Djurskydd

Lösdrift

Av Jordbruksverkets föreskrifter om nötkreaturshållning framgår att handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017. Enligt utskottet får därmed det som efterfrågas i motion 2023/24:914 yrkande 4 anses vara tillgodosett. Vidare gäller i Sverige krav på att alla nya stallar för nötkreatur ska byggas med lösgående system. Utskottet noterar att frågan om investeringsstöd för att främja en omställning av befintliga stallar med uppbundna system har utretts av Jordbruksverket och att beredning av rapporten pågår. Därtill har Efsa i sitt vetenskapliga underlag till en reviderad djurskyddslagstiftning på EU-nivå rekommenderat att mjölkkor ska hållas i lösgående produktionssystem. Utskottet ser fram mot att EU-kommissionen presenterar utlovade förslag till ny lagstiftning. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 2023/24:914 (MP) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Beteskrav

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket på uppdrag av regeringen nyligen analyserat möjligheter och effekter av att stödja ökad betesdrift inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens regelverk. Vidare pågår en översyn av de EU-gemensamma djurskyddsreglerna och i det sammanhanget förväntar sig utskottet att krav på utevistelse och bete för nötkreatur kommer att adresseras. Utskottet ser även fram mot att ta del av slutsatserna från den tillsatta utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav.

Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår och föreslår att motionerna 2023/24:914 (MP) yrkande 3 och 2023/24:1956 (S) lämnas utan åtgärd.

Digivning av kalvar

Djurvälfärdseffekter av fri digivning hos nötkreatur har undersökts i flera studier och utskottet konstaterar att det i dagsläget pågår forskning vid SLU om hur kalvar kan hållas tillsammans med kor i automatiska mjölkningssystem. Utskottet noterar att den typen av forskning efterfrågas av Efsa, som i sitt vetenskapliga underlag till den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anför att det kan finnas fördelar med långvarig kontakt mellan ko och kalv men att det saknas kunskap om hur det kan genomföras. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:914 (MP) yrkande 2.

Uppfödning av slaktkyckling

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett starkt djurskydd för alla djur, och det ska givetvis gälla för de djur som hålls inom livsmedelsindustrin. När det gäller slaktkycklingar ställer Jordbruksverkets föreskrifter i flera fall högre krav än nuvarande lagstiftning på EU-nivå, exempelvis när det gäller beläggningsgrad.

Utskottet ser positivt på frivilliga initiativ till att stärka djurvälfärden, och när det gäller kontrollprogrammen konstaterar utskottet att dessa är godkända av Jordbruksverket, och att möjligheten för slaktkycklingproducenter att ha en högre djurtäthet än vad som föreskrivs är villkorat med åtaganden som ska gå utöver miniminivåer i föreskrifterna.

Som anförts tidigare i betänkandet välkomnar utskottet att kommissionen ser över djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Efsa i sina rekommendationer bl.a. påtalar behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar och minska beläggningsgraden för att öka djurens välfärd. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:1525 (MP) yrkandena 1–4 och 2023/24:1094 (SD) yrkandena 1, 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Enligt utskottet är det önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin som sker idag, både av etiska skäl och utifrån hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv. Utskottet noterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, däribland i Sverige, och utskottet ser fram mot resultatet av det arbetet. Vidare konstateras att frågan är aktuell inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2012 (S) lämnas utan åtgärd.

Föreskrifter för odlad fisk

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innefattar särskilda bestämmelser om hållande av fisk. Av föreskrifterna framgår bl.a. att fodret ska vara anpassat för den specifika arten och tillgodose varje djurs näringsbehov. Vidare noterar utskottet att ett syfte med den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning är att införa mer djurspecifika regler där det i dag saknas på EU-nivå, och att Efsa med anledning av detta fått i uppdrag att ta fram vetenskapliga yttranden om ett antal olika fiskarter som underlag för en ny lagstiftning. Utskottet anser därmed att motion 2023/24:913 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Pälsdjursuppfödning

Utskottet framhåller vikten av ett starkt djurskydd och att det ska omfatta alla djur som hålls av människor. När det gäller djur som föds upp för pälsproduktion välkomnar utskottet att åtgärder för att förbättra djurskyddet på pälsfarmar ingår i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Vidare konstaterar utskottet att flera medlemsländer inom EU har infört nationella förbud mot denna typ av produktion, och att EU-kommissionen åtagit sig att undersöka om det behövs ett förbud på EU-nivå mot djuruppfödning för pälsproduktion. Utskottet välkomnar inrättandet av ett ekonomiskt stöd till svenska minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Enligt utskottet går det i linje med den utveckling som kan noteras i övriga medlemsstater. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:2032 (S) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Lösdrift

Av Jordbruksverkets föreskrifter om nötkreaturshållning framgår att handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017. Enligt utskottet får därmed det som efterfrågas i motion 2023/24:914 yrkande 4 anses vara tillgodosett. Vidare gäller i Sverige krav på att alla nya stallar för nötkreatur ska byggas med lösgående system. Utskottet noterar att frågan om investeringsstöd för att främja en omställning av befintliga stallar med uppbundna system har utretts av Jordbruksverket och att beredning av rapporten pågår. Därtill har Efsa i sitt vetenskapliga underlag till en reviderad djurskyddslagstiftning på EU-nivå rekommenderat att mjölkkor ska hållas i lösgående produktionssystem. Utskottet ser fram mot att EU-kommissionen presenterar utlovade förslag till ny lagstiftning. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 2023/24:914 (MP) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Beteskrav

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket på uppdrag av regeringen nyligen analyserat möjligheter och effekter av att stödja ökad betesdrift inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens regelverk. Vidare pågår en översyn av de EU-gemensamma djurskyddsreglerna och i det sammanhanget förväntar sig utskottet att krav på utevistelse och bete för nötkreatur kommer att adresseras. Utskottet ser även fram mot att ta del av slutsatserna från den tillsatta utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav.

Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår och föreslår att motionerna 2023/24:914 (MP) yrkande 3 och 2023/24:1956 (S) lämnas utan åtgärd.

Digivning av kalvar

Djurvälfärdseffekter av fri digivning hos nötkreatur har undersökts i flera studier och utskottet konstaterar att det i dagsläget pågår forskning vid SLU om hur kalvar kan hållas tillsammans med kor i automatiska mjölkningssystem. Utskottet noterar att den typen av forskning efterfrågas av Efsa, som i sitt vetenskapliga underlag till den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anför att det kan finnas fördelar med långvarig kontakt mellan ko och kalv men att det saknas kunskap om hur det kan genomföras. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:914 (MP) yrkande 2.

Uppfödning av slaktkyckling

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett starkt djurskydd för alla djur, och det ska givetvis gälla för de djur som hålls inom livsmedelsindustrin. När det gäller slaktkycklingar ställer Jordbruksverkets föreskrifter i flera fall högre krav än nuvarande lagstiftning på EU-nivå, exempelvis när det gäller beläggningsgrad.

Utskottet ser positivt på frivilliga initiativ till att stärka djurvälfärden, och när det gäller kontrollprogrammen konstaterar utskottet att dessa är godkända av Jordbruksverket, och att möjligheten för slaktkycklingproducenter att ha en högre djurtäthet än vad som föreskrivs är villkorat med åtaganden som ska gå utöver miniminivåer i föreskrifterna.

Som anförts tidigare i betänkandet välkomnar utskottet att kommissionen ser över djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Efsa i sina rekommendationer bl.a. påtalar behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar och minska beläggningsgraden för att öka djurens välfärd. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:1525 (MP) yrkandena 1–4 och 2023/24:1094 (SD) yrkandena 1, 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Enligt utskottet är det önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin som sker idag, både av etiska skäl och utifrån hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv. Utskottet noterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, däribland i Sverige, och utskottet ser fram mot resultatet av det arbetet. Vidare konstateras att frågan är aktuell inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2012 (S) lämnas utan åtgärd.

Föreskrifter för odlad fisk

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innefattar särskilda bestämmelser om hållande av fisk. Av föreskrifterna framgår bl.a. att fodret ska vara anpassat för den specifika arten och tillgodose varje djurs näringsbehov. Vidare noterar utskottet att ett syfte med den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning är att införa mer djurspecifika regler där det i dag saknas på EU-nivå, och att Efsa med anledning av detta fått i uppdrag att ta fram vetenskapliga yttranden om ett antal olika fiskarter som underlag för en ny lagstiftning. Utskottet anser därmed att motion 2023/24:913 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Pälsdjursuppfödning

Utskottet framhåller vikten av ett starkt djurskydd och att det ska omfatta alla djur som hålls av människor. När det gäller djur som föds upp för pälsproduktion välkomnar utskottet att åtgärder för att förbättra djurskyddet på pälsfarmar ingår i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Vidare konstaterar utskottet att flera medlemsländer inom EU har infört nationella förbud mot denna typ av produktion, och att EU-kommissionen åtagit sig att undersöka om det behövs ett förbud på EU-nivå mot djuruppfödning för pälsproduktion. Utskottet välkomnar inrättandet av ett ekonomiskt stöd till svenska minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Enligt utskottet går det i linje med den utveckling som kan noteras i övriga medlemsstater. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:2032 (S) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Lösdrift

Av Jordbruksverkets föreskrifter om nötkreaturshållning framgår att handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017. Enligt utskottet får därmed det som efterfrågas i motion 2023/24:914 yrkande 4 anses vara tillgodosett. Vidare gäller i Sverige krav på att alla nya stallar för nötkreatur ska byggas med lösgående system. Utskottet noterar att frågan om investeringsstöd för att främja en omställning av befintliga stallar med uppbundna system har utretts av Jordbruksverket och att beredning av rapporten pågår. Därtill har Efsa i sitt vetenskapliga underlag till en reviderad djurskyddslagstiftning på EU-nivå rekommenderat att mjölkkor ska hållas i lösgående produktionssystem. Utskottet ser fram mot att EU-kommissionen presenterar utlovade förslag till ny lagstiftning. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 2023/24:914 (MP) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Beteskrav

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket på uppdrag av regeringen nyligen analyserat möjligheter och effekter av att stödja ökad betesdrift inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens regelverk. Vidare pågår en översyn av de EU-gemensamma djurskyddsreglerna och i det sammanhanget förväntar sig utskottet att krav på utevistelse och bete för nötkreatur kommer att adresseras. Utskottet ser även fram mot att ta del av slutsatserna från den tillsatta utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav.

Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår och föreslår att motionerna 2023/24:914 (MP) yrkande 3 och 2023/24:1956 (S) lämnas utan åtgärd.

Digivning av kalvar

Djurvälfärdseffekter av fri digivning hos nötkreatur har undersökts i flera studier och utskottet konstaterar att det i dagsläget pågår forskning vid SLU om hur kalvar kan hållas tillsammans med kor i automatiska mjölkningssystem. Utskottet noterar att den typen av forskning efterfrågas av Efsa, som i sitt vetenskapliga underlag till den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anför att det kan finnas fördelar med långvarig kontakt mellan ko och kalv men att det saknas kunskap om hur det kan genomföras. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:914 (MP) yrkande 2.

Uppfödning av slaktkyckling

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett starkt djurskydd för alla djur, och det ska givetvis gälla för de djur som hålls inom livsmedelsindustrin. När det gäller slaktkycklingar ställer Jordbruksverkets föreskrifter i flera fall högre krav än nuvarande lagstiftning på EU-nivå, exempelvis när det gäller beläggningsgrad.

Utskottet ser positivt på frivilliga initiativ till att stärka djurvälfärden, och när det gäller kontrollprogrammen konstaterar utskottet att dessa är godkända av Jordbruksverket, och att möjligheten för slaktkycklingproducenter att ha en högre djurtäthet än vad som föreskrivs är villkorat med åtaganden som ska gå utöver miniminivåer i föreskrifterna.

Som anförts tidigare i betänkandet välkomnar utskottet att kommissionen ser över djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Efsa i sina rekommendationer bl.a. påtalar behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar och minska beläggningsgraden för att öka djurens välfärd. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:1525 (MP) yrkandena 1–4 och 2023/24:1094 (SD) yrkandena 1, 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Enligt utskottet är det önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin som sker idag, både av etiska skäl och utifrån hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv. Utskottet noterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, däribland i Sverige, och utskottet ser fram mot resultatet av det arbetet. Vidare konstateras att frågan är aktuell inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2012 (S) lämnas utan åtgärd.

Föreskrifter för odlad fisk

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innefattar särskilda bestämmelser om hållande av fisk. Av föreskrifterna framgår bl.a. att fodret ska vara anpassat för den specifika arten och tillgodose varje djurs näringsbehov. Vidare noterar utskottet att ett syfte med den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning är att införa mer djurspecifika regler där det i dag saknas på EU-nivå, och att Efsa med anledning av detta fått i uppdrag att ta fram vetenskapliga yttranden om ett antal olika fiskarter som underlag för en ny lagstiftning. Utskottet anser därmed att motion 2023/24:913 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Pälsdjursuppfödning

Utskottet framhåller vikten av ett starkt djurskydd och att det ska omfatta alla djur som hålls av människor. När det gäller djur som föds upp för pälsproduktion välkomnar utskottet att åtgärder för att förbättra djurskyddet på pälsfarmar ingår i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Vidare konstaterar utskottet att flera medlemsländer inom EU har infört nationella förbud mot denna typ av produktion, och att EU-kommissionen åtagit sig att undersöka om det behövs ett förbud på EU-nivå mot djuruppfödning för pälsproduktion. Utskottet välkomnar inrättandet av ett ekonomiskt stöd till svenska minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Enligt utskottet går det i linje med den utveckling som kan noteras i övriga medlemsstater. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:2032 (S) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Lösdrift

Av Jordbruksverkets föreskrifter om nötkreaturshållning framgår att handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017. Enligt utskottet får därmed det som efterfrågas i motion 2023/24:914 yrkande 4 anses vara tillgodosett. Vidare gäller i Sverige krav på att alla nya stallar för nötkreatur ska byggas med lösgående system. Utskottet noterar att frågan om investeringsstöd för att främja en omställning av befintliga stallar med uppbundna system har utretts av Jordbruksverket och att beredning av rapporten pågår. Därtill har Efsa i sitt vetenskapliga underlag till en reviderad djurskyddslagstiftning på EU-nivå rekommenderat att mjölkkor ska hållas i lösgående produktionssystem. Utskottet ser fram mot att EU-kommissionen presenterar utlovade förslag till ny lagstiftning. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 2023/24:914 (MP) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Beteskrav

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket på uppdrag av regeringen nyligen analyserat möjligheter och effekter av att stödja ökad betesdrift inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens regelverk. Vidare pågår en översyn av de EU-gemensamma djurskyddsreglerna och i det sammanhanget förväntar sig utskottet att krav på utevistelse och bete för nötkreatur kommer att adresseras. Utskottet ser även fram mot att ta del av slutsatserna från den tillsatta utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav.

Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår och föreslår att motionerna 2023/24:914 (MP) yrkande 3 och 2023/24:1956 (S) lämnas utan åtgärd.

Digivning av kalvar

Djurvälfärdseffekter av fri digivning hos nötkreatur har undersökts i flera studier och utskottet konstaterar att det i dagsläget pågår forskning vid SLU om hur kalvar kan hållas tillsammans med kor i automatiska mjölkningssystem. Utskottet noterar att den typen av forskning efterfrågas av Efsa, som i sitt vetenskapliga underlag till den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anför att det kan finnas fördelar med långvarig kontakt mellan ko och kalv men att det saknas kunskap om hur det kan genomföras. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:914 (MP) yrkande 2.

Uppfödning av slaktkyckling

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett starkt djurskydd för alla djur, och det ska givetvis gälla för de djur som hålls inom livsmedelsindustrin. När det gäller slaktkycklingar ställer Jordbruksverkets föreskrifter i flera fall högre krav än nuvarande lagstiftning på EU-nivå, exempelvis när det gäller beläggningsgrad.

Utskottet ser positivt på frivilliga initiativ till att stärka djurvälfärden, och när det gäller kontrollprogrammen konstaterar utskottet att dessa är godkända av Jordbruksverket, och att möjligheten för slaktkycklingproducenter att ha en högre djurtäthet än vad som föreskrivs är villkorat med åtaganden som ska gå utöver miniminivåer i föreskrifterna.

Som anförts tidigare i betänkandet välkomnar utskottet att kommissionen ser över djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Efsa i sina rekommendationer bl.a. påtalar behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar och minska beläggningsgraden för att öka djurens välfärd. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:1525 (MP) yrkandena 1–4 och 2023/24:1094 (SD) yrkandena 1, 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Enligt utskottet är det önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin som sker idag, både av etiska skäl och utifrån hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv. Utskottet noterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, däribland i Sverige, och utskottet ser fram mot resultatet av det arbetet. Vidare konstateras att frågan är aktuell inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2012 (S) lämnas utan åtgärd.

Föreskrifter för odlad fisk

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innefattar särskilda bestämmelser om hållande av fisk. Av föreskrifterna framgår bl.a. att fodret ska vara anpassat för den specifika arten och tillgodose varje djurs näringsbehov. Vidare noterar utskottet att ett syfte med den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning är att införa mer djurspecifika regler där det i dag saknas på EU-nivå, och att Efsa med anledning av detta fått i uppdrag att ta fram vetenskapliga yttranden om ett antal olika fiskarter som underlag för en ny lagstiftning. Utskottet anser därmed att motion 2023/24:913 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Pälsdjursuppfödning

Utskottet framhåller vikten av ett starkt djurskydd och att det ska omfatta alla djur som hålls av människor. När det gäller djur som föds upp för pälsproduktion välkomnar utskottet att åtgärder för att förbättra djurskyddet på pälsfarmar ingår i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Vidare konstaterar utskottet att flera medlemsländer inom EU har infört nationella förbud mot denna typ av produktion, och att EU-kommissionen åtagit sig att undersöka om det behövs ett förbud på EU-nivå mot djuruppfödning för pälsproduktion. Utskottet välkomnar inrättandet av ett ekonomiskt stöd till svenska minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Enligt utskottet går det i linje med den utveckling som kan noteras i övriga medlemsstater. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:2032 (S) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 7 och 8. Läs betänkandet

Lösdrift

Av Jordbruksverkets föreskrifter om nötkreaturshållning framgår att handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017. Enligt utskottet får därmed det som efterfrågas i motion 2023/24:914 yrkande 4 anses vara tillgodosett. Vidare gäller i Sverige krav på att alla nya stallar för nötkreatur ska byggas med lösgående system. Utskottet noterar att frågan om investeringsstöd för att främja en omställning av befintliga stallar med uppbundna system har utretts av Jordbruksverket och att beredning av rapporten pågår. Därtill har Efsa i sitt vetenskapliga underlag till en reviderad djurskyddslagstiftning på EU-nivå rekommenderat att mjölkkor ska hållas i lösgående produktionssystem. Utskottet ser fram mot att EU-kommissionen presenterar utlovade förslag till ny lagstiftning. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 2023/24:914 (MP) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Beteskrav

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket på uppdrag av regeringen nyligen analyserat möjligheter och effekter av att stödja ökad betesdrift inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens regelverk. Vidare pågår en översyn av de EU-gemensamma djurskyddsreglerna och i det sammanhanget förväntar sig utskottet att krav på utevistelse och bete för nötkreatur kommer att adresseras. Utskottet ser även fram mot att ta del av slutsatserna från den tillsatta utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav.

Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår och föreslår att motionerna 2023/24:914 (MP) yrkande 3 och 2023/24:1956 (S) lämnas utan åtgärd.

Digivning av kalvar

Djurvälfärdseffekter av fri digivning hos nötkreatur har undersökts i flera studier och utskottet konstaterar att det i dagsläget pågår forskning vid SLU om hur kalvar kan hållas tillsammans med kor i automatiska mjölkningssystem. Utskottet noterar att den typen av forskning efterfrågas av Efsa, som i sitt vetenskapliga underlag till den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anför att det kan finnas fördelar med långvarig kontakt mellan ko och kalv men att det saknas kunskap om hur det kan genomföras. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:914 (MP) yrkande 2.

Uppfödning av slaktkyckling

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett starkt djurskydd för alla djur, och det ska givetvis gälla för de djur som hålls inom livsmedelsindustrin. När det gäller slaktkycklingar ställer Jordbruksverkets föreskrifter i flera fall högre krav än nuvarande lagstiftning på EU-nivå, exempelvis när det gäller beläggningsgrad.

Utskottet ser positivt på frivilliga initiativ till att stärka djurvälfärden, och när det gäller kontrollprogrammen konstaterar utskottet att dessa är godkända av Jordbruksverket, och att möjligheten för slaktkycklingproducenter att ha en högre djurtäthet än vad som föreskrivs är villkorat med åtaganden som ska gå utöver miniminivåer i föreskrifterna.

Som anförts tidigare i betänkandet välkomnar utskottet att kommissionen ser över djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Efsa i sina rekommendationer bl.a. påtalar behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar och minska beläggningsgraden för att öka djurens välfärd. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:1525 (MP) yrkandena 1–4 och 2023/24:1094 (SD) yrkandena 1, 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Enligt utskottet är det önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin som sker idag, både av etiska skäl och utifrån hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv. Utskottet noterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, däribland i Sverige, och utskottet ser fram mot resultatet av det arbetet. Vidare konstateras att frågan är aktuell inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2012 (S) lämnas utan åtgärd.

Föreskrifter för odlad fisk

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innefattar särskilda bestämmelser om hållande av fisk. Av föreskrifterna framgår bl.a. att fodret ska vara anpassat för den specifika arten och tillgodose varje djurs näringsbehov. Vidare noterar utskottet att ett syfte med den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning är att införa mer djurspecifika regler där det i dag saknas på EU-nivå, och att Efsa med anledning av detta fått i uppdrag att ta fram vetenskapliga yttranden om ett antal olika fiskarter som underlag för en ny lagstiftning. Utskottet anser därmed att motion 2023/24:913 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Pälsdjursuppfödning

Utskottet framhåller vikten av ett starkt djurskydd och att det ska omfatta alla djur som hålls av människor. När det gäller djur som föds upp för pälsproduktion välkomnar utskottet att åtgärder för att förbättra djurskyddet på pälsfarmar ingår i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Vidare konstaterar utskottet att flera medlemsländer inom EU har infört nationella förbud mot denna typ av produktion, och att EU-kommissionen åtagit sig att undersöka om det behövs ett förbud på EU-nivå mot djuruppfödning för pälsproduktion. Utskottet välkomnar inrättandet av ett ekonomiskt stöd till svenska minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Enligt utskottet går det i linje med den utveckling som kan noteras i övriga medlemsstater. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:2032 (S) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6 och 8. Läs betänkandet

Lösdrift

Av Jordbruksverkets föreskrifter om nötkreaturshållning framgår att handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti 2017. Enligt utskottet får därmed det som efterfrågas i motion 2023/24:914 yrkande 4 anses vara tillgodosett. Vidare gäller i Sverige krav på att alla nya stallar för nötkreatur ska byggas med lösgående system. Utskottet noterar att frågan om investeringsstöd för att främja en omställning av befintliga stallar med uppbundna system har utretts av Jordbruksverket och att beredning av rapporten pågår. Därtill har Efsa i sitt vetenskapliga underlag till en reviderad djurskyddslagstiftning på EU-nivå rekommenderat att mjölkkor ska hållas i lösgående produktionssystem. Utskottet ser fram mot att EU-kommissionen presenterar utlovade förslag till ny lagstiftning. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 2023/24:914 (MP) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Beteskrav

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket på uppdrag av regeringen nyligen analyserat möjligheter och effekter av att stödja ökad betesdrift inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens regelverk. Vidare pågår en översyn av de EU-gemensamma djurskyddsreglerna och i det sammanhanget förväntar sig utskottet att krav på utevistelse och bete för nötkreatur kommer att adresseras. Utskottet ser även fram mot att ta del av slutsatserna från den tillsatta utredningen om stärkta konkurrensförutsättningar för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda djurhållningskrav.

Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår och föreslår att motionerna 2023/24:914 (MP) yrkande 3 och 2023/24:1956 (S) lämnas utan åtgärd.

Digivning av kalvar

Djurvälfärdseffekter av fri digivning hos nötkreatur har undersökts i flera studier och utskottet konstaterar att det i dagsläget pågår forskning vid SLU om hur kalvar kan hållas tillsammans med kor i automatiska mjölkningssystem. Utskottet noterar att den typen av forskning efterfrågas av Efsa, som i sitt vetenskapliga underlag till den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning anför att det kan finnas fördelar med långvarig kontakt mellan ko och kalv men att det saknas kunskap om hur det kan genomföras. Därmed finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:914 (MP) yrkande 2.

Uppfödning av slaktkyckling

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett starkt djurskydd för alla djur, och det ska givetvis gälla för de djur som hålls inom livsmedelsindustrin. När det gäller slaktkycklingar ställer Jordbruksverkets föreskrifter i flera fall högre krav än nuvarande lagstiftning på EU-nivå, exempelvis när det gäller beläggningsgrad.

Utskottet ser positivt på frivilliga initiativ till att stärka djurvälfärden, och när det gäller kontrollprogrammen konstaterar utskottet att dessa är godkända av Jordbruksverket, och att möjligheten för slaktkycklingproducenter att ha en högre djurtäthet än vad som föreskrivs är villkorat med åtaganden som ska gå utöver miniminivåer i föreskrifterna.

Som anförts tidigare i betänkandet välkomnar utskottet att kommissionen ser över djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Utskottet konstaterar att Efsa i sina rekommendationer bl.a. påtalar behovet av att begränsa tillväxthastigheten för slaktkycklingar och minska beläggningsgraden för att öka djurens välfärd. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter driva på för att kommissionen ska genomföra den revidering av regelverket som aviserats.

Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:1525 (MP) yrkandena 1–4 och 2023/24:1094 (SD) yrkandena 1, 2 och 4. Motionerna avstyrks därmed.

Avlivning av tuppkycklingar

Enligt utskottet är det önskvärt att utveckla alternativ till den systematiska avlivningen av dagsgamla tuppkycklingar inom värphönsindustrin som sker idag, både av etiska skäl och utifrån hållbarhets- och livsmedelsresursperspektiv. Utskottet noterar att det pågår forskning på flera olika metoder för tidig könsbestämning av ägg, däribland i Sverige, och utskottet ser fram mot resultatet av det arbetet. Vidare konstateras att frågan är aktuell inom ramen för den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2012 (S) lämnas utan åtgärd.

Föreskrifter för odlad fisk

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter som innefattar särskilda bestämmelser om hållande av fisk. Av föreskrifterna framgår bl.a. att fodret ska vara anpassat för den specifika arten och tillgodose varje djurs näringsbehov. Vidare noterar utskottet att ett syfte med den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning är att införa mer djurspecifika regler där det i dag saknas på EU-nivå, och att Efsa med anledning av detta fått i uppdrag att ta fram vetenskapliga yttranden om ett antal olika fiskarter som underlag för en ny lagstiftning. Utskottet anser därmed att motion 2023/24:913 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Pälsdjursuppfödning

Utskottet framhåller vikten av ett starkt djurskydd och att det ska omfatta alla djur som hålls av människor. När det gäller djur som föds upp för pälsproduktion välkomnar utskottet att åtgärder för att förbättra djurskyddet på pälsfarmar ingår i översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Vidare konstaterar utskottet att flera medlemsländer inom EU har infört nationella förbud mot denna typ av produktion, och att EU-kommissionen åtagit sig att undersöka om det behövs ett förbud på EU-nivå mot djuruppfödning för pälsproduktion. Utskottet välkomnar inrättandet av ett ekonomiskt stöd till svenska minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Enligt utskottet går det i linje med den utveckling som kan noteras i övriga medlemsstater. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:2032 (S) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Djurhållning inom animalieproduktion" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Afrikansk svinpest

Genom spridningen av afrikansk svinpest i Europa de senaste åren har risken för ett utbrott av denna mycket smittsamma epizootisjukdom i den svenska vildsvinstammen ökat. När de första fallen i Sverige konstaterades hösten 2023 var det därför inte oväntat, men det är ändå mycket allvarligt.

Enligt utskottet har hanteringen av utbrottet i Fagersta i september 2023 visat att Sverige har en god beredskap för att bekämpa och förhindra smittspridning av afrikansk svinpest. Utskottet anser att myndigheternas samordning fungerat väl och vill understryka betydelsen av kommunernas, organisationernas, föreningarnas och övriga civilsamhällets insatser, inte minst uppslutningen av frivilliga från jägarorganisationerna för deltagande i sökarbetet.

De restriktioner som infördes och som till stor del fortfarande kvarstår var och är fortsatt nödvändiga för en effektiv bekämpning av sjukdomen och för målsättningen att Sverige på sikt ska uppnå status som friförklarad från sjukdomen. Utskottet är dock medvetet om att avspärrningar och restriktioner medfört stora konsekvenser och drabbat aktuella kommuner, företag, föreningar och organisationer samt enskilda invånare på fler sätt än vad som omfattas av den rådande epizootilagstiftningen. Enligt utskottet är det viktigt att kartlägga de breda och långsiktiga samhällseffekterna för att därefter kunna bedöma hur dessa kan hanteras och förebyggas vid ett potentiellt nytt utbrott i Sverige.

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket tagit fram riktlinjer för vilka som kan anses drabbade enligt epizootilagen och som därmed är berättigade till ersättning. Vidare noterar utskottet att regeringen uppger att frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen kan övervägas utifrån vilka ansökningar som kommer in till Jordbruksverket, liksom att regeringen inte utesluter möjligheten att se över om ytterligare insatser behövs för att stödja exempelvis föreningar som har drabbats.

När det gäller regelverket kring avfallshantering och återvinningsstationer vill utskottet understryka vikten av att säkerställa att vildsvin inte ska kunna komma i kontakt med matavfall, eftersom spridning av sjukdomen via smittat fläskkött utgör en av de största riskerna. Utskottet noterar att Naturvårdsverket har uppdaterat informationen om rutiner och skalskydd på avfallsanläggningar, och att det ställs krav på att det ska finnas skalskydd för att hålla vildsvin borta från en avfallsanläggning, samt att det finns detaljerade riktlinjer för hur stängslet ska vara utformat för att förhindra djuren att ta sig in. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har tydliga riktlinjer för rengöring och desinficering av utrustning och material som ska förflyttas mellan områden i samband med ett smittutbrott.

Beträffande den svenska vildsvinsstammens storlek noterar utskottet att regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för hur vildsvinsstammen kan minska utifrån lokala och regionala behov. Därtill noterar utskottet att regeringen för samtal med Naturvårdsverket om den möjlighet som finns för myndigheten att meddela föreskrifter om åteljakt.

Mot bakgrund av det som anförs ovan och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2023/24:2628 (S) yrkande 32, 2023/24:2479 (C) yrkandena 6 och 7, 2023/24:1872 (MP) yrkandena 1–4, 6 och 7 samt 2023/24:1531 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Kontrollstrategi mot MRSA

Utskottet vill inleda med att betona allvaret i det hot resistenta bakterier kan utgöra mot folkhälsan, och understryker vikten av att på bred front aktivt motverka antibiotikaresistens. När det gäller MRSA noterar utskottet att SVA har utarbetat råd och rekommendationer för att förebygga spridning av MRSA till svenska lantbruksbesättningar samt rutiner och instruktioner om smitta skulle uppstå. Enligt utskottet kan motion 2023/24:907 (MP) yrkande 1 därmed lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Smittskydd och djurhälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Afrikansk svinpest

Genom spridningen av afrikansk svinpest i Europa de senaste åren har risken för ett utbrott av denna mycket smittsamma epizootisjukdom i den svenska vildsvinstammen ökat. När de första fallen i Sverige konstaterades hösten 2023 var det därför inte oväntat, men det är ändå mycket allvarligt.

Enligt utskottet har hanteringen av utbrottet i Fagersta i september 2023 visat att Sverige har en god beredskap för att bekämpa och förhindra smittspridning av afrikansk svinpest. Utskottet anser att myndigheternas samordning fungerat väl och vill understryka betydelsen av kommunernas, organisationernas, föreningarnas och övriga civilsamhällets insatser, inte minst uppslutningen av frivilliga från jägarorganisationerna för deltagande i sökarbetet.

De restriktioner som infördes och som till stor del fortfarande kvarstår var och är fortsatt nödvändiga för en effektiv bekämpning av sjukdomen och för målsättningen att Sverige på sikt ska uppnå status som friförklarad från sjukdomen. Utskottet är dock medvetet om att avspärrningar och restriktioner medfört stora konsekvenser och drabbat aktuella kommuner, företag, föreningar och organisationer samt enskilda invånare på fler sätt än vad som omfattas av den rådande epizootilagstiftningen. Enligt utskottet är det viktigt att kartlägga de breda och långsiktiga samhällseffekterna för att därefter kunna bedöma hur dessa kan hanteras och förebyggas vid ett potentiellt nytt utbrott i Sverige.

Utskottet konstaterar att Jordbruksverket tagit fram riktlinjer för vilka som kan anses drabbade enligt epizootilagen och som därmed är berättigade till ersättning. Vidare noterar utskottet att regeringen uppger att frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen kan övervägas utifrån vilka ansökningar som kommer in till Jordbruksverket, liksom att regeringen inte utesluter möjligheten att se över om ytterligare insatser behövs för att stödja exempelvis föreningar som har drabbats.

När det gäller regelverket kring avfallshantering och återvinningsstationer vill utskottet understryka vikten av att säkerställa att vildsvin inte ska kunna komma i kontakt med matavfall, eftersom spridning av sjukdomen via smittat fläskkött utgör en av de största riskerna. Utskottet noterar att Naturvårdsverket har uppdaterat informationen om rutiner och skalskydd på avfallsanläggningar, och att det ställs krav på att det ska finnas skalskydd för att hålla vildsvin borta från en avfallsanläggning, samt att det finns detaljerade riktlinjer för hur stängslet ska vara utformat för att förhindra djuren att ta sig in. Vidare konstaterar utskottet att Jordbruksverket har tydliga riktlinjer för rengöring och desinficering av utrustning och material som ska förflyttas mellan områden i samband med ett smittutbrott.

Beträffande den svenska vildsvinsstammens storlek noterar utskottet att regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för hur vildsvinsstammen kan minska utifrån lokala och regionala behov. Därtill noterar utskottet att regeringen för samtal med Naturvårdsverket om den möjlighet som finns för myndigheten att meddela föreskrifter om åteljakt.

Mot bakgrund av det som anförs ovan och det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2023/24:2628 (S) yrkande 32, 2023/24:2479 (C) yrkandena 6 och 7, 2023/24:1872 (MP) yrkandena 1–4, 6 och 7 samt 2023/24:1531 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Kontrollstrategi mot MRSA

Utskottet vill inleda med att betona allvaret i det hot resistenta bakterier kan utgöra mot folkhälsan, och understryker vikten av att på bred front aktivt motverka antibiotikaresistens. När det gäller MRSA noterar utskottet att SVA har utarbetat råd och rekommendationer för att förebygga spridning av MRSA till svenska lantbruksbesättningar samt rutiner och instruktioner om smitta skulle uppstå. Enligt utskottet kan motion 2023/24:907 (MP) yrkande 1 därmed lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Smittskydd och djurhälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen påtalat vikten av att komma till rätta med de allvarliga problem som är förknippade med långa djurtransporter inom och utom unionen. Utskottet välkomnar därför att EU-kommissionen som en del av den pågående översynen av djurskyddslagstiftningen presenterat ett förslag till nytt regelverk för djurens välfärd under transport. Enligt utskottet är det angeläget att det nya regelverket resulterar i ett stärkt djurskydd, jämlik tillämpning inom unionen och en bättre efterlevnad. I avvaktan på det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2628 (S) yrkande 36 och 2023/24:929 (MP) i denna del lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Transport av levande djur" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 15 och 19. Läs betänkandet

Djurskyddskontroll

En väl fungerande djurskyddskontroll som utförs på ett likvärdigt sätt i hela landet är en förutsättning för att det högt ställda svenska djurskyddet ska kunna garanteras. Jordbruksverkets roll som samordnare av kontrollmyndigheternas verksamhet är därför mycket viktig, och utskottet konstaterar att myndigheten har ett tydligt uppdrag att verka för en riskbaserad, effektiv och likvärdig kontroll inom sitt verksamhetsområde. Utskottet noterar även att Rådet för djurskyddskontroll arbetar med uppföljning och styrning av länsstyrelsernas verksamhet, i syfte att utveckla djurskyddskontrollen och göra den mer rättssäker, likvärdig och effektiv.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen nyligen tillsatt en utredning för att se över kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan, inklusive den djurskyddskontroll som utförs i anslutning till dessa områden.

Mot bakgrund av det ovan anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i denna fråga och föreslår att motion 2023/24:2628 (S) yrkande 37 lämnas utan åtgärd.

Kamerabevakning på slakterier

För att säkerställa att djurskyddsreglerna efterlevs är en väl fungerande tillsyn av högsta vikt. Utskottet konstaterar att den utredning som tillsattes för att analysera hur kamerabevakning kan användas för att stärka djurskyddet för de djur som hanteras på slakterier har lämnat sitt betänkande till regeringen och att beredning pågår. I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motionerna 2023/24:2669 (MP) yrkande 114, 2023/24:2628 (S) yrkande 39, 2023/24:1095 (SD) yrkande 10 samt 2023/24:930 (MP) yrkande 1 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Offentlig kontroll och tillsyn" i betänkandet. Läs betänkandet

Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt

Utskottet konstaterar att det pågår en översyn av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå som omfattar både regelverket för djurtransporter och reglerna för avlivning och slakt. I likhet med Europaparlamentet anser utskottet att utbyggnaden av regionala slakterier bör främjas för att undvika långa transporter av djur till slakt. Utskottet noterar att delar av översynen försenats, och enligt utskottet är det angeläget att EU-kommissionen slutför det aviserade lagstiftningsarbetet så snart som möjligt.

Utskottet noterar att regeringen tillsatt flera utredningar där frågor om stärkt konkurrenskraft i livsmedelskedjan och förenklade regler för företag inom småskalig livsmedelsproduktion ingår. I det sammanhanget vill utskottet framhålla vikten av att främja gårdsnära slakt och etablerandet av fler småskaliga slakterier. Utöver positiva djurvälfärdsaspekter genom kortare transporter till slakterier kan sådana insatser enligt utskottets mening stödja det lokala och småskaliga jordbruket, möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel.

Utskottet anser därför att regeringen bör utreda hur reglerna för mindre lokala slakterier kan förenklas, och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Utskottet tillstyrker därför motionerna 2023/24:2628 (S) yrkande 38, 2023/24:378 (SD) yrkandena 24 och 25, 2023/24:403 (SD) yrkande 33, 2023/24:929 (MP) i denna del och 2023/24:1365 (S) i denna del.

Digital veterinärbesiktning vid slakt

Utskottet noterar att användning av digital teknik för kontroll på distans är ett exempel på en åtgärd som skulle kunna främja mindre slakterier och gårdsnära slakt. Utskottet konstaterar att flera studier om detta pågår och att Livsmedelsverket är drivande för att möjliggöra nödvändiga ändringar av regelverket. I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att motion 2023/24:2628 (S) yrkande 40 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Småskaliga slakterier och gårdsnära slakt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen påtalat vikten av att komma till rätta med de allvarliga problem som är förknippade med långa djurtransporter inom och utom unionen. Utskottet välkomnar därför att EU-kommissionen som en del av den pågående översynen av djurskyddslagstiftningen presenterat ett förslag till nytt regelverk för djurens välfärd under transport. Enligt utskottet är det angeläget att det nya regelverket resulterar i ett stärkt djurskydd, jämlik tillämpning inom unionen och en bättre efterlevnad. I avvaktan på det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2628 (S) yrkande 36 och 2023/24:929 (MP) i denna del lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Transport av levande djur" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 12 och 19. Läs betänkandet

Varghybrider

Utskottet konstaterar att den nuvarande lagstiftning som ska reglera hållande och uppfödning av s.k. varghybrider medför såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar. Det är därför av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn, som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och skyddar den inhemska vargstammen.

Utskottet välkomnar att regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet förutsätter att frågan om att förhindra import av olagliga varghybrider kommer att beaktas i utredningen.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1851 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:323 (L), 2023/24:753 (M) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:906 (MP).

Förbud mot vissa hundraser

Mot bakgrund av att statistiken visar att antalet incidenter med hundrelaterade skador ökat de senaste åren vill utskottet betona vikten av ett ändamålsenligt regelverk som ger myndigheterna förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda omgivningen mot farliga hundar. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera länsstyrelsernas och Polismyndighetens verksamhet och förutsättningar utifrån gällande lagstiftning om tillsyn över hundar och katter, och vid behov föreslå åtgärder för att stärka både djurskyddet och skyddet för allmänheten mot skador orsakade av hundar. Utskottet konstaterar att Statskontoret i sin redovisning av uppdraget lämnat förslag på ett antal åtgärder och att dessa förslag nu bereds i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete föreslår utskottet att motion 2023/24:90 (M) lämnas utan åtgärd.

Illegal handel med sällskapsdjur

Inledningsvis vill utskottet understryka allvaret med den kraftigt ökande illegala handeln med sällskapsdjur. Utöver att det kan innebära möjligt lidande för de enskilda djuren medför det stora risker för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan.

Utskottet konstaterar att riksdagen redan 2022 riktade tre tillkännagivanden till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar, och noterar att regeringen överväger vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta.

Det är mycket positivt att frågan uppmärksammats på EU-nivå och utskottet välkomnar att EU-kommissionen lagt fram ett förslag till gemensam lagstiftning om välfärd och spårbarhet för hundar och katter, med ett tydligt syfte att inte bara stärka djurskyddet utan även reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Därmed förslår utskottet att motion 2023/24:2628 (S) yrkande 42 samt motion 2023/24:2574 lämnas utan åtgärd.

Hundavel

Utskottet konstaterar att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman är förbjuden enligt djurskyddslagen, och att Jordbruksverket har bemyndigande att meddela föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Vidare noterar utskottet att det nyligen presenterade förslaget till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:2628 (S) yrkande 41.

Hundburar för transport

Jordbruksverkets gällande föreskrifter om transport av levande djur innehåller detaljerade krav på hur hundar ska transporteras i personbilar och vilka mått som ska gälla för transportburar om dessa används. Mot bakgrund av att myndigheten uppgett att de avser att se över föreskrifterna förutsätter utskottet att det kommer att göras utifrån den senaste vetenskapen och att nödvändiga uppdateringar då genomförs. Vad gäller krocktester har utskottet tidigare konstaterat att det utförs krocktester av många av de transportburar som säljs på marknaden idag, om än utifrån olika standarder. Sammantaget bedömer utskottet att motion 2023/24:1399 (M) yrkandena 1–3 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18 och 20. Läs betänkandet

Varghybrider

Utskottet konstaterar att den nuvarande lagstiftning som ska reglera hållande och uppfödning av s.k. varghybrider medför såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar. Det är därför av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn, som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och skyddar den inhemska vargstammen.

Utskottet välkomnar att regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet förutsätter att frågan om att förhindra import av olagliga varghybrider kommer att beaktas i utredningen.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1851 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:323 (L), 2023/24:753 (M) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:906 (MP).

Förbud mot vissa hundraser

Mot bakgrund av att statistiken visar att antalet incidenter med hundrelaterade skador ökat de senaste åren vill utskottet betona vikten av ett ändamålsenligt regelverk som ger myndigheterna förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda omgivningen mot farliga hundar. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera länsstyrelsernas och Polismyndighetens verksamhet och förutsättningar utifrån gällande lagstiftning om tillsyn över hundar och katter, och vid behov föreslå åtgärder för att stärka både djurskyddet och skyddet för allmänheten mot skador orsakade av hundar. Utskottet konstaterar att Statskontoret i sin redovisning av uppdraget lämnat förslag på ett antal åtgärder och att dessa förslag nu bereds i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete föreslår utskottet att motion 2023/24:90 (M) lämnas utan åtgärd.

Illegal handel med sällskapsdjur

Inledningsvis vill utskottet understryka allvaret med den kraftigt ökande illegala handeln med sällskapsdjur. Utöver att det kan innebära möjligt lidande för de enskilda djuren medför det stora risker för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan.

Utskottet konstaterar att riksdagen redan 2022 riktade tre tillkännagivanden till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar, och noterar att regeringen överväger vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta.

Det är mycket positivt att frågan uppmärksammats på EU-nivå och utskottet välkomnar att EU-kommissionen lagt fram ett förslag till gemensam lagstiftning om välfärd och spårbarhet för hundar och katter, med ett tydligt syfte att inte bara stärka djurskyddet utan även reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Därmed förslår utskottet att motion 2023/24:2628 (S) yrkande 42 samt motion 2023/24:2574 lämnas utan åtgärd.

Hundavel

Utskottet konstaterar att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman är förbjuden enligt djurskyddslagen, och att Jordbruksverket har bemyndigande att meddela föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Vidare noterar utskottet att det nyligen presenterade förslaget till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:2628 (S) yrkande 41.

Hundburar för transport

Jordbruksverkets gällande föreskrifter om transport av levande djur innehåller detaljerade krav på hur hundar ska transporteras i personbilar och vilka mått som ska gälla för transportburar om dessa används. Mot bakgrund av att myndigheten uppgett att de avser att se över föreskrifterna förutsätter utskottet att det kommer att göras utifrån den senaste vetenskapen och att nödvändiga uppdateringar då genomförs. Vad gäller krocktester har utskottet tidigare konstaterat att det utförs krocktester av många av de transportburar som säljs på marknaden idag, om än utifrån olika standarder. Sammantaget bedömer utskottet att motion 2023/24:1399 (M) yrkandena 1–3 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 18 och 20. Läs betänkandet

Varghybrider

Utskottet konstaterar att den nuvarande lagstiftning som ska reglera hållande och uppfödning av s.k. varghybrider medför såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar. Det är därför av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn, som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och skyddar den inhemska vargstammen.

Utskottet välkomnar att regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet förutsätter att frågan om att förhindra import av olagliga varghybrider kommer att beaktas i utredningen.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1851 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:323 (L), 2023/24:753 (M) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:906 (MP).

Förbud mot vissa hundraser

Mot bakgrund av att statistiken visar att antalet incidenter med hundrelaterade skador ökat de senaste åren vill utskottet betona vikten av ett ändamålsenligt regelverk som ger myndigheterna förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda omgivningen mot farliga hundar. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera länsstyrelsernas och Polismyndighetens verksamhet och förutsättningar utifrån gällande lagstiftning om tillsyn över hundar och katter, och vid behov föreslå åtgärder för att stärka både djurskyddet och skyddet för allmänheten mot skador orsakade av hundar. Utskottet konstaterar att Statskontoret i sin redovisning av uppdraget lämnat förslag på ett antal åtgärder och att dessa förslag nu bereds i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete föreslår utskottet att motion 2023/24:90 (M) lämnas utan åtgärd.

Illegal handel med sällskapsdjur

Inledningsvis vill utskottet understryka allvaret med den kraftigt ökande illegala handeln med sällskapsdjur. Utöver att det kan innebära möjligt lidande för de enskilda djuren medför det stora risker för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan.

Utskottet konstaterar att riksdagen redan 2022 riktade tre tillkännagivanden till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar, och noterar att regeringen överväger vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta.

Det är mycket positivt att frågan uppmärksammats på EU-nivå och utskottet välkomnar att EU-kommissionen lagt fram ett förslag till gemensam lagstiftning om välfärd och spårbarhet för hundar och katter, med ett tydligt syfte att inte bara stärka djurskyddet utan även reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Därmed förslår utskottet att motion 2023/24:2628 (S) yrkande 42 samt motion 2023/24:2574 lämnas utan åtgärd.

Hundavel

Utskottet konstaterar att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman är förbjuden enligt djurskyddslagen, och att Jordbruksverket har bemyndigande att meddela föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Vidare noterar utskottet att det nyligen presenterade förslaget till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:2628 (S) yrkande 41.

Hundburar för transport

Jordbruksverkets gällande föreskrifter om transport av levande djur innehåller detaljerade krav på hur hundar ska transporteras i personbilar och vilka mått som ska gälla för transportburar om dessa används. Mot bakgrund av att myndigheten uppgett att de avser att se över föreskrifterna förutsätter utskottet att det kommer att göras utifrån den senaste vetenskapen och att nödvändiga uppdateringar då genomförs. Vad gäller krocktester har utskottet tidigare konstaterat att det utförs krocktester av många av de transportburar som säljs på marknaden idag, om än utifrån olika standarder. Sammantaget bedömer utskottet att motion 2023/24:1399 (M) yrkandena 1–3 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17 och 20. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen påtalat vikten av att komma till rätta med de allvarliga problem som är förknippade med långa djurtransporter inom och utom unionen. Utskottet välkomnar därför att EU-kommissionen som en del av den pågående översynen av djurskyddslagstiftningen presenterat ett förslag till nytt regelverk för djurens välfärd under transport. Enligt utskottet är det angeläget att det nya regelverket resulterar i ett stärkt djurskydd, jämlik tillämpning inom unionen och en bättre efterlevnad. I avvaktan på det arbete som nu pågår föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2628 (S) yrkande 36 och 2023/24:929 (MP) i denna del lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Transport av levande djur" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 12 och 15. Läs betänkandet

Varghybrider

Utskottet konstaterar att den nuvarande lagstiftning som ska reglera hållande och uppfödning av s.k. varghybrider medför såväl rättsliga som tillsynsmässiga utmaningar. Det är därför av yttersta vikt att skapa en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning med en effektiv tillsyn, som säkerställer ett högt djurskydd, förebygger risker för människor och skyddar den inhemska vargstammen.

Utskottet välkomnar att regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att se över utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider liksom att utreda och lämna förslag på hur myndigheternas tillsyn och kontroll av efterlevnaden kan stärkas. Utskottet förutsätter att frågan om att förhindra import av olagliga varghybrider kommer att beaktas i utredningen.

I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1851 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:323 (L), 2023/24:753 (M) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:906 (MP).

Förbud mot vissa hundraser

Mot bakgrund av att statistiken visar att antalet incidenter med hundrelaterade skador ökat de senaste åren vill utskottet betona vikten av ett ändamålsenligt regelverk som ger myndigheterna förutsättningar för att bedriva en effektiv tillsyn och skydda omgivningen mot farliga hundar. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera länsstyrelsernas och Polismyndighetens verksamhet och förutsättningar utifrån gällande lagstiftning om tillsyn över hundar och katter, och vid behov föreslå åtgärder för att stärka både djurskyddet och skyddet för allmänheten mot skador orsakade av hundar. Utskottet konstaterar att Statskontoret i sin redovisning av uppdraget lämnat förslag på ett antal åtgärder och att dessa förslag nu bereds i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete föreslår utskottet att motion 2023/24:90 (M) lämnas utan åtgärd.

Illegal handel med sällskapsdjur

Inledningsvis vill utskottet understryka allvaret med den kraftigt ökande illegala handeln med sällskapsdjur. Utöver att det kan innebära möjligt lidande för de enskilda djuren medför det stora risker för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan.

Utskottet konstaterar att riksdagen redan 2022 riktade tre tillkännagivanden till regeringen om vikten av att vidta åtgärder för att stävja illegal införsel och organiserad smuggling av hundar, och noterar att regeringen överväger vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta.

Det är mycket positivt att frågan uppmärksammats på EU-nivå och utskottet välkomnar att EU-kommissionen lagt fram ett förslag till gemensam lagstiftning om välfärd och spårbarhet för hundar och katter, med ett tydligt syfte att inte bara stärka djurskyddet utan även reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten.

Därmed förslår utskottet att motion 2023/24:2628 (S) yrkande 42 samt motion 2023/24:2574 lämnas utan åtgärd.

Hundavel

Utskottet konstaterar att avel som kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman är förbjuden enligt djurskyddslagen, och att Jordbruksverket har bemyndigande att meddela föreskrifter som innehåller villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma. Vidare noterar utskottet att det nyligen presenterade förslaget till EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter innehåller förslag till harmoniserade krav på att uppfödare av hundar och katter ska säkerställa att avelsstrategier inte leder till skadliga effekter för välbefinnandet hos djuren eller deras avkomma. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:2628 (S) yrkande 41.

Hundburar för transport

Jordbruksverkets gällande föreskrifter om transport av levande djur innehåller detaljerade krav på hur hundar ska transporteras i personbilar och vilka mått som ska gälla för transportburar om dessa används. Mot bakgrund av att myndigheten uppgett att de avser att se över föreskrifterna förutsätter utskottet att det kommer att göras utifrån den senaste vetenskapen och att nödvändiga uppdateringar då genomförs. Vad gäller krocktester har utskottet tidigare konstaterat att det utförs krocktester av många av de transportburar som säljs på marknaden idag, om än utifrån olika standarder. Sammantaget bedömer utskottet att motion 2023/24:1399 (M) yrkandena 1–3 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Sällskapsdjur" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av att komma till rätta med den rådande resursbristen inom djurens hälso- och sjukvård. Tillgången till veterinär service är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i hela landet. Utskottet välkomnar att förstärkningen av antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare på SLU har påbörjats och konstaterar att frågeställningar om bl.a. den veterinära jourberedskapen, veterinärutbildningens antagningssystem, liksom ökade möjligheter för utländska veterinärer att arbeta i Sverige, tas upp i betänkandet Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård (SOU 2022:58). Utskottet konstaterar att regeringen redovisat att en proposition om förbättrade förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård ska överlämnas till riksdagen i april 2024.

I avvaktan på förslagen i regeringens proposition föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2628 (S) yrkandena 43 och 44, 2023/24:374 (SD) yrkande 37, 2023/24:403 (SD) yrkande 32, 2023/24:2479 (C) yrkande 5, 2023/24:974 (M) yrkandena 1–4 och 2023/24:1078 (S) lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Veterinärer och djursjukvård" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Cirkusverksamhet

Som utskottet framhållit tidigare i detta betänkande är ett starkt djurskydd för alla djur av högsta vikt. Den svenska djurskyddslagen är tydlig med att djur ska behandlas väl, att de ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom samt att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. När det gäller cirkusverksamhet har Jordbruksverkets utfärdat föreskrifter med bestämmelser om skötsel och hållande av cirkusdjur. Utskottet konstaterar att det i dessa föreskrifter ställs krav på journalföring för samtliga djur med uppgifter om bl.a. sjukdomar och skador, samt att det även fastställs hur djur som skadas eller blir sjuka ska hanteras och hur behandlingen ska dokumenteras. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att motion 2023/24:374 (SD) yrkande 10 lämnas utan åtgärd.

Avel och uppvisning av valar och delfiner

Som utskottet påtalat ovan ska djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom samt hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. Enligt djurskyddslagen ska djur kunna utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Vidare konstaterar utskottet att lagen förbjuder att djur tränas för eller används vid bl.a. föreställningar eller andra förevisningar som anordnas för allmänheten på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Utskottet noterar att Jordbruksverket avser att se över föreskrifterna för om djurhållning i djurparker, som bl.a. innehåller särskilda bestämmelser om hållande av delfiner. Vidare noteras av utskottet att den enda svenska anläggningen som håller delfiner för uppvisning har tagit beslut om att avveckla verksamheten. Utskottet finner därför inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2023/24:682 (MP) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Offentlig förevisning av djur" i betänkandet. Läs betänkandet

Virtuella stängsel

Utskottet ställer sig positivt till nya tekniska lösningar inom lantbruket och noterar att användande av virtuella stängsel potentiellt kan ha flera fördelar, såsom möjligheten att utnyttja svårtillgängliga betesmarker och förbättrad övervakning av djuren, men att det fortfarande finns djurvälfärdsaspekter som behöver utvärderas ytterligare. Utskottet konstaterar att det pågår studier om virtuella stängsel i Sverige och anser att resultatet av dessa ska inväntas. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2479 (C) yrkande 4, 2023/24:689 (MP) och 2023/24:2587 (C) lämnas utan åtgärd.

Förprövning av djurstallar

Utskottet konstaterar att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Utskottet noterar att den utredning som regeringen tillsatt, om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, bl.a. har som uppdrag att analysera förprövningskravet ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt samt konsekvenserna av att ta bort detta krav. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår därför utskottet att motion 2023/24:1949 (S) lämnas utan åtgärd.

Etisk prövning av djurförsök

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av ett starkt djurskydd för djur som används i försöksverksamhet. Regelverket som rör djurförsök är omfattande, och hur den djurförsöksetiska prövningen ska gå till finns reglerat i både europeisk och svensk lagstiftning. Djuren får inte utsättas för onödigt lidande, och endast försök där den totala nyttan bedöms som större än djurens totala lidande ska godkännas och genomföras. Utskottet har förståelse för att de etiska prövningarna kan innebära svåra avvägningar och ser därför positivt på den forskning som pågår kring hur den etiska prövningen kan utvecklas ytterligare. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:910 (MP) lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 24 och 25. Läs betänkandet

Virtuella stängsel

Utskottet ställer sig positivt till nya tekniska lösningar inom lantbruket och noterar att användande av virtuella stängsel potentiellt kan ha flera fördelar, såsom möjligheten att utnyttja svårtillgängliga betesmarker och förbättrad övervakning av djuren, men att det fortfarande finns djurvälfärdsaspekter som behöver utvärderas ytterligare. Utskottet konstaterar att det pågår studier om virtuella stängsel i Sverige och anser att resultatet av dessa ska inväntas. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2479 (C) yrkande 4, 2023/24:689 (MP) och 2023/24:2587 (C) lämnas utan åtgärd.

Förprövning av djurstallar

Utskottet konstaterar att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Utskottet noterar att den utredning som regeringen tillsatt, om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, bl.a. har som uppdrag att analysera förprövningskravet ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt samt konsekvenserna av att ta bort detta krav. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår därför utskottet att motion 2023/24:1949 (S) lämnas utan åtgärd.

Etisk prövning av djurförsök

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av ett starkt djurskydd för djur som används i försöksverksamhet. Regelverket som rör djurförsök är omfattande, och hur den djurförsöksetiska prövningen ska gå till finns reglerat i både europeisk och svensk lagstiftning. Djuren får inte utsättas för onödigt lidande, och endast försök där den totala nyttan bedöms som större än djurens totala lidande ska godkännas och genomföras. Utskottet har förståelse för att de etiska prövningarna kan innebära svåra avvägningar och ser därför positivt på den forskning som pågår kring hur den etiska prövningen kan utvecklas ytterligare. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:910 (MP) lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 23 och 25. Läs betänkandet

Virtuella stängsel

Utskottet ställer sig positivt till nya tekniska lösningar inom lantbruket och noterar att användande av virtuella stängsel potentiellt kan ha flera fördelar, såsom möjligheten att utnyttja svårtillgängliga betesmarker och förbättrad övervakning av djuren, men att det fortfarande finns djurvälfärdsaspekter som behöver utvärderas ytterligare. Utskottet konstaterar att det pågår studier om virtuella stängsel i Sverige och anser att resultatet av dessa ska inväntas. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2479 (C) yrkande 4, 2023/24:689 (MP) och 2023/24:2587 (C) lämnas utan åtgärd.

Förprövning av djurstallar

Utskottet konstaterar att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Utskottet noterar att den utredning som regeringen tillsatt, om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, bl.a. har som uppdrag att analysera förprövningskravet ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt samt konsekvenserna av att ta bort detta krav. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår därför utskottet att motion 2023/24:1949 (S) lämnas utan åtgärd.

Etisk prövning av djurförsök

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av ett starkt djurskydd för djur som används i försöksverksamhet. Regelverket som rör djurförsök är omfattande, och hur den djurförsöksetiska prövningen ska gå till finns reglerat i både europeisk och svensk lagstiftning. Djuren får inte utsättas för onödigt lidande, och endast försök där den totala nyttan bedöms som större än djurens totala lidande ska godkännas och genomföras. Utskottet har förståelse för att de etiska prövningarna kan innebära svåra avvägningar och ser därför positivt på den forskning som pågår kring hur den etiska prövningen kan utvecklas ytterligare. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:910 (MP) lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 23 och 24. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:MJU9 och 2022/23:MJU11. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Transport av levande djur, punkt 1 (S, MP)

av Emma Nohrén (MP), Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 36 och

avslår motion

2023/24:929 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) i denna del.

Ställningstagande

Transport av djur är en kärnfråga för oss. Djur, oavsett om de är inom EU:s gränser eller utanför, ska behandlas med respekt och omtanke. Därför driver vi på för striktare transporttider och att tiden begränsas. Vi vill att varje djur ska ha det så bra som möjligt under transport och genom att minska transporttiden är vi övertygade om att risken för lidande reduceras.

2.

Uppfödning av slaktkyckling, punkt 5 (V, MP)

av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1525 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1–4 och

avslår motion

2023/24:1094 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Kycklingen är Sveriges vanligaste fågel. Årligen föds omkring 112 miljoner kycklingar upp för slakt. Det rör sig om en väldigt intensiv djurhållning, där den genomsnittliga besättningen består av 100 000 individer och där det utrymme som kycklingarna har att växa på är mindre än ett A4-papper per individ. Under sina 35 dagar i livet växer dessa kycklingar från 40 gram till 2 kilo. Denna otroligt snabba tillväxt innebär en stor risk för bensmärta och rörelsestörning. Detta kan inte betraktas som något annat än ett systematiskt djurplågeri. Turbokycklingarna har en dödlighet som beräknas till 3–4 procent. Det kallas svinn, men i en svensk kontext handlar det om 3 miljoner kycklingar per år. Det är ett enormt lidande helt i onödan som skulle kunna undvikas genom att man ställer om till mer långsamväxande raser. Den ekologiska kycklinguppfödningen är marginell i Sverige och omfattar inte ens 1 procent av det antal kycklingar som slaktas totalt. Ekologiska kycklingar går ute om sommaren och inomhus har de mer utrymme än de konventionella. Ekologiska kycklingar är också av en annan ras än de konventionella, som inte växer lika fort, och de slaktas vid en högre ålder.

Djurskyddsorganisationer i Europa har tagit fram välfärdskriterier som företag kan använda sig av vid inköp av kyckling. Dessa kriterier går under namnet European Chicken Commitment (ECC) och grundar sig på den senaste forskningen. Kriterierna inkluderar bl.a. faktorer som inredning, beläggningsgrad, bedövning och tredjepartsgranskning. Mer än 350 företag har anslutit sig, för en förbättrad djurvälfärd för kycklingar i hela Europa. Detta blir en möjlighet att komma bort från det systematiska lidandet inom den svenska kycklingindustrin, och även Sverige bör förhålla sig till ECC-kriterierna som en absolut lägsta nivå i lagstiftningen.

Genom att ställa sig bakom ECC säger man ja till mer utevistelse för kycklingar och nej till den s.k. turbokycklingen, som växer så otroligt snabbt att det innebär lidande för kycklingarna från det att de kläcks till dess att de skållas. Denna ras utgör ungefär 99 procent av kycklingarna i Sverige. En utfasning av turbokycklingen i Sverige skulle, på samma sätt som skett med Belgian blue, kunna genomföras utifrån djurskyddslagstiftningens skrivning om avel som medför lidande för djuren.

I takt med att kycklingarna växer blir det också trängre. Djurskyddslagen inklusive föreskrifter talar om vilken absolut miniminivå man måste uppfylla i djurhållningen för att inte äventyra djurens välfärd. Där sägs t.ex. att slaktkycklingar får hållas med en maximal beläggning om 20 kilo per kvadratmeter, vilket innebär ca 10–11 djur per kvadratmeter. Men branschen själv, som Svensk Fågel, har utformat något som den kallar ett ”omsorgsprogram”. För att få vara med i programmet måste man uppfylla vissa kriterier. Om man är ansluten till programmet får man därmed ha upp till 36 kilo per kvadratmeter, vilket alltså är mycket mer än djurskyddslagens minimikrav. Det betyder ca 24 kycklingar per kvadratmeter mot slutet av kycklingens liv, ca 20 x 20 centimeter golvyta per kyckling. Jordbruksverket utfärdar dessa ”omsorgsprogram”, vilket i praktiken innebär en generell dispens från lagen. Det finns program för värphöns också med liknande effekter, och svinnäringen jobbar för att införa ett program som bl.a. skulle leda till tidigare avvänjning än lagen tillåter och till att suggor fixeras i perioder.

Vi menar att omsorgsprogram måste utformas på ett sätt som innefattas av djurskyddslagen. Ett omsorgsprogram borde rimligen innebära att man ger djuren mer frihet och naturligt beteende än vad lagen kräver som minimum.

3.

Afrikansk svinpest, punkt 9 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 32 och

avslår motionerna

2023/24:1531 av Marie Nicholson m.fl. (M),

2023/24:1872 av Emma Nohrén och Jacob Risberg (båda MP) yrkandena 1–4, 6 och 7 samt

2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 6 och 7.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet