Fiskeripolitik

Marint skräp i form av övergivna och förlorade fiskeredskap, särskilt sådana som är tillverkade av plast, utgör ett hot mot de marina ekosystemen. Utskottet ser mycket positivt på att åtgärder vidtas för att förebygga och hantera problemet. Som framgår av redovisningen ovan görs också många insatser för att minska mängden övergivna och förlorade fiskeredskap. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram regelverket om producentansvar för fiskeredskap som utskottet hoppas kommer att ge positiva effekter. Det är också välkommet att problematiken med uttjänta fiskeredskap adresseras i den nyligen antagna ändringsförordningen om fiskerikontroll. Utskottet vill också peka på att det är möjligt att finansiera insatser för att lokalisera och omhänderta övergivna fiskeredskap såväl med nationella medel som genom EHFVF. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkandena 26 och 29 och 2023/24:2479 (C) yrkande 22 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Övergivna och förlorade fiskeredskap" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller vidareutveckling av fiskemetoder för selektivt och skonsamt fiske kan utskottet konstatera att det under flera år har avsatts medel på nationell nivå för insatser på området. Utskottet vill i detta sammanhang lyfta fram de projekt som SLU tillsammans med fiskerinäringen arbetar med inom ramen för denna satsning. Utskottet välkomnar också de insatser som har aviserats på EU-nivå för att utveckla fiskeredskap med hänsyn till selektivitet och sammansättning av målarter. Redskapsutveckling pekas också ut i handlingsplanen för yrkesfisket som en av de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå ett hållbart fiske, och utskottet ser positivt på att Jordbruksverket har utlyst en större summa för innovativ utveckling av selektiva, klimatsmarta, arbetsmiljösäkra och skonsamma yrkesfiskeredskap. Utskottet noterar vidare att innovation och investeringar som bidrar till genomförandet av landningsskyldigheten, t.ex. investeringar i selektiva fiskeredskap, kan finansieras genom EHFVF. När det gäller övriga frågor som berörs i motionerna konstaterar utskottet att det genom den nyligen antagna ändringsförordningen för fiskerikontroll införs krav på att alla fartyg dels ska utrustas med kontrollsystem för att kunna spåras, dels ska registrera sina fångster på elektronisk väg. Den nya förordningen innebär också att större fartyg måste utrustas med elektroniska fjärrövervakningsverktyg i form av kameror och sensorer för att säkerställa att oönskade fångster förs i land och inte kastas överbord i strid med landningsskyldigheten. Utskottet ser framför sig att det nya regelverket, tillsammans med insatserna för redskapsutveckling, kommer att bidra till den utveckling som motionärerna efterfrågar. Med det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkandena 7–10, 2023/24:1873 (MP) yrkande 15 och 2023/24:2629 (S) yrkande 26 i denna del avslås.

Ur avsnittet "Selektiva redskap, bifångst och utkast" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6 och 7. Läs betänkandet

När det gäller vidareutveckling av fiskemetoder för selektivt och skonsamt fiske kan utskottet konstatera att det under flera år har avsatts medel på nationell nivå för insatser på området. Utskottet vill i detta sammanhang lyfta fram de projekt som SLU tillsammans med fiskerinäringen arbetar med inom ramen för denna satsning. Utskottet välkomnar också de insatser som har aviserats på EU-nivå för att utveckla fiskeredskap med hänsyn till selektivitet och sammansättning av målarter. Redskapsutveckling pekas också ut i handlingsplanen för yrkesfisket som en av de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå ett hållbart fiske, och utskottet ser positivt på att Jordbruksverket har utlyst en större summa för innovativ utveckling av selektiva, klimatsmarta, arbetsmiljösäkra och skonsamma yrkesfiskeredskap. Utskottet noterar vidare att innovation och investeringar som bidrar till genomförandet av landningsskyldigheten, t.ex. investeringar i selektiva fiskeredskap, kan finansieras genom EHFVF. När det gäller övriga frågor som berörs i motionerna konstaterar utskottet att det genom den nyligen antagna ändringsförordningen för fiskerikontroll införs krav på att alla fartyg dels ska utrustas med kontrollsystem för att kunna spåras, dels ska registrera sina fångster på elektronisk väg. Den nya förordningen innebär också att större fartyg måste utrustas med elektroniska fjärrövervakningsverktyg i form av kameror och sensorer för att säkerställa att oönskade fångster förs i land och inte kastas överbord i strid med landningsskyldigheten. Utskottet ser framför sig att det nya regelverket, tillsammans med insatserna för redskapsutveckling, kommer att bidra till den utveckling som motionärerna efterfrågar. Med det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkandena 7–10, 2023/24:1873 (MP) yrkande 15 och 2023/24:2629 (S) yrkande 26 i denna del avslås.

Ur avsnittet "Selektiva redskap, bifångst och utkast" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 7. Läs betänkandet

När det gäller vidareutveckling av fiskemetoder för selektivt och skonsamt fiske kan utskottet konstatera att det under flera år har avsatts medel på nationell nivå för insatser på området. Utskottet vill i detta sammanhang lyfta fram de projekt som SLU tillsammans med fiskerinäringen arbetar med inom ramen för denna satsning. Utskottet välkomnar också de insatser som har aviserats på EU-nivå för att utveckla fiskeredskap med hänsyn till selektivitet och sammansättning av målarter. Redskapsutveckling pekas också ut i handlingsplanen för yrkesfisket som en av de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå ett hållbart fiske, och utskottet ser positivt på att Jordbruksverket har utlyst en större summa för innovativ utveckling av selektiva, klimatsmarta, arbetsmiljösäkra och skonsamma yrkesfiskeredskap. Utskottet noterar vidare att innovation och investeringar som bidrar till genomförandet av landningsskyldigheten, t.ex. investeringar i selektiva fiskeredskap, kan finansieras genom EHFVF. När det gäller övriga frågor som berörs i motionerna konstaterar utskottet att det genom den nyligen antagna ändringsförordningen för fiskerikontroll införs krav på att alla fartyg dels ska utrustas med kontrollsystem för att kunna spåras, dels ska registrera sina fångster på elektronisk väg. Den nya förordningen innebär också att större fartyg måste utrustas med elektroniska fjärrövervakningsverktyg i form av kameror och sensorer för att säkerställa att oönskade fångster förs i land och inte kastas överbord i strid med landningsskyldigheten. Utskottet ser framför sig att det nya regelverket, tillsammans med insatserna för redskapsutveckling, kommer att bidra till den utveckling som motionärerna efterfrågar. Med det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkandena 7–10, 2023/24:1873 (MP) yrkande 15 och 2023/24:2629 (S) yrkande 26 i denna del avslås.

Ur avsnittet "Selektiva redskap, bifångst och utkast" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Huvudmålet för ett av målområdena i strategin för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen är att svenskt fiske är en konkurrenskraftig och lönsam näring som bidrar till ökad livsmedelsförsörjning, sysselsättning och sociala värden i hela landet. Ett av de delmål som pekas ut i strategin är att fiskets konkurrenskraft och lönsamhet har ökat. Utskottet välkomnar dessa målsättningar samt de många förslag på åtgärder som beskrivs i handlingsplanen för utveckling av svenskt yrkesfiske och som sammantaget bedöms bidra till att huvudmålet i strategin nås. Vidare noterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att redovisa bl.a. hur myndigheten i sitt arbete har beaktat fiskerinäringens utveckling och långsiktiga konkurrenskraft och att redovisningen särskilt ska belysa det småskaliga kustnära fisket och hur myndighetens arbete bidrar till att livsmedelsstrategins mål nås. I detta sammanhang vidhåller utskottet sin tidigare uttalade uppfattning att de föreslagna och pågående insatserna, under förutsättning att åtgärderna leder till en rimlig administrativ börda för näringen, har goda förutsättningar att främja den svenska fiskerinäringen. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:2487 (C) avslås.

När det gäller frågan om direktförsäljning av fisk och skaldjur vid kaj konstaterar utskottet att det fiskerirättsliga regelverket redan ger goda möjligheter till sådan verksamhet, under förutsättning att försäljningen sker på det sätt och i den omfattning som beskrivits ovan. Mot den bakgrunden ser utskottet inte behov av att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:761 (M). Därmed föreslår utskottet att yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja svensk fiskerinäring" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan har Europaparlamentet och rådet nyligen antagit en ändringsförordning som uppdaterar reglerna för kontroll av fisket. Förordningen innebär bl.a. att fritidsfiskare som fångar särskilda arter kommer att vara tvungna att registrera sig samt registrera och rapportera sina fångster med hjälp av ett elektroniskt system. Inledningsvis omfattas ett begränsat antal arter, men antalet kan komma att öka på grundval av vetenskapliga utlåtanden. Utskottet välkomnar införandet av dessa krav som är direkt tillämpliga i varje medlemsstat. Det som efterfrågas i motionen är enligt utskottet därmed i stor utsträckning tillgodosett. Utskottet har inte för avsikt att verka för att det därutöver införs motsvarande nationella krav på registrering och rapportering för arter som för närvarande inte omfattas av ändringsförordningen. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2023/24:402 (SD) yrkande 42 lämnas utan åtgärd.

Utskottet avser inte att vidta några åtgärder för att fredningen av den blåfenade tonfisken ska upphöra i enlighet med det som efterfrågas i motion 2023/24:1403 (M). Därmed avstyrks yrkandet.

Ur avsnittet "Fritidsfiske och fisketurism" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan samarbetar Sverige inom EU, Nordiska rådet och Helcom när det gäller fiske och andra frågor som rör Östersjön. Utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs i dessa forum och har förtroende för att Sveriges representanter verkar för ett hållbart fiske inom ramen för dessa samarbeten. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:311 (L) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om miljömotorer konstaterar utskottet att det svenska havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet inte medger offentligt stöd för att byta ut äldre motorer på fiskefartyg till mer miljövänliga sådana. Regeringskansliet har beskrivit de överväganden som legat till grund för att inte införa en sådan stödmöjlighet. Utskottet ser inget behov av en förändring i den riktning som efterfrågas i motion 2023/24:1264 (KD). Därmed avstyrker utskottet yrkandet.

Ur avsnittet "Vissa frågor om samarbete och om miljömotorer i fiskebåtar" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:MJU14 Fiskeripolitik. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Vissa bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 26 i denna del och

avslår motionerna

2023/24:1873 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 16, 19, 24 och 25 samt

2023/24:2209 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Havens ekosystem står inför avsevärda hot och det är en prioritering för oss att ständigt arbeta för ett hållbart fiske. För att säkerställa detta ser vi en brådskande nödvändighet att skydda känsliga områden från bottentrålning. Det är av yttersta vikt att EU enas om att stoppa bottentrålningen med tanke på dess påverkan på bottenfaunan.

2.

Vissa bevarandeåtgärder på svenskt territorialhav, punkt 1 (MP)

av Rebecka Le Moine (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1873 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 16, 19, 24 och 25 samt

2023/24:2209 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motion

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 26 i denna del.

Ställningstagande

Fiskeripolitiken hanteras gemensamt inom EU, men det finns redan i dag möjligheter för respektive medlemsstat att agera och sätta in åtgärder i egna vatten. Jag och mitt parti anser därför att ansvarig nationell myndighet behöver använda sig av dessa möjligheter när hoten mot bl.a. sill-, strömmings- och torskbestånden i Östersjön är så tydliga som de är nu. Ansvarig myndighet kan t.ex. använda sig av artikel 20 tillsammans med artikel 8 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken. Detta skulle ge Sverige möjlighet att på svenskt territorialvatten förvalta fisket på ett annorlunda sätt i lekområden och t.ex. enbart tillåta fiske med vissa redskap i vissa områden för att skydda fiskarter eller ekosystem. Vidare bör ansvarig myndighet få i uppdrag att tillståndspröva fisket i alla skyddade områden och efter en övergångstid även generellt. Dessutom anser jag och mitt parti att det finns behov av att se över möjligheten att stryka den mening i fiskelagen som lyder enligt följande: ”Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras.” Avslutningsvis anser jag och mitt parti att man måste prioritera mellan de mål som i dag finns för fisket och havsmiljön och att prioriteringen ska ske enligt detta förslag:

3.

Fiskekvoter, punkt 2 (S, V, MP)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Sofia Skönnbrink (S), Andrea Andersson Tay (V) och Rebecka Le Moine (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:894 av Jan Riise och Emma Nohrén (båda MP) och

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27 och

avslår motion

2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 19.

Ställningstagande

För oss är det klart att en hållbar framtid för Sverige ligger i vår förmåga att förvalta våra naturliga tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Fisket längs våra kuster har under de senaste åren genomgått mycket stora förändringar och det storskaliga industriella trålfisket, som i huvudsak fiskar för andra ändamål än mänsklig konsumtion, har tagit över. Vi är mycket oroliga för situationen i Östersjön där sill- och strömmingsbestånden har minskat, och problematiken är likartad i Öresund och Kattegatt. Vi förespråkar därför en kraftig minskning av fiskekvoterna i dessa områden för att rädda de arterna. Neddragningar av kvoterna bör i första hand gälla det fiske som inte sker för humankonsumtion, dvs. belasta det storskaliga industrifisket vars fångster alltför ofta används som råvara för fiskmjöl till laxodlingar. Det kustnära och lokala fisket samt husbehovsfisket för mänsklig konsumtion har andra förutsättningar att vara uthålligt och utgör dessutom på ett helt annat sätt en bas för lokal förädling och privat konsumtion, inte minst i lokal restaurangverksamhet och andra former av förädling. Mot denna bakgrund föreslår vi en utredning om hållbara fiskekvoter som tar fram ett förslag på ett system för fördelning av kvoter med syftet att främja ett fiske som bidrar till att uppnå målet om god miljöstatus och som främjar den lokala ekonomin och fisket för humankonsumtion.

4.

Fiskekvoter, punkt 2 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2023/24:894 av Jan Riise och Emma Nohrén (båda MP) och

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.

Ställningstagande

Fiskeripolitiken regleras i hög utsträckning av politiska beslut på EU-nivå. Många vatten gränsar till flera stater, och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv fiskeriförvaltning. Sverige måste fortsätta driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra vatten i världen bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen. Jag och mitt parti vill utveckla det kvotsystem som i dag används inom EU för att fastställa hur mycket som får fiskas. De råd om kvoter som används bygger på uppskattningar om vad som är havens maximalt hållbara avkastning (MSY), men enligt många bedömare är uppskattningarna alltför svaga och osäkra. För exempelvis Östersjön skulle det sannolikt behövas en mycket större säkerhetsmarginal som inte bara fokuserar på fiskarnas biomassa utan som även tar hänsyn till bl.a. fiskarnas faktiska storlek, ålder och reproduktionsförmåga samt Östersjöns mående. Med en bättre uppskattning av fiskmängden kan vi åstadkomma ett mer hållbart fiske som förhoppningsvis kan ge möjlighet till ett större uttag över tid. Detta är något som Sverige bör driva på EU-nivå.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet