Övergripande miljöfrågor

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig prövning i riksdagen våren 2010. Miljömålssystemet ger nödvändig struktur åt den svenska miljöpolitiken och förutsätter att Sverige driver en ambitiös klimat- och miljöpolitik, såväl nationellt som i internationella sammanhang. Utskottet konstaterar att Miljömålsberedningens uppdrag att föreslå strategier och nya etappmål som ska bidra till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet är en viktig del av arbetet med att utveckla miljömålssystemet. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen i slutet av året ska redovisa förslag till etappmål och styrmedel utifrån Sveriges åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, samt att beredningen fått i uppdrag att utvärdera etappmålen utifrån de förutsättningar som följer av EU:s klimatpaket.

När det gäller skogens betydelse för bl.a. friluftsliv och rekreation konstaterar utskottet att det nyligen tagits fram en handlingsplan för att stärka arbetet med skogens sociala värden och utskottet förutsätter att det kommer att utgöra ett viktigt underlag i miljömålsarbetet och utvecklingen av miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att motionerna 2023/24:905 (MP) yrkande 10 och 2023/24:996 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Miljömålssystemet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling utifrån de miljömål som riksdagen fastställt, och att den är ett viktigt verktyg för genomförandet av miljöpolitiken. Vidare konstaterar utskottet att det framgår av miljöbalken att det vid tillståndsprövning ska göras en rimlighetsavvägning av kostnader och den totala miljöpåverkan av verksamheter och åtgärder. Utskottet noterar att både Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen nyligen har sett över miljöbalken, bl.a. i syfte att föreslå ändringar för att modernisera och effektivisera miljöprövningen och främja investeringar samtidigt som miljöskyddet säkerställs. Utredningarnas förslag är under beredning inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som nu pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:122 (SD), 2023/24:569 (M) och 2023/24:2458 (C) yrkande 20.

Ur avsnittet "Översyn av miljöbalken" i betänkandet. Läs betänkandet

Effektiva tillståndsprocesser

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. Det är enligt utskottet en förutsättning för att de investeringar som krävs för att möta framtidens klimat- och energiförsörjningsutmaningar ska kunna genomföras, och för att främja svensk industri och svenska företags konkurrenskraft i en grön omställning.

Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det initierats och genomförts en rad utredningar, vilka lämnat förslag på ett stort antal åtgärder. Utskottet noterar att regeringen uppgett att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras i syfte att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar.

Utskottet delar regeringens bedömning att ytterligare förändringar i systemet för miljöprövning kan komma att krävas för att möjliggöra förenklade, mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser. Utskottet noterar att det tillsatts en ny utredning om tillståndsprocesser enligt miljöbalken som enligt regeringen ska ta ett större grepp om miljöprövning än vad som hittills har gjorts, och utskottet ser fram emot att ta del av det kommande resultatet.

Vidare ser utskottet positivt på att det tillförts medel till de myndigheter som arbetar med tillståndsprövning. Utskottet noterar också att Naturvårdsverket fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja effektivare miljöprocesser och en likvärdig handläggning i hela landet samt att myndigheten utvecklat vägledningarna för företag som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet i syfte att underlätta och förenkla tillståndsprocessen.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2023/24:447 (SD), 2023/24:724 (M) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkande 53, 2023/24:1100 (M), 2023/24:1519 (MP) yrkande 28, 2023/24:1616 (C) yrkande 2, 2023/24:2458 (C) yrkande 19, 2023/24:2485 (C) yrkande 27, 2023/24:2629 (S) yrkandena 12 och 14, och 2023/24:2633 (S) yrkande 4 lämnas utan åtgärd.

Ändringstillstånd

Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande föreslagit att ändringsprövning ska vara huvudregel när någon ansöker om att ändra en miljöfarlig verksamhet. Utskottet konstaterar att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:724 (M) yrkande 2, 2023/24:2633 (S) yrkande 3 och 2023/24:2693 (S) yrkande 9.

Övrigt om miljöprövning

Som utskottet har konstaterat ovan pågår ett omfattande arbete när det gäller regelverket för miljöprövning. Utskottet noterar att Miljöprövningsutredningen bl.a. behandlar frågan om tidsbegränsade miljötillstånd samt att det lämnas ett antal förslag som rör arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. Förslagen är under beredning inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:897 (MP) yrkandena 8 och 9, 2023/24:1519 (MP) yrkande 78 och 2023/24:2633 (S) yrkande 1.

Ur avsnittet "Miljöprövning och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 13. Läs betänkandet

Effektiva tillståndsprocesser

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. Det är enligt utskottet en förutsättning för att de investeringar som krävs för att möta framtidens klimat- och energiförsörjningsutmaningar ska kunna genomföras, och för att främja svensk industri och svenska företags konkurrenskraft i en grön omställning.

Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det initierats och genomförts en rad utredningar, vilka lämnat förslag på ett stort antal åtgärder. Utskottet noterar att regeringen uppgett att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras i syfte att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar.

Utskottet delar regeringens bedömning att ytterligare förändringar i systemet för miljöprövning kan komma att krävas för att möjliggöra förenklade, mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser. Utskottet noterar att det tillsatts en ny utredning om tillståndsprocesser enligt miljöbalken som enligt regeringen ska ta ett större grepp om miljöprövning än vad som hittills har gjorts, och utskottet ser fram emot att ta del av det kommande resultatet.

Vidare ser utskottet positivt på att det tillförts medel till de myndigheter som arbetar med tillståndsprövning. Utskottet noterar också att Naturvårdsverket fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja effektivare miljöprocesser och en likvärdig handläggning i hela landet samt att myndigheten utvecklat vägledningarna för företag som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet i syfte att underlätta och förenkla tillståndsprocessen.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2023/24:447 (SD), 2023/24:724 (M) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkande 53, 2023/24:1100 (M), 2023/24:1519 (MP) yrkande 28, 2023/24:1616 (C) yrkande 2, 2023/24:2458 (C) yrkande 19, 2023/24:2485 (C) yrkande 27, 2023/24:2629 (S) yrkandena 12 och 14, och 2023/24:2633 (S) yrkande 4 lämnas utan åtgärd.

Ändringstillstånd

Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande föreslagit att ändringsprövning ska vara huvudregel när någon ansöker om att ändra en miljöfarlig verksamhet. Utskottet konstaterar att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:724 (M) yrkande 2, 2023/24:2633 (S) yrkande 3 och 2023/24:2693 (S) yrkande 9.

Övrigt om miljöprövning

Som utskottet har konstaterat ovan pågår ett omfattande arbete när det gäller regelverket för miljöprövning. Utskottet noterar att Miljöprövningsutredningen bl.a. behandlar frågan om tidsbegränsade miljötillstånd samt att det lämnas ett antal förslag som rör arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. Förslagen är under beredning inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:897 (MP) yrkandena 8 och 9, 2023/24:1519 (MP) yrkande 78 och 2023/24:2633 (S) yrkande 1.

Ur avsnittet "Miljöprövning och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 13. Läs betänkandet

Utskottet ser allvarligt på miljöbrottslighet och kopplingarna till organiserad brottslighet. Utskottet välkomnar därför att den pågående Miljöstraffrätts-utredningen ser över hur sanktionssystemet för miljöbalken och miljöbrottsbekämpningen kan stärkas. Utskottet noterar att utredaren särskilt ska beakta de utmaningar som följer av att den organiserade brottsligheten har ökat sin närvaro på miljöområdet. Utskottet noterar även att utredningen enligt tilläggsdirektivet ska se över och lämna förslag på om vissa överträdelser som i dag är kriminaliserade i stället ska bestraffas med miljösanktionsavgifter. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår ser utskottet ingen anledning att vidta de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2023/24:373 (SD) yrkande 12, 2023/24:991 (V) yrkande 32 och 2023/24:2629 (S) yrkande 55. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Miljöbrott och sanktionsavgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet ser allvarligt på miljöbrottslighet och kopplingarna till organiserad brottslighet. Utskottet välkomnar därför att den pågående Miljöstraffrätts-utredningen ser över hur sanktionssystemet för miljöbalken och miljöbrottsbekämpningen kan stärkas. Utskottet noterar att utredaren särskilt ska beakta de utmaningar som följer av att den organiserade brottsligheten har ökat sin närvaro på miljöområdet. Utskottet noterar även att utredningen enligt tilläggsdirektivet ska se över och lämna förslag på om vissa överträdelser som i dag är kriminaliserade i stället ska bestraffas med miljösanktionsavgifter. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår ser utskottet ingen anledning att vidta de åtgärder som efterfrågas i motionerna 2023/24:373 (SD) yrkande 12, 2023/24:991 (V) yrkande 32 och 2023/24:2629 (S) yrkande 55. Motionerna avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Miljöbrott och sanktionsavgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraftverk

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande därefter lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som nu pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:242 (M), 2023/24:996 (MP) yrkande 70, 2023/24:1289 (S), 2023/24:1527 (MP) yrkande 7 och 2023/24:2629 (S) yrkande 13.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet noterar det ökande intresset i Sverige för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, och framhåller att det är viktigt att det sker på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. Vidare noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om en ordnad prövning av havsbaserad vindkraft, med syftet att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att motion 2023/24:1994 (S) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Återställande av natur vid avveckling av vindkraftverk

Av nu gällande regelverk framgår att den som driver en verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde är skyldig att efterbehandla platsen när verksamheten lagts ned. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Utskottet anser därmed att det som efterfrågas i motion 2023/24:324 (L) får anses uppfyllt och motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 11. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraftverk

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande därefter lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som nu pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:242 (M), 2023/24:996 (MP) yrkande 70, 2023/24:1289 (S), 2023/24:1527 (MP) yrkande 7 och 2023/24:2629 (S) yrkande 13.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet noterar det ökande intresset i Sverige för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, och framhåller att det är viktigt att det sker på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. Vidare noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om en ordnad prövning av havsbaserad vindkraft, med syftet att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att motion 2023/24:1994 (S) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Återställande av natur vid avveckling av vindkraftverk

Av nu gällande regelverk framgår att den som driver en verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde är skyldig att efterbehandla platsen när verksamheten lagts ned. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Utskottet anser därmed att det som efterfrågas i motion 2023/24:324 (L) får anses uppfyllt och motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 11. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraftverk

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande därefter lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som nu pågår avstyrker utskottet motionerna 2023/24:242 (M), 2023/24:996 (MP) yrkande 70, 2023/24:1289 (S), 2023/24:1527 (MP) yrkande 7 och 2023/24:2629 (S) yrkande 13.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet noterar det ökande intresset i Sverige för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, och framhåller att det är viktigt att det sker på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. Vidare noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om en ordnad prövning av havsbaserad vindkraft, med syftet att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att motion 2023/24:1994 (S) yrkandena 1 och 2 lämnas utan åtgärd.

Återställande av natur vid avveckling av vindkraftverk

Av nu gällande regelverk framgår att den som driver en verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde är skyldig att efterbehandla platsen när verksamheten lagts ned. Vidare kan tillstånd enligt miljöbalken förenas med krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Utskottet anser därmed att det som efterfrågas i motion 2023/24:324 (L) får anses uppfyllt och motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Effektiva tillståndsprocesser

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. Det är enligt utskottet en förutsättning för att de investeringar som krävs för att möta framtidens klimat- och energiförsörjningsutmaningar ska kunna genomföras, och för att främja svensk industri och svenska företags konkurrenskraft i en grön omställning.

Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det initierats och genomförts en rad utredningar, vilka lämnat förslag på ett stort antal åtgärder. Utskottet noterar att regeringen uppgett att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras i syfte att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar.

