Jordbrukspolitik

Ett konkurrenskraftigt lantbruk

Utskottet vill poängtera vikten av att det finns goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Utskottet anser att nationella, mer långtgående regler alltid ska vara väl motiverade och prövas noga. Flera myndigheter arbetar med att stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Även de insatser som görs för att underlätta för småskaligt livsmedelsföretagande och småskalig livsmedelsproduktion är av stor vikt i detta sammanhang. Utskottet vill även lyfta fram att regeringen arbetar med en uppdatering av livsmedelsstrategin, bl.a. för att stärka konkurrenskraften för aktörer i livsmedelskedjan. Regeringen har därutöver tillsatt en utredning om hur offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan organiseras och finansieras inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter och en annan utredning om hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Utskottet noterar vidare att det sedan tidigare pågår ett arbete med regelförenkling och ser även positivt på ambitionerna vad gäller regelförenkling för den nuvarande programperioden inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår när det gäller frågor om konkurrenskraft och regelförenkling finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:2628 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Generationsskiften

Utskottet anser att det är en mycket angelägen fråga att underlätta generationsskiften inom jordbruket. Sverige har en relativt hög medelålder bland företagarna i jordbrukssektorn. Generationsskiften och föryngring inom svenskt jordbruk är därför avgörande för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Utskottet ser därför mycket positivt på de åtgärder som regeringen vidtagit och som landsbygdsministern nämner i sitt frågesvar. Vidare är stöden i den strategiska planen viktiga för att underlätta bl.a. för unga jordbrukare. Den utredning som regeringen tillsatte 2023 om en översyn av jordförvärvslagen för att ta ställning till behovet av ändringar i lagen för att underlätta för företagsutveckling, kapitalförsörjning för investeringar och ägarskiften inom jordbruket är också värdefull i sammanhanget. Mot bakgrund av det som nu anförts och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrks motionerna 2023/24:252 (S), 2023/24:403 (SD) yrkande 46 och 2023/24:1972 (S).

Ur avsnittet "Ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att det i livsmedelsstrategin understryks att den positiva utvecklingen för den svenska vegetabilieproduktionen bör fortsätta. Utskottet ser positivt på regeringens arbete med en uppdatering av livsmedelsstrategin och de dialoger med livsmedelskedjans företrädare som hålls för att fånga upp hur livsmedelsstrategin på bästa sätt kan utvecklas och genomföras för att stärka svensk konkurrenskraft. I det sammanhanget noterar utskottet att Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har haft separata dialogmöten med företag som arbetar med teknik kopplat till livsmedel och livsmedelsproduktion (food tech och ag tech), en sektor som lyfts fram i en av de aktuella motionerna.

En annan fråga som uppmärksammas i en av motionerna är växtförädling. Utskottet vill därför framhålla den satsning på en ökad långsiktig finansiering av SLU Grogrund som gjordes i budgetpropositionen för 2024. Bakgrunden till satsningen är bl.a. behovet av växtförädling för nya växtsorter för svenskt jordbruk. Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla att flera projekt om utveckling av vegetariska och veganska livsmedel har genomförts inom Rise.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2023/24:962 (MP) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:1745 (C), 2023/24:1950 (S) och 2023/24:1953 (S) yrkandena 1–5.

Ur avsnittet "Främjande av en växtbaserad jordbrukssektor" i betänkandet. Läs betänkandet

Klimatanpassning, ökad ekologisk hållbarhet och stärkt motståndskraft

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett omfattande arbete med beredskapsfrågor och klimatanpassning som bl.a. berör jordbruket. Några exempel på detta är beredningen av utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8), Jordbruksverkets uppdrag att utveckla metoder för att kartlägga klimatpåverkan i jordbruk i syfte att öka jordbrukets klimateffektivitet och Jordbruksverkets uppdrag att ta fram förslag som bl.a. handlar om en finansieringsmodell för investeringsstöd och kompetensutveckling för jordbruksföretag som vill satsa på robusthöjande åtgärder.

Utskottet noterar det regeringen anför om livsmedelsproduktion i sin skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97). Regeringen framhåller att en viktig utgångspunkt i regeringens arbete med att se över livsmedelsstrategin är att stärka företagens lönsamhet och förmåga att hantera kriser. Regeringen anför att den avser att under 2024 presentera en uppdatering av livsmedelsstrategin för att vässa arbetet med att nå målet om en ökad livsmedelsproduktion till 2030 samtidigt som relevanta miljömål nås. Vidare anger regeringen att den ska verka för stärkt konkurrenskraft inom livsmedelskedjan och en motståndskraftig djurhållning, för att därigenom öka möjligheten för företag att fortsätta sin produktion även under svåra förhållanden till följd av klimatförändringar. Regeringen avser även att verka för ökad tillgång till lämpliga växtsorter och för att det svenska växtskyddet stärks för att kunna möta det ökade hotet av växtskadegörare som klimatförändringarna innebär. Regeringen anför att den också avser att verka för att en bedömning av klimatrisker ska integreras i arbetet med en stärkt livsmedelsberedskap och tryggad dricksvattenförsörjning. Utskottet bereder skrivelsen under våren 2024.

Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks motion 2023/24:903 (MP) yrkandena 28 och 29.

Jordbruksproduktion i ett förändrat klimat

Som regeringen anför i klimathandlingsplanen finns det flera investeringsåtgärder som är effektiva för att minska utsläppen som i dag kan få stöd via Klimatklivet och EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Utskottet välkomnar att regeringen arbetar brett med åtgärder som stärker jordbrukets produktivitet och klimateffektivitet. Som framgår ovan pågår ett arbete, bl.a. inom ramen för uppdateringen av livsmedelsstrategin, när det gäller jordbrukets lönsamhet, förmåga att hantera kriser och att nå en ökad livsmedelsproduktion.

När det gäller användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion konstaterar utskottet att det i bioekonomiutredningens båda betänkanden presenteras förslag som berör användningen av biomassa. Utredningarna bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2024 för att fortsätta stödja biogasproduktion från gödsel.

Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 95 och 2023/24:1519 (MP) yrkande 65.

Effekterna av ett förändrat klimat

Jordbruksverket ansvarar på det sätt som redovisas ovan för att förebygga, hantera och ge råd vid vissa samhällsstörningar som berör lantbruk, djurhållning och fodertillgång, exempelvis vid extremväder. Jordbruksverket har även inrättat ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Centrumet arbetar med såväl vattenhushållning som vattenförsörjning inom jordbruket och har bl.a. tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten. Strategin omfattar underhåll och anpassning av diken, investeringar i täckdikning, bevattning i områden med risk för torka, ökad anläggning av våtmarker och småvatten i landskapet och hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen. Jordbruksverket genomför och initierar också kunskaps- och kompetensåtgärder, utför omvärldsbevakning samt samverkar med andra myndigheter.

Utskottet anser att frågorna om att hantera påverkan på jordbruket av ett förändrat klimat är angelägna och förutsätter att regeringen och berörda myndigheter fortsätter att arbeta med dessa frågor i enlighet med vad som nu redovisats. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:375 (SD) yrkande 6, 2023/24:1234 (C) och 2023/24:2479 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Jordbruk i ett förändrat klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 12. Läs betänkandet

Klimatanpassning, ökad ekologisk hållbarhet och stärkt motståndskraft

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett omfattande arbete med beredskapsfrågor och klimatanpassning som bl.a. berör jordbruket. Några exempel på detta är beredningen av utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8), Jordbruksverkets uppdrag att utveckla metoder för att kartlägga klimatpåverkan i jordbruk i syfte att öka jordbrukets klimateffektivitet och Jordbruksverkets uppdrag att ta fram förslag som bl.a. handlar om en finansieringsmodell för investeringsstöd och kompetensutveckling för jordbruksföretag som vill satsa på robusthöjande åtgärder.

Utskottet noterar det regeringen anför om livsmedelsproduktion i sin skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97). Regeringen framhåller att en viktig utgångspunkt i regeringens arbete med att se över livsmedelsstrategin är att stärka företagens lönsamhet och förmåga att hantera kriser. Regeringen anför att den avser att under 2024 presentera en uppdatering av livsmedelsstrategin för att vässa arbetet med att nå målet om en ökad livsmedelsproduktion till 2030 samtidigt som relevanta miljömål nås. Vidare anger regeringen att den ska verka för stärkt konkurrenskraft inom livsmedelskedjan och en motståndskraftig djurhållning, för att därigenom öka möjligheten för företag att fortsätta sin produktion även under svåra förhållanden till följd av klimatförändringar. Regeringen avser även att verka för ökad tillgång till lämpliga växtsorter och för att det svenska växtskyddet stärks för att kunna möta det ökade hotet av växtskadegörare som klimatförändringarna innebär. Regeringen anför att den också avser att verka för att en bedömning av klimatrisker ska integreras i arbetet med en stärkt livsmedelsberedskap och tryggad dricksvattenförsörjning. Utskottet bereder skrivelsen under våren 2024.

Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks motion 2023/24:903 (MP) yrkandena 28 och 29.

Jordbruksproduktion i ett förändrat klimat

Som regeringen anför i klimathandlingsplanen finns det flera investeringsåtgärder som är effektiva för att minska utsläppen som i dag kan få stöd via Klimatklivet och EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Utskottet välkomnar att regeringen arbetar brett med åtgärder som stärker jordbrukets produktivitet och klimateffektivitet. Som framgår ovan pågår ett arbete, bl.a. inom ramen för uppdateringen av livsmedelsstrategin, när det gäller jordbrukets lönsamhet, förmåga att hantera kriser och att nå en ökad livsmedelsproduktion.

När det gäller användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion konstaterar utskottet att det i bioekonomiutredningens båda betänkanden presenteras förslag som berör användningen av biomassa. Utredningarna bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2024 för att fortsätta stödja biogasproduktion från gödsel.

Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 95 och 2023/24:1519 (MP) yrkande 65.

Effekterna av ett förändrat klimat

Jordbruksverket ansvarar på det sätt som redovisas ovan för att förebygga, hantera och ge råd vid vissa samhällsstörningar som berör lantbruk, djurhållning och fodertillgång, exempelvis vid extremväder. Jordbruksverket har även inrättat ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Centrumet arbetar med såväl vattenhushållning som vattenförsörjning inom jordbruket och har bl.a. tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten. Strategin omfattar underhåll och anpassning av diken, investeringar i täckdikning, bevattning i områden med risk för torka, ökad anläggning av våtmarker och småvatten i landskapet och hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen. Jordbruksverket genomför och initierar också kunskaps- och kompetensåtgärder, utför omvärldsbevakning samt samverkar med andra myndigheter.

Utskottet anser att frågorna om att hantera påverkan på jordbruket av ett förändrat klimat är angelägna och förutsätter att regeringen och berörda myndigheter fortsätter att arbeta med dessa frågor i enlighet med vad som nu redovisats. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:375 (SD) yrkande 6, 2023/24:1234 (C) och 2023/24:2479 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Jordbruk i ett förändrat klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 12. Läs betänkandet

Utskottet anser att övergödningen av hav och vatten är ett omfattande problem. Näringstillförseln måste minska, bl.a. från jordbruket. Det är angeläget att vidta ytterligare åtgärder mot övergödning och att takten i genomförandet av åtgärderna ökar.

Utskottet konstaterar att arbete pågår både nationellt och inom EU när det gäller frågan om att begränsa utsläppen av kväve, fosfor och ammoniak från jordbruket. Utskottet vill särskilt framhålla att åtgärdsarbetet mot övergödning har stärkts genom det statliga stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Utskottet ser positivt på att det i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 finns möjlighet att söka miljöersättning för åtgärder som ger ett minskat kväveläckage, bl.a. ersättning för skyddszoner och anpassade skyddszoner, odling av mellangröda och fånggröda samt vårbearbetning. Ersättning finns även för precisionsjordbruk och det är positivt att regeringen arbetar för att stödet nu ska kunna ges i hela landet.

När det gäller rådgivning vill utskottet nämna det arbete som görs inom ramen för projektet Greppa näringen som går ut på att skapa bättre fosforgivor och växtföljd, att utnyttja kväve och fosfor på bästa sätt och att få den optimala balansen mellan tillförsel av näring och skörd. Greppa näringen arbetar även med frågor om mellangröda och vissa forskningsstudier om sådana grödor har gjorts av SLU. Utskottet ser positivt på detta arbete.

Utskottet anser vidare att kraven för lagring och spridning av gödsel i miljölagstiftningen är väl avvägda och förutsätter att berörda myndigheter vid behov vidtar lämpliga åtgärder.

Som framgår av redovisningen ovan har frågan om övergödning och näringsläckage behandlats både i utredningsbetänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning och i Miljömålsberedningens delbetänkande Havet och människan. Båda dessa betänkanden är under beredning inom Regeringskansliet.

Utskottet finner med hänvisning till det som anförts och det arbete som pågår inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2023/24:379 (SD) yrkandena 8, 9 och 11–13 samt 2023/24:1519 (MP) yrkande 60. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Näringsläckage" i betänkandet. Läs betänkandet

Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken

I december 2021 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet om de övergripande reglerna för den nya jordbrukspolitiken och de nya stöden. Utskottet kan konstatera att jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Inom jordbrukspolitiken finns ett antal mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär dock ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation, vilket utskottet ser positivt på. Varje land arbetar fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar och hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar inom EU om reglering som berör jordbruket arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta.

När det gäller frågan om mål för ekologisk produktion och konsumtion i EU har, som framgår ovan, kommissionen antagit ett meddelande om en handlingsplan för utvecklingen av den ekologiska produktionen i EU. I det sammanhanget framhöll utskottet att vägledande principer i handlingsplanen bör vara marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling. I de rådsslutsatser med anledning av meddelandet som antogs vid jordbruks- och fiskerådet den 19 juli 2021 betonades bl.a. att särdrag och olika situationer i medlemsländerna måste beaktas när mål och insatser fastställs.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2023/24:378 (SD) yrkande 23 och 2023/24:403 (SD) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Utskottet välkomnar att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit allt mer angelägen.

Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin kommer att kunna leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan, bidra till hållbar utveckling i hela landet och bidra till en ökad försörjningsförmåga. Utskottet välkomnar att den strategiska planen innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att det är ett större fokus på hållbarhet under denna programperiod. Det är också positivt med satsningarna på kunskap och innovation.

Några av de ersättningar som omfattas av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken riktar in sig på frågorna om klimat och biologisk mångfald, vilket utskottet ser positivt på. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion där syftet är att öka den ekologiska produktionen samt att främja odlingslandskapets ekosystemtjänster genom att uppmuntra varierande brukningsmetoder. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar och utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Ersättning kan även sökas för att restaurera betesmarker och slåtterängar. Syftet med detta stöd är att bevara och förstärka hävdgynnad biologisk mångfald och synliggöra kulturmiljöer och därmed öka variationen i odlingslandskapet. Från och med 2023 ansvarar Naturvårdsverket för restaurering av betesmarker och slåtterängar som ett nationellt stöd. Vidare kan stöd sökas för att sköta fäbodar med fäbodbete för att bl.a. bevara ett levande fäbodbruk som bevarar och förstärker landskapets karaktär och biologiska mångfald. Det finns även ersättningar för att sköta anlagda eller restaurerade våtmarker och dammar som hör till odlingslandskapet så att de behåller sin funktion och inte växer igen. Våtmarker gynnar bl.a. den biologiska mångfalden. I den strategiska planen finns även olika investeringsstöd, bl.a. för investeringar inom lantbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk. Utskottet noterar att miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 inte har någon motsvarighet i den strategiska planen.

Inom ramen för den strategiska planen avsätts, som regeringen anför i klimathandlingsplanen, betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

När det gäller frågan om åkermark delar utskottet regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2024 att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. För att behålla markens avkastningsförmåga är det viktigt att ha god kunskap om marken som ekosystem och leverantör av ekosystemtjänster. Satsningen i budgetpropositionen som syftar till att förbättra övervakning av jordbruksmark, inklusive biologisk mångfald i åkermark, är därför positiv. Utskottet konstaterar vidare att kommunerna som genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. Kommunerna kan arbeta för att bevara jordbruksmarken, hålla den i drift och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen genom de verktyg och styrmedel som finns, t.ex. inom ramen för fysisk planering, natur- och kulturmiljövård, jordbruksverksamhet och landsbygdsutveckling.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 13 och 15. Läs betänkandet

Växtförädling

Utskottet tillmäter frågan om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra den teknikneutral stor betydelse. Utskottet riktade under den förra mandatperioden ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottet vill återigen framhålla att växtförädlingen har en viktig roll att spela ur ett klimatperspektiv för att stärka tillgången på bra grödsorter som kan ge bättre skördar och bättre näringsinnehåll. Samtidigt anser utskottet att försiktighetsprincipen ska vara styrande för hanteringen av genetiskt modifierade organismer (GMO). Utskottet välkomnar att kommissionen under förra året presenterade ett förslag till ny förordning om växter framtagna med vissa nya genomiska tekniker och livsmedel och foder därav. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet för människors och djurs hälsa och för miljön samt att styra utvecklingen mot förädling av växtsorter som kan bidra till att möta hållbarhetsmålen men också att skapa en gynnsam miljö för forskning och innovation, särskilt för små och medelstora företag. Förslaget förhandlas nu inom EU. Utskottet anser därmed att det för närvarande inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av regleringen av gentekniken CRISPR-Cas9 eller GMO-lagstiftningen i övrigt.

Utskottet ser positivt på det arbete som utförs inom kompetenscentrumet SLU Grogrund. Detta kompetenscentrum samlar akademin och näringslivet och utvecklar kompetens för att i enlighet med målen i livsmedelsstrategin säkra tillgången till växtsorter för en hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige. I arbetet ska även frågorna om klimatförändringar och tillgång till biomassa för en cirkulär och biobaserad ekonomi beaktas. SLU Grogrund har även projekt som handlar om genomredigering (CRISPR-Cas9). Verksamheten är ett viktigt inslag i arbetet med en ökad svensk livsmedelsproduktion och ökad konkurrenskraft.

Mot bakgrund av vad som nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1017 (SD) och 2023/24:2628 (S) yrkande 16.

Forskning om foderproduktion

Forskningens framtida inriktning beskrivs i de forskningspropositioner som regeringen beslutar om. I samband med behandlingen av den senaste forskningspropositionen (prop. 2016/17:104) uttalade utskottet bl.a. att ett innovativt, konkurrenskraftigt och hållbart livsmedelssystem bidrar till att uppfylla målen i livsmedelsstrategin. Utskottet framhöll särskilt att den behovsmotiverade forskningen inom livsmedelskedjan utgör en viktig del av livsmedelsstrategin. Utskottet noterade även regeringens bedömning att livsmedelsförsörjningen är en kritisk förutsättning för totalförsvaret och att det krävs en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion för att trygga livsmedelsförsörjningen. Detta är synpunkter som utskottet fortfarande kan ställa sig bakom. Utskottet ser fram mot den forsknings- och innovationsproposition som regeringen ska lämna denna mandatperiod och utgår från att behovet av forskning inom livsmedelskedjan kommer att behandlas där. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram den höga kvaliteten på det forskningsarbete som utförs av Formas och SLU. Forskningen inom SLU ligger exempelvis i topp i världen på flera områden som är viktiga för den gröna omställningen.

Det är också angeläget att förmedla aktuell forskning till de svenska lantbrukarna och rådgivarna. När det gäller detta har Rises kunskapsnav en viktig uppgift att fylla. Regeringen och riksdagen har därför avsatt medel för denna verksamhet.

När det gäller frågan om forskning och utveckling inom området foderproduktion har ett forskningsprojekt genomförts vid SLU om förbättrat utnyttjande av regionalt odlade proteinfoder. Syftet med detta projekt var att förbättra möjligheterna att på svenska mjölkgårdar i stor skala ersätta importerat, sojabaserat proteinfoder med gårdsprocessat kraftfoder som innehåller regionalt odlade eller inköpta svenska proteinkällor som åkerbönor, ärter och raps. Vidare vill utskottet framhålla att det inom ramen för den strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023–2027 finns möjlighet att söka stöd till innovation, kompetensutveckling och samarbeten som har betydelse för jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2023/24:375 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Forskningsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Klimatanpassning, ökad ekologisk hållbarhet och stärkt motståndskraft

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett omfattande arbete med beredskapsfrågor och klimatanpassning som bl.a. berör jordbruket. Några exempel på detta är beredningen av utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8), Jordbruksverkets uppdrag att utveckla metoder för att kartlägga klimatpåverkan i jordbruk i syfte att öka jordbrukets klimateffektivitet och Jordbruksverkets uppdrag att ta fram förslag som bl.a. handlar om en finansieringsmodell för investeringsstöd och kompetensutveckling för jordbruksföretag som vill satsa på robusthöjande åtgärder.

Utskottet noterar det regeringen anför om livsmedelsproduktion i sin skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97). Regeringen framhåller att en viktig utgångspunkt i regeringens arbete med att se över livsmedelsstrategin är att stärka företagens lönsamhet och förmåga att hantera kriser. Regeringen anför att den avser att under 2024 presentera en uppdatering av livsmedelsstrategin för att vässa arbetet med att nå målet om en ökad livsmedelsproduktion till 2030 samtidigt som relevanta miljömål nås. Vidare anger regeringen att den ska verka för stärkt konkurrenskraft inom livsmedelskedjan och en motståndskraftig djurhållning, för att därigenom öka möjligheten för företag att fortsätta sin produktion även under svåra förhållanden till följd av klimatförändringar. Regeringen avser även att verka för ökad tillgång till lämpliga växtsorter och för att det svenska växtskyddet stärks för att kunna möta det ökade hotet av växtskadegörare som klimatförändringarna innebär. Regeringen anför att den också avser att verka för att en bedömning av klimatrisker ska integreras i arbetet med en stärkt livsmedelsberedskap och tryggad dricksvattenförsörjning. Utskottet bereder skrivelsen under våren 2024.

Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks motion 2023/24:903 (MP) yrkandena 28 och 29.

Jordbruksproduktion i ett förändrat klimat

Som regeringen anför i klimathandlingsplanen finns det flera investeringsåtgärder som är effektiva för att minska utsläppen som i dag kan få stöd via Klimatklivet och EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Inom ramen för den strategiska planen avsätts betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Utskottet välkomnar att regeringen arbetar brett med åtgärder som stärker jordbrukets produktivitet och klimateffektivitet. Som framgår ovan pågår ett arbete, bl.a. inom ramen för uppdateringen av livsmedelsstrategin, när det gäller jordbrukets lönsamhet, förmåga att hantera kriser och att nå en ökad livsmedelsproduktion.

När det gäller användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion konstaterar utskottet att det i bioekonomiutredningens båda betänkanden presenteras förslag som berör användningen av biomassa. Utredningarna bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram den satsning som gjordes i budgetpropositionen för 2024 för att fortsätta stödja biogasproduktion från gödsel.

Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker motionerna 2023/24:996 (MP) yrkande 95 och 2023/24:1519 (MP) yrkande 65.

Effekterna av ett förändrat klimat

Jordbruksverket ansvarar på det sätt som redovisas ovan för att förebygga, hantera och ge råd vid vissa samhällsstörningar som berör lantbruk, djurhållning och fodertillgång, exempelvis vid extremväder. Jordbruksverket har även inrättat ett kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket. Centrumet arbetar med såväl vattenhushållning som vattenförsörjning inom jordbruket och har bl.a. tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten. Strategin omfattar underhåll och anpassning av diken, investeringar i täckdikning, bevattning i områden med risk för torka, ökad anläggning av våtmarker och småvatten i landskapet och hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen. Jordbruksverket genomför och initierar också kunskaps- och kompetensåtgärder, utför omvärldsbevakning samt samverkar med andra myndigheter.

Utskottet anser att frågorna om att hantera påverkan på jordbruket av ett förändrat klimat är angelägna och förutsätter att regeringen och berörda myndigheter fortsätter att arbeta med dessa frågor i enlighet med vad som nu redovisats. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:375 (SD) yrkande 6, 2023/24:1234 (C) och 2023/24:2479 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Jordbruk i ett förändrat klimat" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken

I december 2021 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet om de övergripande reglerna för den nya jordbrukspolitiken och de nya stöden. Utskottet kan konstatera att jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Inom jordbrukspolitiken finns ett antal mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär dock ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation, vilket utskottet ser positivt på. Varje land arbetar fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar och hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar inom EU om reglering som berör jordbruket arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta.

När det gäller frågan om mål för ekologisk produktion och konsumtion i EU har, som framgår ovan, kommissionen antagit ett meddelande om en handlingsplan för utvecklingen av den ekologiska produktionen i EU. I det sammanhanget framhöll utskottet att vägledande principer i handlingsplanen bör vara marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling. I de rådsslutsatser med anledning av meddelandet som antogs vid jordbruks- och fiskerådet den 19 juli 2021 betonades bl.a. att särdrag och olika situationer i medlemsländerna måste beaktas när mål och insatser fastställs.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2023/24:378 (SD) yrkande 23 och 2023/24:403 (SD) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Utskottet välkomnar att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit allt mer angelägen.

Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin kommer att kunna leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan, bidra till hållbar utveckling i hela landet och bidra till en ökad försörjningsförmåga. Utskottet välkomnar att den strategiska planen innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att det är ett större fokus på hållbarhet under denna programperiod. Det är också positivt med satsningarna på kunskap och innovation.

Några av de ersättningar som omfattas av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken riktar in sig på frågorna om klimat och biologisk mångfald, vilket utskottet ser positivt på. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion där syftet är att öka den ekologiska produktionen samt att främja odlingslandskapets ekosystemtjänster genom att uppmuntra varierande brukningsmetoder. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar och utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Ersättning kan även sökas för att restaurera betesmarker och slåtterängar. Syftet med detta stöd är att bevara och förstärka hävdgynnad biologisk mångfald och synliggöra kulturmiljöer och därmed öka variationen i odlingslandskapet. Från och med 2023 ansvarar Naturvårdsverket för restaurering av betesmarker och slåtterängar som ett nationellt stöd. Vidare kan stöd sökas för att sköta fäbodar med fäbodbete för att bl.a. bevara ett levande fäbodbruk som bevarar och förstärker landskapets karaktär och biologiska mångfald. Det finns även ersättningar för att sköta anlagda eller restaurerade våtmarker och dammar som hör till odlingslandskapet så att de behåller sin funktion och inte växer igen. Våtmarker gynnar bl.a. den biologiska mångfalden. I den strategiska planen finns även olika investeringsstöd, bl.a. för investeringar inom lantbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk. Utskottet noterar att miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 inte har någon motsvarighet i den strategiska planen.

Inom ramen för den strategiska planen avsätts, som regeringen anför i klimathandlingsplanen, betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

När det gäller frågan om åkermark delar utskottet regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2024 att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. För att behålla markens avkastningsförmåga är det viktigt att ha god kunskap om marken som ekosystem och leverantör av ekosystemtjänster. Satsningen i budgetpropositionen som syftar till att förbättra övervakning av jordbruksmark, inklusive biologisk mångfald i åkermark, är därför positiv. Utskottet konstaterar vidare att kommunerna som genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. Kommunerna kan arbeta för att bevara jordbruksmarken, hålla den i drift och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen genom de verktyg och styrmedel som finns, t.ex. inom ramen för fysisk planering, natur- och kulturmiljövård, jordbruksverksamhet och landsbygdsutveckling.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 10 och 15. Läs betänkandet

Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken

I december 2021 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet om de övergripande reglerna för den nya jordbrukspolitiken och de nya stöden. Utskottet kan konstatera att jordbrukspolitiken för den innevarande programperioden innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med tidigare. Inom jordbrukspolitiken finns ett antal mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär dock ett ökat inflytande för medlemsstaterna att utforma politiken utifrån sin specifika situation, vilket utskottet ser positivt på. Varje land arbetar fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt. EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar och hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk. Utskottet utgår från att regeringen vid framtida förhandlingar inom EU om reglering som berör jordbruket arbetar för att konsekvenserna av förslagen är väl belysta.

När det gäller frågan om mål för ekologisk produktion och konsumtion i EU har, som framgår ovan, kommissionen antagit ett meddelande om en handlingsplan för utvecklingen av den ekologiska produktionen i EU. I det sammanhanget framhöll utskottet att vägledande principer i handlingsplanen bör vara marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling. I de rådsslutsatser med anledning av meddelandet som antogs vid jordbruks- och fiskerådet den 19 juli 2021 betonades bl.a. att särdrag och olika situationer i medlemsländerna måste beaktas när mål och insatser fastställs.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2023/24:378 (SD) yrkande 23 och 2023/24:403 (SD) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Utskottet välkomnar att ett av målen inom den gemensamma jordbrukspolitiken är att medlemsländerna ska främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen. Utskottet konstaterar att frågan om att säkra en god försörjning av livsmedel har blivit allt mer angelägen.

Den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattar en rad olika stödformer. Utskottet noterar att den strategiska planen ska bidra till att den nationella livsmedelsstrategins mål kan nås. En ökad livsmedelsproduktion i linje med strategin kommer att kunna leda till fler gröna jobb i livsmedelskedjan, bidra till hållbar utveckling i hela landet och bidra till en ökad försörjningsförmåga. Utskottet välkomnar att den strategiska planen innehåller ett förenklat stödsystem och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet. Utskottet ser vidare positivt på att det är ett större fokus på hållbarhet under denna programperiod. Det är också positivt med satsningarna på kunskap och innovation.

Några av de ersättningar som omfattas av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken riktar in sig på frågorna om klimat och biologisk mångfald, vilket utskottet ser positivt på. I planen finns bl.a. ettåriga och fleråriga miljö- och klimatersättningar, t.ex. ersättning för ekologisk produktion där syftet är att öka den ekologiska produktionen samt att främja odlingslandskapets ekosystemtjänster genom att uppmuntra varierande brukningsmetoder. Det finns även ersättning för att sköta betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar och utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer. Ersättning kan även sökas för att restaurera betesmarker och slåtterängar. Syftet med detta stöd är att bevara och förstärka hävdgynnad biologisk mångfald och synliggöra kulturmiljöer och därmed öka variationen i odlingslandskapet. Från och med 2023 ansvarar Naturvårdsverket för restaurering av betesmarker och slåtterängar som ett nationellt stöd. Vidare kan stöd sökas för att sköta fäbodar med fäbodbete för att bl.a. bevara ett levande fäbodbruk som bevarar och förstärker landskapets karaktär och biologiska mångfald. Det finns även ersättningar för att sköta anlagda eller restaurerade våtmarker och dammar som hör till odlingslandskapet så att de behåller sin funktion och inte växer igen. Våtmarker gynnar bl.a. den biologiska mångfalden. I den strategiska planen finns även olika investeringsstöd, bl.a. för investeringar inom lantbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk. Utskottet noterar att miljöersättningen för vallodling som fanns i landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 inte har någon motsvarighet i den strategiska planen.

Inom ramen för den strategiska planen avsätts, som regeringen anför i klimathandlingsplanen, betydande resurser till att stödja investeringar, innovationer, metodutveckling och kompetensutveckling som bidrar till att öka produktiviteten, resurseffektiviteten och minska växthusgasutsläppen från jordbruket. Stöd för klimatåtgärder finns även inom Klimatklivet. Utskottet välkomnar detta.

När det gäller frågan om åkermark delar utskottet regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2024 att jordbruksmark är en begränsad naturresurs som är vital för ett konkurrenskraftigt jordbruk i dag och i framtiden. För att behålla markens avkastningsförmåga är det viktigt att ha god kunskap om marken som ekosystem och leverantör av ekosystemtjänster. Satsningen i budgetpropositionen som syftar till att förbättra övervakning av jordbruksmark, inklusive biologisk mångfald i åkermark, är därför positiv. Utskottet konstaterar vidare att kommunerna som genom sin fysiska planering i stor utsträckning avgör hur mycket jordbruksmark som exploateras. Kommunerna kan arbeta för att bevara jordbruksmarken, hålla den i drift och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen genom de verktyg och styrmedel som finns, t.ex. inom ramen för fysisk planering, natur- och kulturmiljövård, jordbruksverksamhet och landsbygdsutveckling.

Ur avsnittet "Den gemensamma jordbrukspolitiken" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 10 och 13. Läs betänkandet

Matpriser

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett behov av att närmare undersöka konkurrenssituationen med anledning av de stora prisökningar som skett under senare tid inom branscher där ökade kostnader och bristande konkurrens kan tänkas vara orsaker till ökade priser. Utskottet välkomnar därför att Konkurrensverket i juni 2023 fick i uppdrag av regeringen att analysera konkurrenssituationen inom livsmedelskedjan och hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom bl.a. dagligvaruhandeln. Som beskrivs ovan har Konkurrensverket därefter utfört ett flertal analyser av denna fråga. Genomlysningen av livsmedelsbranschen kommer att fortsätta under 2024 och Konkurrensverket avser att presentera en rapport vid halvårsskiftet 2024. I avvaktan på pågående arbete avstyrks motion 2023/24:2628 (S) yrkande 13.

Bekämpningsmedel

Utskottet kan konstatera att Sverige sedan länge har bedrivit ett arbete med hållbar användning av växtskyddsmedel och välkomnar den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2023–2027 som regeringen beslutade om i mars 2023. Det övergripande målet för den nationella handlingsplanen är att minska risker för människors hälsa och miljön av användningen av växtskyddsmedel inom landet. En hållbar och säker användning av växtskyddsmedel är även viktig för att stärka livsmedelsproduktionen. Sverige har en betydligt lägre användning av växtskyddsmedel per hektar jämfört med de flesta länder i Europa och resthalter från växtskyddsmedel i inhemskt producerade vegetabilier är låga. Det är därför enligt utskottet positivt att arbetet med att säkerställa en hållbar användning av växtskyddsmedel kommer att fortsätta även i framtiden med stöd av handlingsplanen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2023/24:991 (V) yrkande 23.

Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket under 2020 inrättade ett prövningssystem för biologiska bekämpningsmedel som består av makroorganismer. Inom ramen för detta prövningssystem görs en riskbedömning. Utskottet noterar att målet med det nya systemet, som ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, är att förbättra förutsättningarna för att välja biologiska bekämpningsmedel framför kemiska vid odling eller annan verksamhet. Utskottet vill betona betydelsen av att i ökad utsträckning kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Även biologiska bekämpningsmedel måste dock användas med stor försiktighet, bl.a. för att inte skada den biologiska mångfalden.

Det finns inget harmoniserat ramverk inom EU för att släppa ut produkter som används för biologisk kontroll av växtskadegörare. Importkrav och användning av biologiska bekämpningsmedel skiljer sig väsentligt åt mellan olika medlemsstater. Alla medlemsstater har inte nationell lagstiftning på plats och de olika nationella regelverk som finns på plats är inte enhetligt utformade. Som framgår ovan pågår för närvarande inte några diskussioner inom EU om ett harmoniserat regelverk.

Utskottet ser inte skäl att nu vidta några åtgärder med anledning av motion 2023/24:403 (SD) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Produktion av gödningsmedel

Utskottet kan konstatera att nationell produktion av gödningsmedel är en viktig fråga att beakta i ett beredskapsperspektiv. Utskottet välkomnar därför att Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att närmare analysera utvecklingen av ny inhemsk produktion av gödningsmedel till jordbruket. Miljöprövningen av anläggningar har visat sig vara en faktor som kan fördröja eller förhindra att produktionsanläggningar för gödningsmedel etableras. Det är därför positivt att regeringen har initierat ett arbete som ska leda till att miljöprövning av ny verksamhet påskyndas. På EU-nivå pågår ett arbete med att säkra tillgången till gödselmedel till överkomliga priser.

Utskottet noterar att det i utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) bedöms att frågan om ändamålsenligt regelverk för inhemsk produktion av mineralgödsel bör utredas. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks motion 2023/24:403 (SD) yrkande 10.

Småbrukares rättigheter

Utskottet vill inledningsvis understryka den självklara betydelsen av att mänskliga rättigheter respekteras. I detta sammanhang kan det regeringen anför i sina regeringsförklaringar 2022 och 2023 lyftas fram. Regeringen anför här att det regelbaserade internationella systemet, respekten för FN-stadgan och skyddet för mänskliga rättigheter är grundläggande för utrikespolitiken och att grunden är den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati, mänskliga rättigheter och respekten för FN-stadgan. Vidare anger regeringen i den senaste budgetpropositionen att en oroande utveckling globalt i fråga om respekten för mänskliga rättigheter ytterligare har aktualiserat behovet av robusta strukturer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Sverige är och ska enligt regeringen fortsätta att vara en förebild när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. Utskottet välkomnar detta.

När det gäller FN:s deklaration om jordbrukares och andra lantarbetares rättigheter som antogs i december 2018 konstaterar utskottet att Sverige röstade emot förslaget, bl.a. av det skälet att vissa delar i förklaringen ansågs oförenliga med rättsligt bindande multilaterala avtal och nationell lagstiftning. Sveriges representant anförde även att Sverige är förbundet att fortsätta att främja och skydda alla människors mänskliga rättigheter utan åtskillnad av något slag, inklusive de som bor på landsbygden.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte att det bör tas något initiativ med anledning av motion 2023/24:989 (V) yrkande 9. Motionsyrkandet avstyrks.

Rennäringen

I fråga om förhållandena i den s.k. Jämtlandstriangeln kan utskottet konstatera att länsstyrelsen i december 2023 beviljade STF:s ansökan om markupplåtelse i västra Jämtlandsfjällen och Härjedalen. Ett nytt markupplåtelseavtal gäller därmed för området. När det gäller begäran om att uppdatera praxis vill utskottet framhålla att praxis utvecklas vid våra domstolar och myndigheter vid tillämpningen av lagar och förordningar. Riksdagen får inte bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild. Utskottet noterar att Renmarkskommittén inom ramen för sitt uppdrag bl.a. ska analysera regleringen i rennäringslagen om intrång i renskötselrätten. I avvaktan på resultatet av detta arbete och mot bakgrund av vad som nu anförts avstyrker utskottet motion 2023/24:224 av Josef Fransson (SD) yrkandena 3 och 4.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 17. Läs betänkandet

Matpriser

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett behov av att närmare undersöka konkurrenssituationen med anledning av de stora prisökningar som skett under senare tid inom branscher där ökade kostnader och bristande konkurrens kan tänkas vara orsaker till ökade priser. Utskottet välkomnar därför att Konkurrensverket i juni 2023 fick i uppdrag av regeringen att analysera konkurrenssituationen inom livsmedelskedjan och hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom bl.a. dagligvaruhandeln. Som beskrivs ovan har Konkurrensverket därefter utfört ett flertal analyser av denna fråga. Genomlysningen av livsmedelsbranschen kommer att fortsätta under 2024 och Konkurrensverket avser att presentera en rapport vid halvårsskiftet 2024. I avvaktan på pågående arbete avstyrks motion 2023/24:2628 (S) yrkande 13.

Bekämpningsmedel

Utskottet kan konstatera att Sverige sedan länge har bedrivit ett arbete med hållbar användning av växtskyddsmedel och välkomnar den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2023–2027 som regeringen beslutade om i mars 2023. Det övergripande målet för den nationella handlingsplanen är att minska risker för människors hälsa och miljön av användningen av växtskyddsmedel inom landet. En hållbar och säker användning av växtskyddsmedel är även viktig för att stärka livsmedelsproduktionen. Sverige har en betydligt lägre användning av växtskyddsmedel per hektar jämfört med de flesta länder i Europa och resthalter från växtskyddsmedel i inhemskt producerade vegetabilier är låga. Det är därför enligt utskottet positivt att arbetet med att säkerställa en hållbar användning av växtskyddsmedel kommer att fortsätta även i framtiden med stöd av handlingsplanen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2023/24:991 (V) yrkande 23.

Utskottet noterar vidare att Naturvårdsverket under 2020 inrättade ett prövningssystem för biologiska bekämpningsmedel som består av makroorganismer. Inom ramen för detta prövningssystem görs en riskbedömning. Utskottet noterar att målet med det nya systemet, som ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, är att förbättra förutsättningarna för att välja biologiska bekämpningsmedel framför kemiska vid odling eller annan verksamhet. Utskottet vill betona betydelsen av att i ökad utsträckning kunna ersätta kemiska bekämpningsmedel med biologiska. Även biologiska bekämpningsmedel måste dock användas med stor försiktighet, bl.a. för att inte skada den biologiska mångfalden.

Det finns inget harmoniserat ramverk inom EU för att släppa ut produkter som används för biologisk kontroll av växtskadegörare. Importkrav och användning av biologiska bekämpningsmedel skiljer sig väsentligt åt mellan olika medlemsstater. Alla medlemsstater har inte nationell lagstiftning på plats och de olika nationella regelverk som finns på plats är inte enhetligt utformade. Som framgår ovan pågår för närvarande inte några diskussioner inom EU om ett harmoniserat regelverk.

Utskottet ser inte skäl att nu vidta några åtgärder med anledning av motion 2023/24:403 (SD) yrkande 18. Motionsyrkandet avstyrks.

Produktion av gödningsmedel

Utskottet kan konstatera att nationell produktion av gödningsmedel är en viktig fråga att beakta i ett beredskapsperspektiv. Utskottet välkomnar därför att Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att närmare analysera utvecklingen av ny inhemsk produktion av gödningsmedel till jordbruket. Miljöprövningen av anläggningar har visat sig vara en faktor som kan fördröja eller förhindra att produktionsanläggningar för gödningsmedel etableras. Det är därför positivt att regeringen har initierat ett arbete som ska leda till att miljöprövning av ny verksamhet påskyndas. På EU-nivå pågår ett arbete med att säkra tillgången till gödselmedel till överkomliga priser.

Utskottet noterar att det i utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) bedöms att frågan om ändamålsenligt regelverk för inhemsk produktion av mineralgödsel bör utredas. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det arbete som pågår avstyrks motion 2023/24:403 (SD) yrkande 10.

Småbrukares rättigheter

Utskottet vill inledningsvis understryka den självklara betydelsen av att mänskliga rättigheter respekteras. I detta sammanhang kan det regeringen anför i sina regeringsförklaringar 2022 och 2023 lyftas fram. Regeringen anför här att det regelbaserade internationella systemet, respekten för FN-stadgan och skyddet för mänskliga rättigheter är grundläggande för utrikespolitiken och att grunden är den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati, mänskliga rättigheter och respekten för FN-stadgan. Vidare anger regeringen i den senaste budgetpropositionen att en oroande utveckling globalt i fråga om respekten för mänskliga rättigheter ytterligare har aktualiserat behovet av robusta strukturer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Sverige är och ska enligt regeringen fortsätta att vara en förebild när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. Utskottet välkomnar detta.

När det gäller FN:s deklaration om jordbrukares och andra lantarbetares rättigheter som antogs i december 2018 konstaterar utskottet att Sverige röstade emot förslaget, bl.a. av det skälet att vissa delar i förklaringen ansågs oförenliga med rättsligt bindande multilaterala avtal och nationell lagstiftning. Sveriges representant anförde även att Sverige är förbundet att fortsätta att främja och skydda alla människors mänskliga rättigheter utan åtskillnad av något slag, inklusive de som bor på landsbygden.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte att det bör tas något initiativ med anledning av motion 2023/24:989 (V) yrkande 9. Motionsyrkandet avstyrks.

Rennäringen

I fråga om förhållandena i den s.k. Jämtlandstriangeln kan utskottet konstatera att länsstyrelsen i december 2023 beviljade STF:s ansökan om markupplåtelse i västra Jämtlandsfjällen och Härjedalen. Ett nytt markupplåtelseavtal gäller därmed för området. När det gäller begäran om att uppdatera praxis vill utskottet framhålla att praxis utvecklas vid våra domstolar och myndigheter vid tillämpningen av lagar och förordningar. Riksdagen får inte bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild. Utskottet noterar att Renmarkskommittén inom ramen för sitt uppdrag bl.a. ska analysera regleringen i rennäringslagen om intrång i renskötselrätten. I avvaktan på resultatet av detta arbete och mot bakgrund av vad som nu anförts avstyrker utskottet motion 2023/24:224 av Josef Fransson (SD) yrkandena 3 och 4.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 16. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:MJU6, 2022/23:MJU7 och 2022/23:MJU11. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 1 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Beatrice Timgren (SD) och Rashid Farivar (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 23 och

2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna vill stödja den ekologiska produktionen att utvecklas mot högre produktivitet, ökad miljönytta och ökad effektivitet. Det är sedan konsumenternas efterfrågan som ska styra utbudet. EU-kommissionen föreslår nu, utan att göra en konsekvensanalys, att unionen ska gå från 8 till 25 procents ekologisk odling till 2030. Vi anser att Sverige i hanteringen inom EU av mål för ekologisk produktion och konsumtion ska verka för att eventuella mål inte blir bindande.

Den nuvarande EU-kommissionen har under sin mandatperiod föreslagit många bindande procentmål utan att konsekvenserna för ekonomi, miljö, sociala och kulturella värden samt landsbygdernas förutsättningar eller andra viktiga värden har analyserats. Det motsätter vi oss starkt. Sverige bör verka för att konsekvensanalyser alltid görs innan målsättningar antas på EU-nivå.

2.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, punkt 2 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 58 och 59,

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 42 och

2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Med Rysslands invasion av Ukraina som en väckarklocka är det klart att vi måste ha kapaciteten att säkra vår egen livsmedelsproduktion, särskilt i kris- eller krigstider. Vår förmåga att upprätthålla denna produktion förstärks genom EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik, som lägger stor vikt vid hållbarhet. Med en strategisk plan till ett värde av 60 miljarder kronor för 2023–2027, varav 15 miljarder finansieras av Sverige självt, har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort viktiga satsningar. Detta inkluderar 4,3 miljarder kronor för jordbrukets, miljöns och landsbygdens utveckling samt specifika stöd för unga lantbrukare och förbättrad djurvälfärd.

Efter Rysslands invasion av Ukraina och dess påföljande ekonomiska effekter har jordbruket stått inför stora utmaningar. Som svar tillkom stödpaket på över 3 miljarder kronor, och ytterligare krispaket på 2 miljarder kronor, för att säkra livsmedelsproduktionen.

Vi anser att Sveriges livsmedelsförsörjningsförmåga bör förstärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

3.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, punkt 2 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 42 och

2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 58 och 59 samt

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

Att det finns tillgång till brukningsbar jordbruksmark är grunden för en stärkt svensk livsmedelsförsörjning, och störst betydelse har det att vi kan öka avkastningen från befintliga jordbruksarealer. Det finns även åkermark som legat för fäfot i flera år men som med relativt små insatser kan brukas igen. Jag och mitt parti vill därför införa ett nytt stöd för restaurering och nyodling av åkermark. Det ska ha som främsta syfte att främja ett aktivt brukande och öka matproduktionen, men det kan också ha ett kulturhistoriskt värde eller fylla ett miljö- och klimatsyfte eftersom det finns åkermarker som inte lämpar sig för matproduktion utan där exempelvis återvätning är ett bättre alternativ. Återvätning har tveklöst en stor klimatpotential när det kommer till organogena marker (torv- och gyttjejordar). Dessa läcker i dag mycket klimatgaser. Med ett samlat nationellt grepp om jordbruksmarksrestaurering kan vi åstadkomma ett mer effektivt nyttjande av våra jordbruksarealer.

Vidare spelar stöden i den gemensamma jordbrukspolitiken en viktig roll för utvecklingen inom svenskt jordbruk och bidrar till såväl miljömålen som en ökad livsmedelsproduktion. När den socialdemokratiska regeringen i december 2021 lämnade över den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 till EU-kommissionen valde den att inte ta med vallstödet som en åtgärd i planen. Det beslutet är jag kritisk till.

Odling av vall, framför allt i slättbygd, har flera stora miljö- och klimatfördelar. Förbättrad markstruktur, kolinlagring, minskat växtnäringsläckage och en ogrässanerande effekt är några exempel. Jag anser att regeringen bör återinföra vallstödet i någon form.

4.

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, punkt 2 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet