Jakt och viltvård

Vilt- och klövviltsförvaltning samt älgförvaltning

Inledningsvis konstaterar utskottet att vissa arter av vilt, främst älg, minskar medan andra ökar. Kostnader för viltskadorna är stora och kan ha en stor inverkan på olika verksamheter på landsbygden, i skogsbruket och i trafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att viltförvaltningen ska vara ekosystembaserad, adaptiv och decentraliserad. Det är viktigt med en förvaltning som bygger på vetenskapligt underlag och lokala erfarenheter för att kunna förebygga skador och andra problem.

Utskottet konstaterar att älgstammen är under ett hårt tryck, bl.a. på grund av omfattningen på jakten men även på grund av högt rovdjurstryck och konkurrens om bete från andra klövdjur. Utskottet noterar att berörda myndigheter har redovisat ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd. Utskottet vill särskilt framhålla förslaget om att upprätta en förvaltningsplan för alla vilda hjortdjur för att på så sätt förtydliga behovet av ett flerartsperspektiv. Enligt utskottets mening behöver åtgärder vidtas för att vi ska kunna bibehålla en balanserad och hälsosam älgstam. Utskottet anser att förvaltningen av älg måste ses i ett flerartsperspektiv och att det behövs en gemensam hantering av de utmaningar och möjligheter som finns när det gäller förvaltningen av klövvilt. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som krävs för att skapa en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning. Utskottet anser att ändamålet med en samlad förvaltning av klövvilt bl.a. bör vara att vårda stammarna och samtidigt reducera skador på skogar, mark och grödor samt minimera antalet trafikolyckor. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 11, 2023/24:1826 (S), 2023/24:1869 (S) yrkande 1, 2023/24:2479 (C) yrkande 23 och 2023/24:2628 (S) yrkande 29.

Det övriga förslaget om vilt- och klövviltsförvaltningen avstyrks med hänvisning till det som utskottet anför ovan. Motion 2023/24:2448 (MP) lämnas därmed utan åtgärd.

När det gäller älgförvaltningen i övrigt anser utskottet i likhet med regeringen att vi bör ha en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna på skogsbruket är hanterbara. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt med samarbete mellan skogs- och jägarintressena i dessa frågor. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisat en rapport med ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2023/24:222 (SD), 2023/24:480 (SD) yrkande 10, 2023/24:744 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 1, 2023/24:1869 (S) yrkande 2 och 2023/24:2628 (S) yrkande 30 kan lämnas utan åtgärd.

Vargförvaltning

Utskottet konstaterar att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en fråga som måste tas på allvar. Svenska bönder känner sig hotade av den växande vargstammen och det i en tid när den svenska livsmedelsförsörjningen behöver stärkas. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag så att både djurägare och andra har möjlighet att leva och verka på landsbygden.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket nyligen har uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt på rovdjur så att de bättre bidrar till att uppfylla de rovdjurspolitiska målen. De s.k. tumreglerna har också ersatts med nya riktlinjer för skyddsjaktsbeslut efter att varg angripit tamdjur respektive hund. Utskottet välkomnar dessa beslut och konstaterar att det är steg i rätt riktning för att uppnå beslutade målsättningar. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten ytterligare kan utvecklas. I sammanhanget vill utskottet framhålla att man ser positivt på att regeringen vill verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan bidra till ökade möjligheter att vidta åtgärder som minskar konflikterna mellan människor och varg.

Vidare konstaterar utskottet att jaktlagsutredningen ska göra en översyn av lagstiftningen på området och bl.a. se över de straffrättsliga sanktionerna i jaktlagen och vad som gäller i fråga om brott mot fredningsbestämmelserna.

Utskottet avser att fortsätta att följa frågan mycket noga och ser i dagsläget inte skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2023/24:149 (KD), 2023/24:1221 (C) yrkande 2, 2023/24:1275 (M), 2023/24:1414 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 2 och 2023/24:2242 (M). Motionerna avstyrks.

Ersättning vid jakt på skarv och säl

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivande om en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket har redovisat en reviderad nationell förvaltningsplan för storskarv. Utskottet noterar myndighetens bedömning att allvarliga skador orsakade av storskarv bör förebyggas genom redskapsutveckling, metoder för att störa storskarvarna och skyddsjakt. Även Miljömålsberedningen har redovisat ett antal förslag och bedömningar som rör jakt på skarv och andra skadeförebyggande åtgärder.

Utskottet ställer sig positivt till att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska analysera andra mer kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder mot skarv när det gäller metod, process och organisation än vad som används i dag. Enligt utskottet är det angeläget att åtgärder vidtas för att få bukt med skarvens utbredning.

Med hänvisning till det pågående arbetet för att minska skarvpopulationerna anser utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkande 20 och 2023/24:2502 (SD) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Viltförvaltning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Vilt- och klövviltsförvaltning samt älgförvaltning

Inledningsvis konstaterar utskottet att vissa arter av vilt, främst älg, minskar medan andra ökar. Kostnader för viltskadorna är stora och kan ha en stor inverkan på olika verksamheter på landsbygden, i skogsbruket och i trafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att viltförvaltningen ska vara ekosystembaserad, adaptiv och decentraliserad. Det är viktigt med en förvaltning som bygger på vetenskapligt underlag och lokala erfarenheter för att kunna förebygga skador och andra problem.

Utskottet konstaterar att älgstammen är under ett hårt tryck, bl.a. på grund av omfattningen på jakten men även på grund av högt rovdjurstryck och konkurrens om bete från andra klövdjur. Utskottet noterar att berörda myndigheter har redovisat ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd. Utskottet vill särskilt framhålla förslaget om att upprätta en förvaltningsplan för alla vilda hjortdjur för att på så sätt förtydliga behovet av ett flerartsperspektiv. Enligt utskottets mening behöver åtgärder vidtas för att vi ska kunna bibehålla en balanserad och hälsosam älgstam. Utskottet anser att förvaltningen av älg måste ses i ett flerartsperspektiv och att det behövs en gemensam hantering av de utmaningar och möjligheter som finns när det gäller förvaltningen av klövvilt. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som krävs för att skapa en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning. Utskottet anser att ändamålet med en samlad förvaltning av klövvilt bl.a. bör vara att vårda stammarna och samtidigt reducera skador på skogar, mark och grödor samt minimera antalet trafikolyckor. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 11, 2023/24:1826 (S), 2023/24:1869 (S) yrkande 1, 2023/24:2479 (C) yrkande 23 och 2023/24:2628 (S) yrkande 29.

Det övriga förslaget om vilt- och klövviltsförvaltningen avstyrks med hänvisning till det som utskottet anför ovan. Motion 2023/24:2448 (MP) lämnas därmed utan åtgärd.

När det gäller älgförvaltningen i övrigt anser utskottet i likhet med regeringen att vi bör ha en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna på skogsbruket är hanterbara. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt med samarbete mellan skogs- och jägarintressena i dessa frågor. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisat en rapport med ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2023/24:222 (SD), 2023/24:480 (SD) yrkande 10, 2023/24:744 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 1, 2023/24:1869 (S) yrkande 2 och 2023/24:2628 (S) yrkande 30 kan lämnas utan åtgärd.

Vargförvaltning

Utskottet konstaterar att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en fråga som måste tas på allvar. Svenska bönder känner sig hotade av den växande vargstammen och det i en tid när den svenska livsmedelsförsörjningen behöver stärkas. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag så att både djurägare och andra har möjlighet att leva och verka på landsbygden.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket nyligen har uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt på rovdjur så att de bättre bidrar till att uppfylla de rovdjurspolitiska målen. De s.k. tumreglerna har också ersatts med nya riktlinjer för skyddsjaktsbeslut efter att varg angripit tamdjur respektive hund. Utskottet välkomnar dessa beslut och konstaterar att det är steg i rätt riktning för att uppnå beslutade målsättningar. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten ytterligare kan utvecklas. I sammanhanget vill utskottet framhålla att man ser positivt på att regeringen vill verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan bidra till ökade möjligheter att vidta åtgärder som minskar konflikterna mellan människor och varg.

Vidare konstaterar utskottet att jaktlagsutredningen ska göra en översyn av lagstiftningen på området och bl.a. se över de straffrättsliga sanktionerna i jaktlagen och vad som gäller i fråga om brott mot fredningsbestämmelserna.

Utskottet avser att fortsätta att följa frågan mycket noga och ser i dagsläget inte skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2023/24:149 (KD), 2023/24:1221 (C) yrkande 2, 2023/24:1275 (M), 2023/24:1414 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 2 och 2023/24:2242 (M). Motionerna avstyrks.

Ersättning vid jakt på skarv och säl

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivande om en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket har redovisat en reviderad nationell förvaltningsplan för storskarv. Utskottet noterar myndighetens bedömning att allvarliga skador orsakade av storskarv bör förebyggas genom redskapsutveckling, metoder för att störa storskarvarna och skyddsjakt. Även Miljömålsberedningen har redovisat ett antal förslag och bedömningar som rör jakt på skarv och andra skadeförebyggande åtgärder.

Utskottet ställer sig positivt till att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska analysera andra mer kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder mot skarv när det gäller metod, process och organisation än vad som används i dag. Enligt utskottet är det angeläget att åtgärder vidtas för att få bukt med skarvens utbredning.

Med hänvisning till det pågående arbetet för att minska skarvpopulationerna anser utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkande 20 och 2023/24:2502 (SD) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Viltförvaltning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Vilt- och klövviltsförvaltning samt älgförvaltning

Inledningsvis konstaterar utskottet att vissa arter av vilt, främst älg, minskar medan andra ökar. Kostnader för viltskadorna är stora och kan ha en stor inverkan på olika verksamheter på landsbygden, i skogsbruket och i trafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att viltförvaltningen ska vara ekosystembaserad, adaptiv och decentraliserad. Det är viktigt med en förvaltning som bygger på vetenskapligt underlag och lokala erfarenheter för att kunna förebygga skador och andra problem.

Utskottet konstaterar att älgstammen är under ett hårt tryck, bl.a. på grund av omfattningen på jakten men även på grund av högt rovdjurstryck och konkurrens om bete från andra klövdjur. Utskottet noterar att berörda myndigheter har redovisat ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd. Utskottet vill särskilt framhålla förslaget om att upprätta en förvaltningsplan för alla vilda hjortdjur för att på så sätt förtydliga behovet av ett flerartsperspektiv. Enligt utskottets mening behöver åtgärder vidtas för att vi ska kunna bibehålla en balanserad och hälsosam älgstam. Utskottet anser att förvaltningen av älg måste ses i ett flerartsperspektiv och att det behövs en gemensam hantering av de utmaningar och möjligheter som finns när det gäller förvaltningen av klövvilt. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som krävs för att skapa en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning. Utskottet anser att ändamålet med en samlad förvaltning av klövvilt bl.a. bör vara att vårda stammarna och samtidigt reducera skador på skogar, mark och grödor samt minimera antalet trafikolyckor. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 11, 2023/24:1826 (S), 2023/24:1869 (S) yrkande 1, 2023/24:2479 (C) yrkande 23 och 2023/24:2628 (S) yrkande 29.

Det övriga förslaget om vilt- och klövviltsförvaltningen avstyrks med hänvisning till det som utskottet anför ovan. Motion 2023/24:2448 (MP) lämnas därmed utan åtgärd.

När det gäller älgförvaltningen i övrigt anser utskottet i likhet med regeringen att vi bör ha en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna på skogsbruket är hanterbara. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt med samarbete mellan skogs- och jägarintressena i dessa frågor. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisat en rapport med ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2023/24:222 (SD), 2023/24:480 (SD) yrkande 10, 2023/24:744 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 1, 2023/24:1869 (S) yrkande 2 och 2023/24:2628 (S) yrkande 30 kan lämnas utan åtgärd.

Vargförvaltning

Utskottet konstaterar att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en fråga som måste tas på allvar. Svenska bönder känner sig hotade av den växande vargstammen och det i en tid när den svenska livsmedelsförsörjningen behöver stärkas. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag så att både djurägare och andra har möjlighet att leva och verka på landsbygden.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket nyligen har uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt på rovdjur så att de bättre bidrar till att uppfylla de rovdjurspolitiska målen. De s.k. tumreglerna har också ersatts med nya riktlinjer för skyddsjaktsbeslut efter att varg angripit tamdjur respektive hund. Utskottet välkomnar dessa beslut och konstaterar att det är steg i rätt riktning för att uppnå beslutade målsättningar. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten ytterligare kan utvecklas. I sammanhanget vill utskottet framhålla att man ser positivt på att regeringen vill verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan bidra till ökade möjligheter att vidta åtgärder som minskar konflikterna mellan människor och varg.

Vidare konstaterar utskottet att jaktlagsutredningen ska göra en översyn av lagstiftningen på området och bl.a. se över de straffrättsliga sanktionerna i jaktlagen och vad som gäller i fråga om brott mot fredningsbestämmelserna.

Utskottet avser att fortsätta att följa frågan mycket noga och ser i dagsläget inte skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2023/24:149 (KD), 2023/24:1221 (C) yrkande 2, 2023/24:1275 (M), 2023/24:1414 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 2 och 2023/24:2242 (M). Motionerna avstyrks.

Ersättning vid jakt på skarv och säl

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivande om en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket har redovisat en reviderad nationell förvaltningsplan för storskarv. Utskottet noterar myndighetens bedömning att allvarliga skador orsakade av storskarv bör förebyggas genom redskapsutveckling, metoder för att störa storskarvarna och skyddsjakt. Även Miljömålsberedningen har redovisat ett antal förslag och bedömningar som rör jakt på skarv och andra skadeförebyggande åtgärder.

Utskottet ställer sig positivt till att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska analysera andra mer kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder mot skarv när det gäller metod, process och organisation än vad som används i dag. Enligt utskottet är det angeläget att åtgärder vidtas för att få bukt med skarvens utbredning.

Med hänvisning till det pågående arbetet för att minska skarvpopulationerna anser utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkande 20 och 2023/24:2502 (SD) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Viltförvaltning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Vilt- och klövviltsförvaltning samt älgförvaltning

Inledningsvis konstaterar utskottet att vissa arter av vilt, främst älg, minskar medan andra ökar. Kostnader för viltskadorna är stora och kan ha en stor inverkan på olika verksamheter på landsbygden, i skogsbruket och i trafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att viltförvaltningen ska vara ekosystembaserad, adaptiv och decentraliserad. Det är viktigt med en förvaltning som bygger på vetenskapligt underlag och lokala erfarenheter för att kunna förebygga skador och andra problem.

Utskottet konstaterar att älgstammen är under ett hårt tryck, bl.a. på grund av omfattningen på jakten men även på grund av högt rovdjurstryck och konkurrens om bete från andra klövdjur. Utskottet noterar att berörda myndigheter har redovisat ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd. Utskottet vill särskilt framhålla förslaget om att upprätta en förvaltningsplan för alla vilda hjortdjur för att på så sätt förtydliga behovet av ett flerartsperspektiv. Enligt utskottets mening behöver åtgärder vidtas för att vi ska kunna bibehålla en balanserad och hälsosam älgstam. Utskottet anser att förvaltningen av älg måste ses i ett flerartsperspektiv och att det behövs en gemensam hantering av de utmaningar och möjligheter som finns när det gäller förvaltningen av klövvilt. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som krävs för att skapa en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning. Utskottet anser att ändamålet med en samlad förvaltning av klövvilt bl.a. bör vara att vårda stammarna och samtidigt reducera skador på skogar, mark och grödor samt minimera antalet trafikolyckor. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 2023/24:480 (SD) yrkande 11, 2023/24:1826 (S), 2023/24:1869 (S) yrkande 1, 2023/24:2479 (C) yrkande 23 och 2023/24:2628 (S) yrkande 29.