Utskottet delar regeringens bedömning att ytterligare förändringar i systemet för miljöprövning kan komma att krävas för att möjliggöra förenklade, mer förutsägbara och effektivare tillståndsprocesser. Utskottet noterar att det tillsatts en ny utredning om tillståndsprocesser enligt miljöbalken som enligt regeringen ska ta ett större grepp om miljöprövning än vad som hittills har gjorts, och utskottet ser fram emot att ta del av det kommande resultatet.

Vidare ser utskottet positivt på att det tillförts medel till de myndigheter som arbetar med tillståndsprövning. Utskottet noterar också att Naturvårdsverket fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att främja effektivare miljöprocesser och en likvärdig handläggning i hela landet samt att myndigheten utvecklat vägledningarna för företag som söker tillstånd för miljöfarlig verksamhet i syfte att underlätta och förenkla tillståndsprocessen.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2023/24:447 (SD), 2023/24:724 (M) yrkande 1, 2023/24:996 (MP) yrkande 53, 2023/24:1100 (M), 2023/24:1519 (MP) yrkande 28, 2023/24:1616 (C) yrkande 2, 2023/24:2458 (C) yrkande 19, 2023/24:2485 (C) yrkande 27, 2023/24:2629 (S) yrkandena 12 och 14, och 2023/24:2633 (S) yrkande 4 lämnas utan åtgärd.

Ändringstillstånd

Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande föreslagit att ändringsprövning ska vara huvudregel när någon ansöker om att ändra en miljöfarlig verksamhet. Utskottet konstaterar att utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:724 (M) yrkande 2, 2023/24:2633 (S) yrkande 3 och 2023/24:2693 (S) yrkande 9.

Övrigt om miljöprövning

Som utskottet har konstaterat ovan pågår ett omfattande arbete när det gäller regelverket för miljöprövning. Utskottet noterar att Miljöprövningsutredningen bl.a. behandlar frågan om tidsbegränsade miljötillstånd samt att det lämnas ett antal förslag som rör arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. Förslagen är under beredning inom Regeringskansliet. I avvaktan på utfallet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:897 (MP) yrkandena 8 och 9, 2023/24:1519 (MP) yrkande 78 och 2023/24:2633 (S) yrkande 1.

Ur avsnittet "Miljöprövning och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar

Som redovisats ovan innehåller miljöbalken bestämmelser om vem som i olika situationer kan hållas ansvarig för att avhjälpa en uppkommen skada eller olägenhet. Vem som i det enskilda fallet ska hållas ansvarig för en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada, och som därmed är skyldig att avhjälpa densamma, får avgöras med tillämpning av gällande regler och den praxis som har utvecklats i frågan. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:687 (MP) yrkande 8 och 2023/24:991 (V) yrkandena 14 och 15 lämnas utan åtgärd.

Restaurering av gruvområden

Utskottet konstaterar att miljöbalken reglerar att den som bedriver gruvverk-samhet ansvarar för att utföra efterbehandlingen för att skydda natur och miljö när verksamheten avslutas. Vidare noteras att det vid tillståndsprövning ställs krav på att en efterbehandlingsplan upprättas och att verksamhetsutövaren lämnar en ekonomisk säkerhet som förvaltas av tillsynsmyndigheten, i syfte att säkerställa att medel finns avsatta för efterbehandling. Därmed menar utskottet att det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 17 får anses vara tillgodosett. Utskottet föreslår att yrkandet avslås.

Standardiserade riktvärden för luktföroreningar

Inledningsvis konstaterar utskottet att uppfattningen om lukt är ytterst subjektiv. Rent allmänt får dock vissa lukter, t.ex. lukten av organiska svavelföroreningar och svavelväte, anses vara obehagliga. Lukt kan i vissa fall således anses vara en sådan miljöpåverkan som verksamhetsutövaren kan behöva redovisa i samband med ansökan om tillstånd för en verksamhet som riskerar att ge upphov till sådan olägenhet för omgivningen. Utskottet noterar att det pågår projekt som syftar till att kunna förutse utsläpp av såväl farliga som besvärande gaser från t.ex. massabruk och bioraffinaderier. Vidare har IVL Svenska Miljöinstitutet och SIS utvecklat modeller och standarder som kan användas för att mäta och bedöma nivån av vissa luktämnen i luften. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2009 (S) avslås.

Livsmedelsverkets lokalisering

Utskottet konstaterar att Riksrevisionen nyligen har genomfört en omfattande granskning av etablering av statliga myndigheter utanför Stockholm, och att den visar på att lokaliseringsbesluten medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt inte äventyrats. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbeta att kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet, i enlighet med målen för den regionala politiken. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:1653 (C) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 15. Läs betänkandet

Ansvarsfördelning och ersättningskrav vid miljöföroreningar

Som redovisats ovan innehåller miljöbalken bestämmelser om vem som i olika situationer kan hållas ansvarig för att avhjälpa en uppkommen skada eller olägenhet. Vem som i det enskilda fallet ska hållas ansvarig för en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada, och som därmed är skyldig att avhjälpa densamma, får avgöras med tillämpning av gällande regler och den praxis som har utvecklats i frågan. Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:687 (MP) yrkande 8 och 2023/24:991 (V) yrkandena 14 och 15 lämnas utan åtgärd.

Restaurering av gruvområden

Utskottet konstaterar att miljöbalken reglerar att den som bedriver gruvverk-samhet ansvarar för att utföra efterbehandlingen för att skydda natur och miljö när verksamheten avslutas. Vidare noteras att det vid tillståndsprövning ställs krav på att en efterbehandlingsplan upprättas och att verksamhetsutövaren lämnar en ekonomisk säkerhet som förvaltas av tillsynsmyndigheten, i syfte att säkerställa att medel finns avsatta för efterbehandling. Därmed menar utskottet att det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 17 får anses vara tillgodosett. Utskottet föreslår att yrkandet avslås.

Standardiserade riktvärden för luktföroreningar

Inledningsvis konstaterar utskottet att uppfattningen om lukt är ytterst subjektiv. Rent allmänt får dock vissa lukter, t.ex. lukten av organiska svavelföroreningar och svavelväte, anses vara obehagliga. Lukt kan i vissa fall således anses vara en sådan miljöpåverkan som verksamhetsutövaren kan behöva redovisa i samband med ansökan om tillstånd för en verksamhet som riskerar att ge upphov till sådan olägenhet för omgivningen. Utskottet noterar att det pågår projekt som syftar till att kunna förutse utsläpp av såväl farliga som besvärande gaser från t.ex. massabruk och bioraffinaderier. Vidare har IVL Svenska Miljöinstitutet och SIS utvecklat modeller och standarder som kan användas för att mäta och bedöma nivån av vissa luktämnen i luften. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:2009 (S) avslås.

Livsmedelsverkets lokalisering

Utskottet konstaterar att Riksrevisionen nyligen har genomfört en omfattande granskning av etablering av statliga myndigheter utanför Stockholm, och att den visar på att lokaliseringsbesluten medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt inte äventyrats. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbeta att kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet, i enlighet med målen för den regionala politiken. Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att motion 2023/24:1653 (C) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:MJU13. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Miljömålssystemet, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:905 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 10 och

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Det svenska miljömålssystemet är den nationella motsvarigheten till de miljörelaterade målen inom FN:s Agenda 2030. Miljömålsarbetet har strukturerat och väglett miljöarbetet i Sverige i snart 20 år och utgör basen för miljöarbetet nationellt såväl som lokalt, inom offentlig sektor och i det privata näringslivet. Jag och mitt parti anser att det är av största vikt att miljömålsarbetet fortsätter att utvecklas. Systemet med etappmål behöver byggas ut, exempelvis för hyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder, samt för havsmiljö och fiskets påverkan på de marina ekosystemen. Fler etappmål inom miljömålssystemet hjälper till att konkretisera vilken samhällsomställning som behövs för att lösa de stora miljöproblemen, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, som det övergripande generationsmålet slår fast. Arbetet med att nå miljömålen bör bedrivas i nära samverkan mellan myndigheter, akademin, näringslivet och olika organisationer för att på lokal, regional och nationell nivå öka engagemanget för robusta ekosystem och en levande planet.

Den nya utvärderingen av miljökvalitetsmålet Levande skogar slår fast att målet inte kommer att nås. Redan av förarbetena till 1979 års skogsvårdslag framgick att friluftslivet ingår i de allmänna hänsyn som ska tas vid skogsskötsel. Nu 45 år senare kan Skogsstyrelsen inte redogöra för utvecklingen av preciseringen Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. ”Det saknas systematisk insamlad kunskap och indikatorer för att följa upp skogligt friluftsliv utifrån såväl friluftslivutövare- som markägarperspektiv”, står det i utvärderingen. Det är glädjande att Skogsstyrelsen nu kommer att ta fram årlig statistik om den tätortsnära skogen, men datainhämtningen behöver breddas så att det går att avgöra om skogens sociala värden är värnade och bibehållna i hela landet. Här kan Skogsstyrelsens nya rapport 2023/08 om skogens rekreationsvärden komma till nytta, i vilken indikatorer för rekreationsvärden kartlagts. Svenskt friluftslivs samhällsekonomiska värde beräknades uppgå till 97 miljarder kronor 2009 (i denna siffra finns inte rena ekosystemtjänster med och inte heller positiva effekter av ökad folkhälsa). Förädlingsvärdet i den svenska ekonomin till följd av svenskars friluftsaktivitet uppgick till 34 miljarder kronor, vilket kan jämföras med skogsbrukets förädlingsvärde som samma år var ca 31 miljarder kronor. För att stärka upp arbetet med skogens sociala värden bör två nya resurstillsatta etappmål inom miljökvalitetsmålet Levande skogar införas, det ena om attraktiv tätortsnära skog, det andra om att skogens sociala värden ska vara värnade och stärkta.

2.

Översyn av miljöbalken, punkt 2 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 20 och

avslår motionerna

2023/24:122 av Eric Palmqvist (SD) och

2023/24:569 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Tillståndsgivningen bör ändras så att tillståndsprocesserna läggs parallellt istället för som i dag efter varandra. Dessutom bör en översyn av tillståndsprocesserna omfatta även miljöbalkens utformning och omfattning. Så som miljöbalken ser ut i dag värderas inte klimat som nytta. Miljöbalkens utformning och tolkningsutrymme omöjliggör förutsägbarhet och standardisering av tillståndsprocesser. Det måste få ett slut, exempelvis genom ökat arbete med nationella riktlinjer och gränsvärden för att skapa förutsägbarhet för industrin.

3.

Effektiva tillståndsprocesser, punkt 3 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 12 och 14 samt

2023/24:2633 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2023/24:447 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

2023/24:724 av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M) yrkande 1,

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 53,

2023/24:1100 av Gustaf Göthberg och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M),

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 28,

2023/24:1616 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C) yrkande 2,

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 19 och

2023/24:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 27.

Ställningstagande

För att driva den gröna industriella revolutionen och säkerställa att klimatinvesteringar och jobb stannar i Sverige behöver vi effektivare och snabbare miljötillståndsprocesser, med bibehållna höga miljökrav. Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen har lämnat många förslag för att göra processerna smidigare och snabbare. Trots de liggande förslagen i regeringens byrålåda väljer man, tillsammans med Sverigedemokraterna, att tillsätta ytterligare en utredning, vilket riskerar att fördröja processen. Detta sätter käppar i hjulet för Sveriges ambition att bli världens första fossilfria välfärdsland, särskilt när de svenska utsläppen ökar med regeringens nya politik. Vi vill modernisera tillståndsprocesserna nu för att påskynda den gröna omställningen. Klimatinvesteringarna och framtidens jobb ska hamna i Sverige och inte försvinna iväg till andra länder. Då krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav och rättssäkerhet.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet