Naturvård

Miljöövervakning av vatten, pollinatörer och invasiva främmande arter

Miljöövervakning är en grundbult i arbetet med att såväl identifiera och vidta åtgärder som för att kunna utvärdera hur miljöarbetet fortlöper. Miljöövervakningen är också en förutsättning för regeringens redovisning av resultat i förhållande till miljömålen, och i förlängningen, riksdagens framtida beslut om politikens inriktning och dimensionering. Utskottet bedömer att systemet för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar är väl utbyggt och noterar särskilt de unika tidsseriedata som tydliggör t.ex. förändringar i vattenmiljöer. Utskottet vill även uppmärksamma de metodologiska framsteg som tagits under senare år i fråga om att identifiera källor till övergödning i Östersjön och Västerhavet.

Inte desto mindre behöver miljöövervakningen fortsätta att utvecklas. Utskottet har tidigare under riksmötet påtalat att det för knappt hälften av miljökvalitetsmålen saknas adekvata underlag för att kunna bedöma i vilken riktning miljöarbetet går. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av de data och samhälleliga tjänster som utvecklas inom Copernicusprogrammet. Utskottet påminner därutöver om att den svenska miljöövervakningens uppgift och organisation för en god miljöförvaltning har utretts och att resultatet av detta arbete nu bereds inom Regeringskansliet.

Med det ovan anförda anser utskottet att förslagen om att på olika sätt utveckla miljöövervakningen bör lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:379 (SD) yrkande 10, 2023/24:687 (MP) yrkandena 1 och 6, 2023/24:899 (MP) yrkande 3, 2023/24:996 (MP) yrkande 106 i denna del och 2023/24:2485 (C) yrkandena 6 och 7.

Ur avsnittet "Miljöövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7 och 14. Läs betänkandet

Arbetet med att revidera strandskyddsregelverket

Utskottet konstaterar att riksdagen vid upprepade tillfällen betonat behovet av att förändra strandskyddslagstiftningen och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet tar fasta vid att regeringen nyligen uttalat att den avser att förändra strandskyddsregelverket genom att dels införa lättnader, dels utreda möjligheterna till strandnära byggande. Utskottet ser fram emot att ta del av dessa kommande förslag till lagändringar.

I avvaktan på resultatet av det arbete som påbörjats anser utskottet att motionerna 2023/24:412 (SD) yrkande 14, 2023/24:996 (MP) yrkande 116, 2023/24:2457 (C) yrkande 23, 2023/24:2478 (C) yrkande 4 och 2023/24:2629 (S) yrkande 39 bör lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Skydd av Sveaskogs mark

I samband med utskottets beredning av skogspropositionen våren 2022 konstaterade utskottet att stora arealer av skyddsvärd produktiv skog saknar formellt skydd, bl.a. Sveaskogs mark. Utskottet ser mycket positivt på det goda samarbete som därefter utvecklats mellan Sveaskog, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län med att inrätta långsiktigt skydd av värdefulla skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog. Parterna har kommit överens om att de berörda länsstyrelserna ska få bilda naturreservat av drygt 100 områden på Sveaskogs mark, inklusive produktiv skogsmark. Utskottet noterar att parterna ser goda förutsättningar för samverkan även framöver om bevarande av skogliga naturvärden på Sveaskogs mark.

När det gäller förslag om att bilda nya nationalparker utifrån Sveaskogs ekoparker pågår det redan ett arbete i frågan. Riksdagen har beslutat om att antalet nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta ansvariga myndigheters åtgärder i denna del.

Därmed anser utskottet att motionerna 2023/24:676 (MP), 2023/24:908 (MP), 2023/24:915 (MP) yrkande 8 och 2023/24:1888 (MP) ska avstyrkas.

Biotopskydd och Natura 2000-områden

När det gäller förslaget om att införa ett generellt biotopskyddsområde för ålgräsängar noterar utskottet att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att tillmötesgå riksdagens uppmaning om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden. Utskottet noterar vidare att riksdagen för 2024 anvisat särskilda medel för regeringens arbete med akvatiskt områdesskydd och akvatisk restaurering. Med hänvisning till det åtgärdsarbete som därmed redan pågår anser utskottet att motion 2023/24:1873 (MP) yrkande 14 bör avstyrkas.

När det gäller en översyn av reglerna för Natura 2000-områden påminner utskottet om att kommissionen riktat kritik mot att Sverige inte fullgör sina skyldigheter enligt EU:s regler för bevarande av livsmiljöer och skyddade arter, inbegripet Natura 2000-nätverket. Utskottet noterar att regeringen har remitterat ett förslag till förtydliganden av förordningsbestämmelser om Natura 2000. Med beaktande av detta arbete anser utskottet att det vore olämpligt att förorda det förslag som väckts i motion 2023/24:834 (C). Motionsyrkandet avstyrks.

Vattenskyddsområden

Arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har ytterligare aktualiserats till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att det tidigare under riksmötet har berett regeringens förslag till genomförande av det nya dricksvattendirektivet i svensk rätt. Utskottet uppmärksammade då att det nya direktivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter. Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon åtgärd med anledning av de förslag som väckts i motion 2023/24:687 (MP) yrkandena 2 och 3. Motionsförslagen avstyrks.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6 och 20. Läs betänkandet

Arbetet med att revidera strandskyddsregelverket

Utskottet konstaterar att riksdagen vid upprepade tillfällen betonat behovet av att förändra strandskyddslagstiftningen och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet tar fasta vid att regeringen nyligen uttalat att den avser att förändra strandskyddsregelverket genom att dels införa lättnader, dels utreda möjligheterna till strandnära byggande. Utskottet ser fram emot att ta del av dessa kommande förslag till lagändringar.

I avvaktan på resultatet av det arbete som påbörjats anser utskottet att motionerna 2023/24:412 (SD) yrkande 14, 2023/24:996 (MP) yrkande 116, 2023/24:2457 (C) yrkande 23, 2023/24:2478 (C) yrkande 4 och 2023/24:2629 (S) yrkande 39 bör lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Skydd av Sveaskogs mark

I samband med utskottets beredning av skogspropositionen våren 2022 konstaterade utskottet att stora arealer av skyddsvärd produktiv skog saknar formellt skydd, bl.a. Sveaskogs mark. Utskottet ser mycket positivt på det goda samarbete som därefter utvecklats mellan Sveaskog, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län med att inrätta långsiktigt skydd av värdefulla skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog. Parterna har kommit överens om att de berörda länsstyrelserna ska få bilda naturreservat av drygt 100 områden på Sveaskogs mark, inklusive produktiv skogsmark. Utskottet noterar att parterna ser goda förutsättningar för samverkan även framöver om bevarande av skogliga naturvärden på Sveaskogs mark.

När det gäller förslag om att bilda nya nationalparker utifrån Sveaskogs ekoparker pågår det redan ett arbete i frågan. Riksdagen har beslutat om att antalet nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta ansvariga myndigheters åtgärder i denna del.

Därmed anser utskottet att motionerna 2023/24:676 (MP), 2023/24:908 (MP), 2023/24:915 (MP) yrkande 8 och 2023/24:1888 (MP) ska avstyrkas.

Biotopskydd och Natura 2000-områden

När det gäller förslaget om att införa ett generellt biotopskyddsområde för ålgräsängar noterar utskottet att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att tillmötesgå riksdagens uppmaning om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden. Utskottet noterar vidare att riksdagen för 2024 anvisat särskilda medel för regeringens arbete med akvatiskt områdesskydd och akvatisk restaurering. Med hänvisning till det åtgärdsarbete som därmed redan pågår anser utskottet att motion 2023/24:1873 (MP) yrkande 14 bör avstyrkas.

När det gäller en översyn av reglerna för Natura 2000-områden påminner utskottet om att kommissionen riktat kritik mot att Sverige inte fullgör sina skyldigheter enligt EU:s regler för bevarande av livsmiljöer och skyddade arter, inbegripet Natura 2000-nätverket. Utskottet noterar att regeringen har remitterat ett förslag till förtydliganden av förordningsbestämmelser om Natura 2000. Med beaktande av detta arbete anser utskottet att det vore olämpligt att förorda det förslag som väckts i motion 2023/24:834 (C). Motionsyrkandet avstyrks.

Vattenskyddsområden

Arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har ytterligare aktualiserats till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att det tidigare under riksmötet har berett regeringens förslag till genomförande av det nya dricksvattendirektivet i svensk rätt. Utskottet uppmärksammade då att det nya direktivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter. Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon åtgärd med anledning av de förslag som väckts i motion 2023/24:687 (MP) yrkandena 2 och 3. Motionsförslagen avstyrks.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 20. Läs betänkandet

Miljöövervakning av vatten, pollinatörer och invasiva främmande arter

Miljöövervakning är en grundbult i arbetet med att såväl identifiera och vidta åtgärder som för att kunna utvärdera hur miljöarbetet fortlöper. Miljöövervakningen är också en förutsättning för regeringens redovisning av resultat i förhållande till miljömålen, och i förlängningen, riksdagens framtida beslut om politikens inriktning och dimensionering. Utskottet bedömer att systemet för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar är väl utbyggt och noterar särskilt de unika tidsseriedata som tydliggör t.ex. förändringar i vattenmiljöer. Utskottet vill även uppmärksamma de metodologiska framsteg som tagits under senare år i fråga om att identifiera källor till övergödning i Östersjön och Västerhavet.

Inte desto mindre behöver miljöövervakningen fortsätta att utvecklas. Utskottet har tidigare under riksmötet påtalat att det för knappt hälften av miljökvalitetsmålen saknas adekvata underlag för att kunna bedöma i vilken riktning miljöarbetet går. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av de data och samhälleliga tjänster som utvecklas inom Copernicusprogrammet. Utskottet påminner därutöver om att den svenska miljöövervakningens uppgift och organisation för en god miljöförvaltning har utretts och att resultatet av detta arbete nu bereds inom Regeringskansliet.

Med det ovan anförda anser utskottet att förslagen om att på olika sätt utveckla miljöövervakningen bör lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:379 (SD) yrkande 10, 2023/24:687 (MP) yrkandena 1 och 6, 2023/24:899 (MP) yrkande 3, 2023/24:996 (MP) yrkande 106 i denna del och 2023/24:2485 (C) yrkandena 6 och 7.

Ur avsnittet "Miljöövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 14. Läs betänkandet

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

Utskottet påminner om att riksdagen tillkännagett för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2022 har i uppdrag att på olika sätt se över förvaltningen av varg. För att säkerställa att man tillgodoser riksdagens tillkännagivande har regeringen förtydligat den del av arbetet som rör referensvärdet. Myndigheten har helt nyligen presenterat uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt som ska användas som stöd för länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt på bl.a. varg. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen och den ansvariga myndigheten prioriterar arbetet med att utveckla den svenska vargförvaltningen för att på så sätt möjliggöra en ändring av referensvärdet samtidigt som Sverige uppfyller sina åtaganden inom art- och habitatdirektivet.

Således bedömer utskottet att förslagen om att begränsa vargstammens storlek i betydande utsträckning redan är omhändertagna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 8, 2023/24:577 (M), 2023/24:2479 (C) yrkande 27 och 2023/24:2628 (S) yrkande 31.

Vargens skyddsstatus

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Åtgärder som på olika sätt skapar förutsättningar för att minska konflikterna mellan människor och varg behöver därför prioriteras.

För att öka handlingsutrymmet inom förvaltningen behöver vargens skyddsstatus förändras. Utskottet ser därför mycket positivt på att kommissionen föreslagit en ändring av vargens skyddsstatus enligt Bernkonventionen så att vargen inte längre har ett lika starkt skydd. Utskottet bedömer att detta kan utgöra ett viktigt steg mot förändring av den internationella vargförvaltningen. Regeringen har utskottets tydliga mandat att i rådsförhandlingarna driva på för att vargens skyddsstatus ska ändras på det sätt som kommissionen föreslagit.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 3, 2023/24:528 (M) och 2023/24:2479 (C) yrkande 26 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Den vitkindade gåsens skyddsstatus

Den vitkindade gåsen är fridlyst, men utskottet bedömer inte desto mindre att förvaltningen av arten till betydande del är inriktad på att minska konfliktnivån och skadorna för jordbruksnäringen. Utskottet noterar bl.a. att det enligt de jakttider som regeringen beslutade om 2021 numera är tillåtet att i hela landet, under hela året, bedriva skyddsjakt för att motverka skador på oskördad gröda eller för att förhindra besvär för människors hälsa.

När det gäller ersättning för viltskador hänvisar utskottet till att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, beslutat om en avsevärd förstärkning av viltskadeanslaget för att förbättra möjligheterna att både förebygga skador och ersätta uppkomna skador som fredat vilt orsakar. Utskottet välkomnar att regeringen prioriterar åtgärder för att åstadkomma en hållbar jakt och viltvård.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:121 (SD) yrkande 3 och

2023/24:2479 (C) yrkande 25.

Utsättning och återintroducering av vissa arter

Arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter är i mångt och mycket i ett undersökande skede. Utskottet noterar att det pågår forskning om dels återinförande av visenter i den svenska naturen, dels attityden till att använda bioteknik för att återställa bestånd av utrotningshotade och utdöda arter. I likhet med motionärerna är utskottet övertygat om att förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Liksom utskottet anfört tidigare år finns det dock goda skäl att inrikta detta arbete på att förhindra att arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till arbetet med att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå, inte minst inom ramen för konventionen om biologisk mångfald.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:932 (MP) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkandena 113 och 122 samt 2023/24:2501 (SD).

Handel med elfenben

Utskottet tar fasta vid att EU internationellt sett har mycket strikta regler för handel med elfenben och dessutom har förbundit sig att vidta ytterligare åtgärder mot tjuvjakt och elfenbenshandel globalt. För att säkerställa att handeln med elfenben på den inre marknaden inte bidrar till dessa hot har reglerna för vissa transaktioner skärpts ytterligare. Sedan december 2021 är det s.k. antikundantaget borttaget och det krävs numera Citesintyg för att handla med äldre antika föremål. Parallellt med denna regelförändring pågår det ett nationellt arbete med att se över dels hur Sveriges internationella förpliktelser på området kan stramas åt och göras mer effektiva, dels hur miljöbrottsbekämpningen kan stärkas.

Med beaktande av de åtgärder som redan har vidtagits anser utskottet att motion 2023/24:911 (MP) inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

Utskottet påminner om att riksdagen tillkännagett för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2022 har i uppdrag att på olika sätt se över förvaltningen av varg. För att säkerställa att man tillgodoser riksdagens tillkännagivande har regeringen förtydligat den del av arbetet som rör referensvärdet. Myndigheten har helt nyligen presenterat uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt som ska användas som stöd för länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt på bl.a. varg. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen och den ansvariga myndigheten prioriterar arbetet med att utveckla den svenska vargförvaltningen för att på så sätt möjliggöra en ändring av referensvärdet samtidigt som Sverige uppfyller sina åtaganden inom art- och habitatdirektivet.

Således bedömer utskottet att förslagen om att begränsa vargstammens storlek i betydande utsträckning redan är omhändertagna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 8, 2023/24:577 (M), 2023/24:2479 (C) yrkande 27 och 2023/24:2628 (S) yrkande 31.

Vargens skyddsstatus

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Åtgärder som på olika sätt skapar förutsättningar för att minska konflikterna mellan människor och varg behöver därför prioriteras.

För att öka handlingsutrymmet inom förvaltningen behöver vargens skyddsstatus förändras. Utskottet ser därför mycket positivt på att kommissionen föreslagit en ändring av vargens skyddsstatus enligt Bernkonventionen så att vargen inte längre har ett lika starkt skydd. Utskottet bedömer att detta kan utgöra ett viktigt steg mot förändring av den internationella vargförvaltningen. Regeringen har utskottets tydliga mandat att i rådsförhandlingarna driva på för att vargens skyddsstatus ska ändras på det sätt som kommissionen föreslagit.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 3, 2023/24:528 (M) och 2023/24:2479 (C) yrkande 26 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Den vitkindade gåsens skyddsstatus

Den vitkindade gåsen är fridlyst, men utskottet bedömer inte desto mindre att förvaltningen av arten till betydande del är inriktad på att minska konfliktnivån och skadorna för jordbruksnäringen. Utskottet noterar bl.a. att det enligt de jakttider som regeringen beslutade om 2021 numera är tillåtet att i hela landet, under hela året, bedriva skyddsjakt för att motverka skador på oskördad gröda eller för att förhindra besvär för människors hälsa.

När det gäller ersättning för viltskador hänvisar utskottet till att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, beslutat om en avsevärd förstärkning av viltskadeanslaget för att förbättra möjligheterna att både förebygga skador och ersätta uppkomna skador som fredat vilt orsakar. Utskottet välkomnar att regeringen prioriterar åtgärder för att åstadkomma en hållbar jakt och viltvård.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:121 (SD) yrkande 3 och

2023/24:2479 (C) yrkande 25.

Utsättning och återintroducering av vissa arter

Arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter är i mångt och mycket i ett undersökande skede. Utskottet noterar att det pågår forskning om dels återinförande av visenter i den svenska naturen, dels attityden till att använda bioteknik för att återställa bestånd av utrotningshotade och utdöda arter. I likhet med motionärerna är utskottet övertygat om att förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Liksom utskottet anfört tidigare år finns det dock goda skäl att inrikta detta arbete på att förhindra att arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till arbetet med att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå, inte minst inom ramen för konventionen om biologisk mångfald.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:932 (MP) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkandena 113 och 122 samt 2023/24:2501 (SD).

Handel med elfenben

Utskottet tar fasta vid att EU internationellt sett har mycket strikta regler för handel med elfenben och dessutom har förbundit sig att vidta ytterligare åtgärder mot tjuvjakt och elfenbenshandel globalt. För att säkerställa att handeln med elfenben på den inre marknaden inte bidrar till dessa hot har reglerna för vissa transaktioner skärpts ytterligare. Sedan december 2021 är det s.k. antikundantaget borttaget och det krävs numera Citesintyg för att handla med äldre antika föremål. Parallellt med denna regelförändring pågår det ett nationellt arbete med att se över dels hur Sveriges internationella förpliktelser på området kan stramas åt och göras mer effektiva, dels hur miljöbrottsbekämpningen kan stärkas.

Med beaktande av de åtgärder som redan har vidtagits anser utskottet att motion 2023/24:911 (MP) inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

Utskottet påminner om att riksdagen tillkännagett för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2022 har i uppdrag att på olika sätt se över förvaltningen av varg. För att säkerställa att man tillgodoser riksdagens tillkännagivande har regeringen förtydligat den del av arbetet som rör referensvärdet. Myndigheten har helt nyligen presenterat uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt som ska användas som stöd för länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt på bl.a. varg. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen och den ansvariga myndigheten prioriterar arbetet med att utveckla den svenska vargförvaltningen för att på så sätt möjliggöra en ändring av referensvärdet samtidigt som Sverige uppfyller sina åtaganden inom art- och habitatdirektivet.

Således bedömer utskottet att förslagen om att begränsa vargstammens storlek i betydande utsträckning redan är omhändertagna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 8, 2023/24:577 (M), 2023/24:2479 (C) yrkande 27 och 2023/24:2628 (S) yrkande 31.

Vargens skyddsstatus

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Åtgärder som på olika sätt skapar förutsättningar för att minska konflikterna mellan människor och varg behöver därför prioriteras.

För att öka handlingsutrymmet inom förvaltningen behöver vargens skyddsstatus förändras. Utskottet ser därför mycket positivt på att kommissionen föreslagit en ändring av vargens skyddsstatus enligt Bernkonventionen så att vargen inte längre har ett lika starkt skydd. Utskottet bedömer att detta kan utgöra ett viktigt steg mot förändring av den internationella vargförvaltningen. Regeringen har utskottets tydliga mandat att i rådsförhandlingarna driva på för att vargens skyddsstatus ska ändras på det sätt som kommissionen föreslagit.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 3, 2023/24:528 (M) och 2023/24:2479 (C) yrkande 26 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Den vitkindade gåsens skyddsstatus

Den vitkindade gåsen är fridlyst, men utskottet bedömer inte desto mindre att förvaltningen av arten till betydande del är inriktad på att minska konfliktnivån och skadorna för jordbruksnäringen. Utskottet noterar bl.a. att det enligt de jakttider som regeringen beslutade om 2021 numera är tillåtet att i hela landet, under hela året, bedriva skyddsjakt för att motverka skador på oskördad gröda eller för att förhindra besvär för människors hälsa.

När det gäller ersättning för viltskador hänvisar utskottet till att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, beslutat om en avsevärd förstärkning av viltskadeanslaget för att förbättra möjligheterna att både förebygga skador och ersätta uppkomna skador som fredat vilt orsakar. Utskottet välkomnar att regeringen prioriterar åtgärder för att åstadkomma en hållbar jakt och viltvård.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:121 (SD) yrkande 3 och

2023/24:2479 (C) yrkande 25.

Utsättning och återintroducering av vissa arter

Arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter är i mångt och mycket i ett undersökande skede. Utskottet noterar att det pågår forskning om dels återinförande av visenter i den svenska naturen, dels attityden till att använda bioteknik för att återställa bestånd av utrotningshotade och utdöda arter. I likhet med motionärerna är utskottet övertygat om att förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Liksom utskottet anfört tidigare år finns det dock goda skäl att inrikta detta arbete på att förhindra att arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till arbetet med att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå, inte minst inom ramen för konventionen om biologisk mångfald.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:932 (MP) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkandena 113 och 122 samt 2023/24:2501 (SD).

Handel med elfenben

Utskottet tar fasta vid att EU internationellt sett har mycket strikta regler för handel med elfenben och dessutom har förbundit sig att vidta ytterligare åtgärder mot tjuvjakt och elfenbenshandel globalt. För att säkerställa att handeln med elfenben på den inre marknaden inte bidrar till dessa hot har reglerna för vissa transaktioner skärpts ytterligare. Sedan december 2021 är det s.k. antikundantaget borttaget och det krävs numera Citesintyg för att handla med äldre antika föremål. Parallellt med denna regelförändring pågår det ett nationellt arbete med att se över dels hur Sveriges internationella förpliktelser på området kan stramas åt och göras mer effektiva, dels hur miljöbrottsbekämpningen kan stärkas.

Med beaktande av de åtgärder som redan har vidtagits anser utskottet att motion 2023/24:911 (MP) inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 11 och 12. Läs betänkandet

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

Utskottet påminner om att riksdagen tillkännagett för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2022 har i uppdrag att på olika sätt se över förvaltningen av varg. För att säkerställa att man tillgodoser riksdagens tillkännagivande har regeringen förtydligat den del av arbetet som rör referensvärdet. Myndigheten har helt nyligen presenterat uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt som ska användas som stöd för länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt på bl.a. varg. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen och den ansvariga myndigheten prioriterar arbetet med att utveckla den svenska vargförvaltningen för att på så sätt möjliggöra en ändring av referensvärdet samtidigt som Sverige uppfyller sina åtaganden inom art- och habitatdirektivet.

Således bedömer utskottet att förslagen om att begränsa vargstammens storlek i betydande utsträckning redan är omhändertagna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 8, 2023/24:577 (M), 2023/24:2479 (C) yrkande 27 och 2023/24:2628 (S) yrkande 31.

Vargens skyddsstatus

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Åtgärder som på olika sätt skapar förutsättningar för att minska konflikterna mellan människor och varg behöver därför prioriteras.

För att öka handlingsutrymmet inom förvaltningen behöver vargens skyddsstatus förändras. Utskottet ser därför mycket positivt på att kommissionen föreslagit en ändring av vargens skyddsstatus enligt Bernkonventionen så att vargen inte längre har ett lika starkt skydd. Utskottet bedömer att detta kan utgöra ett viktigt steg mot förändring av den internationella vargförvaltningen. Regeringen har utskottets tydliga mandat att i rådsförhandlingarna driva på för att vargens skyddsstatus ska ändras på det sätt som kommissionen föreslagit.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 3, 2023/24:528 (M) och 2023/24:2479 (C) yrkande 26 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Den vitkindade gåsens skyddsstatus

Den vitkindade gåsen är fridlyst, men utskottet bedömer inte desto mindre att förvaltningen av arten till betydande del är inriktad på att minska konfliktnivån och skadorna för jordbruksnäringen. Utskottet noterar bl.a. att det enligt de jakttider som regeringen beslutade om 2021 numera är tillåtet att i hela landet, under hela året, bedriva skyddsjakt för att motverka skador på oskördad gröda eller för att förhindra besvär för människors hälsa.

När det gäller ersättning för viltskador hänvisar utskottet till att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, beslutat om en avsevärd förstärkning av viltskadeanslaget för att förbättra möjligheterna att både förebygga skador och ersätta uppkomna skador som fredat vilt orsakar. Utskottet välkomnar att regeringen prioriterar åtgärder för att åstadkomma en hållbar jakt och viltvård.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:121 (SD) yrkande 3 och

2023/24:2479 (C) yrkande 25.

Utsättning och återintroducering av vissa arter

Arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter är i mångt och mycket i ett undersökande skede. Utskottet noterar att det pågår forskning om dels återinförande av visenter i den svenska naturen, dels attityden till att använda bioteknik för att återställa bestånd av utrotningshotade och utdöda arter. I likhet med motionärerna är utskottet övertygat om att förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Liksom utskottet anfört tidigare år finns det dock goda skäl att inrikta detta arbete på att förhindra att arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till arbetet med att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå, inte minst inom ramen för konventionen om biologisk mångfald.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:932 (MP) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkandena 113 och 122 samt 2023/24:2501 (SD).

Handel med elfenben

Utskottet tar fasta vid att EU internationellt sett har mycket strikta regler för handel med elfenben och dessutom har förbundit sig att vidta ytterligare åtgärder mot tjuvjakt och elfenbenshandel globalt. För att säkerställa att handeln med elfenben på den inre marknaden inte bidrar till dessa hot har reglerna för vissa transaktioner skärpts ytterligare. Sedan december 2021 är det s.k. antikundantaget borttaget och det krävs numera Citesintyg för att handla med äldre antika föremål. Parallellt med denna regelförändring pågår det ett nationellt arbete med att se över dels hur Sveriges internationella förpliktelser på området kan stramas åt och göras mer effektiva, dels hur miljöbrottsbekämpningen kan stärkas.

Med beaktande av de åtgärder som redan har vidtagits anser utskottet att motion 2023/24:911 (MP) inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Vargstammens referensvärde och storlek i Sverige

Utskottet påminner om att riksdagen tillkännagett för regeringen att det är avgörande för vargförvaltningens legitimitet att riksdagens beslut om vargstammens storlek följs i praktiken, att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av vargen samt att referensvärdet under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, bör ligga i det nedre spannet om 170 individer.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket sedan 2022 har i uppdrag att på olika sätt se över förvaltningen av varg. För att säkerställa att man tillgodoser riksdagens tillkännagivande har regeringen förtydligat den del av arbetet som rör referensvärdet. Myndigheten har helt nyligen presenterat uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt som ska användas som stöd för länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt på bl.a. varg. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen och den ansvariga myndigheten prioriterar arbetet med att utveckla den svenska vargförvaltningen för att på så sätt möjliggöra en ändring av referensvärdet samtidigt som Sverige uppfyller sina åtaganden inom art- och habitatdirektivet.

Således bedömer utskottet att förslagen om att begränsa vargstammens storlek i betydande utsträckning redan är omhändertagna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 8, 2023/24:577 (M), 2023/24:2479 (C) yrkande 27 och 2023/24:2628 (S) yrkande 31.

Vargens skyddsstatus

Utskottet kan konstatera att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Åtgärder som på olika sätt skapar förutsättningar för att minska konflikterna mellan människor och varg behöver därför prioriteras.

För att öka handlingsutrymmet inom förvaltningen behöver vargens skyddsstatus förändras. Utskottet ser därför mycket positivt på att kommissionen föreslagit en ändring av vargens skyddsstatus enligt Bernkonventionen så att vargen inte längre har ett lika starkt skydd. Utskottet bedömer att detta kan utgöra ett viktigt steg mot förändring av den internationella vargförvaltningen. Regeringen har utskottets tydliga mandat att i rådsförhandlingarna driva på för att vargens skyddsstatus ska ändras på det sätt som kommissionen föreslagit.

Därmed anser utskottet att de förslag som väckts i motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 3, 2023/24:528 (M) och 2023/24:2479 (C) yrkande 26 är att betrakta som tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Den vitkindade gåsens skyddsstatus

Den vitkindade gåsen är fridlyst, men utskottet bedömer inte desto mindre att förvaltningen av arten till betydande del är inriktad på att minska konfliktnivån och skadorna för jordbruksnäringen. Utskottet noterar bl.a. att det enligt de jakttider som regeringen beslutade om 2021 numera är tillåtet att i hela landet, under hela året, bedriva skyddsjakt för att motverka skador på oskördad gröda eller för att förhindra besvär för människors hälsa.

När det gäller ersättning för viltskador hänvisar utskottet till att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, beslutat om en avsevärd förstärkning av viltskadeanslaget för att förbättra möjligheterna att både förebygga skador och ersätta uppkomna skador som fredat vilt orsakar. Utskottet välkomnar att regeringen prioriterar åtgärder för att åstadkomma en hållbar jakt och viltvård.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:121 (SD) yrkande 3 och

2023/24:2479 (C) yrkande 25.

Utsättning och återintroducering av vissa arter

Arbetet med att sätta ut och återintroducera utdöda arter är i mångt och mycket i ett undersökande skede. Utskottet noterar att det pågår forskning om dels återinförande av visenter i den svenska naturen, dels attityden till att använda bioteknik för att återställa bestånd av utrotningshotade och utdöda arter. I likhet med motionärerna är utskottet övertygat om att förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Liksom utskottet anfört tidigare år finns det dock goda skäl att inrikta detta arbete på att förhindra att arter dör ut. I detta avseende hänvisar utskottet till de åtgärdsplaner som ansvariga myndigheter tar fram samt till arbetet med att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald på en mer övergripande nivå, inte minst inom ramen för konventionen om biologisk mångfald.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:932 (MP) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkandena 113 och 122 samt 2023/24:2501 (SD).

Handel med elfenben

Utskottet tar fasta vid att EU internationellt sett har mycket strikta regler för handel med elfenben och dessutom har förbundit sig att vidta ytterligare åtgärder mot tjuvjakt och elfenbenshandel globalt. För att säkerställa att handeln med elfenben på den inre marknaden inte bidrar till dessa hot har reglerna för vissa transaktioner skärpts ytterligare. Sedan december 2021 är det s.k. antikundantaget borttaget och det krävs numera Citesintyg för att handla med äldre antika föremål. Parallellt med denna regelförändring pågår det ett nationellt arbete med att se över dels hur Sveriges internationella förpliktelser på området kan stramas åt och göras mer effektiva, dels hur miljöbrottsbekämpningen kan stärkas.

Med beaktande av de åtgärder som redan har vidtagits anser utskottet att motion 2023/24:911 (MP) inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Myndigheternas arbete med invasiva främmande arter

Liksom utskottet anförde under förra riksmötet finns det en åtgärdsskuld i fråga om det nationella arbetet med invasiva främmande arter. Därför välkomnar utskottet regeringens satsning på att stärka statens förmåga att hantera invasiva främmande arter och det hot de utgör mot människors och djurs hälsa, mot skördeförluster i jordbruket, på infrastruktur och på skyddade arter. Utskottet noterar särskilt att arbetet består av att stärka koordineringen av nationella insatser och vägledning, öka de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och ta fram kommunikationsinsatser som innebär ökad kunskap i samhället om nya och etablerade invasiva främmande arter.

När det gäller en nationell förteckning noterar utskottet att myndigheterna lämnat ett förslag till en sådan lista som omfattar drygt 40 arter. Förslaget innebär att de arter som hamnar på den nationella förteckningen, bl.a. parkslide, som huvudregel ska regleras på samma sätt som arter på EU-förteckningen, dvs. att arterna inte får hållas, säljas eller släppas ut i naturen. Förslaget till nationell förteckning bereds inom Regeringskansliet. När regeringen fattat beslut om listan kommer det nationella arbetet med att förebygga och hantera invasiva främmande arter att gå in i ett nytt skede. Utskottet ser fram emot att följa regeringens såväl som ansvariga myndigheters arbete med att öka Sveriges motståndskraft mot invasiva främmande arter.

Därmed avstyrks de förslag som presenteras i motionerna 2023/24:899 (MP) yrkandena 1, 2, 4–6 och 11, 2023/24:1692 (S) och 2023/24:2485 (C) yrkande 8.

Åtgärder på privat mark och för näringsidkare

När det gäller åtgärder på privat mark vill utskottet börja med att framhålla att EU-förordningen om invasiva främmande arter är direkt tillämplig inom EU. Förordningen, och unionsförteckningen som beslutats med stöd av förordningen, gäller således för alla i Sverige, såväl kommuner som enskilda personer, som äger eller förvaltar mark. Dessa aktörer har därmed ett egenintresse av att kartlägga förekomsten av invasiva främmande arter på den egna marken och att göra adekvata bekämpningsinsatser. Utskottet påminner om de straffsanktioner som riksdagen har beslutat om och som gör sig gällande om någon med uppsåt eller av grov oaktsamhet hanterar en invasiv främmande art på något av de sätt som beskrivs i EU-förordningens förbudsbestämmelse.

När det gäller en utredning av skadeståndsansvar vill utskottet framhålla de allmänna skadeståndsrättsliga principer som finns inom civilrätten. Utskottet finner i nuläget inget skäl till att regeringen borde utreda särskilda regler för invasiva främmande arter.

När det gäller åtgärder för näringsidkare konstaterar utskottet att företagare och branschorganisationer har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot invasiva främmande arter, t.ex. genom att informera och ge råd till kunder och medlemmar om listade arter, om hur man förhindrar spridning och hur man hanterar trädgårdsavfall på ett säkert sätt. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla det informationsmaterial som den ansvariga myndigheten har tagit fram och regeringens satsning på att utveckla myndigheternas vägledning till allmänheten.

Med beaktande av det regelverk som redan finns på plats, och de åtgärder som är under beredning, bedömer utskottet att motion 2023/24:899 (MP) yrkandena 7–10 i allt västenligt är att betrakta som tillgodosedd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Invasiva främmande arter" i betänkandet. Läs betänkandet

Miljöövervakning av vatten, pollinatörer och invasiva främmande arter

Miljöövervakning är en grundbult i arbetet med att såväl identifiera och vidta åtgärder som för att kunna utvärdera hur miljöarbetet fortlöper. Miljöövervakningen är också en förutsättning för regeringens redovisning av resultat i förhållande till miljömålen, och i förlängningen, riksdagens framtida beslut om politikens inriktning och dimensionering. Utskottet bedömer att systemet för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar är väl utbyggt och noterar särskilt de unika tidsseriedata som tydliggör t.ex. förändringar i vattenmiljöer. Utskottet vill även uppmärksamma de metodologiska framsteg som tagits under senare år i fråga om att identifiera källor till övergödning i Östersjön och Västerhavet.

Inte desto mindre behöver miljöövervakningen fortsätta att utvecklas. Utskottet har tidigare under riksmötet påtalat att det för knappt hälften av miljökvalitetsmålen saknas adekvata underlag för att kunna bedöma i vilken riktning miljöarbetet går. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av de data och samhälleliga tjänster som utvecklas inom Copernicusprogrammet. Utskottet påminner därutöver om att den svenska miljöövervakningens uppgift och organisation för en god miljöförvaltning har utretts och att resultatet av detta arbete nu bereds inom Regeringskansliet.

Med det ovan anförda anser utskottet att förslagen om att på olika sätt utveckla miljöövervakningen bör lämnas utan vidare åtgärd. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:379 (SD) yrkande 10, 2023/24:687 (MP) yrkandena 1 och 6, 2023/24:899 (MP) yrkande 3, 2023/24:996 (MP) yrkande 106 i denna del och 2023/24:2485 (C) yrkandena 6 och 7.

Ur avsnittet "Miljöövervakning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 7. Läs betänkandet

Skydd för känsliga kustmiljöer

Förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen har för avsikt att stärka arbetet med att återskapa viktiga akvatiska livsmiljöer, bl.a. genom att prioritera en särskild satsning på dels akvatiskt områdesskydd, dels akvatisk restaurering. Utöver detta ser utskottet fram emot den strategi för havsmiljön som regeringen avser att lämna till riksdagen under våren 2024.

I ljuset av de åtgärder som redan vidtagits, och i avvaktan på den strategi för havsmiljöarbetet som utskottet kommer att bereda inom kort, bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2023/24:1829 (S) och 2023/24:1873 (MP) yrkandena 11 och 12 inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks.

Reglering av undervattensbuller

När det gäller reglering av undervattensbuller noterar utskottet att det under de senaste åren vidtagits åtgärder på nationell såväl som EU-gemensam nivå. Som ett led i genomförandet av havsmiljöstrategin har EU:s marina direktörer antagit rekommendationer om tröskelvärden för såväl impulsivt som kontinuerligt undervattensbuller. Utskottet noterar även det arbete som pågår vid svenska myndigheter för att genom handlingsplaner och andra åtgärder, t.ex. hur farleder ska utformas, begränsa de negativa effekter som undervattensbuller kan ge upphov till.

Samtidigt som mycket arbete återstår, inte minst med att ta fram miljökvalitetsnormer och indikatorer, bedömer utskottet att vidtagna åtgärder vittnar om en ökande förståelse för de potentiellt skadliga effekter som undervattensbuller kan ha på akvatiska ekosystem. Utskottet vill även påpeka att specifika åtgärder för att begränsa förekomsten av undervattensbuller i marina skyddade områden, t.ex. genom att begränsa framförandet av fritidsbåtar och vattenskotrar, är en fråga som till stor del hanteras på regional och lokal nivå inom ramen för respektive områdes ordningsföreskrifter.

Därmed avstyrks motionerna 2023/24:402 (SD) yrkande 1 och 2023/24:1873 (MP) yrkande 29.

Den statliga finansieringen av skydd och skötsel av värdefull natur

När det gäller den statliga finansieringen av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur vill utskottet börja med att framhålla det mycket besvärliga ekonomiska sammanhang i vilket de senaste två årens budgetpropositioner lagts fram. Sverige pressas hårt av inflation och under 2024 bedöms tillväxten fortsätta att vara låg, med mycket pressade hushåll och företag som följd. Därför har regeringen lagt fram en stram budget. Utskottet kan samtidigt konstatera att 2024 års budget innefattar en betydande satsning på skydd av värdefull natur. Regeringen föreslog ökade anslagsnivåer bl.a. för att hantera förstörda livsmiljöer, överexploatering av arter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter. Utskottet delar regeringens syn på värdet i att miljöpolitiken utgår från förvaltarskapstanken och att åtgärder ska vara kostnadseffektiva.

När det gäller skyddsvärd skog är aktiva och engagerade skogsägare avgörande för att stärka skogliga ekosystem, värna natur- och kulturvärden och ta till vara skogens avgörande roll i klimatarbetet. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras genom formellt skydd eller skogsägarnas frivilliga avsättningar.

I fråga om åtgärder i odlingslandskapet vill utskottet lyfta fram att regeringen helt nyligen beslutat om en förordning om statligt stöd för att bevara, stärka, utveckla eller återställa den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Med de nya bestämmelserna kan den som äger eller arrenderar igenvuxna ängs- eller betesmarker ansöka om statligt stöd för åtgärder som möjliggör att marken åter kan betas eller slås.

När det gäller statliga stöd till lokala natur- och vattenvårdsprojekt, dvs. LONA- och LOVA-bidragen, delar utskottet regeringens bild av att bidragen är ett betydelsefullt verktyg i arbetet för att öka förutsättningarna för biologisk mångfald, bl.a. genom att stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang.

Utskottet hänvisar till de skäl och motiv utifrån vilka riksdagen beslutat om anslagen för innevarande budgetår. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:905 (MP) yrkande 3, 2023/24:2479 (C) yrkande 11 och 2023/24:2485 (C) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Specifika åtgärder för att skydda och restaurera livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Skydd för känsliga kustmiljöer

Förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen har för avsikt att stärka arbetet med att återskapa viktiga akvatiska livsmiljöer, bl.a. genom att prioritera en särskild satsning på dels akvatiskt områdesskydd, dels akvatisk restaurering. Utöver detta ser utskottet fram emot den strategi för havsmiljön som regeringen avser att lämna till riksdagen under våren 2024.

I ljuset av de åtgärder som redan vidtagits, och i avvaktan på den strategi för havsmiljöarbetet som utskottet kommer att bereda inom kort, bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2023/24:1829 (S) och 2023/24:1873 (MP) yrkandena 11 och 12 inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks.

Reglering av undervattensbuller

När det gäller reglering av undervattensbuller noterar utskottet att det under de senaste åren vidtagits åtgärder på nationell såväl som EU-gemensam nivå. Som ett led i genomförandet av havsmiljöstrategin har EU:s marina direktörer antagit rekommendationer om tröskelvärden för såväl impulsivt som kontinuerligt undervattensbuller. Utskottet noterar även det arbete som pågår vid svenska myndigheter för att genom handlingsplaner och andra åtgärder, t.ex. hur farleder ska utformas, begränsa de negativa effekter som undervattensbuller kan ge upphov till.

Samtidigt som mycket arbete återstår, inte minst med att ta fram miljökvalitetsnormer och indikatorer, bedömer utskottet att vidtagna åtgärder vittnar om en ökande förståelse för de potentiellt skadliga effekter som undervattensbuller kan ha på akvatiska ekosystem. Utskottet vill även påpeka att specifika åtgärder för att begränsa förekomsten av undervattensbuller i marina skyddade områden, t.ex. genom att begränsa framförandet av fritidsbåtar och vattenskotrar, är en fråga som till stor del hanteras på regional och lokal nivå inom ramen för respektive områdes ordningsföreskrifter.

Därmed avstyrks motionerna 2023/24:402 (SD) yrkande 1 och 2023/24:1873 (MP) yrkande 29.

Den statliga finansieringen av skydd och skötsel av värdefull natur

När det gäller den statliga finansieringen av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur vill utskottet börja med att framhålla det mycket besvärliga ekonomiska sammanhang i vilket de senaste två årens budgetpropositioner lagts fram. Sverige pressas hårt av inflation och under 2024 bedöms tillväxten fortsätta att vara låg, med mycket pressade hushåll och företag som följd. Därför har regeringen lagt fram en stram budget. Utskottet kan samtidigt konstatera att 2024 års budget innefattar en betydande satsning på skydd av värdefull natur. Regeringen föreslog ökade anslagsnivåer bl.a. för att hantera förstörda livsmiljöer, överexploatering av arter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter. Utskottet delar regeringens syn på värdet i att miljöpolitiken utgår från förvaltarskapstanken och att åtgärder ska vara kostnadseffektiva.

När det gäller skyddsvärd skog är aktiva och engagerade skogsägare avgörande för att stärka skogliga ekosystem, värna natur- och kulturvärden och ta till vara skogens avgörande roll i klimatarbetet. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras genom formellt skydd eller skogsägarnas frivilliga avsättningar.

I fråga om åtgärder i odlingslandskapet vill utskottet lyfta fram att regeringen helt nyligen beslutat om en förordning om statligt stöd för att bevara, stärka, utveckla eller återställa den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Med de nya bestämmelserna kan den som äger eller arrenderar igenvuxna ängs- eller betesmarker ansöka om statligt stöd för åtgärder som möjliggör att marken åter kan betas eller slås.

När det gäller statliga stöd till lokala natur- och vattenvårdsprojekt, dvs. LONA- och LOVA-bidragen, delar utskottet regeringens bild av att bidragen är ett betydelsefullt verktyg i arbetet för att öka förutsättningarna för biologisk mångfald, bl.a. genom att stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang.

Utskottet hänvisar till de skäl och motiv utifrån vilka riksdagen beslutat om anslagen för innevarande budgetår. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:905 (MP) yrkande 3, 2023/24:2479 (C) yrkande 11 och 2023/24:2485 (C) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Specifika åtgärder för att skydda och restaurera livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 17. Läs betänkandet

Skydd för känsliga kustmiljöer

Förutsättningarna för biologisk mångfald behöver förbättras. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen har för avsikt att stärka arbetet med att återskapa viktiga akvatiska livsmiljöer, bl.a. genom att prioritera en särskild satsning på dels akvatiskt områdesskydd, dels akvatisk restaurering. Utöver detta ser utskottet fram emot den strategi för havsmiljön som regeringen avser att lämna till riksdagen under våren 2024.

I ljuset av de åtgärder som redan vidtagits, och i avvaktan på den strategi för havsmiljöarbetet som utskottet kommer att bereda inom kort, bedömer utskottet att de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2023/24:1829 (S) och 2023/24:1873 (MP) yrkandena 11 och 12 inte bör leda till något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks.

Reglering av undervattensbuller

När det gäller reglering av undervattensbuller noterar utskottet att det under de senaste åren vidtagits åtgärder på nationell såväl som EU-gemensam nivå. Som ett led i genomförandet av havsmiljöstrategin har EU:s marina direktörer antagit rekommendationer om tröskelvärden för såväl impulsivt som kontinuerligt undervattensbuller. Utskottet noterar även det arbete som pågår vid svenska myndigheter för att genom handlingsplaner och andra åtgärder, t.ex. hur farleder ska utformas, begränsa de negativa effekter som undervattensbuller kan ge upphov till.

Samtidigt som mycket arbete återstår, inte minst med att ta fram miljökvalitetsnormer och indikatorer, bedömer utskottet att vidtagna åtgärder vittnar om en ökande förståelse för de potentiellt skadliga effekter som undervattensbuller kan ha på akvatiska ekosystem. Utskottet vill även påpeka att specifika åtgärder för att begränsa förekomsten av undervattensbuller i marina skyddade områden, t.ex. genom att begränsa framförandet av fritidsbåtar och vattenskotrar, är en fråga som till stor del hanteras på regional och lokal nivå inom ramen för respektive områdes ordningsföreskrifter.

Därmed avstyrks motionerna 2023/24:402 (SD) yrkande 1 och 2023/24:1873 (MP) yrkande 29.

Den statliga finansieringen av skydd och skötsel av värdefull natur

När det gäller den statliga finansieringen av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur vill utskottet börja med att framhålla det mycket besvärliga ekonomiska sammanhang i vilket de senaste två årens budgetpropositioner lagts fram. Sverige pressas hårt av inflation och under 2024 bedöms tillväxten fortsätta att vara låg, med mycket pressade hushåll och företag som följd. Därför har regeringen lagt fram en stram budget. Utskottet kan samtidigt konstatera att 2024 års budget innefattar en betydande satsning på skydd av värdefull natur. Regeringen föreslog ökade anslagsnivåer bl.a. för att hantera förstörda livsmiljöer, överexploatering av arter, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter. Utskottet delar regeringens syn på värdet i att miljöpolitiken utgår från förvaltarskapstanken och att åtgärder ska vara kostnadseffektiva.

När det gäller skyddsvärd skog är aktiva och engagerade skogsägare avgörande för att stärka skogliga ekosystem, värna natur- och kulturvärden och ta till vara skogens avgörande roll i klimatarbetet. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras genom formellt skydd eller skogsägarnas frivilliga avsättningar.

I fråga om åtgärder i odlingslandskapet vill utskottet lyfta fram att regeringen helt nyligen beslutat om en förordning om statligt stöd för att bevara, stärka, utveckla eller återställa den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Med de nya bestämmelserna kan den som äger eller arrenderar igenvuxna ängs- eller betesmarker ansöka om statligt stöd för åtgärder som möjliggör att marken åter kan betas eller slås.

När det gäller statliga stöd till lokala natur- och vattenvårdsprojekt, dvs. LONA- och LOVA-bidragen, delar utskottet regeringens bild av att bidragen är ett betydelsefullt verktyg i arbetet för att öka förutsättningarna för biologisk mångfald, bl.a. genom att stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang.

Utskottet hänvisar till de skäl och motiv utifrån vilka riksdagen beslutat om anslagen för innevarande budgetår. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:905 (MP) yrkande 3, 2023/24:2479 (C) yrkande 11 och 2023/24:2485 (C) yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Specifika åtgärder för att skydda och restaurera livsmiljöer" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Arbetet med att revidera strandskyddsregelverket

Utskottet konstaterar att riksdagen vid upprepade tillfällen betonat behovet av att förändra strandskyddslagstiftningen och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om ett reformerat regelverk. Utskottet tar fasta vid att regeringen nyligen uttalat att den avser att förändra strandskyddsregelverket genom att dels införa lättnader, dels utreda möjligheterna till strandnära byggande. Utskottet ser fram emot att ta del av dessa kommande förslag till lagändringar.

I avvaktan på resultatet av det arbete som påbörjats anser utskottet att motionerna 2023/24:412 (SD) yrkande 14, 2023/24:996 (MP) yrkande 116, 2023/24:2457 (C) yrkande 23, 2023/24:2478 (C) yrkande 4 och 2023/24:2629 (S) yrkande 39 bör lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Skydd av Sveaskogs mark

I samband med utskottets beredning av skogspropositionen våren 2022 konstaterade utskottet att stora arealer av skyddsvärd produktiv skog saknar formellt skydd, bl.a. Sveaskogs mark. Utskottet ser mycket positivt på det goda samarbete som därefter utvecklats mellan Sveaskog, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län med att inrätta långsiktigt skydd av värdefulla skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog. Parterna har kommit överens om att de berörda länsstyrelserna ska få bilda naturreservat av drygt 100 områden på Sveaskogs mark, inklusive produktiv skogsmark. Utskottet noterar att parterna ser goda förutsättningar för samverkan även framöver om bevarande av skogliga naturvärden på Sveaskogs mark.

När det gäller förslag om att bilda nya nationalparker utifrån Sveaskogs ekoparker pågår det redan ett arbete i frågan. Riksdagen har beslutat om att antalet nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka. Utskottet ser ingen anledning att ifrågasätta ansvariga myndigheters åtgärder i denna del.

Därmed anser utskottet att motionerna 2023/24:676 (MP), 2023/24:908 (MP), 2023/24:915 (MP) yrkande 8 och 2023/24:1888 (MP) ska avstyrkas.

Biotopskydd och Natura 2000-områden

När det gäller förslaget om att införa ett generellt biotopskyddsområde för ålgräsängar noterar utskottet att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att tillmötesgå riksdagens uppmaning om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden. Utskottet noterar vidare att riksdagen för 2024 anvisat särskilda medel för regeringens arbete med akvatiskt områdesskydd och akvatisk restaurering. Med hänvisning till det åtgärdsarbete som därmed redan pågår anser utskottet att motion 2023/24:1873 (MP) yrkande 14 bör avstyrkas.

När det gäller en översyn av reglerna för Natura 2000-områden påminner utskottet om att kommissionen riktat kritik mot att Sverige inte fullgör sina skyldigheter enligt EU:s regler för bevarande av livsmiljöer och skyddade arter, inbegripet Natura 2000-nätverket. Utskottet noterar att regeringen har remitterat ett förslag till förtydliganden av förordningsbestämmelser om Natura 2000. Med beaktande av detta arbete anser utskottet att det vore olämpligt att förorda det förslag som väckts i motion 2023/24:834 (C). Motionsyrkandet avstyrks.

Vattenskyddsområden

Arbetet med att säkerställa ett tillräckligt skydd av våra vattentäkter har ytterligare aktualiserats till följd av klimatförändringarnas påverkan på vattenresursen samt nya gränsvärden för bl.a. PFAS-ämnen i dricksvatten. Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med att inrätta vattenskyddsområden är av stor betydelse för arbetet med att förhindra att föroreningar når vatten som används som vattentäkt. Utskottet vill därutöver påminna om att det tidigare under riksmötet har berett regeringens förslag till genomförande av det nya dricksvattendirektivet i svensk rätt. Utskottet uppmärksammade då att det nya direktivet innebär ett tydligare uppströmsperspektiv i fråga om skydd av vattentäkter. Den riskbaserade metod som direktivet föreskriver kräver ökade ansträngningar för att förhindra att vatten förorenas redan vid tillrinningsområdena för uttagspunkter. Med hänvisning till de regelverk och arbetssätt som redan finns på plats ser utskottet inte skäl att förorda någon åtgärd med anledning av de förslag som väckts i motion 2023/24:687 (MP) yrkandena 2 och 3. Motionsförslagen avstyrks.

Ur avsnittet "Områdesskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 6. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:MJU7 Vattenvård, 2022/23:MJU11 Jordbrukspolitik, 2022/23:MJU15 Skogspolitik och 2022/23:MJU17 Naturvård och biologisk mångfald. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Övervakning av vatten, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Rashid Farivar (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:379 av Beatrice Timgren m.fl. (SD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2023/24:687 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6 samt

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 106 i denna del.

Ställningstagande

Ökad övervakning och rapportering av näringsläckage från jordbruksmark och andra källor är avgörande för att effektivt hantera problemet med övergödning. Genom att systematiskt samla in och analysera data om näringsläckage kan myndigheter och beslutsfattare identifiera områden med högt läckage och rikta åtgärder dit de behövs mest. Riksdagen bör stödja förbättrad övervakning och rapportering av näringsläckage för att säkerställa en mer välinformerad och målinriktad strategi för att bekämpa övergödning och skydda våra vattendrag och havsmiljöer.

2.

Övervakning av vatten, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:687 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6 samt

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 106 i denna del och

avslår motion

2023/24:379 av Beatrice Timgren m.fl. (SD) yrkande 10.

Ställningstagande

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Men rent dricksvatten finns inte i obegränsad mängd, och när dricksvatten förorenas eller förgiftas får det enorma konsekvenser. Det är därför av yttersta vikt att vi skyddar vårt dricksvatten. Det gäller ökad miljöövervakning för att snabbt kunna upptäcka förorenat vatten, men det behövs också bättre kunskap om förekomsten av PFAS och om var utsläppen till våra vatten sker.

Därutöver ser mitt parti ett behov av att analysera den tekniska och hållbara potentialen i ökad kolinlagring vid återvätning av dikade torvmarker och andra naturbaserade klimatlösningar. Det behövs ett samlat grepp om naturbaserade klimatlösningar i skogen, i jordbrukslandskapet och i hav och sjöar. Relevanta myndigheter ska få i uppdrag att titta på den samlade tekniska och hållbara potentialen att öka kolinlagringen i landskapet.

3.

Övervakning av invasiva främmande arter, punkt 2 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7 och

avslår motion

2023/24:899 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Invasiva främmande arter inom både växt- och djurlivet är ett relativt nytt men snabbt växande hot mot den biologiska mångfalden i Sverige. I takt med att planeten blir varmare blir det lättare för arter som inte förekommer naturligt i de svenska och nordiska ekosystemen att etablera sig, vanligtvis med konsekvensen att de tränger ut inhemska arter som spelar en viktig roll i ekosystemet.

Att bekämpa deras fortsatta etablering och spridning behöver vara högt prioriterat inom miljöpolitiken, och mitt parti har länge föreslagit att bekämpningsinsatser växlas upp och förstärks, både på land och i havet. En granskning av statens insatser visade att det saknas en grundläggande förteckning över invasiva främmande arter och deras utbredning och att det heller inte är tillräckligt utrett vilka metoder som är mest effektiva för bekämpning. Kartläggningen och miljöövervakningen behöver förbättras och det behövs en gemensam strategi i detta arbete.

4.

Övervakning av invasiva främmande arter, punkt 2 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:899 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motion

2023/24:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7.

Ställningstagande

I dag ser vi en allt snabbare och större spridning av arter från deras naturliga utbredningsområde. Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan dessutom orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. Därför bör Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten skyndsamt utveckla systemet för övervakning av invasiva arter med information om utbredning, vidtagna åtgärder samt fastställda hanteringsåtgärder.

5.

Övervakning av pollinatörer, punkt 3 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 6.

Ställningstagande

Pollinatörer är viktiga för både biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning. Det är känt att pollinatörerna blir färre, men det finns inte kunskap om vilka arter som minskar mest i Sverige och heller inte hur snabbt de minskar i antal. Det finns planer på att starta ett program för pollinatörsövervakning i EU. För att ett sådant ska kunna fungera väl även utifrån svenska förhållanden är det viktigt att det finns god kunskap om vilka metoder som passar i nordiska förhållanden. Pollinatörerna är av så stor betydelse att det bl.a. behövs kunskap om vilka miljöer som bör övervakas. Regeringen bör skapa förutsättningar för en ändamålsenlig pollinatörsövervakning i Sverige.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet