har nuvarande lösning med två parallella stödformer (presstöd och mediestöd) medfört att systemet blivit svårt att överblicka. I likhet med regeringen anser utskottet således att det finns behov av en ny reglering av det statliga stödet till medier.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i mediestödslagen bör införas ett demokrativillkor. I denna del konstaterar utskottet att syftet med demokrativillkoret är att säkerställa att statliga medel inte går till verksamheter som är oförenliga med grundläggande demokratiska värderingar. När det gäller utformningen av demokrativillkoret så ställer sig utskottet bakom de överväganden som redovisas i propositionen. Även när det gäller övriga bestämmelser i mediestödslagen ställer sig utskottet bakom regeringens överväganden. Därutöver ser utskottet inte skäl att ta sådana initiativ till tillkännagivanden som efterfrågas. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2023/24:20 (V) yrkandena 1–3, 2023/24:35 (S) yrkandena 1–3, 2023/24:37 (MP) yrkandena 1–4, 2023/24:2685 (S) yrkande 13 och 2023/24:2686 (S) yrkande 29. När det gäller motion 2023/24:2490 (C) yrkande 22 anser utskottet att genom regeringens lagförslag om bl.a. mediestödets syfte får yrkandet anses tillgodosett, varför det avstyrks.

Utskottet konstaterar att mediestödslagen behöver kompletteras på förordningsnivå med bestämmelser om bl.a. stödformer, allmänna och särskilda förutsättningar för varje stödform och prioritering mellan sökande. Som regeringen framhåller förutsätter det nya stödsystemet även ett godkännande av kommissionen. Det hade enligt utskottet varit önskvärt med ett sådant beslut innan utskottets och riksdagens behandling av ärendet. Med hänsyn till att det nya mediestödssystemet planeras att börja tillämpas redan den 1 januari 2024 bedömer dock utskottet att det vore olyckligt att skjuta på beredningen av ärendet i avvaktan på kommissionens beslut.

Slutligen noterar utskottet att det i den föreslagna mediestödslagen hänvisas till Myndigheten för press, radio och tv. Den 1 januari 2024 ska Statens medieråd inordnas i Myndigheten för press, radio och tv, och för att bättre spegla myndighetens utökade uppgifter och ansvarsområde kommer myndighetens namn samma dag att ändras till Mediemyndigheten (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 s. 114). Till följd av namnbytet föreslår utskottet en ändring i mediestödslagen.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen i allt väsentligt bör anta regeringens förslag till en ny mediestödslag och avslå motionsyrkandena om bl.a. ändringar i lagen.

Med anledning av det nya mediestödssystemet anser utskottet vidare att riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindningar i fråga om press- och mediestöd.

Ur avsnittet "Förslag till lag om mediestöd m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6 och 9. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det statliga stödet till medier är ett viktigt verktyg för att främja demokratin i Sverige. Samtidigt har medielandskapet genomgått stora förändringar sedan 1970-talet då grunderna för det statliga presstödet utformades. Utskottet delar regeringens uppfattning att det statliga stödet till medier behöver anpassas till utvecklingen av och förändringar på mediemarknaden. Därutöver har nuvarande lösning med två parallella stödformer (presstöd och mediestöd) medfört att systemet blivit svårt att överblicka. I likhet med regeringen anser utskottet således att det finns behov av en ny reglering av det statliga stödet till medier.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i mediestödslagen bör införas ett demokrativillkor. I denna del konstaterar utskottet att syftet med demokrativillkoret är att säkerställa att statliga medel inte går till verksamheter som är oförenliga med grundläggande demokratiska värderingar. När det gäller utformningen av demokrativillkoret så ställer sig utskottet bakom de överväganden som redovisas i propositionen. Även när det gäller övriga bestämmelser i mediestödslagen ställer sig utskottet bakom regeringens överväganden. Därutöver ser utskottet inte skäl att ta sådana initiativ till tillkännagivanden som efterfrågas. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2023/24:20 (V) yrkandena 1–3, 2023/24:35 (S) yrkandena 1–3, 2023/24:37 (MP) yrkandena 1–4, 2023/24:2685 (S) yrkande 13 och 2023/24:2686 (S) yrkande 29. När det gäller motion 2023/24:2490 (C) yrkande 22 anser utskottet att genom regeringens lagförslag om bl.a. mediestödets syfte får yrkandet anses tillgodosett, varför det avstyrks.

Utskottet konstaterar att mediestödslagen behöver kompletteras på förordningsnivå med bestämmelser om bl.a. stödformer, allmänna och särskilda förutsättningar för varje stödform och prioritering mellan sökande. Som regeringen framhåller förutsätter det nya stödsystemet även ett godkännande av kommissionen. Det hade enligt utskottet varit önskvärt med ett sådant beslut innan utskottets och riksdagens behandling av ärendet. Med hänsyn till att det nya mediestödssystemet planeras att börja tillämpas redan den 1 januari 2024 bedömer dock utskottet att det vore olyckligt att skjuta på beredningen av ärendet i avvaktan på kommissionens beslut.

Slutligen noterar utskottet att det i den föreslagna mediestödslagen hänvisas till Myndigheten för press, radio och tv. Den 1 januari 2024 ska Statens medieråd inordnas i Myndigheten för press, radio och tv, och för att bättre spegla myndighetens utökade uppgifter och ansvarsområde kommer myndighetens namn samma dag att ändras till Mediemyndigheten (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1 s. 114). Till följd av namnbytet föreslår utskottet en ändring i mediestödslagen.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen i allt väsentligt bör anta regeringens förslag till en ny mediestödslag och avslå motionsyrkandena om bl.a. ändringar i lagen.

Med anledning av det nya mediestödssystemet anser utskottet vidare att riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindningar i fråga om press- och mediestöd.

Ur avsnittet "Förslag till lag om mediestöd m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6 och 8. Läs betänkandet