Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställning. Som regeringen anför bör Sverige visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram. Sverige bör även arbeta för att effektiva ekonomiska styrmedel ska användas i klimatpolitiken och att sådana ska genomföras globalt i så stor utsträckning som möjligt.

Utskottet kan vidare konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökande utsträckning prissätta sina utsläpp. Utskottet anser i likhet med regeringen att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer enligt skrivelsen att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att Sverige även deltar i och bidrar till internationella samarbeten på klimatområdet för att visa Sveriges engagemang och ambition. Samarbeten om t.ex. teknik, standarder, kapacitetshöjande insatser och finansiering är centrala för att minska utsläppen, men också för att utvecklingsländer och växande ekonomier ska kunna mäta sig i den globala konkurrensen, utveckla sina ekonomier i hållbar riktning och minska fattigdomen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap i syfte att bl.a. bidra till att nå målen i Parisavtalet.

När det gäller frågan om skyddet av Arktis bör Sverige, som regeringen konstaterar, föra en ambitiös klimat- och miljöpolitik nationellt, i EU och internationellt och därigenom bidra till att klimatförändringarna begränsas så att den känsliga miljön i Arktis och i Barentsområdet kan skyddas och bevaras. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla vikten av polarforskning.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 51, 2023/24:2453 (C) yrkande 1, 2023/24:2466 (C) yrkande 47, 2023/24:2629 (S) yrkande 5 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 8, 61 och 63 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare anfört att det ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I likhet med regeringen anser utskottet att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande. Sverige bör därför verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Sverige bör även fortsätta att arbeta aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i stöd till utvecklingsländer.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2023/24:2466 (C) yrkande 48, 2023/24:2557 (S) och 2023/24:2699 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Klimatbistånd, globala finansiella flöden och utrikeshandel

Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att klimatbiståndet bör utökas och effektiviseras för att stärka genomförandet av Parisavtalet och bidra till dess målsättningar. Klimatbiståndet bör bidra till att skapa förutsättningar för att den gröna globala omställningen ska gå hand i hand med tillväxt och bör i ökande grad bidra till utsläppsminskningar, bl.a. genom omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Utskottet välkomnar regeringens utgångspunkt att medel från biståndsbudgeten inte bör investeras i fossil verksamhet, undantaget om insatsen bidrar till att uppnå den övergripande prioriteringen om effektiv utsläppsminskning.

När det gäller frågan om fossila bränslen noterar utskottet att FN:s klimatmöte COP 28 i Dubai bl.a. ledde fram till en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen. I det internationella arbetet har Sverige anslutit sig till initiativ som fokuserar på utfasning av fossila bränslen, vilket var en central förhandlingsfråga på COP 28, bl.a. BOGA, PPCA och Energy Transition Council.

Sverige bör enligt utskottet verka för att de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutionerna ska kunna främja utbyggnad av alla kostnadseffektiva fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, vilket kan bidra till trygg elförsörjning samt möjliggöra en snabbare utfasning av fossil energi. Som regeringen anför är arbetet med att mobilisera privat kapital för klimatåtgärder särskilt viktigt och bör prioriteras av de multilaterala utvecklingsbankerna. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att undersöka förutsättningarna för och lämpligheten i hur Sverige inom de multilaterala utvecklingsbankerna ska kunna investera i innovativa instrument för finansiering av projekt inom klimat och hållbarhet.

Ur avsnittet "Internationellt klimatarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 19, 22, 27 och 33. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställning. Som regeringen anför bör Sverige visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram. Sverige bör även arbeta för att effektiva ekonomiska styrmedel ska användas i klimatpolitiken och att sådana ska genomföras globalt i så stor utsträckning som möjligt.

Utskottet kan vidare konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökande utsträckning prissätta sina utsläpp. Utskottet anser i likhet med regeringen att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer enligt skrivelsen att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att Sverige även deltar i och bidrar till internationella samarbeten på klimatområdet för att visa Sveriges engagemang och ambition. Samarbeten om t.ex. teknik, standarder, kapacitetshöjande insatser och finansiering är centrala för att minska utsläppen, men också för att utvecklingsländer och växande ekonomier ska kunna mäta sig i den globala konkurrensen, utveckla sina ekonomier i hållbar riktning och minska fattigdomen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap i syfte att bl.a. bidra till att nå målen i Parisavtalet.

När det gäller frågan om skyddet av Arktis bör Sverige, som regeringen konstaterar, föra en ambitiös klimat- och miljöpolitik nationellt, i EU och internationellt och därigenom bidra till att klimatförändringarna begränsas så att den känsliga miljön i Arktis och i Barentsområdet kan skyddas och bevaras. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla vikten av polarforskning.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 51, 2023/24:2453 (C) yrkande 1, 2023/24:2466 (C) yrkande 47, 2023/24:2629 (S) yrkande 5 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 8, 61 och 63 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare anfört att det ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I likhet med regeringen anser utskottet att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande. Sverige bör därför verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Sverige bör även fortsätta att arbeta aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i stöd till utvecklingsländer.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2023/24:2466 (C) yrkande 48, 2023/24:2557 (S) och 2023/24:2699 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Klimatbistånd, globala finansiella flöden och utrikeshandel

Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att klimatbiståndet bör utökas och effektiviseras för att stärka genomförandet av Parisavtalet och bidra till dess målsättningar. Klimatbiståndet bör bidra till att skapa förutsättningar för att den gröna globala omställningen ska gå hand i hand med tillväxt och bör i ökande grad bidra till utsläppsminskningar, bl.a. genom omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Utskottet välkomnar regeringens utgångspunkt att medel från biståndsbudgeten inte bör investeras i fossil verksamhet, undantaget om insatsen bidrar till att uppnå den övergripande prioriteringen om effektiv utsläppsminskning.

När det gäller frågan om fossila bränslen noterar utskottet att FN:s klimatmöte COP 28 i Dubai bl.a. ledde fram till en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen. I det internationella arbetet har Sverige anslutit sig till initiativ som fokuserar på utfasning av fossila bränslen, vilket var en central förhandlingsfråga på COP 28, bl.a. BOGA, PPCA och Energy Transition Council.

Sverige bör enligt utskottet verka för att de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutionerna ska kunna främja utbyggnad av alla kostnadseffektiva fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, vilket kan bidra till trygg elförsörjning samt möjliggöra en snabbare utfasning av fossil energi. Som regeringen anför är arbetet med att mobilisera privat kapital för klimatåtgärder särskilt viktigt och bör prioriteras av de multilaterala utvecklingsbankerna. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att undersöka förutsättningarna för och lämpligheten i hur Sverige inom de multilaterala utvecklingsbankerna ska kunna investera i innovativa instrument för finansiering av projekt inom klimat och hållbarhet.

Ur avsnittet "Internationellt klimatarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 19, 22, 27 och 33. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställning. Som regeringen anför bör Sverige visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram. Sverige bör även arbeta för att effektiva ekonomiska styrmedel ska användas i klimatpolitiken och att sådana ska genomföras globalt i så stor utsträckning som möjligt.

Utskottet kan vidare konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökande utsträckning prissätta sina utsläpp. Utskottet anser i likhet med regeringen att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer enligt skrivelsen att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att Sverige även deltar i och bidrar till internationella samarbeten på klimatområdet för att visa Sveriges engagemang och ambition. Samarbeten om t.ex. teknik, standarder, kapacitetshöjande insatser och finansiering är centrala för att minska utsläppen, men också för att utvecklingsländer och växande ekonomier ska kunna mäta sig i den globala konkurrensen, utveckla sina ekonomier i hållbar riktning och minska fattigdomen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap i syfte att bl.a. bidra till att nå målen i Parisavtalet.

När det gäller frågan om skyddet av Arktis bör Sverige, som regeringen konstaterar, föra en ambitiös klimat- och miljöpolitik nationellt, i EU och internationellt och därigenom bidra till att klimatförändringarna begränsas så att den känsliga miljön i Arktis och i Barentsområdet kan skyddas och bevaras. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla vikten av polarforskning.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 51, 2023/24:2453 (C) yrkande 1, 2023/24:2466 (C) yrkande 47, 2023/24:2629 (S) yrkande 5 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 8, 61 och 63 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare anfört att det ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I likhet med regeringen anser utskottet att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande. Sverige bör därför verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Sverige bör även fortsätta att arbeta aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i stöd till utvecklingsländer.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2023/24:2466 (C) yrkande 48, 2023/24:2557 (S) och 2023/24:2699 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Klimatbistånd, globala finansiella flöden och utrikeshandel

Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att klimatbiståndet bör utökas och effektiviseras för att stärka genomförandet av Parisavtalet och bidra till dess målsättningar. Klimatbiståndet bör bidra till att skapa förutsättningar för att den gröna globala omställningen ska gå hand i hand med tillväxt och bör i ökande grad bidra till utsläppsminskningar, bl.a. genom omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Utskottet välkomnar regeringens utgångspunkt att medel från biståndsbudgeten inte bör investeras i fossil verksamhet, undantaget om insatsen bidrar till att uppnå den övergripande prioriteringen om effektiv utsläppsminskning.

När det gäller frågan om fossila bränslen noterar utskottet att FN:s klimatmöte COP 28 i Dubai bl.a. ledde fram till en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen. I det internationella arbetet har Sverige anslutit sig till initiativ som fokuserar på utfasning av fossila bränslen, vilket var en central förhandlingsfråga på COP 28, bl.a. BOGA, PPCA och Energy Transition Council.

Sverige bör enligt utskottet verka för att de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutionerna ska kunna främja utbyggnad av alla kostnadseffektiva fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, vilket kan bidra till trygg elförsörjning samt möjliggöra en snabbare utfasning av fossil energi. Som regeringen anför är arbetet med att mobilisera privat kapital för klimatåtgärder särskilt viktigt och bör prioriteras av de multilaterala utvecklingsbankerna. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att undersöka förutsättningarna för och lämpligheten i hur Sverige inom de multilaterala utvecklingsbankerna ska kunna investera i innovativa instrument för finansiering av projekt inom klimat och hållbarhet.

Ur avsnittet "Internationellt klimatarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 19, 22, 27 och 33. Läs betänkandet

Sveriges åtaganden inom EU

Utskottet kan inledningsvis konstatera att Sverige i den reviderade LULUCF-förordningen har ett åtagande om att upptaget av växthusgaser från markanvändning ska öka med ca 6 miljoner ton under perioden 2026–2029 och under 2030 vara ca 4 miljoner ton högre jämfört med nivåerna 2016–2018. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sveriges åtaganden inom ESR-förordningen och LULUCF-sektorn bör nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt med ökat välstånd. Att köpa utsläppsutrymme från andra medlemsstater för att uppfylla Sveriges åtaganden inom dessa sektorer bör vara en möjlighet för att öka kostnadseffektiviteten. Vidare kommer sannolikt ytterligare åtgärder att behövas för att minska utsläppen och öka upptagen inom såväl ESR- som LULUCF-sektorn för att Sverige ska klara sina åtaganden inom EU. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beskriver sådana åtgärder i den klimatpolitiska handlingsplanens olika delar och välkomnar att Miljömålsberedningen har fått ett tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) om att bl.a. ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU och internationellt för nettoupptag av växthusgaser från LULUCF-sektorn. Utöver detta ska Skogsstyrelsen ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen (se prop. 2021/22:58).

Utskottet vill framhålla att fokus för klimatpolitiken bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ta bort och minska koldioxidutsläpp och även att skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. Som framgår ovan delar utskottet regeringens uppfattning att utöver utsläppsminskningar bör förvärv av utsläppsutrymme från andra medlemsstater vara en av möjligheterna för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna. Det är välbetänkt, som anges i skrivelsen, att genomföra en analys för att identifiera lämpliga tillvägagångssätt för förvärv av utsläppsutrymme, inklusive potentiella utsläppsminskande projekt där Sverige kan ingå redan på kort sikt. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2068 (SD) yrkande 49, 2023/24:2629 (S) yrkande 23 i denna del, 2023/24:2815 (V) yrkande 2 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 6 och 186.

Utvecklingen av EU:s klimatpolitik

Utskottet anser det mycket angeläget att hela världen arbetar för att nå de globala målen. EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen, som antogs i juni 2021, innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande. Utskottet ser mycket positivt på det som regeringen anger i skrivelsen om att den kommer att fortsätta att driva på för att EU även i framtiden agerar globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan.

EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 styr mot snabbt minskande utsläpp till 2030. De skärpta reglerna för EU ETS är en del av paketet som kommer att öka takten i klimatomställningen. Utskottet noterar att regeringen bedömer att de antagna rättsakterna inom lagstiftningspaketet innebär att EU har förutsättningar att nå sitt klimatmål till 2030.

Kommissionen publicerade i februari 2024 ett meddelande om ett europeiskt klimatmål för 2040 (COM(2024) 63). Diskussionerna om hur EU:s klimatpolitik bör utformas efter 2030 kommer därför att intensifieras under det närmaste året. Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att Sverige bör verka för att EU antar ett 2040-mål som skapar en samhällsekonomiskt effektiv bana mot en klimatneutral union senast 2050.

För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament för negativa utsläpp. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå som ger incitament till negativa utsläpp i form av bl.a. bio-CCS tydliggörs, att EU:s klimatpolitik ska ge stöd för ett hållbart och aktivt skogsbruk och att EU ska fortsätta att arbeta med och förstärka kostnadseffektiva styrmedel som handel med utsläppsrätter.

När det gäller utsläpp i länder utanför EU ser utskottet positivt på att regeringen avser att fortsätta verka för att CBAM ska vara ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp.

Sammanfattningsvis ser utskottet positivt på den politik för klimatarbetet i EU som regeringen beskriver i handlingsplanen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2453 (C) yrkandena 5, 7, 10, 11 och 13, 2023/24:2458 (C) yrkande 37, 2023/24:2629 (S) yrkandena 23 i denna del och 25 samt 2023/24:2815 (V) yrkandena 13 och 76.

Utskottet har tidigare under riksmötet avstyrkt motionsyrkanden om undantag för utsläppsrätter för torvproduktion (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet gör för närvarande ingen annan bedömning. Motionerna 2023/24:372 (SD) yrkande 8 och 2023/24:424 (SD) yrkande 7 avstyrks.

Ur avsnittet "EU:s klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 32. Läs betänkandet

Sveriges åtaganden inom EU

Utskottet kan inledningsvis konstatera att Sverige i den reviderade LULUCF-förordningen har ett åtagande om att upptaget av växthusgaser från markanvändning ska öka med ca 6 miljoner ton under perioden 2026–2029 och under 2030 vara ca 4 miljoner ton högre jämfört med nivåerna 2016–2018. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sveriges åtaganden inom ESR-förordningen och LULUCF-sektorn bör nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt med ökat välstånd. Att köpa utsläppsutrymme från andra medlemsstater för att uppfylla Sveriges åtaganden inom dessa sektorer bör vara en möjlighet för att öka kostnadseffektiviteten. Vidare kommer sannolikt ytterligare åtgärder att behövas för att minska utsläppen och öka upptagen inom såväl ESR- som LULUCF-sektorn för att Sverige ska klara sina åtaganden inom EU. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beskriver sådana åtgärder i den klimatpolitiska handlingsplanens olika delar och välkomnar att Miljömålsberedningen har fått ett tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) om att bl.a. ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU och internationellt för nettoupptag av växthusgaser från LULUCF-sektorn. Utöver detta ska Skogsstyrelsen ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen (se prop. 2021/22:58).

Utskottet vill framhålla att fokus för klimatpolitiken bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ta bort och minska koldioxidutsläpp och även att skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. Som framgår ovan delar utskottet regeringens uppfattning att utöver utsläppsminskningar bör förvärv av utsläppsutrymme från andra medlemsstater vara en av möjligheterna för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna. Det är välbetänkt, som anges i skrivelsen, att genomföra en analys för att identifiera lämpliga tillvägagångssätt för förvärv av utsläppsutrymme, inklusive potentiella utsläppsminskande projekt där Sverige kan ingå redan på kort sikt. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2068 (SD) yrkande 49, 2023/24:2629 (S) yrkande 23 i denna del, 2023/24:2815 (V) yrkande 2 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 6 och 186.

Utvecklingen av EU:s klimatpolitik

Utskottet anser det mycket angeläget att hela världen arbetar för att nå de globala målen. EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen, som antogs i juni 2021, innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande. Utskottet ser mycket positivt på det som regeringen anger i skrivelsen om att den kommer att fortsätta att driva på för att EU även i framtiden agerar globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan.

EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 styr mot snabbt minskande utsläpp till 2030. De skärpta reglerna för EU ETS är en del av paketet som kommer att öka takten i klimatomställningen. Utskottet noterar att regeringen bedömer att de antagna rättsakterna inom lagstiftningspaketet innebär att EU har förutsättningar att nå sitt klimatmål till 2030.

Kommissionen publicerade i februari 2024 ett meddelande om ett europeiskt klimatmål för 2040 (COM(2024) 63). Diskussionerna om hur EU:s klimatpolitik bör utformas efter 2030 kommer därför att intensifieras under det närmaste året. Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att Sverige bör verka för att EU antar ett 2040-mål som skapar en samhällsekonomiskt effektiv bana mot en klimatneutral union senast 2050.

För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament för negativa utsläpp. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå som ger incitament till negativa utsläpp i form av bl.a. bio-CCS tydliggörs, att EU:s klimatpolitik ska ge stöd för ett hållbart och aktivt skogsbruk och att EU ska fortsätta att arbeta med och förstärka kostnadseffektiva styrmedel som handel med utsläppsrätter.

När det gäller utsläpp i länder utanför EU ser utskottet positivt på att regeringen avser att fortsätta verka för att CBAM ska vara ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp.

Sammanfattningsvis ser utskottet positivt på den politik för klimatarbetet i EU som regeringen beskriver i handlingsplanen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2453 (C) yrkandena 5, 7, 10, 11 och 13, 2023/24:2458 (C) yrkande 37, 2023/24:2629 (S) yrkandena 23 i denna del och 25 samt 2023/24:2815 (V) yrkandena 13 och 76.

Utskottet har tidigare under riksmötet avstyrkt motionsyrkanden om undantag för utsläppsrätter för torvproduktion (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet gör för närvarande ingen annan bedömning. Motionerna 2023/24:372 (SD) yrkande 8 och 2023/24:424 (SD) yrkande 7 avstyrks.

Ur avsnittet "EU:s klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 32. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 12, 13, 16, 17, 20, 21, 24, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

Acceptans och inkludering i klimatomställningen

Utskottet vill understryka att det är angeläget att uppnå engagemang och acceptans för klimatpolitiken. Som regeringen anför i skrivelsen behöver större hänsyn tas till hur medborgare och företag i olika delar av landet påverkas av klimatomställningen. Hela landet behöver inkluderas i omställningsarbetet. Klimatpolitiken behöver också förhålla sig till det ansträngda ekonomiska läget med höga bränslepriser och en inflation som pressar hushåll och företag hårt. Utskottet ser därför positivt på att regeringen vidtar åtgärder för att sänka bränslepriserna. Därutöver behöver åtgärder vidtas för att det i framtiden även i glest befolkade delar av landet ska vara möjligt och attraktivt att välja eldrivna fordon. I en övergångsfas är det dock viktigt att omställningen inte begränsar tillgängligheten för hushåll och företag som är beroende av konventionella fordon.

Utskottet vill framhålla att det som en del av lagstiftningspaketet Fit for 55 införs en social klimatfond inom EU som ska adressera de sociala utmaningar som uppstår till följd av att ett nytt utsläppshandelssystem införs för vägtransporter, byggnader och vissa andra växthusgasutsläpp. Utskottet välkomnar att regeringen, för att ta del av medel från den sociala klimatfonden, avser att ta fram en social klimatplan med åtgärder för en rättvis klimatomställning.

Kommittén Fossilfritt Sverige samlar en mängd aktörer och spelar en viktig roll i klimatarbetet. De färdplaner som Fossilfritt Sverige överlämnar till regeringen utgör viktiga underlag för regeringens arbete samtidigt som de bidrar till en ökad samsyn och ett gemensamt engagemang i frågan. Utskottet ser därför positivt på att uppdraget till Fossilfritt Sverige har förlängts till den 31 december 2024.

När det gäller frågan om näringslivets omställning nämner regeringen att Fossilfritt Sverige sedan 2016 har arbetat för att skapa ett engagemang för att Sveriges klimatmål ska nås, inte minst inom näringslivet. Under våren 2023 arbetade regeringen aktivt med att föra dialog om olika sektorers möjligheter att ställa om och bidra till klimatmålen. Regeringen arbetar också genom klimatdiplomati och samarbeten med andra länder för att främja svenska företags exportmöjligheter som en följd av den gröna omställningen. Utskottet ser positivt på regeringens avsikt att fortsätta att skapa engagemang för klimatomställningen hos olika aktörer i samhället.

Utskottet anser även att frågan om information om klimatomställningen är mycket angelägen. För att åstadkomma en bred förankring av klimatomställningen behöver allmänheten vara informerad och engageras. Det är därför positivt att flera svenska myndigheter i dag har ett pågående uppdrag att sprida information om klimatförändringar.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 62, 2023/24:1303 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkande 27, 2023/24:1574 (S) yrkande 1, 2023/24:2629 (S) yrkande 3, 2023/24:2661 (S) yrkande 7, 2023/24:2815 (V) yrkandena 1 i denna del, 16 och 66, 2023/24:2817 (S) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 10 och 81 kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Utfasning av fossil bensin och diesel

Regeringen bedömer att utsläppen av växthusgaser för inrikes transporter bör nå i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2045. För att på ett ordnat och effektivt sätt nå i princip nollutsläpp krävs en utökad samhällsananalys. Som regeringen anför bör denna analys bl.a. omfatta vilka åtgärder som bör vidtas för att fossil bensin och diesel ska kunna fasas ut på ett sätt som är acceptabelt för medborgare och företagare och som inte får skadliga effekter för delar av landet eller samhället.

Som nämnts ovan anför näringsutskottet i sitt yttrande att en successiv utfasning av fossila bränslen och drivmedel är viktigt för omställningen men att utfasningen behöver ske i en takt som är samhällsekonomiskt hållbar och med beaktande av hushållens ekonomi och förtagens konkurrensförmåga. Av dessa skäl anser näringsutskottet att miljö- och jordbruksutskottet bör avstyrka följdmotionsyrkandena om utfasning av fossila drivmedel.

Miljö- och jordbruksutskottet, som delar regeringens och näringsutskottets bedömning, avstyrker motionerna 2023/24:2815 (V) yrkandena 7 i denna del, 8 i denna del och 23 samt 2023/24:2819 (MP) yrkande 126. Miljö- och jordbruksutskottet noterar att även trafikutskottet i sitt yttrande anför att dessa motionsyrkanden bör avstyrkas. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker även motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 47 och 2023/24:2465 (C) yrkande 75 som rör liknande frågor.

Ur avsnittet "Engagemang och acceptans för klimatomställningen" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Acceptans och inkludering i klimatomställningen

Utskottet vill understryka att det är angeläget att uppnå engagemang och acceptans för klimatpolitiken. Som regeringen anför i skrivelsen behöver större hänsyn tas till hur medborgare och företag i olika delar av landet påverkas av klimatomställningen. Hela landet behöver inkluderas i omställningsarbetet. Klimatpolitiken behöver också förhålla sig till det ansträngda ekonomiska läget med höga bränslepriser och en inflation som pressar hushåll och företag hårt. Utskottet ser därför positivt på att regeringen vidtar åtgärder för att sänka bränslepriserna. Därutöver behöver åtgärder vidtas för att det i framtiden även i glest befolkade delar av landet ska vara möjligt och attraktivt att välja eldrivna fordon. I en övergångsfas är det dock viktigt att omställningen inte begränsar tillgängligheten för hushåll och företag som är beroende av konventionella fordon.

Utskottet vill framhålla att det som en del av lagstiftningspaketet Fit for 55 införs en social klimatfond inom EU som ska adressera de sociala utmaningar som uppstår till följd av att ett nytt utsläppshandelssystem införs för vägtransporter, byggnader och vissa andra växthusgasutsläpp. Utskottet välkomnar att regeringen, för att ta del av medel från den sociala klimatfonden, avser att ta fram en social klimatplan med åtgärder för en rättvis klimatomställning.

Kommittén Fossilfritt Sverige samlar en mängd aktörer och spelar en viktig roll i klimatarbetet. De färdplaner som Fossilfritt Sverige överlämnar till regeringen utgör viktiga underlag för regeringens arbete samtidigt som de bidrar till en ökad samsyn och ett gemensamt engagemang i frågan. Utskottet ser därför positivt på att uppdraget till Fossilfritt Sverige har förlängts till den 31 december 2024.

När det gäller frågan om näringslivets omställning nämner regeringen att Fossilfritt Sverige sedan 2016 har arbetat för att skapa ett engagemang för att Sveriges klimatmål ska nås, inte minst inom näringslivet. Under våren 2023 arbetade regeringen aktivt med att föra dialog om olika sektorers möjligheter att ställa om och bidra till klimatmålen. Regeringen arbetar också genom klimatdiplomati och samarbeten med andra länder för att främja svenska företags exportmöjligheter som en följd av den gröna omställningen. Utskottet ser positivt på regeringens avsikt att fortsätta att skapa engagemang för klimatomställningen hos olika aktörer i samhället.

Utskottet anser även att frågan om information om klimatomställningen är mycket angelägen. För att åstadkomma en bred förankring av klimatomställningen behöver allmänheten vara informerad och engageras. Det är därför positivt att flera svenska myndigheter i dag har ett pågående uppdrag att sprida information om klimatförändringar.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 62, 2023/24:1303 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkande 27, 2023/24:1574 (S) yrkande 1, 2023/24:2629 (S) yrkande 3, 2023/24:2661 (S) yrkande 7, 2023/24:2815 (V) yrkandena 1 i denna del, 16 och 66, 2023/24:2817 (S) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 10 och 81 kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Utfasning av fossil bensin och diesel

Regeringen bedömer att utsläppen av växthusgaser för inrikes transporter bör nå i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2045. För att på ett ordnat och effektivt sätt nå i princip nollutsläpp krävs en utökad samhällsananalys. Som regeringen anför bör denna analys bl.a. omfatta vilka åtgärder som bör vidtas för att fossil bensin och diesel ska kunna fasas ut på ett sätt som är acceptabelt för medborgare och företagare och som inte får skadliga effekter för delar av landet eller samhället.

Som nämnts ovan anför näringsutskottet i sitt yttrande att en successiv utfasning av fossila bränslen och drivmedel är viktigt för omställningen men att utfasningen behöver ske i en takt som är samhällsekonomiskt hållbar och med beaktande av hushållens ekonomi och förtagens konkurrensförmåga. Av dessa skäl anser näringsutskottet att miljö- och jordbruksutskottet bör avstyrka följdmotionsyrkandena om utfasning av fossila drivmedel.

Miljö- och jordbruksutskottet, som delar regeringens och näringsutskottets bedömning, avstyrker motionerna 2023/24:2815 (V) yrkandena 7 i denna del, 8 i denna del och 23 samt 2023/24:2819 (MP) yrkande 126. Miljö- och jordbruksutskottet noterar att även trafikutskottet i sitt yttrande anför att dessa motionsyrkanden bör avstyrkas. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker även motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 47 och 2023/24:2465 (C) yrkande 75 som rör liknande frågor.

Ur avsnittet "Engagemang och acceptans för klimatomställningen" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens uppfattning att prissättning av utsläpp av växthusgaser är centralt för en ambitiös och effektiv klimatpolitik och bör harmoniseras på EU-nivå för att säkerställa kostnadseffektivitet och konkurrensneutralitet.

När det gäller motionsyrkanden om fossila subventioner vill utskottet framhålla det som finansminister Elisabeth Svantesson (M) anför i sitt frågesvar om att återkommande studier från OECD visar att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett högt pris på utsläpp av växthusgaser. Utskottet noterar att det i regeringens årliga skrivelse Redovisning av skatteutgifter redogörs för de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och att det förtydligas att en skatteutgift inte definitionsmässigt ska ses som ett stöd eller en subvention. Det är alltså som statsrådet anför missvisande att summera skatteutgifter som ett mått på hur effektiv och ambitiös ett lands klimatpolitik är.

När det gäller prissättning av utsläpp ser utskottet vidare positivt på att klimatkonferensen COP 28 bl.a. resulterade i en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen samt att ineffektiva fossila subventioner behöver fasas ut så snart som möjligt om de inte adresserar energifattigdom och rättvis omställning.

Näringsutskottet anför i sitt yttrande att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 22 om avveckling av fossila subventioner bör avstyrkas.

Med hänvisning till det som anförts avstyrker miljö- och jordbruksutskottet motionerna 2023/24:2321 (V) yrkande 15, 2023/24:2815 (V) yrkandena 14 och 15, 2023/24:2816 yrkande 2 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 22.

När det gäller skärpningen av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS 2) betonar regeringen i skrivelsen att Sverige bör delta från start i genomförandet av det nya utsläppshandelssystemet och inkludera förbränning av bränslen i samtliga ytterligare sektorer utöver de som obligatoriskt omfattas av EU ETS 2. Regeringen välkomnar vidare att CBAM har trätt i kraft och bedömer att det är en viktig mekanism för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad. CBAM bedöms samtidigt skapa incitament för verksamheter utanför EU att ställa om. Regeringen anger att den avser att verka för ett effektivt genomförande av CBAM nationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning i dessa frågor och anser att motion 2023/24:2819 (MP) yrkandena 119 och 172 i huvudsak får anses tillgodosedda. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet vill påminna om att riksdagen den 30 november 2023 beslutade att reduktionsplikten för bensin och diesel ska sänkas till 6 procent för 2024–2026 samt att reduktionsnivåerna för bensin och diesel för 2027–2030 tas bort (prop. 2023/24:28, bet. 2023/24:MJU5, rskr. 2023/24:62). Utskottet ser positivt på att det inför perioden 2027–2030 tillsätts en utredning för att analysera och ge underlag om huruvida styrmedel, och i så fall vilka, kan utformas för att Sveriges åtaganden i EU nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt som säkerställer att inte orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv uppstår med risk för allvarlig påverkan på konkurrenskraften för svenska företag. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning avstyrks motionerna 2023/24:2817 (S) yrkande 17 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 121 och 122.

När det gäller frågan om alternativa bränslen kan nämnas att regeringen bedömer att Sverige behöver ha en plikt för drivmedelsleverantörer för att uppfylla de krav som ställs i det reformerade förnybartdirektivet. Plikten kan dock utformas på andra sätt än i nuvarande regelverk, t.ex. genom att fler typer av drivmedel omfattas. Hur direktivet ska genomföras i denna del för 2027–2030 bör enligt regeringen analyseras vidare. Utskottet anser att frågan om vilka drivmedel som ska ingå i en sådan eventuell plikt kan ses över i detta sammanhang. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:373 (SD) yrkande 8 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 125. Utskottet noterar här att även näringsutskottet i sitt yttrande anser att det sistnämnda yrkandet bör avstyrkas.

Ur avsnittet "Prissättning av växthusgasutsläpp" i betänkandet. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 13, 16, 17, 20, 21, 24, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 16, 17, 20, 21, 24, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

Miljö- och jordbruksutskottet anser, i likhet med regeringen, att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att det finns tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Utskottet vill understryka att omställningen till fossilfri energi är central för klimatomställningen.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande att energipolitiken har en nyckelroll när det gäller att möta det alltmer påtagliga hotet mot klimatet. Därmed är det enligt näringsutskottet centralt att energipolitiken har en sådan inriktning att den på allvar kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Näringsutskottet framhåller att det i den klimatpolitiska handlingsplanen är tydligt att även regeringen är av denna uppfattning. Näringsutskottet hänvisar till att Sverige enligt regeringens bedömning behöver ett robust och leveranssäkert elsystem för att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen och att kärnkraften är det planerbara kraftslag som har potential att producera de stora mängder fossilfri el som klimatomställningen kräver. Näringsutskottet delar i sitt yttrande denna bedömning och anser liksom regeringen att det behöver vidtas åtgärder på en rad områden för att möjliggöra en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Näringsutskottet konstaterar att riksdagen och regeringen redan har tagit flera nödvändiga och viktiga steg för att göra det möjligt med ny kärnkraft i Sverige men att ytterligare arbete återstår. För att understödja kärnkraften har riksdagen bl.a. fastställt ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254), i stället för det tidigare målet om 100 procent förnybar elproduktion, och möjliggjort för fler än tio reaktorer, och på andra platser än där det redan produceras kommersiell kärnkraft genom att tidigare förbud i miljöbalken har tagits bort (prop. 2023/24:19, bet. 2023/24:NU5, rskr. 2023/24:45).

I sitt yttrande anför näringsutskottet vidare att även finansieringsfrågan behöver lösas eftersom dagens elmarknadsmodell inte ser ut att kunna leverera det som elsystemet skulle behöva. Mot denna bakgrund välkomnar näringsutskottet att regeringen i skrivelsen meddelar sin avsikt att ta fram en ekonomisk riskdelningsmodell där staten går in och delar risken med de aktörer som bygger ny kärnkraft. En annan fråga av avgörande betydelse för att kunna hantera en ökad tillförsel av el är enligt näringsutskottets uppfattning ett utbyggt och förstärkt elnät. Om elnätet inte byggs ut i snabb takt kommer begränsningar att kvarstå eller förvärras, menar näringsutskottet, vilket riskerar att leda till att omställningen försenas. Näringsutskottet betonar i sitt yttrande att utskottet delar regeringens bedömning att tillståndsprocesserna för utbyggnad av elnätet behöver kortas, effektiviseras och göras mer förutsebara.

Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande vissa motionsyrkanden. När det gäller motion 2023/34:2819 (MP) yrkande 43 om att stödet för anslutning av havsbaserad vindkraft bör återinföras, anför näringsutskottet att det anser att vindkraften i större utsträckning än tidigare behöver bära sina egna kostnader. Näringsutskottet delar således inte motionärernas uppfattning utan anser att miljö- och jordbruksutskottet bör avstyrka yrkandet.

När det gäller s.k. energigemenskaper som berörs i motion 2023/24:2815 (V) yrkande 60 hänvisar näringsutskottet i sitt yttrande till att Energimyndigheten i februari 2024 fick i uppdrag av regeringen att se över frågor med koppling just till sådana gemenskaper och vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att underlätta för tillkomsten av energigemenskaper (KN2024/00357). Några åtgärder utöver detta från riksdagens sida anser näringsutskottet inte vara påkallade. Näringsutskottet anser därför att miljö- och jordbruksutskottet kan avstyrka motionsyrkandet. I yttrandet anför näringsutskottet även att det anser att de energipolitiska förslag som framförs i motion 2023/24:2815 (V) yrkande 11 om fossila reserver och yrkande 71 om produktion och användning av biogas och biokol kan avstyrkas av miljö- och jordbruksutskottet med hänvisning till den proposition om energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105) som regeringen överlämnade till riksdagen den 19 mars 2024 och som nu är under behandling.

I sitt yttrande tydliggör näringsutskottet, med anledning av förslag om olika åtgärder för energieffektivisering i motionerna 2023/24:2817 (S) yrkandena 8 och 9 och 2023/24:2815 (V) yrkande 63, sin uppfattning att en effektiv användning av energi kan ge ett viktigt bidrag till minskad klimatpåverkan. Energieffektivisering bör dock enligt näringsutskottet ses som en resurseffektivisering och är därigenom betydelsefull både i klimatarbetet och för produktiviteten i ekonomin. Vidare hänvisar näringsutskottet i yttrandet till att regeringen återkommer till hur energieffektiviseringsarbetet ska utvecklas i propositionen om energipolitikens långsiktiga inriktning. Näringsutskottet anser därför att miljö- och jordbruksutskottet bör avstyrka yrkandena.

När det gäller övriga motionsyrkanden inom energiområdet anför näringsutskottet i sitt yttrande att de yrkanden som ligger inom näringsutskottets beredningsområde bör avstyrkas. Näringsutskottet uppmärksammar särskilt miljö- och jordbruksutskottet på att näringsutskottet planerar att hantera ett stort antal av de frågor som behandlas i följdmotionsyrkandena till klimathandlingsplanen tillsammans med den tidigare omnämnda propositionen om energipolitikens långsiktiga inriktning. Enligt näringsutskottets uppfattning bör dessa energipolitiska motionsyrkanden hanteras samlat och tillsammans med den nyssnämnda propositionen, och de bör därför avstyrkas av miljö- och jordbruksutskottet. Näringsutskottet hänvisar även till utskottets tidigare och kommande behandling av vissa likalydande eller snarlika motionsyrkanden.

Civilutskottet anför i sitt yttrande att frågan om byggnaders energianvändning och energiprestanda är angelägen. Civilutskottet hänvisar till att det för närvarande pågår en revidering av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda som syftar till att minska byggnaders energianvändning och klimatpåverkan. Därmed anser civilutskottet att det inte finns skäl för tillkännagivanden om att införa skarpa mål för energieffektivisering eller om att följa energireglerna i Boverkets byggregler. Civilutskottet anser således att miljö- och jordbruksutskottet bör avstyrka motionerna 2023/24:2819 (MP) yrkandena 148 och 149 samt 2023/24:1527 (MP) yrkande 24. Vidare anför civilutskottet att det statliga stödet för energieffektivisering av flerbostadshus är under avveckling sedan några år tillbaka och att motionsförslagen om att återinföra ett sådant stöd bör avstyrkas. Därmed anser civilutskottet att motionerna 2023/24:2817 (S) yrkande 8 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 147 bör avstyrkas av miljö- och jordbruksutskottet.

Ur avsnittet "Tillgång till fossilfri energi" i betänkandet. Läs betänkandet

Fossilfrihet och cirkularitet

Miljö- och jordbruksutskottet noterar att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. Detta visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet välkomnar. Utskottet kan vidare konstatera att det är en förutsättning att företag har tillgång till tillförlitliga och fossilfria värdekedjor för att Sverige ska lyckas förena den gröna omställningen med stärkt konkurrenskraft. Sveriges nationella strategi för cirkulär ekonomi pekar ut riktningen för att ställa om produktion, konsumtion och affärsmodeller till giftfria, fossilfria och cirkulära materialkretslopp. Utvecklingen på området cirkulär ekonomi och produktreglering har även tagit fart inom EU under senare tid, bl.a. inom ramen för den gröna given och under den uppdaterade EU-strategin för cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar regeringens ambition att Sverige bör verka för att EU:s politik för cirkulär ekonomi och produktlagstiftning blir användbara verktyg för att fasa ut fossila insatsvaror när det gäller de förslag till nya och skärpta rättsakter som nu är under utveckling. Vidare bör som regeringen anför den cirkulära användningen av innovationskritiska metaller och mineral stärkas.

Med anledning av motionsförslagen om elektronik vill utskottet peka på att förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning som trädde i kraft 2023 innehåller bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten elutrustning och liten it- och telekommunikationsutrustning.

När det gäller definitionen av avfall och vissa frågor om avfall som resurs har utskottet tidigare anfört att det redan finns vissa EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall, s.k. end of waste-förordningar, och hänvisat till att kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att dels ta fram ytterligare EU-omfattande end of waste-kriterier för vissa avfallsströmmar, dels stödja gränsöverskridande samarbetsalternativ för att harmonisera nationella kriterier för avfall som upphört att vara avfall och biprodukter (bet. 2022/23:MJU10). Miljö- och jordbruksutskottet kommer att behandla vissa frågor om cirkulär ekonomi senare under riksmötet.

Näringsutskottet anför i sitt yttrande, med anledning av vad som anförs i motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 26 om att stödja företag att utveckla cirkulära affärsmodeller, att den cirkulära ekonomin innebär en potential för många företag och kan bidra till ökad konkurrenskraft genom en säkrad råvarutillgång, ökad resurseffektivitet och riskminimering. Näringsutskottet ser dock inget skäl för något tillkännagivande med anledning av förslaget, och anser därför att miljö- och jordbruksutskottet bör avstyrka yrkandet. Näringsutskottet anser att även yrkande 179 i samma motion om bl.a. delningsekonomi bör avstyrkas.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser miljö- och jordbruksutskottet att motionerna 2023/24:1527 (MP) yrkande 23, 2023/24:2816 (C) yrkande 5, 2023/24:2817 (S) yrkandena 34, 35 och 38 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 24–27, 86 och 178–180 för närvarande kan lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller konsumenternas roll i den gröna omställningen beskriver regeringen i klimathandlingsplanen det arbete som pågår med frågorna om att konsumenter bör ha goda möjligheter att göra hållbara val och att företag bör ges förutsättningar att mäta och redovisa sin klimatpåverkan på ett objektivt och transparent sätt. Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens bedömning när det gäller vikten av att standardiseringen av företagens hållbarhetsredovisning ger förutsättningar för att följa upp och utvärdera näringslivets klimat- och miljöarbete. Företag bör vidare ges förutsättningar att mäta och redovisa sin klimatpåverkan på ett objektivt och transparent sätt. Kraven i EU:s nya regelverk om hållbarhetsredovisning, när det gäller företagens hållbarhetsrapportering, blir därför viktiga.

Civilutskottet konstaterar i sitt yttrande att regeringen beslutat om en lagrådsremiss om de nya regler för hållbarhetsrapportering som krävs för att genomföra det nya EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Enligt förslaget i lagrådsremissen ska kravet på att lämna en hållbarhetsrapport utvidgas till att omfatta bl.a. små och medelstora företag som är börsnoterade, stora eller börsnoterade dotterföretag och vissa större filialer till tredjelandsföretag som har en betydande verksamhet inom EES. Mot den bakgrunden anser civilutskottet att det inte finns anledning att föreslå några åtgärder när det gäller företags hållbarhetsredovisning och liknande redovisning. Civilutskottet anser därför att miljö- och jordbruksutskottet bör avstyrka motionerna 2023/24:2819 (MP) yrkandena 83 och 171 och 2023/24:893 (MP) yrkande 8. Miljö- och jordbruksutskottet noterar att regeringen den 27 mars 2024 överlämnade proposition 2023/24:124 Nya regler om hållbarhetsrapportering till riksdagen.

Miljömärkning är ett viktigt verktyg för att möjliggöra för konsumenter, men också för bl.a. offentliga upphandlare, att göra miljömässigt hållbara val. Miljö- och jordbruksutskottet ser därför positivt på att kommissionen har tagit fram ett förslag till direktiv om gröna påståenden. Förslaget kompletterar förslaget till direktiv om mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom ett bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information genom att fastställa kriterier för miljöpåståenden och miljömärkningar riktade till konsumenter. I likhet med regeringen välkomnar utskottet ambitionen att harmonisera kraven på miljömärkning och motverka vilseledande miljöpåståenden.

Civilutskottet anför i sitt yttrande att det är viktigt att reglerna i direktivet om gröna påståenden innebär en väl avvägd balans mellan ett starkt konsumentskydd, ett effektivt miljöskydd och näringsidkarnas intressen. Civilutskottet anför vidare att ett motionsyrkande om att utreda ett reklamförbud behandlades av civilutskottet våren 2023. Civilutskottet föreslog då att motionsyrkandet skulle avslås och riksdagen följde utskottets förslag. Civilutskottet står fast vid denna uppfattning och anser att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av de yrkanden om reklamförbud för fossilintensiva varor och tjänster som nu är aktuella. Miljö- och jordbruksutskottet bör således enligt civilutskottet avstyrka motionerna 2023/24:2819 (MP) yrkande 177 och 2023/24:1519 (MP) yrkande 73.

Ur avsnittet "Hållbara värdekedjor" i betänkandet. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 17, 20, 21, 24, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 16, 20, 21, 24, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att CCS och CCU är viktiga tekniker som kommer att behövas inom såväl Sverige som resten av världen för att klara de klimatmål som länderna satt upp. CCS som tillämpas på koldioxidutsläpp med biogent ursprung, s.k. bio-CCS, ger upphov till ett negativt koldioxidutsläpp och betraktas därför också som en möjlig kompletterande åtgärd för att nå klimatmålen. Sverige har i dag en stor förbränning av biogena bränslen där bio-CCS skulle kunna tillämpas.

Utskottet delar regeringens bedömning att bio-CCS bör få incitament när det gäller både investeringar och drift, exempelvis genom Industriklivet och genom driftsstöd i form av s.k. omvänd auktionering. Regeringen anger i klimathandlingsplanen att den under valperioden avser att fatta beslut om att ytterligare öka de auktionerade volymerna under förutsättning att kostnadseffektivitet i åtgärden kan uppnås.

Som regeringen anför bör Sverige verka för att EU:s medlemsstater ska kunna tillgodoräkna sig bio-CCS inom EU:s klimatlagstiftning och att incitament skapas för bio-CCS även på EU-nivå. En frivillig marknad för negativa utsläpp såsom bio-CCS bör möjliggöras. Sverige bör verka för ett effektivt certifieringsramverk på EU-nivå för CCS.

Utskottet anser liksom regeringen att ytterligare styrmedel för CCS samt CCU för utsläpp från el- och fjärrvärmesektorerna och industrins processrelaterade utsläpp bör övervägas. Priset på utsläppsrätter inom EU ETS bedöms inte alltid ge tillräckliga incitament för investeringar i CCS. Utskottet välkomnar därför att Energimyndigheten i regleringsbrevet för 2023 fått i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU.

När det gäller transport av koldioxid framgår ovan att Londonprotokollets parter enats om en provisorisk tillämpning av den reviderade versionen av artikel 6 i protokollet om sådana transporter. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att nödvändiga avtal eller överenskommelser om lagring av koldioxid i tredjeländer bör ingås samtidigt som möjligheterna till lagring i Sverige bör fortsätta att undersökas.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att det pågår ett arbete inom EU när med avskiljning och lagring av koldioxid; kommissionen har bl.a. nyligen tagit fram ett meddelande om industriell koldioxidförvaltning.

Utskottet välkomnar regeringens arbete på området och de åtgärder som aviseras i skrivelsen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2453 (C) yrkande 8, 2023/24:2458 (C) yrkande 38, 2023/24:2514 (S) och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 183–185.

Ur avsnittet "Avskiljning, användning och lagring av koldioxid" i betänkandet. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställning. Som regeringen anför bör Sverige visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram. Sverige bör även arbeta för att effektiva ekonomiska styrmedel ska användas i klimatpolitiken och att sådana ska genomföras globalt i så stor utsträckning som möjligt.

Utskottet kan vidare konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökande utsträckning prissätta sina utsläpp. Utskottet anser i likhet med regeringen att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer enligt skrivelsen att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att Sverige även deltar i och bidrar till internationella samarbeten på klimatområdet för att visa Sveriges engagemang och ambition. Samarbeten om t.ex. teknik, standarder, kapacitetshöjande insatser och finansiering är centrala för att minska utsläppen, men också för att utvecklingsländer och växande ekonomier ska kunna mäta sig i den globala konkurrensen, utveckla sina ekonomier i hållbar riktning och minska fattigdomen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap i syfte att bl.a. bidra till att nå målen i Parisavtalet.

När det gäller frågan om skyddet av Arktis bör Sverige, som regeringen konstaterar, föra en ambitiös klimat- och miljöpolitik nationellt, i EU och internationellt och därigenom bidra till att klimatförändringarna begränsas så att den känsliga miljön i Arktis och i Barentsområdet kan skyddas och bevaras. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla vikten av polarforskning.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 51, 2023/24:2453 (C) yrkande 1, 2023/24:2466 (C) yrkande 47, 2023/24:2629 (S) yrkande 5 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 8, 61 och 63 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare anfört att det ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I likhet med regeringen anser utskottet att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande. Sverige bör därför verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Sverige bör även fortsätta att arbeta aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i stöd till utvecklingsländer.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2023/24:2466 (C) yrkande 48, 2023/24:2557 (S) och 2023/24:2699 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Klimatbistånd, globala finansiella flöden och utrikeshandel

Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att klimatbiståndet bör utökas och effektiviseras för att stärka genomförandet av Parisavtalet och bidra till dess målsättningar. Klimatbiståndet bör bidra till att skapa förutsättningar för att den gröna globala omställningen ska gå hand i hand med tillväxt och bör i ökande grad bidra till utsläppsminskningar, bl.a. genom omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Utskottet välkomnar regeringens utgångspunkt att medel från biståndsbudgeten inte bör investeras i fossil verksamhet, undantaget om insatsen bidrar till att uppnå den övergripande prioriteringen om effektiv utsläppsminskning.

När det gäller frågan om fossila bränslen noterar utskottet att FN:s klimatmöte COP 28 i Dubai bl.a. ledde fram till en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen. I det internationella arbetet har Sverige anslutit sig till initiativ som fokuserar på utfasning av fossila bränslen, vilket var en central förhandlingsfråga på COP 28, bl.a. BOGA, PPCA och Energy Transition Council.

Sverige bör enligt utskottet verka för att de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutionerna ska kunna främja utbyggnad av alla kostnadseffektiva fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, vilket kan bidra till trygg elförsörjning samt möjliggöra en snabbare utfasning av fossil energi. Som regeringen anför är arbetet med att mobilisera privat kapital för klimatåtgärder särskilt viktigt och bör prioriteras av de multilaterala utvecklingsbankerna. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att undersöka förutsättningarna för och lämpligheten i hur Sverige inom de multilaterala utvecklingsbankerna ska kunna investera i innovativa instrument för finansiering av projekt inom klimat och hållbarhet.

Ur avsnittet "Internationellt klimatarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 22, 27 och 33. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 16, 17, 21, 24, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 16, 17, 20, 24, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställning. Som regeringen anför bör Sverige visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram. Sverige bör även arbeta för att effektiva ekonomiska styrmedel ska användas i klimatpolitiken och att sådana ska genomföras globalt i så stor utsträckning som möjligt.

Utskottet kan vidare konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökande utsträckning prissätta sina utsläpp. Utskottet anser i likhet med regeringen att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer enligt skrivelsen att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att Sverige även deltar i och bidrar till internationella samarbeten på klimatområdet för att visa Sveriges engagemang och ambition. Samarbeten om t.ex. teknik, standarder, kapacitetshöjande insatser och finansiering är centrala för att minska utsläppen, men också för att utvecklingsländer och växande ekonomier ska kunna mäta sig i den globala konkurrensen, utveckla sina ekonomier i hållbar riktning och minska fattigdomen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap i syfte att bl.a. bidra till att nå målen i Parisavtalet.

När det gäller frågan om skyddet av Arktis bör Sverige, som regeringen konstaterar, föra en ambitiös klimat- och miljöpolitik nationellt, i EU och internationellt och därigenom bidra till att klimatförändringarna begränsas så att den känsliga miljön i Arktis och i Barentsområdet kan skyddas och bevaras. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla vikten av polarforskning.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 51, 2023/24:2453 (C) yrkande 1, 2023/24:2466 (C) yrkande 47, 2023/24:2629 (S) yrkande 5 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 8, 61 och 63 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare anfört att det ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I likhet med regeringen anser utskottet att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande. Sverige bör därför verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Sverige bör även fortsätta att arbeta aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i stöd till utvecklingsländer.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2023/24:2466 (C) yrkande 48, 2023/24:2557 (S) och 2023/24:2699 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Klimatbistånd, globala finansiella flöden och utrikeshandel

Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att klimatbiståndet bör utökas och effektiviseras för att stärka genomförandet av Parisavtalet och bidra till dess målsättningar. Klimatbiståndet bör bidra till att skapa förutsättningar för att den gröna globala omställningen ska gå hand i hand med tillväxt och bör i ökande grad bidra till utsläppsminskningar, bl.a. genom omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Utskottet välkomnar regeringens utgångspunkt att medel från biståndsbudgeten inte bör investeras i fossil verksamhet, undantaget om insatsen bidrar till att uppnå den övergripande prioriteringen om effektiv utsläppsminskning.

När det gäller frågan om fossila bränslen noterar utskottet att FN:s klimatmöte COP 28 i Dubai bl.a. ledde fram till en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen. I det internationella arbetet har Sverige anslutit sig till initiativ som fokuserar på utfasning av fossila bränslen, vilket var en central förhandlingsfråga på COP 28, bl.a. BOGA, PPCA och Energy Transition Council.

Sverige bör enligt utskottet verka för att de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutionerna ska kunna främja utbyggnad av alla kostnadseffektiva fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, vilket kan bidra till trygg elförsörjning samt möjliggöra en snabbare utfasning av fossil energi. Som regeringen anför är arbetet med att mobilisera privat kapital för klimatåtgärder särskilt viktigt och bör prioriteras av de multilaterala utvecklingsbankerna. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att undersöka förutsättningarna för och lämpligheten i hur Sverige inom de multilaterala utvecklingsbankerna ska kunna investera i innovativa instrument för finansiering av projekt inom klimat och hållbarhet.

Ur avsnittet "Internationellt klimatarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 19, 27 och 33. Läs betänkandet

Elektrifieringen av fordonsflottan är av stor betydelse för att kraftigt minska de globala utsläppen av växthusgaser. Vägtransporter står för ungefär en femtedel av de globala växthusgasutsläppen, och antalet fordon som förbrukar fossila drivmedel har ökat på global nivå det senaste årtiondet till följd av den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt har det skett en betydande teknikutveckling för både lätta och tunga eldrivna fordon, och flera stora fordonstillverkare har långtgående planer på att producera fordon utan utsläpp av vare sig växthusgaser eller luftföroreningar ur avgasröret, s.k. nollutsläppsfordon. Utskottet ser positivt på att tekniken finns på plats för att få ned utsläppen från vägfordon hela vägen till i princip nollutsläpp men anser i likhet med regeringen att omställningen av fordonsflottan behöver accelerera.

Utskottet vill påminna om att EU:s koldioxidkrav för lätta fordon har skärpts. Från 2035 kommer det endast att få säljas personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som är nollutsläppsfordon. Därutöver finns det i EU:s direktiv om främjande av rena och energieffektiva fordon miniminivåer för andelen miljöfordon vid offentlig upphandling. Dessa styrmedel riktar sig dock enbart mot nyförsäljningen och styr inte helt och fullt mot Sveriges klimatmål eller EU-åtaganden. Som regeringen framhåller finns det därför behov av kompletterande styrning på nationell nivå. Regeringen redovisar flera nationella styrmedel i klimathandlingsplanen, vilket utskottet återkommer till nedan.

När det gäller frågan om en skrotningspremie vill utskottet framhålla att medel har tillförts i budgetpropositionen för 2024 för en tillfällig skrotningspremie för äldre bilar med förbränningsmotor, vilket innebär att incitament ges att fasa ut äldre bilar ur flottan. När det gäller klimatbonusen i bonus malus-systemet vidhåller utskottet sin tidigare, ovan redovisade, inställning att denna bonus inte längre kan anses vara ett effektivt styrmedel.

Trafikutskottet tar i sitt yttrande upp frågan om konverteringsstöd för äldre fordon. Trafikutskottet hänvisar till att det vid sin tidigare behandling av frågan framhållit att utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att gradvis fasa ut de fossila bränslena från marknaden och arbetet med att utreda möjligheterna till konverteringsstöd för äldre fordon så att de i större utsträckning kan köras på förnybara drivmedel. Trafikutskottet lyfter även fram Konjunkturinstitutets rapport Efterkonvertering av personbilar – en samhällsekonomisk analys (KI 2021:12). Trafikutskottet hänvisar till att utskottet i ett tidigare betänkande konstaterat att utredningen bereds inom Regeringskansliet och att utskottet därmed inte fann anledning att vidta något initiativ i frågan.

Miljö- och jordbruksutskottet anser i likhet med trafikutskottet att motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 37 samt 2023/24:2819 (MP) yrkandena 109 och 110 kan lämnas utan vidare åtgärd. Mot bakgrund av vad som anförs ovan avstyrker miljö- och jordbruksutskottet även motionerna 2023/24:1519 (MP) yrkande 43 och 2023/24:2819 yrkandena 107 och 108.

När det gäller frågan om lastbilsflottan vill miljö- och jordbruksutskottet lyfta fram att det har införts ett tillfälligt stöd till företag, kommuner och regioner för att stimulera marknadsintroduktion av eldrivna lätta lastbilar. Medel har också tillförts till en förstärkning till klimatpremier för marknadsintroduktion av ellastbilar, miljölastbilar samt eldrivna bussar. Tillsammans med en utbyggnad av laddinfrastrukturen för tunga fordon, som behöver gå i takt med marknadsintroduktionen av fordon, bedömer utskottet i likhet med regeringen att stödet kan leda till en snabbare elektrifiering av lastbilar och bussar, och att det därmed kan bidra till att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden.

Utskottet noterar vidare att en preliminär uppgörelse nu finns om reglerna när det gäller EU-kommissionens förslag om att skärpa koldioxidkraven för tunga fordon (COM(2023) 88) och konstaterar att nya regler blir gällande när de slutliga förordningsändringarna träder i kraft. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att bifalla motionerna 2023/24:2458 (C) yrkande 33 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 112 och 114.

När det gäller frågan om fordons miljö- och energiegenskaper kan nämnas att EU:s bränsleinformationsdirektiv ställer krav på att informera om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar. Energimyndigheten har efter att ha utrett frågan föreslagit en obligatorisk märkning, som utöver kraven som följer av EU-lagstiftningen även inkluderar fordonets energieffektivitet och livscykelutsläpp. Parallellt har branschorganisationen Mobility Sweden infört en frivillig fordonsmärkning där utsläppen ur avgasröret framgår. Miljö- och jordbruksutskottet ser positivt på regeringens avsikt att införa en märkning för lätta fordon för att främja konsumenters val av klimatsmarta fordon. Utöver utsläpp ur avgasröret bör enligt regeringen märkningen även redovisa fordonets energieffektivitet och livscykelutsläpp. Regeringen anger att det bör analyseras hur beräkningar av livscykelutsläpp för fordon kan förbättras liksom hur fordonsmärkningen kan utformas på ett lättbegripligt sätt. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar detta arbete och avstyrker därmed motion 2023/24:2815 (V) yrkandena 21 och 35. Miljö- och jordbruksutskottet noterar att trafikutskottet i sitt yttrande anför att yrkande 35 bör avstyrkas.

När det gäller de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392 vill miljö- och jordbruksutskottet påminna om att riksdagen i mars 2023 biföll proposition 2022/23:28 Övervakning och rapportering av uppgifter om verkliga utsläpp från vissa fordon. Eftersom riksdagen därmed nyligen tagit ställning till hur dessa uppgifter ska hanteras och användas ser miljö- och jordbruksutskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:2453 (C) yrkande 37 och vidhåller därmed sin ovan redovisade inställning i frågan. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Elektrifiering av fordonsflottan" i betänkandet. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 16, 17, 20, 21, 26, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

Transporteffektivitet

Utskottet anser att en hög transporteffektivitet är viktig för att nå klimatpolitiska, näringspolitiska och transportpolitiska mål på ett kostnadseffektivt sätt. Som regeringen anför kan ökad transporteffektivitet uppnås på flera sätt, exempelvis genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, samordnade godstransporter samt godstransportupplägg som nyttjar fler transportsätt och digitalisering. Transporteffektivitet kan också uppnås genom transporteffektiv fysisk planering som kortar avstånden och som därmed skapar förutsättningar för människor och näringsliv att tillgodose transportbehov och tillgänglighet med ett mindre trafikarbete. På detta sätt kan de transporter som utförs bli så effektiva som möjligt för att åstadkomma tillgänglighet, hållbarhet och konkurrensförmåga i hela landet. Med en ökad transporteffektivitet kan klimatmålen även nås till lägre samhällsekonomisk kostnad. Som regeringen anför bör kostnadseffektiva åtgärder prioriteras som bidrar till ökad tillgänglighet utan att trafikarbetet ökar. Förutsättningarna för ökad transporteffektivitet skiljer sig dock åt mellan olika delar av landet. För att öka transporteffektiviteten krävs insatser och åtgärder från många håll, inte minst på lokal och regional nivå.

Trafikutskottet anför i sitt yttrande att det ser positivt på de möjligheter till mobilitet som bilpooler erbjuder eftersom dessa i många fall kan ersätta det personliga bilinnehavet och samtidigt minska antalet fordon i framför allt stadsmiljöer och därmed bidra till ett mer hållbart resande. Trafikutskottet hänvisar till tidigare betänkanden där det har välkomnat det arbete som pågår inom myndigheterna och branschen, bl.a. Trafikverket och Vinnova, för att underlätta för kombinerad mobilitet. Trafikutskottet hänvisar även till sin tidigare behandling av frågan om miljözoner där utskottet framfört att kommuner har befogenhet att införa miljözoner i tätorter och att det i sammanhanget är viktigt att göra avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som bestämmelserna får för invånarna.

Trafikutskottet påminner i sitt yttrande om att det finns överenskommelser om hur trängselavgifter ska användas så att de ger nytta för de som bor i de berörda regionerna. Trafikutskottet anför även att det är en kommunal angelägenhet att ordna trafiken och utforma parkeringsmöjligheter. Frågan om parkering regleras i bl.a. plan- och bygglagen (2010:900) och trafikförordningen (1998:1276). Genom lagstiftningen har kommunerna således fått mandat att besluta om utformningen av parkeringsplatser.

Att uppmuntra människor till beteendeförändringar är enligt trafikutskottet en viktig del av politiken för att minska transportsektorns klimatutsläpp. Trafikutskottet har i ett tidigare betänkande framhållit att det följer frågan om hur ägare av miljöbilar kan premieras, exempelvis genom differentierade parkeringsavgifter. Trafikutskottet anför att det i detta sammanhang inte finns skäl för miljö- och jordbruksutskottet att ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2817 (S) yrkande 20, 2023/24:2815 (V) yrkande 42 samt 2023/24:2819 (MP) yrkandena 91, 93, 94, 99 och 102.

Civilutskottet berör i sitt yttrande frågan om mobilitetsnorm i plan- och bygglagen. Civilutskottet hänvisar till sin tidigare behandling av frågan då en hänvisning gjordes till bl.a. att gällande rätt redan ger kommunerna en möjlighet att ställa krav på parkering vid bebyggelse om och i den omfattning som kommunerna anser att det behövs. Vidare anför civilutskottet att utredningen Samordning för bostadsbyggande i sitt betänkande har lämnat förslag om ändringar i plan- och bygglagen för att främja hållbara stadsmiljöer och stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgänglighet (SOU 2021:23). Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet och resultatet av det arbetet bör enligt civilutskottet inte föregripas. Mot den bakgrunden saknas det enligt civilutskottet skäl för ett tillkännagivande från riksdagen om att ersätta parkeringsnormen i plan- och bygglagen med en mobilitetsnorm. Civilutskottet anser att miljö- och jordbruksutskottet därför bör avstyrka motionerna 2023/24:2819 (MP) yrkande 94 och 2023/24:2345 (V) yrkande 8.

Miljö- och jordbruksutskottet noterar att regeringen i sin klimathandlingsplan inte tar upp frågan om distansarbete. Utskottet har inget att invända mot att frågan inte behandlas i detta sammanhang och ser därför inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen om distansarbete.

Miljö- och jordbruksutskottet, som delar regeringens, trafikutskottets och civilutskottets bedömningar, avstyrker motionerna 2023/24:2345 (V) yrkande 8, 2023/24:2815 (V) yrkandena 31, 42 och 68, 2023/24:2817 (S) yrkande 20 samt 2023/24:2819 (MP) yrkandena 91, 93, 94, 99, 100, 102 och 104.

Cykling och kollektivtrafik

Utskottet kan inledningsvis i likhet med regeringen konstatera att det inom och mellan städer ofta finns bättre möjligheter till t.ex. ökad kollektivtrafik, samordnade godstransporter och överflyttning till mer effektiva transportsätt än i delar av gles- och landsbygden. Exempelvis är transportinfrastrukturen ofta mer utbyggd för andra alternativ än biltrafik inom och mellan städer. Incitamenten för samordnade resor och transporter är också starkare i städer eftersom utrymmet på gator och vägar är mer begränsat och det är vanligare med trängsel och framkomlighetsproblem.

Som regeringen anför är aktiva transporter ett hållbart och hälsosamt sätt att transportera sig. Cykling bidrar även till minskade utsläpp av växthusgaser om det ersätter transporter med fossila drivmedel. Utskottet delar regeringens bedömning att regioner och kommuner har en viktig roll i att möjliggöra för personer som vill cykla eller gå till arbetsplatser, skolor och övrig samhällsservice. Även staten bidrar till detta arbete, exempelvis genom skattelättnaden för cykelförmån, arbetet i det nationella cykelrådet och fördelning av stöd till projekt som främjar cykling.

Trafikutskottet tar upp frågan om att främja cykling i sitt yttrande. Trafikutskottet anför bl.a. att cykling minskar lokala utsläpp och att om cykling ersätter en fossil transport minskar också trafikens klimatpåverkan. För att öka andelen som cyklar framhåller trafikutskottet att det är viktigt att trafikreglerna för cyklister är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling. Trafikutskottet hänvisar till det som utskottet anfört i tidigare betänkanden och anför bl.a. att infrastrukturen för cykling bör utformas både trafiksäkert och på ett sådant sätt att resvägarna och därmed restiderna med cykel så långt som möjligt upplevs som ett fullgott alternativ till andra transporter. Trafikutskottet framhåller även betydelsen av snabba cykelstråk och vikten av ett sammanhängande och välskyltat cykelvägnät. När det gäller vägars anpassning till cykling och de problem som kan uppstå för cyklister när vägar t.ex. byggs om till två-plus-ett-vägar är det enligt trafikutskottet alltid viktigt att beakta de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov både när nya vägar byggs och när gamla vägar byggs om. Trafikutskottet anför att detta ansvar ligger på alla infrastrukturhållare, såväl Trafikverket som kommunerna. När det gäller transport av cyklar på tåg påminner trafikutskottet om att det har genomförts ett omfattande arbete på EU-nivå.

Ur avsnittet "Ökad transporteffektivitet" i betänkandet. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 16, 17, 20, 21, 24, 28, 30 och 34. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställning. Som regeringen anför bör Sverige visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram. Sverige bör även arbeta för att effektiva ekonomiska styrmedel ska användas i klimatpolitiken och att sådana ska genomföras globalt i så stor utsträckning som möjligt.

Utskottet kan vidare konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökande utsträckning prissätta sina utsläpp. Utskottet anser i likhet med regeringen att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer enligt skrivelsen att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att Sverige även deltar i och bidrar till internationella samarbeten på klimatområdet för att visa Sveriges engagemang och ambition. Samarbeten om t.ex. teknik, standarder, kapacitetshöjande insatser och finansiering är centrala för att minska utsläppen, men också för att utvecklingsländer och växande ekonomier ska kunna mäta sig i den globala konkurrensen, utveckla sina ekonomier i hållbar riktning och minska fattigdomen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap i syfte att bl.a. bidra till att nå målen i Parisavtalet.

När det gäller frågan om skyddet av Arktis bör Sverige, som regeringen konstaterar, föra en ambitiös klimat- och miljöpolitik nationellt, i EU och internationellt och därigenom bidra till att klimatförändringarna begränsas så att den känsliga miljön i Arktis och i Barentsområdet kan skyddas och bevaras. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla vikten av polarforskning.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 51, 2023/24:2453 (C) yrkande 1, 2023/24:2466 (C) yrkande 47, 2023/24:2629 (S) yrkande 5 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 8, 61 och 63 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare anfört att det ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I likhet med regeringen anser utskottet att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande. Sverige bör därför verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Sverige bör även fortsätta att arbeta aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i stöd till utvecklingsländer.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2023/24:2466 (C) yrkande 48, 2023/24:2557 (S) och 2023/24:2699 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Klimatbistånd, globala finansiella flöden och utrikeshandel

Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att klimatbiståndet bör utökas och effektiviseras för att stärka genomförandet av Parisavtalet och bidra till dess målsättningar. Klimatbiståndet bör bidra till att skapa förutsättningar för att den gröna globala omställningen ska gå hand i hand med tillväxt och bör i ökande grad bidra till utsläppsminskningar, bl.a. genom omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Utskottet välkomnar regeringens utgångspunkt att medel från biståndsbudgeten inte bör investeras i fossil verksamhet, undantaget om insatsen bidrar till att uppnå den övergripande prioriteringen om effektiv utsläppsminskning.

När det gäller frågan om fossila bränslen noterar utskottet att FN:s klimatmöte COP 28 i Dubai bl.a. ledde fram till en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen. I det internationella arbetet har Sverige anslutit sig till initiativ som fokuserar på utfasning av fossila bränslen, vilket var en central förhandlingsfråga på COP 28, bl.a. BOGA, PPCA och Energy Transition Council.

Sverige bör enligt utskottet verka för att de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutionerna ska kunna främja utbyggnad av alla kostnadseffektiva fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, vilket kan bidra till trygg elförsörjning samt möjliggöra en snabbare utfasning av fossil energi. Som regeringen anför är arbetet med att mobilisera privat kapital för klimatåtgärder särskilt viktigt och bör prioriteras av de multilaterala utvecklingsbankerna. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att undersöka förutsättningarna för och lämpligheten i hur Sverige inom de multilaterala utvecklingsbankerna ska kunna investera i innovativa instrument för finansiering av projekt inom klimat och hållbarhet.

Ur avsnittet "Internationellt klimatarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 19, 22 och 33. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 16, 17, 20, 21, 24, 26, 30 och 34. Läs betänkandet

Utskottet delar bedömningen i klimathandlingsplanen att regeringen bör driva på för en höjd ambition för flygets klimatomställning på europeisk och global nivå samt stödja svenska flygaktörers omställningsarbete i linje med de globala och europeiska överenskommelserna. Sverige bör således som regeringen anför inte för närvarande gå vidare med Miljömålsberedningens förslag att inkludera inrikes flyg i etappmålet för transporter till 2030 eller utrikes flyg i det långsiktiga klimatmålet till 2045.

Trafikutskottet välkomnar i sitt yttrande det som regeringen framför i skrivelsen om att Miljömålsberedningen bör få i uppdrag att se över etappmålet för inrikes transporter till 2030. Enligt trafikutskottets mening är det av stor betydelse att följa upp och utvärdera lagstiftning och beslut för att säkerställa att dessa verkar i avsedd riktning. Trafikutskottet anser att följdmotionsyrkandena om etappmålet för transporter bör avstyrkas.

Miljö- och jordbruksutskottet gör ingen annan bedömning och avstyrker motionerna 2023/24:2465 (C) yrkande 74, 2023/24:2815 (V) yrkande 38 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 9.

Miljö- och jordbruksutskottet anser i likhet med regeringen att flygets klimatomställning behöver utvecklas. På kort sikt bör flyget ställa om huvudsakligen genom en övergång till fossilfria flygbränslen och effektivare flygningar, men på längre sikt i ökande grad även genom flygplan som drivs med el eller vätgas. Sverige och EU bör fortsätta vara pådrivande inom ICAO så att utsläppen från den internationella luftfarten minskar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Som regeringen anför är inblandningen av fossilfria flygbränslen av central betydelse för flygets klimatomställning. Sverige bör verka för en effektiv prissättning av flygets klimatpåverkan som främjar hållbara och fossilfria drivmedel. Därutöver bör samverkan öka för att samordna arbetet med produktion och distribution av fossilfria drivmedel för bl.a. flyget. Den nu antagna EU-förordningen om lika villkor för hållbar luftfart (ReFuelEU Aviation) innebär att användningen av hållbara bränslen ska öka inom luftfartssektorn. Ett av huvudsyftena med EU-förordningen är att flygoperatörer ska ha samma villkor i hela unionen. Utskottet noterar det som regeringen anför om att Sverige därför kommer att behöva se över den befintliga nationella reduktionsplikten för flygfotogen utifrån EU-regleringen.

Trafikutskottet framhåller i sitt yttrande att flyget behövs för ett exportberoende land som Sverige men att det samtidigt behövs klimatsmarta lösningar som bl.a. ökad inblandning av biodrivmedel och eldrivna flygplan för att minska utsläppen från luftfarten. Trafikutskottet anser att det är viktigt att minska utsläppen från svenskt flyg samtidigt som utskottet konstaterar att de stora klimatutmaningarna för flyget är gränsöverskridande och att det därför även krävs gemensamma internationella åtgärder.

Trafikutskottet anför i sitt yttrande att det ser positivt på de styrmedel för flyget som har införts i form av differentierade start- och landningsavgifter och reduktionsplikt för att Sverige ska kunna uppnå målet om att allt inrikesflyg ska vara fossilfritt 2030 och att alla flygtransporter från svenska flygplatser ska vara fossilfria 2045. Trafikutskottet uppmärksammar även den stora potential som finns i den fortsatta utvecklingen inom elflygsområdet. Trafikutskottet ser i detta sammanhang positivt på de industriella möjligheter som finns i Sverige när det kommer till utveckling av elflyg och den betydelse som framväxten av en ny industrigren baserad på civil elflygsproduktion kan komma att få för att öka utbudet av jobb. Energimyndighetens satsningar på forskning och innovation för att främja hållbara biobränslen för flyg är ytterligare insatser som trafikutskottet lyfter fram i sammanhanget. Trafikutskottet anser att motion 2023/24:2817 (S) yrkande 18 bör avstyrkas.

Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens och trafikutskottets bedömning och avstyrker motionerna 2023/24:960 (MP) yrkande 8 och 2023/24:2817 (S) yrkandena 18 och 19.

Regeringen framhåller i skrivelsen att flyget i högre grad bör stå för kostnaderna för sin klimatpåverkan och att incitament bör ges till flygets klimatomställning. Sverige har under lång tid haft en ledande internationell roll, både globalt och på EU-nivå, för att det ska bli möjligt att prissätta flygets utsläpp. Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att flygets utsläpp prissätts, och inte flygandet i sig. Sverige bör därför fortsätta att verka för en effektiv prissättning av flygets klimatpåverkan som främjar hållbara och fossilfria drivmedel. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 39 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 132. Även trafikutskottet anser att det sistnämnda yrkandet ska avstyrkas.

Miljö- och jordbruksutskottet kan, i enlighet med vad trafikutskottet anger i sitt yttrande, konstatera att sjöfarten har flera utmaningar att hantera på miljö- och klimatområdet. Att rena sjöfartens utsläpp är en angelägen åtgärd i omställningen till ett hållbart transportsystem. Det internationella arbete som bedrivs inom EU och IMO är avgörande för att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan och för att uppnå en hållbar sjöfart på lika villkor. Sverige bör vara pådrivande för ambitiösa och effektiva styrmedel inom IMO.

När det gäller frågan om farledsavgifter anför trafikutskottet i sitt yttrande att det i Sjöfartsverkets regleringsbrev för 2024, i likhet med föregående år, anges en restriktion för höjningar av farledsavgifterna som innebär att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt. Medel som används till miljöincitament omfattas inte av restriktionen. Detta innebär att Sjöfartsverket har möjlighet att öka miljöincitamentet i farledsavgiften i syfte att åstadkomma ytterligare klimatåtgärder.

Trafikutskottet anför i sitt yttrande att det tidigare har understrukit betydelsen av en väl fungerande färjetrafik till Gotland som tillgodoser både invånarnas och näringslivets transportbehov och som främjar regional utveckling. Trafikutskottet påminner om att det saknas kommersiell bärkraft för trafik i den omfattning som krävs för att Region Gotland ska anses kunna leva och utvecklas. Trafikverket har därför regeringens uppdrag att, inom ramen för de transportpolitiska målen och angivna medelsramar, ingå och ansvara för statens avtal om linjesjöfart till Gotland. Trafikutskottet har tidigare framfört att det inte anser att det finns anledning att föregripa Trafikverkets pågående arbete med att upphandla färjetrafik för den kommande avtalsperioden från den 1 februari 2027.

Ur avsnittet "Fossilfritt flyg och fossilfri sjöfart" i betänkandet. Läs betänkandet

En ny klimatpolitisk handlingsplan och utgångspunkter för svensk klimatpolitik

Av klimathandlingsplanen framgår att regeringens klimatpolitiska arbete utgår från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa och bidra till att sänka koldioxidhalten i atmosfären. Som regeringen anför behöver åtgärder sättas på plats långt innan målet ska nås för att nettonoll ska vara möjligt att nå. Samhällets alla aktörer ska ges långsiktiga förutsättningar att förbereda och fatta informerade beslut utifrån klimatpolitikens utformning.

Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att Sverige har en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential och de geopolitiska fördelar som den gröna omställningen innebär. Sverige har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens, innovationskraft och betydande företagsamhet. Utskottet delar regeringens bedömning att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringsliv som civilsamhälle och medborgare. Sammantaget ger Fit for 55-paketet, av regeringen redan vidtagna åtgärder, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas över tid.

När det gäller frågan om import av batterimetaller anför regeringen att det krävs en säker tillgång till hållbart producerade råvaror för att bygga den fossilfria ekonomin. Som regeringen anför behöver Sverige i betydligt högre utsträckning utnyttja de råvaror vi besitter för att bygga elsystem, energiproduktion, batterier och övrig teknik som behövs i en fossilfri ekonomi. Det är positivt att Sverige genom en stark gruvsektor och cirkulär användning av mineral kan bidra till en ökad självförsörjningsgrad inom EU av metaller och mineral, som ofta är centrala råvaror i tekniker som är avgörande för klimatomställningen, och därigenom bidra till ökad säkerhet och mindre beroende av import från tredjeländer.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande den svenska gruvnäringens avgörande betydelse både för Sverige och för övriga EU när det gäller klimatet men också ur ett konkurrenskrafts- och beredskapsperspektiv. Såväl traditionella metaller som s.k. innovationskritiska metaller och mineral behövs i allt större utsträckning i samhället och för att klara den industriella omställningen från fossilbaserade till fossilfria processer. Mycket av detta råmaterial finns tillgängligt i Sverige. Näringsutskottet understryker därför att det delar regeringens bedömning att processen för prospektering och utvinning av koncessionsmineral bör effektiviseras och bli mer förutsebar. Näringsutskottet anser att motion 2023/24:2815 (V) yrkande 22 om import av batterimetaller kan avstyrkas. Näringsutskottet ser i sitt yttrande inget skäl att ge direktiv om en utsläppsbudget till företag med statligt ägande och anser därmed att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 18 bör avstyrkas.

När det gäller kompletterande åtgärder anser miljö- och jordbruksutskottet i likhet med regeringen att Sverige bör satsa på sådana åtgärder för att nå klimatmålen. Kompletterande åtgärder kan ta lång tid att åstadkomma och därför krävs långsiktig planering och uppbyggnad. Mängden förberedande åtgärder bör därför som regeringen föreslår öka successivt efter en linjär målbana i syfte att möjliggöra kompletterande åtgärder motsvarande 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Åtgärder bör också vidtas för att kompletterande åtgärder därefter ska bidra till negativa utsläpp. Hur avräkningen mot målen ska ske och vilka bokföringsregler för kompletterande åtgärder som ska gälla bör som regeringen anför klargöras med beaktande av utvecklingen inom EU och internationellt. Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder. Det behöver finnas en viss flexibilitet för kommande regeringar med hur kompletterande åtgärder ska användas i det klimatpolitiska ramverket. Det är i stället lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder.

Miljö- och jordbruksutskottet anser sammanfattningsvis att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena om att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan bör avslås. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2815 (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 (C) yrkande 1, 2023/24:2817 (S) yrkandena 1–3 och 2023/24:2819 (MP) yrkande 1.

Mot bakgrund av det som anförts ovan anser miljö- och jordbruksutskottet inte heller att övriga motionsyrkanden om utformningen av svensk klimatpolitik bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2023/24:996 av (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 (S), 2023/24:1519 (MP) yrkandena 1–4, 69 och 70, 2023/24:2450 (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 (V) yrkandena 4–6, 17 och 22, 2023/24:2816 (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.

Ur avsnittet "Klimatpolitiskt ramverk" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 13, 16, 17, 20, 21, 24, 26, 28 och 34. Läs betänkandet

Jordbruk och nettoupptag i skog och mark

Under 2021 beslutade EU om EU:s gemensamma jordbrukspolitik för programperioden 2023–2027. Utskottet vill lyfta fram att genomförandet av det nya programmet innebär en höjd ambition när det gäller miljö- och klimatåtgärder. Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken 2023–2027 godkändes av Europeiska kommissionen i oktober 2022. En central målsättning med strategin är att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. I planen finns bl.a. ett nytt riktat stöd till ettåriga fång- och mellangrödor som beräknas medföra en inlagring om 244 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Andra mer riktade åtgärder för klimatet är investeringar i jordbruksföretag, däribland täckdikning och etablering av energigrödor, stöd för anläggning av våtmarker och bevattningsdammar, ersättning för skötsel av våtmarker och dammar, bättre verktyg för precisionsodling samt stöd för kompetensutveckling och samarbetsprojekt. Därtill bidrar vissa grundvillkor till minskade växthusgasutsläpp. Jordbruksverket har haft i uppdrag att analysera och, i de fall som bedöms lämpliga, lämna kostnadseffektiva och skalbara förslag till förändringar av Sveriges strategiska plan som ökar lönsamheten och robustheten i primärproduktionen i hela landet.

Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige bör verka för att på EU-nivå införa en harmoniserad, träffsäker och kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp när den tekniska utvecklingen förbättrar möjligheterna att minska utsläppen från jordbrukssektorn. Det är väsentligt att inte därigenom snedvrida konkurrensen på livsmedelsmarknaden, skapa läckage av utsläpp eller hämma livsmedelsproduktionen.

När det gäller jordbrukets omställning vill utskottet även lyfta fram att regeringen arbetar med en översyn av den nationella livsmedelsstrategin i syfte att, inom ramen för gällande riksdagsbeslut, konkretisera strategin och identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att föra arbetet med livsmedelsstrategin framåt i en förändrad omvärld. De viktigaste utgångspunkterna för arbetet är dels att sätta konkurrenskraft, lönsamhet och ökad hållbar livsmedelsproduktion i centrum, dels vikten av livsmedelsberedskap och en robust och anpassningsbar livsmedelskedja i förhållande till omvärlden.

Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2023/24:2817 (S) yrkande 31 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 134–136, 138, 139 och 143. Motionsyrkandena avstyrks.

Regeringen bedömer i skrivelsen att ett samstämmigt genomförande av Sveriges EU-åtaganden inom klimat och naturvård i skog och mark bör möjliggöra konkurrenskraft, utveckling av en växande bioekonomi och ökad livsmedelsförsörjning. Utskottet delar denna bedömning och ser positivt på att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. Utskottet noterar att Bioekonomiutredningens betänkande bereds inom Regeringskansliet. Även andra arbeten pågår inom området. Miljömålsberedningen har fått ett tilläggsdirektiv att ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU och internationellt för biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF). I enlighet med propositionen (prop. 2021/22:58) om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund ska Skogsstyrelsen ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har haft i uppdrag att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka.

När det gäller hållbart brukande av skogen har utskottet tidigare under riksmötet behandlat motioner om detta och bl.a. anfört att det finns en potential för ökad hållbar tillväxt genom förbättrad skogsskötsel och att det finns utrymme att förbättra både produktion och miljö i skogen (bet. 2023/24:MJU7). Utskottet välkomnade i betänkandet att avvägningen mellan produktion och naturvård även i fortsättningen ska utgöra en grund för genomförandet av skogspolitiken. Utskottet ansåg att principen om frihet under ansvar är viktig att värna och att en stark ägande- och brukanderätt är avgörande för att kunna uppnå målen i skogspolitiken. När det gäller skogsbruksmetoder anförde utskottet bl.a. att skogsägaren i enlighet med den svenska skogspolitiken och principen om frihet under ansvar har ett stort ansvar för att förvalta skogen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Utskottet underströk i betänkandet att det är viktigt att värna denna princip och ha tilltro till att skogsägarna brukar skogen hållbart och följer Skogsstyrelsens olika föreskrifter och råd. Utskottet noterade att Skogsstyrelsen i sitt underlag till den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål 2023 hade föreslagit ett åtgärdspaket för att öka hyggesfritt skogsbruk. Utskottet anförde vidare att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i en annan rapport hade lämnat förslag om hyggesfritt skogsbruk och rådgivning och kunskapsunderlag om kontinuitetsskogar. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår lämnade utskottet aktuella motioner utan åtgärd. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning.

Utskottet noterar att naturbaserade lösningar som hanterar både klimatutmaningen och förlusten av biologisk mångfald har pekats ut som viktiga insatser i klimatarbetet av både FN:s kunskapspanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och FN:s klimatpanel IPCC. Utskottet anser att naturbaserade lösningar är ett betydelsefullt verktyg för att bromsa klimatförändringar och hantera negativa effekter av ett förändrat klimat. Utskottet ser därför positivt på att det inom ramen för den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns olika klimat- och miljöersättningar och investeringsstöd som bl.a. kan underlätta inlagring av kol i marken och som bedöms ha en positiv klimateffekt.

Ur avsnittet "Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning" i betänkandet. Läs betänkandet

Sveriges åtaganden inom EU

Utskottet kan inledningsvis konstatera att Sverige i den reviderade LULUCF-förordningen har ett åtagande om att upptaget av växthusgaser från markanvändning ska öka med ca 6 miljoner ton under perioden 2026–2029 och under 2030 vara ca 4 miljoner ton högre jämfört med nivåerna 2016–2018. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sveriges åtaganden inom ESR-förordningen och LULUCF-sektorn bör nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt med ökat välstånd. Att köpa utsläppsutrymme från andra medlemsstater för att uppfylla Sveriges åtaganden inom dessa sektorer bör vara en möjlighet för att öka kostnadseffektiviteten. Vidare kommer sannolikt ytterligare åtgärder att behövas för att minska utsläppen och öka upptagen inom såväl ESR- som LULUCF-sektorn för att Sverige ska klara sina åtaganden inom EU. Utskottet ser därför positivt på att regeringen beskriver sådana åtgärder i den klimatpolitiska handlingsplanens olika delar och välkomnar att Miljömålsberedningen har fått ett tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) om att bl.a. ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU och internationellt för nettoupptag av växthusgaser från LULUCF-sektorn. Utöver detta ska Skogsstyrelsen ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen (se prop. 2021/22:58).

Utskottet vill framhålla att fokus för klimatpolitiken bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt ta bort och minska koldioxidutsläpp och även att skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. Som framgår ovan delar utskottet regeringens uppfattning att utöver utsläppsminskningar bör förvärv av utsläppsutrymme från andra medlemsstater vara en av möjligheterna för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna. Det är välbetänkt, som anges i skrivelsen, att genomföra en analys för att identifiera lämpliga tillvägagångssätt för förvärv av utsläppsutrymme, inklusive potentiella utsläppsminskande projekt där Sverige kan ingå redan på kort sikt. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2068 (SD) yrkande 49, 2023/24:2629 (S) yrkande 23 i denna del, 2023/24:2815 (V) yrkande 2 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 6 och 186.

Utvecklingen av EU:s klimatpolitik

Utskottet anser det mycket angeläget att hela världen arbetar för att nå de globala målen. EU har en avgörande roll som global ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet välkomnar därför att kommissionen fortsätter att prioritera klimatfrågan och att de förändringar och förslag som kommissionen tidigare aviserat i den gröna given nu blir verklighet. Utskottet vill också framhålla att den europeiska klimatlagen, som antogs i juni 2021, innebär att målen i den gröna given om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutrala är rättsligt bindande. Utskottet ser mycket positivt på det som regeringen anger i skrivelsen om att den kommer att fortsätta att driva på för att EU även i framtiden agerar globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan.

EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 styr mot snabbt minskande utsläpp till 2030. De skärpta reglerna för EU ETS är en del av paketet som kommer att öka takten i klimatomställningen. Utskottet noterar att regeringen bedömer att de antagna rättsakterna inom lagstiftningspaketet innebär att EU har förutsättningar att nå sitt klimatmål till 2030.

Kommissionen publicerade i februari 2024 ett meddelande om ett europeiskt klimatmål för 2040 (COM(2024) 63). Diskussionerna om hur EU:s klimatpolitik bör utformas efter 2030 kommer därför att intensifieras under det närmaste året. Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att Sverige bör verka för att EU antar ett 2040-mål som skapar en samhällsekonomiskt effektiv bana mot en klimatneutral union senast 2050.

För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament för negativa utsläpp. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå som ger incitament till negativa utsläpp i form av bl.a. bio-CCS tydliggörs, att EU:s klimatpolitik ska ge stöd för ett hållbart och aktivt skogsbruk och att EU ska fortsätta att arbeta med och förstärka kostnadseffektiva styrmedel som handel med utsläppsrätter.

När det gäller utsläpp i länder utanför EU ser utskottet positivt på att regeringen avser att fortsätta verka för att CBAM ska vara ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp.

Sammanfattningsvis ser utskottet positivt på den politik för klimatarbetet i EU som regeringen beskriver i handlingsplanen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2453 (C) yrkandena 5, 7, 10, 11 och 13, 2023/24:2458 (C) yrkande 37, 2023/24:2629 (S) yrkandena 23 i denna del och 25 samt 2023/24:2815 (V) yrkandena 13 och 76.

Utskottet har tidigare under riksmötet avstyrkt motionsyrkanden om undantag för utsläppsrätter för torvproduktion (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet gör för närvarande ingen annan bedömning. Motionerna 2023/24:372 (SD) yrkande 8 och 2023/24:424 (SD) yrkande 7 avstyrks.

Ur avsnittet "EU:s klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet

Klimatförändringarna är vår tids stora strukturomvandling och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett starkt internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställning. Som regeringen anför bör Sverige visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram. Sverige bör även arbeta för att effektiva ekonomiska styrmedel ska användas i klimatpolitiken och att sådana ska genomföras globalt i så stor utsträckning som möjligt.

Utskottet kan vidare konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökande utsträckning prissätta sina utsläpp. Utskottet anser i likhet med regeringen att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen kommer enligt skrivelsen att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att Sverige även deltar i och bidrar till internationella samarbeten på klimatområdet för att visa Sveriges engagemang och ambition. Samarbeten om t.ex. teknik, standarder, kapacitetshöjande insatser och finansiering är centrala för att minska utsläppen, men också för att utvecklingsländer och växande ekonomier ska kunna mäta sig i den globala konkurrensen, utveckla sina ekonomier i hållbar riktning och minska fattigdomen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap i syfte att bl.a. bidra till att nå målen i Parisavtalet.

När det gäller frågan om skyddet av Arktis bör Sverige, som regeringen konstaterar, föra en ambitiös klimat- och miljöpolitik nationellt, i EU och internationellt och därigenom bidra till att klimatförändringarna begränsas så att den känsliga miljön i Arktis och i Barentsområdet kan skyddas och bevaras. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla vikten av polarforskning.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 51, 2023/24:2453 (C) yrkande 1, 2023/24:2466 (C) yrkande 47, 2023/24:2629 (S) yrkande 5 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 8, 61 och 63 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet

Utskottet har tidigare anfört att det ser positivt på att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I likhet med regeringen anser utskottet att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande. Sverige bör därför verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Sverige bör även fortsätta att arbeta aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i stöd till utvecklingsländer.

Mot bakgrund av det som anförts och det arbete som genomförs på området anser utskottet att motionerna 2023/24:2466 (C) yrkande 48, 2023/24:2557 (S) och 2023/24:2699 (MP) yrkande 7 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Klimatbistånd, globala finansiella flöden och utrikeshandel

Utskottet delar regeringens bedömning i skrivelsen att klimatbiståndet bör utökas och effektiviseras för att stärka genomförandet av Parisavtalet och bidra till dess målsättningar. Klimatbiståndet bör bidra till att skapa förutsättningar för att den gröna globala omställningen ska gå hand i hand med tillväxt och bör i ökande grad bidra till utsläppsminskningar, bl.a. genom omställning till fossilfri energi och energieffektivisering. Utskottet välkomnar regeringens utgångspunkt att medel från biståndsbudgeten inte bör investeras i fossil verksamhet, undantaget om insatsen bidrar till att uppnå den övergripande prioriteringen om effektiv utsläppsminskning.

När det gäller frågan om fossila bränslen noterar utskottet att FN:s klimatmöte COP 28 i Dubai bl.a. ledde fram till en överenskommelse om hur det globala samfundet ska stärka arbetet för att minska utsläppen och ställa om från fossila bränslen. I det internationella arbetet har Sverige anslutit sig till initiativ som fokuserar på utfasning av fossila bränslen, vilket var en central förhandlingsfråga på COP 28, bl.a. BOGA, PPCA och Energy Transition Council.

Sverige bör enligt utskottet verka för att de multilaterala utvecklingsbankerna och internationella finansiella institutionerna ska kunna främja utbyggnad av alla kostnadseffektiva fossilfria energislag, inklusive kärnkraft, vilket kan bidra till trygg elförsörjning samt möjliggöra en snabbare utfasning av fossil energi. Som regeringen anför är arbetet med att mobilisera privat kapital för klimatåtgärder särskilt viktigt och bör prioriteras av de multilaterala utvecklingsbankerna. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att undersöka förutsättningarna för och lämpligheten i hur Sverige inom de multilaterala utvecklingsbankerna ska kunna investera i innovativa instrument för finansiering av projekt inom klimat och hållbarhet.

Ur avsnittet "Internationellt klimatarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 19, 22 och 27. Läs betänkandet

Integrerade klimatmål och myndighetsstyrning

Utskottet vill framhålla att klimatfrågan bör genomsyra politiken så att förutsättningar skapas för hela samhället att delta i klimatomställningen. För att klara detta behöver det klimatpolitiska arbetet vara integrerat i alla relevanta politikområden. Det betyder att klimatmålen och strävan att nå dem bör fångas upp i regeringens olika processer. De klimatmål som riksdagen beslutat om till 2030, 2040 och 2045 är sektorsövergripande. Aktörer inom alla sektorer och på alla nivåer behöver bidra för att klimatmålen ska kunna nås.

Utskottet delar regeringens bedömning att klimat- och miljöfrågorna behöver integreras i arbetet i alla sektorer och på alla nivåer i samhället. Motstående intressen behöver lyftas fram och analyseras som ett underlag för politiska avvägningar mellan olika intressen. Som regeringen framhåller i klimathandlingsplanen bör klimatpåverkan och klimatmål vägas in i målutformningen i samband med översynen av mål inom utgiftsområden som har en direkt eller indirekt påverkan på utsläpp av växthusgaser. Utskottet utgår från att regeringen arbetar vidare i denna riktning. Utskottet anser därmed inte att någon åtgärd behöver vidtas med anledning av motion 2023/24:2819 (MP) yrkandena 5, 7 och 19. Motionsyrkandena avstyrks.

Miljö- och jordbruksutskottet noterar att även näringsutskottet anser att motion 2023/24:2819 (MP) yrkande 19 bör avstyrkas.

När det gäller myndighetsstyrning delar utskottet regeringens bedömning att det är centralt att säkerställa att strukturomvandlingen håller ett högt tempo och kan ske utan stora sociala och ekonomiska slitningar samt att styrningen av myndigheterna är en viktig del i arbetet med att förverkliga en långsiktigt hållbar klimatpolitik. Samtidigt måste styrningen av statsförvaltningen vara strategisk och verksamhetsanpassad.

Regeringen anför att styrningen av relevanta myndigheter bör ses över för att möjliggöra en mer långsiktig styrning med utgångspunkt i klimatlagen. Genom tydliga uppgifter i relevanta myndigheters instruktioner får myndigheterna bättre förutsättningar att bidra till att nå klimatmålen och stärka konkurrenskraften och Sveriges beredskap på kort och lång sikt. Det förbättrar också myndigheternas förutsättningar att planera och prioritera inom verksamheten med hänsyn till klimatmålen. Det underlättar samtidigt myndigheternas arbete med att långsiktigt bygga upp kompetens på området. Det kan även underlätta för myndigheterna att inom ramen för sina uppdrag själva ta initiativ som säkerställer en grön omställning på klimatområdet. Utskottet delar således regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att myndigheternas uppgifter kopplade till klimatomställningen bör preciseras i deras instruktioner. Mor denna bakgrund avstyrks motion 2023/24:2815 (V) yrkande 12.

Offentliga inköp

Utskottet anser i likhet med regeringen att den offentliga sektorn bör efterfråga klimatsmarta produkter och tjänster samt bidra till att det utvecklas nya gröna teknologier, om upphandlingens art motiverar detta. För att näringslivet ska ges goda förutsättningar att möta det offentligas efterfrågan på exempelvis klimatsmarta produkter och utveckla ändamålsenliga klimatsmarta lösningar underlättar det om den offentliga efterfrågan är tydlig, enhetlig och långsiktig. Det kan öka förutsägbarheten för leverantörerna, underlätta deras omställning till fossilfria tjänster och produkter och minska deras investeringsrisker vid kommersialisering av nya klimatsmarta lösningar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att undersöka möjligheten att samordna kravställningen i de offentliga upphandlingarna inom olika sektorer.

Utskottet vill framhålla att regeringen i april 2024 beslutade att statliga myndigheter vid inköp och leasing av personbilar och lätta lastbilar samt vid upphandling av bilhyra och taxiresor ska välja miljöbilar.

Utskottet noterar att Energimyndigheten i sitt uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU har förslagit en myndighetsledd hubb eller ett beställarnätverk för upphandling av cement, betong och alternativa konstruktionsmaterial.

Utskottet har tidigare under riksmötet behandlat motionsyrkanden om offentlig upphandling (bet. 2023/24:MJU13). Utskottet hänvisade då bl.a. till att Miljömålsberedningen lämnat flera förslag om hur det klimatpolitiska ramverket ska kunna få genomslag i offentlig upphandling. Utskottet noterade även att Upphandlingsmyndigheten fått i uppdrag att stärka och utveckla den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi och ett fossilfritt samhälle, och att en handlingsplan tagits fram för att offentlig upphandling ska användas och bidra till en sådan omställning. Med hänvisning bl.a. till det arbete som pågick såg utskottet inga skäl att vidta åtgärder med anledning av motionsyrkandena.

Civilutskottet har anfört att motionerna 2023/24:2819 (MP) yrkande 17 och 2023/24:1519 (MP) yrkande 13 bör avstyrkas.

Motionerna 2023/24:1519 (MP) yrkandena 13 och 71, 2023/24:2453 (C) yrkande 25, 2023/24:2815 (V) yrkande 83, 2023/24:2817 (S) yrkande 45 och 2023/24:2819 (MP) yrkandena 15, 17 och 173–176 kan enligt miljö- och jordbruksutskottets bedömning mot denna bakgrund lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Länsstyrelsernas, regionernas och kommunernas roll

Länsstyrelserna har en viktig roll i att möjliggöra en snabb och effektiv energi- och klimatomställning i hela landet och bör få bättre förutsättningar för detta. Utskottet vill lyfta fram att medel har avsatts för detta i budgetpropositionen för 2024. Satsningen gäller både länsstyrelsernas arbete med regional energiplanering och länsstyrelsernas roll i tillståndsprocesserna. Utskottet delar regeringens bedömning att länsstyrelserna därmed bör få bättre förutsättningar för att samordna, stödja och vägleda arbetet med energi- och klimatomställningen i kommuner och regioner.

Utskottet noterar att Länsstyrelsen i Uppsala län har pekat på bristande helhetssyn och systemperspektiv i klimatarbetet på såväl lokal som regional och nationell nivå. Länsstyrelsen har anfört att arbetet präglas av fragmentiserade målbilder och bristande ledarskap, vilket leder till otydlighet och en långsammare takt i klimatarbetet än vad som annars skulle vara möjligt. Länsstyrelsen har lyft fram erfarenheterna från arbetet med det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och Klimatkommunerna, som är en förening för kommuner och regioner, men även erfarenheterna från Fossilfritt Sveriges arbete med näringslivets branschvisa färdplaner som visar att det finns en stor potential för kommuner att tydligare ingå i det regionala omställningsarbetet. Betydelsen av ett gemensamt ramverk och ökade möjligheter till kunskapsöverföring och kollektivt lärande har lyfts fram. Detta gäller exempelvis omställningen av energisektorn och transportsektorn, som kräver systemperspektiv och inte löses av enskilda aktörer eller kommuner.

Ur avsnittet "Offentligt ledarskap" i betänkandet. Läs betänkandet

I den klimatpolitiska handlingsplanen tydliggör regeringen hur den under valperioden ska verka för att nå klimatmålet till 2045 och Sveriges EU-åtaganden. Utskottet anser att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 51,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 47 och

2023/24:2819 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 8, 61 och 63.

Ställningstagande

Rapporter från FN:s klimatpanel IPCC visar att vår påverkan på klimatet ökar snabbare än väntat. För att följa Parisavtalet och bli det första fossilfria välfärdslandet i världen behöver vi agera kraftfullt nu. Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner.

Inom EU ser vi att klimat- och miljöambitionerna är i ständig förändring. Flera medlemsländer drar ned på sina miljöambitioner. I Italien har den nuvarande högerkonservativa regeringen riktat kritik mot regler för energieffektivisering i byggnader. Samtidigt ifrågasätter Nederländerna kraven på minskade kväveutsläpp. Vi har även sett hur polska beslut om förbud mot förbränningsbilar har tagits till EU-domstolen, och i Tyskland har det klimatskeptiska partiet Alternativ för Tyskland vuxit i styrka. Vi ser med stor oro på den nuvarande klimatpolitiska händelseutvecklingen. Vi tror på EU:s centrala roll i den globala klimatkampen och betonar vikten av gemensamma åtgärder. Det är avgörande att EU bibehåller sin ledande roll inom klimatområdet och inte kompromissar med sina ambitioner, speciellt när vi står inför alltmer påtagliga konsekvenser av klimatförändringarna.

Trots dessa utmaningar har vi sett framsteg. EU-kommissionen har introducerat standarder för hållbarhetsrapportering (European Sustainability Reporting Standard, ESRS), vilket kommer att göra dessa rapporteringar obligatoriska för företag inom EU. Dessutom har tre nya lagar som rör energieffektivisering, utbyggnad av tankinfrastruktur för hållbara transporter och sjöfartens övergång till hållbara bränslen antagits inom Fit for 55-paketet. EU:s klimatstruktur förnyas konstant. Fit for 55-paketet, som har godkänts av rådet och Europaparlamentet, siktar på att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent fram till 2030. Paketets mål är att skapa en konsekvent ram för att uppfylla EU:s klimatambitioner, främja en rättvis omställning och stärka EU:s konkurrenskraft. Detta positionerar EU och Sverige i frontlinjen av den globala klimatkampen och ger potential för fler gröna jobb i framtiden.

2.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1 och

2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 47 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 51,

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 och

2023/24:2819 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 8, 61 och 63.

Ställningstagande

Klimatet känner inga nationsgränser, och effektiva svar på de utmaningar vi står inför behöver därför vara internationella. Det krävs ett starkt globalt klimatarbete, och när andra länder vacklar behöver Sveriges och EU:s röst vara tydlig. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb kan Sverige och EU visa ledarskap internationellt. Eftersom Sveriges utsläpp är små i ett globalt perspektiv är det viktigt att vara pådrivande såväl regionalt som i EU och internationellt.

För att nå målen i Parisavtalet krävs snabbare minskning av utsläppen än vad vi ser i dag och mer kraftfulla åtgärder. Effekterna av klimatförändringarna drabbar hela mänskligheten i alla delar av världen. Det påverkar naturen, djurlivet och alla aspekter av våra samhällen när extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir allt vanligare. Torka, översvämningar och extremvärme tvingar människor runt om i världen att fly från sina hem. FN:s klimatpanel IPCC har i en oroväckande rapport än en gång konstaterat att de globala utsläppsminskningarna går för långsamt.

Samtidigt som dystra budskap är återkommande återstår ett litet hopp: vi kan fortfarande vända utvecklingen, men det kräver resolut handling. För mig och mitt parti är det en självklarhet att alla utsläpp ska bära sina kostnader genom att de omfattas antingen av ett koldioxidpris eller av ett handelssystem för utsläppsrätter.

3.

Ökad ambition i det internationella klimatarbetet, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 51 och

2023/24:2819 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 8, 61 och 63 samt

avslår motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,

Ur avsnittet "Regeringens skrivelse" i betänkandet. Läs betänkandet