Det övriga förslaget om vilt- och klövviltsförvaltningen avstyrks med hänvisning till det som utskottet anför ovan. Motion 2023/24:2448 (MP) lämnas därmed utan åtgärd.

När det gäller älgförvaltningen i övrigt anser utskottet i likhet med regeringen att vi bör ha en livskraftig älgstam samtidigt som skadorna på skogsbruket är hanterbara. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt med samarbete mellan skogs- och jägarintressena i dessa frågor. Vidare noterar utskottet att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisat en rapport med ett antal förslag som syftar till att anpassa klövviltspopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökad fodermängd.

I avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2023/24:222 (SD), 2023/24:480 (SD) yrkande 10, 2023/24:744 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 1, 2023/24:1869 (S) yrkande 2 och 2023/24:2628 (S) yrkande 30 kan lämnas utan åtgärd.

Vargförvaltning

Utskottet konstaterar att den tilltagande ökningen av vargstammen har blivit en fråga som måste tas på allvar. Svenska bönder känner sig hotade av den växande vargstammen och det i en tid när den svenska livsmedelsförsörjningen behöver stärkas. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag så att både djurägare och andra har möjlighet att leva och verka på landsbygden.

Utskottet noterar att Naturvårdsverket nyligen har uppdaterat riktlinjerna för skyddsjakt på rovdjur så att de bättre bidrar till att uppfylla de rovdjurspolitiska målen. De s.k. tumreglerna har också ersatts med nya riktlinjer för skyddsjaktsbeslut efter att varg angripit tamdjur respektive hund. Utskottet välkomnar dessa beslut och konstaterar att det är steg i rätt riktning för att uppnå beslutade målsättningar. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att söka lösningar på hur skyddsjakten ytterligare kan utvecklas. I sammanhanget vill utskottet framhålla att man ser positivt på att regeringen vill verka för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. En sådan ändring kan bidra till ökade möjligheter att vidta åtgärder som minskar konflikterna mellan människor och varg.

Vidare konstaterar utskottet att jaktlagsutredningen ska göra en översyn av lagstiftningen på området och bl.a. se över de straffrättsliga sanktionerna i jaktlagen och vad som gäller i fråga om brott mot fredningsbestämmelserna.

Utskottet avser att fortsätta att följa frågan mycket noga och ser i dagsläget inte skäl att förorda något av de förslag som presenteras i motionerna 2023/24:149 (KD), 2023/24:1221 (C) yrkande 2, 2023/24:1275 (M), 2023/24:1414 (M), 2023/24:1704 (S) yrkande 2 och 2023/24:2242 (M). Motionerna avstyrks.

Ersättning vid jakt på skarv och säl

Inledningsvis vill utskottet framhålla riksdagens tillkännagivande om en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket har redovisat en reviderad nationell förvaltningsplan för storskarv. Utskottet noterar myndighetens bedömning att allvarliga skador orsakade av storskarv bör förebyggas genom redskapsutveckling, metoder för att störa storskarvarna och skyddsjakt. Även Miljömålsberedningen har redovisat ett antal förslag och bedömningar som rör jakt på skarv och andra skadeförebyggande åtgärder.

Utskottet ställer sig positivt till att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska analysera andra mer kostnadseffektiva populationsbegränsande åtgärder mot skarv när det gäller metod, process och organisation än vad som används i dag. Enligt utskottet är det angeläget att åtgärder vidtas för att få bukt med skarvens utbredning.

Med hänvisning till det pågående arbetet för att minska skarvpopulationerna anser utskottet att motionerna 2023/24:402 (SD) yrkande 20 och 2023/24:2502 (SD) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Viltförvaltning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Översyn av jaktlagen

Utskottet tillmäter frågan om en moderniserad, tydlig och rättssäker jaktlagstiftning stor vikt, och riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning borde tillsättas med uppdrag att se över jaktlagstiftningen i syfte att förenkla, systematisera och modernisera bestämmelserna. Utskottet välkomnar att regeringen nu har tillsatt en utredning som ska göra en översyn av jaktlagstiftningen och ser fram emot det fortsatta arbetet på området. Mot denna bakgrund anser utskottet att det som efterfrågas i motionen är tillgodosett. Därmed avstyrks motion 2023/24:2479 (C) yrkande 24.

Åtgärder mot illegal jakt

Inledningsvis vill utskottet poängtera det självklara: att de lagar och regler som finns ska följas. Det ska vara nolltolerans mot illegal jakt på varg. Vargen ska ha förutsättningar för att långsiktigt finnas i Sverige, men i likhet med regeringen bedömer utskottet att det behöver vara en betydligt mindre stam än i dag. Stammen ska minska genom lagligt reglerad jakt såsom skyddsjakt och licensjakt.

Utskottet konstaterar att dagens förvaltningsplan för varg innehåller åtgärder som myndigheter kan vidta för att motverka illegal jakt. Vidare håller Naturvårdsverket på att ta fram en gemensam förvaltningsplan för varg, björn, lo och järv och även denna ska innehålla förslag på åtgärder för att motverka illegal jakt. Utskottet noterar att det även finns en nationell samverkansgrupp mot illegal jakt på stora rovdjur.

Slutligen noterar utskottet Artskyddsutredningens förslag att de myndigheter som ingår i NOGA ska ta fram en gemensam handlingsplan när det gäller artskydd och artskyddsbrottslighet för att effektivisera myndigheternas insatser.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion 2023/24:683 (MP) yrkandena 1 och 2 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Jaktlagstiftning" i betänkandet. Läs betänkandet

Blyammunition

Utskottet konstaterar att nya EU-regler trädde i kraft den 16 februari 2023 som innebär att det är förbjudet inom EU/EES att använda blyhagel i, eller inom 100 meter från, en våtmark. Utskottet noterar vidare att Echa har överlämnat ett förslag till kommissionen om att utvidga förbudet till att även omfatta bly i ammunition som används till jakt utanför våtmark och vid sportskytte. Kommissionen har för avsikt att presentera ett förslag till medlemsstaterna i slutet av april.

Bly från ammunition kan utgöra en miljöfara, speciellt i våtmarker, och därför har blyhagel förbjudits i dessa områden. Utskottet anser dock att ytterligare begränsningar av användningen av blyammunition måste ske restriktivt, speciellt med hänsyn tagen till utvecklingen av fullgod blyfri hagelammunition. Utskottet välkomnar att regeringen undersöker möjligheterna att minimera de negativa konsekvenserna för jägare och sportskyttar av ett utökat förbud.

Mot bakgrund av att utskottet inte ställer sig bakom ett totalförbud mot blyammunition, varken på nationell nivå eller EU-nivå, avstyrker utskottet motion 2023/24:991 (V) yrkandena 28 och 29.

Mörkeroptik

Utskottet konstaterar att mörkeroptik är ett tillåtet jaktmedel vid vildsvinsjakt enligt nuvarande bestämmelser. Argumenten för att tillåta mörkeroptik var bl.a. att det möjliggör säkrare skott och att risken för skadeskjutningar minskar, vilket leder till en säkrare jakt. Utskottet noterar att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för en effektiv vildsvinsförvaltning och att det ingår att se över och utvärdera de jaktmedel som är tillåtna vid jakt på vildsvin enligt jaktförordningen. Med hänvisning till det som nu anförts avstyrker utskottet motion 2023/24:777 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Jaktmedel" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Viltvårdsfonden

Utskottet konstaterar att ideella rikstäckande organisationer sedan februari 2021 kan söka organisations- eller verksamhetsbidrag ur Viltvårdsfonden. För att kunna få bidrag måste organisationerna uppfylla de krav som ställs upp på förordningsnivå, t.ex. att organisationens verksamhet syftar till att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagen samt att organisationen är riksomfattande och demokratiskt uppbyggd. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket får prioritera mellan ansökningarna och att myndigheten då bl.a. tittar på om ansökan är i linje med strategin för svensk viltförvaltning och om det finns en stark koppling mellan jakt och viltvård.

Med hänvisning till det som nu anförts bedömer utskottet att motionerna 2023/24:683 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2241 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Ersättning för rovdjursavvisande stängsel

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna kan besluta om bidrag som får användas för att genomföra åtgärder som är avsedda att förebygga viltskador som kan orsakas av fredat vilt. När det gäller att förebygga skador på inhägnade tamdjur konstaterar utskottet att rovdjursavvisande stängsel har visat sig vara en effektiv åtgärd. Utskottet noterar att det tidigare gått att ansöka om stöd för detta både från viltskadeanslaget och genom landsbygdsprogrammet. I och med beslutet om den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 beslutades att stöd till rovdjursavvisande stängsel enbart skulle kunna sökas från viltskadeanslaget. Utskottet anser i likhet med regeringen att detta är en förenkling för lantbrukarna då det nu går att söka bidrag för rovdjursavisande stängsel på samma sätt oavsett vilken typ av mark det handlar om. Vidare välkomnar utskottet att viltskadeanslaget förstärktes med ytterligare medel när stödet överfördes från landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att syftet med vägledningen för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden är att prioritera medel till förebyggande åtgärder där tamdjursbesättningar löper större risk för rovdjursangrepp före sådana som löper mindre risk. Enligt utskottet är detta en rimlig prioriteringsordning.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet därför att motion 2023/24:791 (S) yrkandena 1–4 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Övriga jakt- och viltvårdsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Viltvårdsfonden

Utskottet konstaterar att ideella rikstäckande organisationer sedan februari 2021 kan söka organisations- eller verksamhetsbidrag ur Viltvårdsfonden. För att kunna få bidrag måste organisationerna uppfylla de krav som ställs upp på förordningsnivå, t.ex. att organisationens verksamhet syftar till att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagen samt att organisationen är riksomfattande och demokratiskt uppbyggd. Vidare noterar utskottet att Naturvårdsverket får prioritera mellan ansökningarna och att myndigheten då bl.a. tittar på om ansökan är i linje med strategin för svensk viltförvaltning och om det finns en stark koppling mellan jakt och viltvård.

Med hänvisning till det som nu anförts bedömer utskottet att motionerna 2023/24:683 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2241 (M) kan lämnas utan åtgärd.

Ersättning för rovdjursavvisande stängsel

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna kan besluta om bidrag som får användas för att genomföra åtgärder som är avsedda att förebygga viltskador som kan orsakas av fredat vilt. När det gäller att förebygga skador på inhägnade tamdjur konstaterar utskottet att rovdjursavvisande stängsel har visat sig vara en effektiv åtgärd. Utskottet noterar att det tidigare gått att ansöka om stöd för detta både från viltskadeanslaget och genom landsbygdsprogrammet. I och med beslutet om den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 beslutades att stöd till rovdjursavvisande stängsel enbart skulle kunna sökas från viltskadeanslaget. Utskottet anser i likhet med regeringen att detta är en förenkling för lantbrukarna då det nu går att söka bidrag för rovdjursavisande stängsel på samma sätt oavsett vilken typ av mark det handlar om. Vidare välkomnar utskottet att viltskadeanslaget förstärktes med ytterligare medel när stödet överfördes från landsbygdsprogrammet. Utskottet noterar att syftet med vägledningen för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden är att prioritera medel till förebyggande åtgärder där tamdjursbesättningar löper större risk för rovdjursangrepp före sådana som löper mindre risk. Enligt utskottet är detta en rimlig prioriteringsordning.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet därför att motion 2023/24:791 (S) yrkandena 1–4 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Övriga jakt- och viltvårdsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:MJU12 och 2022/23:MJU17. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Samlad vilt- och klövviltsförvaltning, punkt 1 (V, MP)

av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2448 av Emma Nohrén m.fl. (MP) och

avslår motionerna

2023/24:480 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 11,

2023/24:1826 av Monica Haider (S),

2023/24:1869 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) yrkande 1,

2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 23 och

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 29.

Ställningstagande

Mycket har hänt sedan jaktlagstiftningen såg dagens ljus någon gång på 1930-talet och – nästan – fick sin nuvarande form på 1980-talet med vissa ändringar i små delar på vägen. Till detta kommer EU-inträdet, trakthyggesbruket som vi använder i skogsbruket i dag, nya fritidsintressen m.m. som gör att situationen ändras. Klimatförändringarna tillsammans med en ökad rörlighet och snabba transporter förändrar också spelplanen med nya utbredningsområden för vilt, snabbare spridning av främmande och invasiva arter samt flera sjukdomar och parasiter. Vi har fått bättre forskning och bättre miljöövervakning som har lett till ökad kunskap om våra vilda djur. Det ger nya kort på handen. Flera av våra viltstammar är långt större nu än de var förr. Det är en framgångssaga. Vi ser nygamla arter, som vildsvin, som har kommit tillbaka. Vi ser att man nog bör förvalta vissa vilt på ett annat sätt, och vissa arter som inte förvaltas i dag kanske ska börja förvaltas.

Det kräver nya förvaltningsmetoder, och ekosystembaserad viltförvaltning är det bästa sättet, precis som för t.ex. fiskeförvaltning. I dag förvaltas traditionellt varje art ofta var för sig eller i bästa fall med flerartsförvaltning. Men det tar inte hänsyn till helheten.

År 2012 infördes ett nytt förvaltningssystem för älg i Sverige. Systemet innebär en ekobaserad, lokalt förankrad och adaptiv förvaltningsmodell. Den ställer också krav på kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade metoder för uppföljning av i detta fall älgpopulationen, betestrycket och även betesskador. Man började se på hur älgpopulationerna mår och hur de hänger ihop på ett naturligt angränsande och avgränsat område snarare än att bara se till den egna jaktmarken. Det är viltförvaltningsdelegationen som beslutar om övergripande riktlinjer för viltförvaltningen inom länet och skötsel av älgstammen och i förekommande fall för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna.

Detta bör utvecklas ytterligare till viltskötselområden eller i verklig mening viltvårdsområden där man ser till hela ekosystemet. Vi behöver ha en flerartsförvaltning som utgår från hela ekosystemet och även inkluderar rovdjur. Man måste också se till hur detta hänger ihop med övriga populationer och viltstammar ute i landet så att vi har ett genetiskt utbyte. Även om vi har en lokal förvaltning måste vi också kunna se att den ska hänga ihop med resten av landet eller med andra populationer.

Vi ska ha en ekosystembaserad viltförvaltning som tar hänsyn till vilken bärkraft marken har, vilka arter som finns där och hur de integrerar med varandra. Hur ser predatortrycket ut och det totala betestrycket av de arter som samexisterar? Hur är det med betesskador och tillgången till foder? Vilka andra verksamheter och aktiviteter pågår där och i vilken omfattning? Det ska vara en förvaltning som går i takt med dagens kunskap, skapar acceptans och harmonierar med samhället och tar hänsyn till andra verksamheter.

Egentligen är det inget nytt; vi tror att de flesta jägare ser att man måste hushålla med resurser för att man ska ha något att jaga i framtiden. Med dagens kunskap kan vi nå en hållbar ekosystembaserad förvaltning som både ger vilt att jaga och är i samklang med andra verksamheter.

2.

Älgförvaltning, punkt 2 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1869 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) yrkande 2 och

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 30 och

avslår motionerna

2023/24:222 av Magnus Persson (SD),

2023/24:480 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 10,

2023/24:744 av Crister Carlsson och Malin Höglund (båda M) och

2023/24:1704 av Mikael Dahlqvist m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en väl förvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ.

För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen anser vi att älgförvaltningsområdena (ÄFO) och älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) bör ses över, och att både jägare och markägare bör ges likvärdig representation i ÄFG under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att vi genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att vår nationalsymbol, älgen, fortsätter att frodas i våra skogar, samtidigt som vi bevarar skogens hälsa och produktivitet.

3.

Älgförvaltning, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Beatrice Timgren (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet