Cirkulär och giftfri ekonomi och Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12 och 15. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2024 att omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi kommer att ge ett stort antal positiva effekter för bl.a. klimatet, den biologiska mångfalden och industrins konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. I detta sammanhang vill utskottet särskilt peka på arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen och den inriktning och de förslag i fråga om utvecklingen av en delningsekonomi som beskrivs ovan. Allt detta sammantaget visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill dock understryka betydelsen av att arbetet med omställningen från en linjär till en cirkulär och giftfri ekonomi på nationell nivå, inom EU och på ett internationellt plan fortsätter och i förekommande fall intensifieras. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:438 (V) yrkande 2 och 2023/24:996 (MP) yrkandena 9, 10 och 13 lämnas utan åtgärd.

Hållbar design, produktion och konsumtion

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det måste därför finnas såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är därför glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter och att Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse om en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Ekodesignförordningen kommer att göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet noterar särskilt att överenskommelsen innebär att det införs ett direkt förbud mot att förstöra textilier och skodon och att kommissionen ges befogenhet att införa nya förbud mot destruktion av andra slags osålda produkter. Vidare vill utskottet framhålla att EU:s regelverk för ekodesign sedan 2021 ställer krav på resurseffektivitet för ett antal produktkategorier, bl.a. disk- och tvättmaskiner, och att kommissionen med stöd av den nya ekodesignförordningen kan komma att införa ytterligare krav. Utskottet ser därmed inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motionerna. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:438 (V) yrkandena 3–5, 2023/24:1521 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2485 (C) yrkande 22 avslås.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 8, 20 och 22. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2024 att omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi kommer att ge ett stort antal positiva effekter för bl.a. klimatet, den biologiska mångfalden och industrins konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. I detta sammanhang vill utskottet särskilt peka på arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen och den inriktning och de förslag i fråga om utvecklingen av en delningsekonomi som beskrivs ovan. Allt detta sammantaget visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill dock understryka betydelsen av att arbetet med omställningen från en linjär till en cirkulär och giftfri ekonomi på nationell nivå, inom EU och på ett internationellt plan fortsätter och i förekommande fall intensifieras. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:438 (V) yrkande 2 och 2023/24:996 (MP) yrkandena 9, 10 och 13 lämnas utan åtgärd.

Hållbar design, produktion och konsumtion

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det måste därför finnas såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är därför glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter och att Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse om en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Ekodesignförordningen kommer att göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet noterar särskilt att överenskommelsen innebär att det införs ett direkt förbud mot att förstöra textilier och skodon och att kommissionen ges befogenhet att införa nya förbud mot destruktion av andra slags osålda produkter. Vidare vill utskottet framhålla att EU:s regelverk för ekodesign sedan 2021 ställer krav på resurseffektivitet för ett antal produktkategorier, bl.a. disk- och tvättmaskiner, och att kommissionen med stöd av den nya ekodesignförordningen kan komma att införa ytterligare krav. Utskottet ser därmed inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motionerna. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:438 (V) yrkandena 3–5, 2023/24:1521 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2485 (C) yrkande 22 avslås.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 8, 20 och 22. Läs betänkandet

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 6, 7, 9, 10, 11, 12 och 15. Läs betänkandet

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 9, 10, 11, 12 och 15. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2024 att omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi kommer att ge ett stort antal positiva effekter för bl.a. klimatet, den biologiska mångfalden och industrins konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. I detta sammanhang vill utskottet särskilt peka på arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen och den inriktning och de förslag i fråga om utvecklingen av en delningsekonomi som beskrivs ovan. Allt detta sammantaget visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill dock understryka betydelsen av att arbetet med omställningen från en linjär till en cirkulär och giftfri ekonomi på nationell nivå, inom EU och på ett internationellt plan fortsätter och i förekommande fall intensifieras. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:438 (V) yrkande 2 och 2023/24:996 (MP) yrkandena 9, 10 och 13 lämnas utan åtgärd.

Hållbar design, produktion och konsumtion

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det måste därför finnas såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är därför glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter och att Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse om en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Ekodesignförordningen kommer att göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet noterar särskilt att överenskommelsen innebär att det införs ett direkt förbud mot att förstöra textilier och skodon och att kommissionen ges befogenhet att införa nya förbud mot destruktion av andra slags osålda produkter. Vidare vill utskottet framhålla att EU:s regelverk för ekodesign sedan 2021 ställer krav på resurseffektivitet för ett antal produktkategorier, bl.a. disk- och tvättmaskiner, och att kommissionen med stöd av den nya ekodesignförordningen kan komma att införa ytterligare krav. Utskottet ser därmed inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motionerna. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:438 (V) yrkandena 3–5, 2023/24:1521 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2485 (C) yrkande 22 avslås.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 20 och 22. Läs betänkandet

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 10, 11, 12 och 15. Läs betänkandet

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 9, 11, 12 och 15. Läs betänkandet

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 9, 10, 12 och 15. Läs betänkandet

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 9, 10, 11 och 15. Läs betänkandet

Åtgärder för att förebygga och minska mängden avfall

I likhet med vad som anförs i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 42 välkomnar utskottet att målet med den föreslagna nya förordningen om förpackningar och förpackningsavfall bl.a. är att minska mängden förpackningar. Utskottet konstaterar att förslaget till förordning för närvarande förhandlas. För att inte föregripa resultatet av detta arbete föreslår utskottet att yrkandet avslås.

När det gäller frågan om insatser för att minimera mängden byggmaterial som blir avfall kan utskottet konstatera dels att behovet av styrmedel för att skapa en bättre resursanvändning av byggmaterial har utretts, dels att det har införts utsorteringskrav för bygg- och rivningsavfall för att åstadkomma fler cirkulära flöden av byggmaterial. Vidare har Boverket ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Med hänvisning till dessa genomförda och pågående insatser på området föreslår utskottet att motion 2023/24:901 (MP) yrkande 14 lämnas utan åtgärd.

Avfall som resurs

I samband med att utskottet behandlade snarlika motioner under förra riksmötet utvecklade utskottet sin syn på frågan (bet. 2022/23:MJU10). Utskottets inställning har inte förändrats och utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:901 (MP) yrkande 12, 2023/24:2485 (C) yrkande 16 och 2023/24:2629 (S) yrkande 41 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

När det gäller förpackningsavfall kan utskottet konstatera att kommunerna sedan den 1 januari 2024 har övertagit det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall från producenterna. Det ekonomiska ansvaret vilar dock fortfarande på producenterna som är skyldiga att ersätta kommunerna för insamlingen. Utskottet noterar också att förpackningsförordningen bl.a. innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall genom att kostnadsfritt lämna det till mottagningsanordningar som den största producentansvarsorganisationen är skyldig att inrätta. När det gäller kommunalt avfall och verksamhetsavfall i övrigt är det kommunen eller producenterna som, i enligt med den ansvarsfördelning som följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna, har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för insamlingen. I den mån det som efterfrågas i motionerna inte redan kan anses tillgodosett avser utskottet för närvarande inte att ta initiativ till några regelförändringar på området. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 12 och 2023/24:2629 (S) yrkande 46 avslås.

Handel med avfall

Utskottet konstaterar att avfall kan ha ett positivt ekonomiskt värde och att sekundära råvaror som finns i avfall i många fall kan ersätta jungfruliga råvaror. Samtidigt måste handeln med avfall vara omsorgsfullt reglerad så att avfallet inte riskerar att skada människors hälsa eller miljö, vare sig inom EU eller utanför unionens gränser. Som redovisas ovan pågår det en process för att ändra EU:s avfallstransportförordning och detta arbete är nu inne i sitt slutskede. Mot denna bakgrund avser utskottet i nuläget inte att ta några initiativ till ytterligare översyn av förordningen i den riktning som efterfrågas i motion 2023/24:373 (SD) yrkande 11. Därmed föreslår utskottet att yrkandet avslås.

Avfall som innehåller PFAS

Klassificering utgör grunden för att avfall tas om hand på ett adekvat sätt med hänsyn till dess karaktär och inneboende risker. Utskottet kan konstatera att det följer av avfallsförordningen att avfall som innehåller PFAS under vissa förutsättningar ska klassas som farligt. Vidare följer det av POP-förordningen att avfall som innehåller PFOS, PFOA och PFHxS över vissa gränsvärden ska hanteras i enligt med förordningens krav på destruktion och irreversibel omvandling. Utskottet är inte berett att föreslå de förändringar av regelverket för klassning av avfall som efterfrågas i motion 2023/24:991 (V) yrkande 16. Utskottet föreslår därmed att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Brottslighet inom avfallsområdet

Under våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om brottslighet inom avfallsområdet och utskottet uttalade då oro för det växande problemet med illegal avfallshantering (bet. 2022/23:MJU10). I likhet med förra året välkomnar utskottet det breda arbete som pågår för att motverka och komma till rätta med denna form av brottslighet. För att inte föregripa utfallet av dessa insatser föreslår utskottet att motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 110 lämnas utan åtgärd.

Mottagning av avfall i fritidsbåtshamnar

Det som efterfrågas i motion 2023/24:626 (M) får enligt utskottet anses tillgodosett i och med de lag- och förordningsändringar som beskrivits ovan och som trädde i kraft den 1 maj 2023. Utskottet föreslår därför att yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16, 17, 18, 19 och 25. Läs betänkandet

Åtgärder för att förebygga och minska mängden avfall

I likhet med vad som anförs i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 42 välkomnar utskottet att målet med den föreslagna nya förordningen om förpackningar och förpackningsavfall bl.a. är att minska mängden förpackningar. Utskottet konstaterar att förslaget till förordning för närvarande förhandlas. För att inte föregripa resultatet av detta arbete föreslår utskottet att yrkandet avslås.

När det gäller frågan om insatser för att minimera mängden byggmaterial som blir avfall kan utskottet konstatera dels att behovet av styrmedel för att skapa en bättre resursanvändning av byggmaterial har utretts, dels att det har införts utsorteringskrav för bygg- och rivningsavfall för att åstadkomma fler cirkulära flöden av byggmaterial. Vidare har Boverket ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Med hänvisning till dessa genomförda och pågående insatser på området föreslår utskottet att motion 2023/24:901 (MP) yrkande 14 lämnas utan åtgärd.

Avfall som resurs

I samband med att utskottet behandlade snarlika motioner under förra riksmötet utvecklade utskottet sin syn på frågan (bet. 2022/23:MJU10). Utskottets inställning har inte förändrats och utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:901 (MP) yrkande 12, 2023/24:2485 (C) yrkande 16 och 2023/24:2629 (S) yrkande 41 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

När det gäller förpackningsavfall kan utskottet konstatera att kommunerna sedan den 1 januari 2024 har övertagit det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall från producenterna. Det ekonomiska ansvaret vilar dock fortfarande på producenterna som är skyldiga att ersätta kommunerna för insamlingen. Utskottet noterar också att förpackningsförordningen bl.a. innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall genom att kostnadsfritt lämna det till mottagningsanordningar som den största producentansvarsorganisationen är skyldig att inrätta. När det gäller kommunalt avfall och verksamhetsavfall i övrigt är det kommunen eller producenterna som, i enligt med den ansvarsfördelning som följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna, har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för insamlingen. I den mån det som efterfrågas i motionerna inte redan kan anses tillgodosett avser utskottet för närvarande inte att ta initiativ till några regelförändringar på området. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 12 och 2023/24:2629 (S) yrkande 46 avslås.

Handel med avfall

Utskottet konstaterar att avfall kan ha ett positivt ekonomiskt värde och att sekundära råvaror som finns i avfall i många fall kan ersätta jungfruliga råvaror. Samtidigt måste handeln med avfall vara omsorgsfullt reglerad så att avfallet inte riskerar att skada människors hälsa eller miljö, vare sig inom EU eller utanför unionens gränser. Som redovisas ovan pågår det en process för att ändra EU:s avfallstransportförordning och detta arbete är nu inne i sitt slutskede. Mot denna bakgrund avser utskottet i nuläget inte att ta några initiativ till ytterligare översyn av förordningen i den riktning som efterfrågas i motion 2023/24:373 (SD) yrkande 11. Därmed föreslår utskottet att yrkandet avslås.

Avfall som innehåller PFAS

Klassificering utgör grunden för att avfall tas om hand på ett adekvat sätt med hänsyn till dess karaktär och inneboende risker. Utskottet kan konstatera att det följer av avfallsförordningen att avfall som innehåller PFAS under vissa förutsättningar ska klassas som farligt. Vidare följer det av POP-förordningen att avfall som innehåller PFOS, PFOA och PFHxS över vissa gränsvärden ska hanteras i enligt med förordningens krav på destruktion och irreversibel omvandling. Utskottet är inte berett att föreslå de förändringar av regelverket för klassning av avfall som efterfrågas i motion 2023/24:991 (V) yrkande 16. Utskottet föreslår därmed att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Brottslighet inom avfallsområdet

Under våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om brottslighet inom avfallsområdet och utskottet uttalade då oro för det växande problemet med illegal avfallshantering (bet. 2022/23:MJU10). I likhet med förra året välkomnar utskottet det breda arbete som pågår för att motverka och komma till rätta med denna form av brottslighet. För att inte föregripa utfallet av dessa insatser föreslår utskottet att motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 110 lämnas utan åtgärd.

Mottagning av avfall i fritidsbåtshamnar

Det som efterfrågas i motion 2023/24:626 (M) får enligt utskottet anses tillgodosett i och med de lag- och förordningsändringar som beskrivits ovan och som trädde i kraft den 1 maj 2023. Utskottet föreslår därför att yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 16, 17, 18, 19 och 25. Läs betänkandet

Återanvändning och återvinning i offentlig verksamhet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi och att det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Utskottet delar uppfattningen i handlingsplanen för cirkulär ekonomi att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i detta sammanhang eftersom den kan bidra till stor efterfrågan på återanvända produkter och återvunna material. Som framgår av redovisningen ovan hade Upphandlingsmyndigheten under 2020 i uppdrag att se över hur strategisk upphandling kan främja en cirkulär ekonomi. Upphandlingsmyndigheten har även tagit fram hållbarhetskriterier, bl.a. för produktgrupperna möbler och it-utrustning, som ska bidra till att främja en cirkulär ekonomi, och myndigheten har även genomfört ytterligare aktiviteter för att offentlig upphandling ska kunna bidra till den cirkulära omställningen. Utskottet vill därutöver framhålla att den preliminära slutliga överenskommelsen om EU:s ekodesignförordning innehåller bestämmelser som ger kommissionen möjlighet att anta obligatoriska krav för offentliga upphandlingskontrakt för att stimulera tillgång och efterfrågan på miljömässigt hållbara produkter. Med hänvisning till vad som nu anförts bedömer utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 11 kan lämnas utan närmare åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till återanvändning och återvinning

Det är av stor vikt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. Utskottet ser positivt på åtgärder som kan öka incitamenten att reparera varor eftersom detta kan gynna såväl miljön och klimatet som konsumenter och de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför att regeringen på olika sätt arbetar för att stärka förutsättningarna för återbruk. Utskottet vill här särskilt peka på dels den kommitté som för närvarande har i uppdrag att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, dels den pågående utredningen om en översyn av de mervärdesskatteregler som gäller vid försäljning av begagnade varor och beskattningsbara personers gåva av varor. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår utskottet att motionerna 2023/24:770 (KD) och 2023/24:996 (MP) yrkande 11 lämnas utan åtgärd. Utskottet är för närvarande inte heller berett att föreslå regeländringar som möjliggör vidareförsäljning av kasserade varor efter reparation och föreslår därför att motion 2023/24:2260 (M) avslås.

Återanvändning och återvinning av textilier

Utskottet har under flera år framhållit att produktion av textilier med primära råvaror utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Utskottet har också välkomnat att såväl EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi som den svenska strategin för cirkulär ekonomi pekar ut textilier som en av de produktvärdekedjor som särskilt bör prioriteras eftersom en förändrad hantering genom textiliers hela livscykel är nödvändig för att minska materialströmmens negativa påverkan. Utskottet har också konstaterat att ett antal åtgärder som syftar till att förändra utformningen och hanteringen av textilier redan har genomförts eller pågår. Dessa uttalanden är alltjämt lika aktuella. I likhet med tidigare år vill utskottet dels understryka att det är viktigt med fortsatta insatser på området, dels framhålla det pågående arbetet inom ramen för EU:s textilstrategi och det utredningsförslag om att införa ett producentansvar för textilier m.m. som är under beredning i Regeringskansliet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 (S) yrkande 43 avslås.

När det gäller det som föreslås i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 44 konstaterar utskottet att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2025 kommer att vara skyldiga att ansvara för såväl insamlingen av textilavfall som utgör kommunalt avfall som informationsinsatser kopplade till de nya krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter som börjar gälla vid samma tidpunkt. Utskottet vill dock framhålla att kommunerna redan i dag på frivillig basis kan anordna insamling av textilavfall på det sätt som kommunen finner lämpligt. Det som motionärerna efterfrågat är enligt utskottet därmed tillgodosett. Utskottet föreslår därför att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av elektronik

När det gäller frågan om utökat producentansvar vidhåller utskottet sitt ställningstagande från förra året och bedömer därför att det som efterfrågas i motionen i den delen är tillgodosett genom de bestämmelser om utökat producentansvar för bl.a. liten it- och telekommunikationsutrustning som gäller sedan den 1 januari 2023. I fråga om andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen och återvinningen av småelektronik konstaterar utskottet att Utredningen om pantsystem för småelektronik i sitt betänkande Använd det som fungerar dels har bedömt att det inte ska införas ett pantsystem för småelektronik, dels har redogjort för vissa andra styrmedel som skulle kunna ha effekt på insamlingen av småelektronik. Utredningen har dock inte ansett det aktuellt att utreda dessa alternativ närmare. Mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 45. Därmed föreslår utskottet att motionsyrkandet lämnas utan åtgärd.

Återvinning av metaller och mineral

När det gäller pant på produkter som innehåller sällsynta metaller och mineral kan utskottet konstatera att frågan om ett pantsystem för småelektronik har utretts. Utredningen om pantsystem för småelektronik gjorde dock bedömningen att ett sådant system inte bör införas, och mot denna bakgrund avser utskottet inte att vidta några åtgärder i frågan. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 19 avslås.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Åtgärder för att förebygga och minska mängden avfall

I likhet med vad som anförs i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 42 välkomnar utskottet att målet med den föreslagna nya förordningen om förpackningar och förpackningsavfall bl.a. är att minska mängden förpackningar. Utskottet konstaterar att förslaget till förordning för närvarande förhandlas. För att inte föregripa resultatet av detta arbete föreslår utskottet att yrkandet avslås.

När det gäller frågan om insatser för att minimera mängden byggmaterial som blir avfall kan utskottet konstatera dels att behovet av styrmedel för att skapa en bättre resursanvändning av byggmaterial har utretts, dels att det har införts utsorteringskrav för bygg- och rivningsavfall för att åstadkomma fler cirkulära flöden av byggmaterial. Vidare har Boverket ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Med hänvisning till dessa genomförda och pågående insatser på området föreslår utskottet att motion 2023/24:901 (MP) yrkande 14 lämnas utan åtgärd.

Avfall som resurs

I samband med att utskottet behandlade snarlika motioner under förra riksmötet utvecklade utskottet sin syn på frågan (bet. 2022/23:MJU10). Utskottets inställning har inte förändrats och utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:901 (MP) yrkande 12, 2023/24:2485 (C) yrkande 16 och 2023/24:2629 (S) yrkande 41 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

När det gäller förpackningsavfall kan utskottet konstatera att kommunerna sedan den 1 januari 2024 har övertagit det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall från producenterna. Det ekonomiska ansvaret vilar dock fortfarande på producenterna som är skyldiga att ersätta kommunerna för insamlingen. Utskottet noterar också att förpackningsförordningen bl.a. innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall genom att kostnadsfritt lämna det till mottagningsanordningar som den största producentansvarsorganisationen är skyldig att inrätta. När det gäller kommunalt avfall och verksamhetsavfall i övrigt är det kommunen eller producenterna som, i enligt med den ansvarsfördelning som följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna, har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för insamlingen. I den mån det som efterfrågas i motionerna inte redan kan anses tillgodosett avser utskottet för närvarande inte att ta initiativ till några regelförändringar på området. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 12 och 2023/24:2629 (S) yrkande 46 avslås.

Handel med avfall

Utskottet konstaterar att avfall kan ha ett positivt ekonomiskt värde och att sekundära råvaror som finns i avfall i många fall kan ersätta jungfruliga råvaror. Samtidigt måste handeln med avfall vara omsorgsfullt reglerad så att avfallet inte riskerar att skada människors hälsa eller miljö, vare sig inom EU eller utanför unionens gränser. Som redovisas ovan pågår det en process för att ändra EU:s avfallstransportförordning och detta arbete är nu inne i sitt slutskede. Mot denna bakgrund avser utskottet i nuläget inte att ta några initiativ till ytterligare översyn av förordningen i den riktning som efterfrågas i motion 2023/24:373 (SD) yrkande 11. Därmed föreslår utskottet att yrkandet avslås.

Avfall som innehåller PFAS

Klassificering utgör grunden för att avfall tas om hand på ett adekvat sätt med hänsyn till dess karaktär och inneboende risker. Utskottet kan konstatera att det följer av avfallsförordningen att avfall som innehåller PFAS under vissa förutsättningar ska klassas som farligt. Vidare följer det av POP-förordningen att avfall som innehåller PFOS, PFOA och PFHxS över vissa gränsvärden ska hanteras i enligt med förordningens krav på destruktion och irreversibel omvandling. Utskottet är inte berett att föreslå de förändringar av regelverket för klassning av avfall som efterfrågas i motion 2023/24:991 (V) yrkande 16. Utskottet föreslår därmed att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Brottslighet inom avfallsområdet

Under våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om brottslighet inom avfallsområdet och utskottet uttalade då oro för det växande problemet med illegal avfallshantering (bet. 2022/23:MJU10). I likhet med förra året välkomnar utskottet det breda arbete som pågår för att motverka och komma till rätta med denna form av brottslighet. För att inte föregripa utfallet av dessa insatser föreslår utskottet att motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 110 lämnas utan åtgärd.

Mottagning av avfall i fritidsbåtshamnar

Det som efterfrågas i motion 2023/24:626 (M) får enligt utskottet anses tillgodosett i och med de lag- och förordningsändringar som beskrivits ovan och som trädde i kraft den 1 maj 2023. Utskottet föreslår därför att yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 16, 18, 19 och 25. Läs betänkandet

Åtgärder för att förebygga och minska mängden avfall

I likhet med vad som anförs i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 42 välkomnar utskottet att målet med den föreslagna nya förordningen om förpackningar och förpackningsavfall bl.a. är att minska mängden förpackningar. Utskottet konstaterar att förslaget till förordning för närvarande förhandlas. För att inte föregripa resultatet av detta arbete föreslår utskottet att yrkandet avslås.

När det gäller frågan om insatser för att minimera mängden byggmaterial som blir avfall kan utskottet konstatera dels att behovet av styrmedel för att skapa en bättre resursanvändning av byggmaterial har utretts, dels att det har införts utsorteringskrav för bygg- och rivningsavfall för att åstadkomma fler cirkulära flöden av byggmaterial. Vidare har Boverket ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Med hänvisning till dessa genomförda och pågående insatser på området föreslår utskottet att motion 2023/24:901 (MP) yrkande 14 lämnas utan åtgärd.

Avfall som resurs

I samband med att utskottet behandlade snarlika motioner under förra riksmötet utvecklade utskottet sin syn på frågan (bet. 2022/23:MJU10). Utskottets inställning har inte förändrats och utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:901 (MP) yrkande 12, 2023/24:2485 (C) yrkande 16 och 2023/24:2629 (S) yrkande 41 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

När det gäller förpackningsavfall kan utskottet konstatera att kommunerna sedan den 1 januari 2024 har övertagit det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall från producenterna. Det ekonomiska ansvaret vilar dock fortfarande på producenterna som är skyldiga att ersätta kommunerna för insamlingen. Utskottet noterar också att förpackningsförordningen bl.a. innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall genom att kostnadsfritt lämna det till mottagningsanordningar som den största producentansvarsorganisationen är skyldig att inrätta. När det gäller kommunalt avfall och verksamhetsavfall i övrigt är det kommunen eller producenterna som, i enligt med den ansvarsfördelning som följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna, har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för insamlingen. I den mån det som efterfrågas i motionerna inte redan kan anses tillgodosett avser utskottet för närvarande inte att ta initiativ till några regelförändringar på området. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 12 och 2023/24:2629 (S) yrkande 46 avslås.

Handel med avfall

Utskottet konstaterar att avfall kan ha ett positivt ekonomiskt värde och att sekundära råvaror som finns i avfall i många fall kan ersätta jungfruliga råvaror. Samtidigt måste handeln med avfall vara omsorgsfullt reglerad så att avfallet inte riskerar att skada människors hälsa eller miljö, vare sig inom EU eller utanför unionens gränser. Som redovisas ovan pågår det en process för att ändra EU:s avfallstransportförordning och detta arbete är nu inne i sitt slutskede. Mot denna bakgrund avser utskottet i nuläget inte att ta några initiativ till ytterligare översyn av förordningen i den riktning som efterfrågas i motion 2023/24:373 (SD) yrkande 11. Därmed föreslår utskottet att yrkandet avslås.

Avfall som innehåller PFAS

Klassificering utgör grunden för att avfall tas om hand på ett adekvat sätt med hänsyn till dess karaktär och inneboende risker. Utskottet kan konstatera att det följer av avfallsförordningen att avfall som innehåller PFAS under vissa förutsättningar ska klassas som farligt. Vidare följer det av POP-förordningen att avfall som innehåller PFOS, PFOA och PFHxS över vissa gränsvärden ska hanteras i enligt med förordningens krav på destruktion och irreversibel omvandling. Utskottet är inte berett att föreslå de förändringar av regelverket för klassning av avfall som efterfrågas i motion 2023/24:991 (V) yrkande 16. Utskottet föreslår därmed att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Brottslighet inom avfallsområdet

Under våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om brottslighet inom avfallsområdet och utskottet uttalade då oro för det växande problemet med illegal avfallshantering (bet. 2022/23:MJU10). I likhet med förra året välkomnar utskottet det breda arbete som pågår för att motverka och komma till rätta med denna form av brottslighet. För att inte föregripa utfallet av dessa insatser föreslår utskottet att motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 110 lämnas utan åtgärd.

Mottagning av avfall i fritidsbåtshamnar

Det som efterfrågas i motion 2023/24:626 (M) får enligt utskottet anses tillgodosett i och med de lag- och förordningsändringar som beskrivits ovan och som trädde i kraft den 1 maj 2023. Utskottet föreslår därför att yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 16, 17, 18 och 25. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2024 att omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi kommer att ge ett stort antal positiva effekter för bl.a. klimatet, den biologiska mångfalden och industrins konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. I detta sammanhang vill utskottet särskilt peka på arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen och den inriktning och de förslag i fråga om utvecklingen av en delningsekonomi som beskrivs ovan. Allt detta sammantaget visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill dock understryka betydelsen av att arbetet med omställningen från en linjär till en cirkulär och giftfri ekonomi på nationell nivå, inom EU och på ett internationellt plan fortsätter och i förekommande fall intensifieras. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:438 (V) yrkande 2 och 2023/24:996 (MP) yrkandena 9, 10 och 13 lämnas utan åtgärd.

Hållbar design, produktion och konsumtion

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det måste därför finnas såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är därför glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter och att Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse om en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Ekodesignförordningen kommer att göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet noterar särskilt att överenskommelsen innebär att det införs ett direkt förbud mot att förstöra textilier och skodon och att kommissionen ges befogenhet att införa nya förbud mot destruktion av andra slags osålda produkter. Vidare vill utskottet framhålla att EU:s regelverk för ekodesign sedan 2021 ställer krav på resurseffektivitet för ett antal produktkategorier, bl.a. disk- och tvättmaskiner, och att kommissionen med stöd av den nya ekodesignförordningen kan komma att införa ytterligare krav. Utskottet ser därmed inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motionerna. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:438 (V) yrkandena 3–5, 2023/24:1521 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2485 (C) yrkande 22 avslås.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 8 och 22. Läs betänkandet

Digitala innovationer för minskat matsvinn

Livsmedelsvärdekedjan orsakar stor belastning på resurser, miljö och klimat samtidigt som en stor del av de livsmedel som produceras går förlorade eller slängs. Utskottet ser därför positivt på att Vinnova finansierar ett antal innovationsplattformar för ett hållbart matsystem. Utskottet välkomnar detta arbete liksom de möjligheter till finansiering av liknande insatser på regional nivå som Tillväxtverket tillhandahåller. De initiativ som har tagits inom den privata sektorn för att med hjälp av digitala plattformar göra det möjligt att köpa fullgoda men överblivna och osålda livsmedel är enligt utskottet också mycket värdefulla och utskottet ser framför sig att det finns marknadsmässiga incitament att ytterligare utveckla dessa försäljningsformer. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 14 i denna del lämnas utan åtgärd.

Slamanvändning m.m.

Regeringskansliet bereder för närvarande ett utredningsförslag om hur avloppsslam kan nyttjas cirkulärt och samtidigt säkert i livsmedelsproduktionen. Utskottet kan vidare konstatera att lagstiftningsprocessen när det gäller en omarbetning av avloppdirektivet för ett bättre resursutnyttjande av slam- och avloppsvatten är inne i sitt slutskede. I likhet med förra året vill utskottet inte föregripa det pågående arbetet. Utskottet avser inte heller i övrigt att initiera några åtgärder med anledning av innehållet i motionerna. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:403 (SD) yrkande 11, 2023/24:438 (V) yrkande 16 och 2023/24:1873 (MP) yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Cirkulära livsmedelsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2024 att omställningen till en giftfri cirkulär ekonomi kommer att ge ett stort antal positiva effekter för bl.a. klimatet, den biologiska mångfalden och industrins konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför att det pågår och planeras en mängd insatser – globalt, inom EU och i Sverige – för att stärka omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi och för att skapa en hållbar resursanvändning och en ökad resurseffektivitet. I detta sammanhang vill utskottet särskilt peka på arbetet i den kommitté som tillsatts för att utreda hur ekonomiska styrmedel kan användas för att främja den cirkulära omställningen och den inriktning och de förslag i fråga om utvecklingen av en delningsekonomi som beskrivs ovan. Allt detta sammantaget visar enligt utskottet på en tydlig ambition i frågan, något som utskottet varmt välkomnar. Utskottet vill dock understryka betydelsen av att arbetet med omställningen från en linjär till en cirkulär och giftfri ekonomi på nationell nivå, inom EU och på ett internationellt plan fortsätter och i förekommande fall intensifieras. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:438 (V) yrkande 2 och 2023/24:996 (MP) yrkandena 9, 10 och 13 lämnas utan åtgärd.

Hållbar design, produktion och konsumtion

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. Det måste därför finnas såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det är därför glädjande att kommissionen har antagit ett paket med åtgärder för hållbara produkter och att Europaparlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse om en ekodesignförordning som inkluderar en bredd av designkrav. Ekodesignförordningen kommer att göra det möjligt att ställa krav när det gäller bl.a. återvunnet material, koldioxid- och miljöavtryck samt information och digitala produktpass. Utskottet noterar särskilt att överenskommelsen innebär att det införs ett direkt förbud mot att förstöra textilier och skodon och att kommissionen ges befogenhet att införa nya förbud mot destruktion av andra slags osålda produkter. Vidare vill utskottet framhålla att EU:s regelverk för ekodesign sedan 2021 ställer krav på resurseffektivitet för ett antal produktkategorier, bl.a. disk- och tvättmaskiner, och att kommissionen med stöd av den nya ekodesignförordningen kan komma att införa ytterligare krav. Utskottet ser därmed inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av det som efterfrågas i motionerna. Utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:438 (V) yrkandena 3–5, 2023/24:1521 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2485 (C) yrkande 22 avslås.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 8 och 20. Läs betänkandet

Internationellt arbete

Utskottet vill inledningsvis rent generellt framhålla att det krävs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med de problem som orsakas av förbrukning och spridning av plaster. Utskottet delar regeringens uppfattning att plastföroreningar är en gränsöverskridande utmaning som kräver globala lösningar. Enligt utskottet är det därför mycket välkommet att det pågår förhandlingar inom FN om ett globalt avtal mot plastföroreningar som ska omfatta plastens hela livscykel. Utskottet har stora förhoppningar på dessa förhandlingar men vill inte föregripa utfallet av det arbetet. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:438 (V) yrkandena 8 och 9 lämnas utan åtgärd.

Innehållet i plaster och plastförpackningar

Som framgår av redovisningen ovan pågår det ett flertal arbeten, såväl inom EU som på nationell och global nivå, för att skapa förutsättningar för en minskad miljöpåverkan från plast. Här vill utskottet peka på bl.a. den svenska handlingsplanen för plast, EU:s plaststrategi och Naturvårdsverkets skrivelse Rätt plast på rätt plats. Vidare ser utskottet mycket positivt på att kommissionens förslag till ny förpackningsförordning innehåller krav på kvotplikt för återvunnen råvara i flera plastförpackningar liksom krav på märkning och utfasning av farliga ämnen i plastförpackningar. Vidare delar utskottet regeringens bedömning av standardiseringens roll i den gröna omställningen och att det, utöver det standardiseringsarbete som redan bedrivs, kan komma att uppstå ytterligare behov på detta område. Utskottet följer det pågående arbetet med stort intresse. Det pågående arbetet medför att utskottet föreslår att motionerna 2023/24:438 (V) yrkande 7, 2023/24:1205 (S) yrkande 2 och 2023/24:1520 (MP) yrkandena 3–6 och 8 lämnas utan åtgärd.

Vissa övriga frågor om plast

Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas uppfattning att fossilbaserad plastråvara i hög utsträckning behöver bytas ut mot biobaserad och återvunnen råvara. Det är därför välkommet att kommissionen har presenterat en policyram för biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast som syftar till att vägleda det arbete som behöver göras för att öka såväl efterfrågan som tillgången på dessa nya plastmaterial. Frågan om biobaserad plast berörs även i Naturvårdsverkets skrivelse Rätt plast på rätt plats som nyligen lämnats till regeringen. I skrivelsen pekar Naturvårdsverket också på att den nationella lagstiftningen om kravet på att erbjuda återanvändbara muggar och matlådor av plast kan komma att behöva kompletteras med pant eller något annat ekonomiskt incitament att återlämna dessa plastprodukter samt styrmedel för att begränsa användningen av engångsprodukter. Med hänvisning till det som nu beskrivits föreslår utskottet att motion 2023/24:1520 (MP) yrkandena 1 och 7 lämnas utan närmare åtgärd.

Som redovisats ovan är det förbjudet att släppa ut ett flertal slags engångsplastprodukter på den svenska marknaden. Utskottet avser inte att ta initiativ till ytterligare reglering i frågan och föreslår därför att motion 2023/24:1520 (MP) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Reglerna i förordningen om engångsprodukter som innebär en skyldighet för aktörer som erbjuder mat och dryck i engångsförpackningar att även erbjuda återanvändbara förpackningar trädde i kraft den 1 januari i år. Utskottet anser därför att frågan om att utvärdera vilken effekt regleringen har fått är för tidigt väckt. Detta i kombination med att Naturvårdsverket enligt förordningen ansvarar för att utforma de föreskrifter som behövs för tillämpningen av regelverket gör att utskottet föreslår att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Plastfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 24. Läs betänkandet

Internationellt arbete

Utskottet vill inledningsvis rent generellt framhålla att det krävs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med de problem som orsakas av förbrukning och spridning av plaster. Utskottet delar regeringens uppfattning att plastföroreningar är en gränsöverskridande utmaning som kräver globala lösningar. Enligt utskottet är det därför mycket välkommet att det pågår förhandlingar inom FN om ett globalt avtal mot plastföroreningar som ska omfatta plastens hela livscykel. Utskottet har stora förhoppningar på dessa förhandlingar men vill inte föregripa utfallet av det arbetet. Därmed föreslår utskottet att motion 2023/24:438 (V) yrkandena 8 och 9 lämnas utan åtgärd.

Innehållet i plaster och plastförpackningar

Som framgår av redovisningen ovan pågår det ett flertal arbeten, såväl inom EU som på nationell och global nivå, för att skapa förutsättningar för en minskad miljöpåverkan från plast. Här vill utskottet peka på bl.a. den svenska handlingsplanen för plast, EU:s plaststrategi och Naturvårdsverkets skrivelse Rätt plast på rätt plats. Vidare ser utskottet mycket positivt på att kommissionens förslag till ny förpackningsförordning innehåller krav på kvotplikt för återvunnen råvara i flera plastförpackningar liksom krav på märkning och utfasning av farliga ämnen i plastförpackningar. Vidare delar utskottet regeringens bedömning av standardiseringens roll i den gröna omställningen och att det, utöver det standardiseringsarbete som redan bedrivs, kan komma att uppstå ytterligare behov på detta område. Utskottet följer det pågående arbetet med stort intresse. Det pågående arbetet medför att utskottet föreslår att motionerna 2023/24:438 (V) yrkande 7, 2023/24:1205 (S) yrkande 2 och 2023/24:1520 (MP) yrkandena 3–6 och 8 lämnas utan åtgärd.

Vissa övriga frågor om plast

Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas uppfattning att fossilbaserad plastråvara i hög utsträckning behöver bytas ut mot biobaserad och återvunnen råvara. Det är därför välkommet att kommissionen har presenterat en policyram för biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast som syftar till att vägleda det arbete som behöver göras för att öka såväl efterfrågan som tillgången på dessa nya plastmaterial. Frågan om biobaserad plast berörs även i Naturvårdsverkets skrivelse Rätt plast på rätt plats som nyligen lämnats till regeringen. I skrivelsen pekar Naturvårdsverket också på att den nationella lagstiftningen om kravet på att erbjuda återanvändbara muggar och matlådor av plast kan komma att behöva kompletteras med pant eller något annat ekonomiskt incitament att återlämna dessa plastprodukter samt styrmedel för att begränsa användningen av engångsprodukter. Med hänvisning till det som nu beskrivits föreslår utskottet att motion 2023/24:1520 (MP) yrkandena 1 och 7 lämnas utan närmare åtgärd.

Som redovisats ovan är det förbjudet att släppa ut ett flertal slags engångsplastprodukter på den svenska marknaden. Utskottet avser inte att ta initiativ till ytterligare reglering i frågan och föreslår därför att motion 2023/24:1520 (MP) yrkande 2 lämnas utan åtgärd.

Reglerna i förordningen om engångsprodukter som innebär en skyldighet för aktörer som erbjuder mat och dryck i engångsförpackningar att även erbjuda återanvändbara förpackningar trädde i kraft den 1 januari i år. Utskottet anser därför att frågan om att utvärdera vilken effekt regleringen har fått är för tidigt väckt. Detta i kombination med att Naturvårdsverket enligt förordningen ansvarar för att utforma de föreskrifter som behövs för tillämpningen av regelverket gör att utskottet föreslår att motion 2023/24:2485 (C) yrkande 15 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Plastfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Åtgärder för att förebygga och minska mängden avfall

I likhet med vad som anförs i motion 2023/24:2629 (S) yrkande 42 välkomnar utskottet att målet med den föreslagna nya förordningen om förpackningar och förpackningsavfall bl.a. är att minska mängden förpackningar. Utskottet konstaterar att förslaget till förordning för närvarande förhandlas. För att inte föregripa resultatet av detta arbete föreslår utskottet att yrkandet avslås.

När det gäller frågan om insatser för att minimera mängden byggmaterial som blir avfall kan utskottet konstatera dels att behovet av styrmedel för att skapa en bättre resursanvändning av byggmaterial har utretts, dels att det har införts utsorteringskrav för bygg- och rivningsavfall för att åstadkomma fler cirkulära flöden av byggmaterial. Vidare har Boverket ett pågående regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Med hänvisning till dessa genomförda och pågående insatser på området föreslår utskottet att motion 2023/24:901 (MP) yrkande 14 lämnas utan åtgärd.

Avfall som resurs

I samband med att utskottet behandlade snarlika motioner under förra riksmötet utvecklade utskottet sin syn på frågan (bet. 2022/23:MJU10). Utskottets inställning har inte förändrats och utskottet föreslår därför att motionerna 2023/24:901 (MP) yrkande 12, 2023/24:2485 (C) yrkande 16 och 2023/24:2629 (S) yrkande 41 för närvarande lämnas utan åtgärd.

Kommunalt avfall och verksamhetsavfall

När det gäller förpackningsavfall kan utskottet konstatera att kommunerna sedan den 1 januari 2024 har övertagit det operationella ansvaret för att samla in hushållens förpackningsavfall från producenterna. Det ekonomiska ansvaret vilar dock fortfarande på producenterna som är skyldiga att ersätta kommunerna för insamlingen. Utskottet noterar också att förpackningsförordningen bl.a. innebär att verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall genom att kostnadsfritt lämna det till mottagningsanordningar som den största producentansvarsorganisationen är skyldig att inrätta. När det gäller kommunalt avfall och verksamhetsavfall i övrigt är det kommunen eller producenterna som, i enligt med den ansvarsfördelning som följer av miljöbalken och de olika producentansvarsförordningarna, har det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för insamlingen. I den mån det som efterfrågas i motionerna inte redan kan anses tillgodosett avser utskottet för närvarande inte att ta initiativ till några regelförändringar på området. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2023/24:2485 (C) yrkande 12 och 2023/24:2629 (S) yrkande 46 avslås.

Handel med avfall

Utskottet konstaterar att avfall kan ha ett positivt ekonomiskt värde och att sekundära råvaror som finns i avfall i många fall kan ersätta jungfruliga råvaror. Samtidigt måste handeln med avfall vara omsorgsfullt reglerad så att avfallet inte riskerar att skada människors hälsa eller miljö, vare sig inom EU eller utanför unionens gränser. Som redovisas ovan pågår det en process för att ändra EU:s avfallstransportförordning och detta arbete är nu inne i sitt slutskede. Mot denna bakgrund avser utskottet i nuläget inte att ta några initiativ till ytterligare översyn av förordningen i den riktning som efterfrågas i motion 2023/24:373 (SD) yrkande 11. Därmed föreslår utskottet att yrkandet avslås.

Avfall som innehåller PFAS

Klassificering utgör grunden för att avfall tas om hand på ett adekvat sätt med hänsyn till dess karaktär och inneboende risker. Utskottet kan konstatera att det följer av avfallsförordningen att avfall som innehåller PFAS under vissa förutsättningar ska klassas som farligt. Vidare följer det av POP-förordningen att avfall som innehåller PFOS, PFOA och PFHxS över vissa gränsvärden ska hanteras i enligt med förordningens krav på destruktion och irreversibel omvandling. Utskottet är inte berett att föreslå de förändringar av regelverket för klassning av avfall som efterfrågas i motion 2023/24:991 (V) yrkande 16. Utskottet föreslår därmed att yrkandet lämnas utan åtgärd.

Brottslighet inom avfallsområdet

Under våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om brottslighet inom avfallsområdet och utskottet uttalade då oro för det växande problemet med illegal avfallshantering (bet. 2022/23:MJU10). I likhet med förra året välkomnar utskottet det breda arbete som pågår för att motverka och komma till rätta med denna form av brottslighet. För att inte föregripa utfallet av dessa insatser föreslår utskottet att motion 2023/24:2669 (MP) yrkande 110 lämnas utan åtgärd.

Mottagning av avfall i fritidsbåtshamnar

Det som efterfrågas i motion 2023/24:626 (M) får enligt utskottet anses tillgodosett i och med de lag- och förordningsändringar som beskrivits ovan och som trädde i kraft den 1 maj 2023. Utskottet föreslår därför att yrkandet avslås.

Ur avsnittet "Avfall" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 16, 17, 18 och 19. Läs betänkandet

Nationell särreglering på kemikalieområdet

Som redovisats ovan följer det av FEUF att enskilda medlemsstater i princip inte får tillämpa vare sig strängare eller lindrigare krav än de som följer av EU:s harmoniserade kemikalielagstiftning. En medlemsstat som vill behålla eller införa regler som avviker från det harmoniserade regelverket kan dock anmäla detta till kommissionen, som därefter tar ställning till om medlemsstaten tillåts ha dessa avvikande regler. Utskottet konstaterar att det således redan finns vissa möjligheter att ha nationella bestämmelser som ställer strängare krav för att skydda miljön och människors hälsa. Utskottet avser inte att verka för någon förändring av FEUF:s bestämmelser som berör denna aspekt och föreslår därför att motion 2023/24:438 (V) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Sverige har under flera år varit pådrivande för en högre ambitionsnivå när det gäller den harmoniserade kemikalielagstiftningen, bl.a. i fråga om gruppvis reglering av kemikalier. Utskottet kan konstatera att det pågår en översyn av Reachförordningen för att se till att bestämmelserna i förordningen är i linje med kemikaliestrategins målsättningar. Vidare välkomnar utskottet kommissionens förslag till lagstiftningspaketet Ett ämne, en bedömning. Det är positivt att kommissionen föreslår att gemensamma underlag ska kunna användas för att harmonisera riskbedömningar för kemiska ämnen genom att samordna bedömningar av ämnen och grupper av ämnen i den utsträckning det är möjligt. Den nuvarande kommissionen bedöms visserligen inte hinna presentera något förslag till revidering av Reachförordningen under den nuvarande mandatperioden, men utskottets förhoppning är att nästa kommission prioriterar en fortsättning av detta arbete för att så snart som möjligt kunna presentera ett lagstiftningsförslag. Detsamma gäller arbetet med det nämnda lagstiftningspaketet. Mot denna bakgrund ger motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 2, 2023/24:991 (V) yrkandena 2 och 4 och 2023/24:2629 (S) yrkande 35 för närvarande inte anledning till någon åtgärd. Utskottet föreslår därmed att yrkandena avslås.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Regleringen av farliga ämnen har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen, och det finns sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet ser därför positivt på att regeringen poängterar detta i budgetpropositionen för 2024 och att regeringen framhåller att den kommer att arbeta för att realisera innehållet i EU:s kemikaliestrategi. Utskottet instämmer också i regeringens uttalanden om att arbetet med globala kemikaliefrågor är viktigt och noterar att Kemikalieinspektionen enligt regleringsbrevet för 2024 ska redovisa för regeringen hur myndigheten har bidragit till arbetet med internationella överenskommelser på kemikalieområdet.

När det gäller de farliga ämnen som särskilt lyfts fram i motionerna kan utskottet, med hänvisning till det som redovisats ovan, konstatera att flera av dessa ämnen redan omfattas av förbud eller vissa begränsningar för användningen (ftalater, bisfenol A i nappflaskor och termopapper, vissa bromerade flamskyddsmedel och vissa siloxaner) eller att de är införda på den s.k. kandidatförteckningen (bisfenol A, bisfenol B och bisfenol S, vissa bromerade flamskyddsmedel och melamin). Vidare noterar utskottet dels att triklosan efter ansökan inte har godkänts som verksamt ämne enligt biocidförordningen, dels att det inte har gjorts någon ansökan om att få triklokarban godkänt enligt samma lagstiftning och att frågan om godkännande därmed inte ens har aktualiserats. Det kan i detta sammanhang även noteras att det pågår utvärdering av ett antal ämnen som misstänks ha problematiska miljö- och hälsoegenskaper, bl.a. triklosan och triklokarban, och som därför skulle kunna vara aktuella att hantera genom reglering i Reachförordningen. När det gäller silverföreningar och frågan om de ska godkännas och få användas som biocid även i framtiden kan utskottet konstatera att det även i denna fråga pågår utvärderingar av ett antal sådana föreningar.

Med hänvisning till det arbete som pågår och vad utskottet i övrigt anfört ovan föreslås att motionerna 2023/24:376 (SD) yrkande 6, 2023/24:897 (MP) yrkande 1 och 2023/24:991 yrkandena 8, 17–22 och 25–27 lämnas utan åtgärd.

I en av motionerna efterfrågas styrmedel och stödsystem för att skadliga kemikalier i byggmaterial ska kunna fasas ut. Utskottet kan här konstatera att Boverket för närvarande har ett uppdrag som bl.a. innebär att myndigheten ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning, vilket innefattar giftfria materialkretslopp. Inom ramen för detta uppdrag ska myndigheten beakta nordiska erfarenheter av åtgärder och styrmedel som bidrar till ett mer resurseffektivt byggande. Utskottet vill också framhålla att regeringen har tillsatt en kommitté som ska utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet vill inte föregripa resultatet av dessa utredningar och föreslår därför att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 34 lämnas utan åtgärd.

PFAS och hormonstörande ämnen

Under det förra riksmötet behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om förbud och begränsningar av PFAS och hormonstörande ämnen (bet. 2022/23:MJU6). De uttalanden som utskottet då gjorde, och som redovisats ovan, är fortfarande lika aktuella. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet därför att motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 5, 2023/24:991 yrkandena 9 och 10 (V), 2023/24:1996 (S) yrkande 1 och 2023/24:2629 (S) yrkande 34 avslås.

Enligt den svenska handlingsplanen för cirkulär ekonomi kan miljömålssystemet komma att kompletteras med etappmål eller andra mål för de strömmar som bedöms som prioriterade, bl.a. livsmedel. Mot denna bakgrund ger det som anförts i motion 2023/24:991 (V) yrkande 12 inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida. Därmed avstyrks yrkandet.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 26, 28, 29, 30 och 31. Läs betänkandet

Nationell särreglering på kemikalieområdet

Som redovisats ovan följer det av FEUF att enskilda medlemsstater i princip inte får tillämpa vare sig strängare eller lindrigare krav än de som följer av EU:s harmoniserade kemikalielagstiftning. En medlemsstat som vill behålla eller införa regler som avviker från det harmoniserade regelverket kan dock anmäla detta till kommissionen, som därefter tar ställning till om medlemsstaten tillåts ha dessa avvikande regler. Utskottet konstaterar att det således redan finns vissa möjligheter att ha nationella bestämmelser som ställer strängare krav för att skydda miljön och människors hälsa. Utskottet avser inte att verka för någon förändring av FEUF:s bestämmelser som berör denna aspekt och föreslår därför att motion 2023/24:438 (V) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Sverige har under flera år varit pådrivande för en högre ambitionsnivå när det gäller den harmoniserade kemikalielagstiftningen, bl.a. i fråga om gruppvis reglering av kemikalier. Utskottet kan konstatera att det pågår en översyn av Reachförordningen för att se till att bestämmelserna i förordningen är i linje med kemikaliestrategins målsättningar. Vidare välkomnar utskottet kommissionens förslag till lagstiftningspaketet Ett ämne, en bedömning. Det är positivt att kommissionen föreslår att gemensamma underlag ska kunna användas för att harmonisera riskbedömningar för kemiska ämnen genom att samordna bedömningar av ämnen och grupper av ämnen i den utsträckning det är möjligt. Den nuvarande kommissionen bedöms visserligen inte hinna presentera något förslag till revidering av Reachförordningen under den nuvarande mandatperioden, men utskottets förhoppning är att nästa kommission prioriterar en fortsättning av detta arbete för att så snart som möjligt kunna presentera ett lagstiftningsförslag. Detsamma gäller arbetet med det nämnda lagstiftningspaketet. Mot denna bakgrund ger motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 2, 2023/24:991 (V) yrkandena 2 och 4 och 2023/24:2629 (S) yrkande 35 för närvarande inte anledning till någon åtgärd. Utskottet föreslår därmed att yrkandena avslås.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Regleringen av farliga ämnen har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen, och det finns sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet ser därför positivt på att regeringen poängterar detta i budgetpropositionen för 2024 och att regeringen framhåller att den kommer att arbeta för att realisera innehållet i EU:s kemikaliestrategi. Utskottet instämmer också i regeringens uttalanden om att arbetet med globala kemikaliefrågor är viktigt och noterar att Kemikalieinspektionen enligt regleringsbrevet för 2024 ska redovisa för regeringen hur myndigheten har bidragit till arbetet med internationella överenskommelser på kemikalieområdet.

När det gäller de farliga ämnen som särskilt lyfts fram i motionerna kan utskottet, med hänvisning till det som redovisats ovan, konstatera att flera av dessa ämnen redan omfattas av förbud eller vissa begränsningar för användningen (ftalater, bisfenol A i nappflaskor och termopapper, vissa bromerade flamskyddsmedel och vissa siloxaner) eller att de är införda på den s.k. kandidatförteckningen (bisfenol A, bisfenol B och bisfenol S, vissa bromerade flamskyddsmedel och melamin). Vidare noterar utskottet dels att triklosan efter ansökan inte har godkänts som verksamt ämne enligt biocidförordningen, dels att det inte har gjorts någon ansökan om att få triklokarban godkänt enligt samma lagstiftning och att frågan om godkännande därmed inte ens har aktualiserats. Det kan i detta sammanhang även noteras att det pågår utvärdering av ett antal ämnen som misstänks ha problematiska miljö- och hälsoegenskaper, bl.a. triklosan och triklokarban, och som därför skulle kunna vara aktuella att hantera genom reglering i Reachförordningen. När det gäller silverföreningar och frågan om de ska godkännas och få användas som biocid även i framtiden kan utskottet konstatera att det även i denna fråga pågår utvärderingar av ett antal sådana föreningar.

Med hänvisning till det arbete som pågår och vad utskottet i övrigt anfört ovan föreslås att motionerna 2023/24:376 (SD) yrkande 6, 2023/24:897 (MP) yrkande 1 och 2023/24:991 yrkandena 8, 17–22 och 25–27 lämnas utan åtgärd.

I en av motionerna efterfrågas styrmedel och stödsystem för att skadliga kemikalier i byggmaterial ska kunna fasas ut. Utskottet kan här konstatera att Boverket för närvarande har ett uppdrag som bl.a. innebär att myndigheten ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning, vilket innefattar giftfria materialkretslopp. Inom ramen för detta uppdrag ska myndigheten beakta nordiska erfarenheter av åtgärder och styrmedel som bidrar till ett mer resurseffektivt byggande. Utskottet vill också framhålla att regeringen har tillsatt en kommitté som ska utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet vill inte föregripa resultatet av dessa utredningar och föreslår därför att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 34 lämnas utan åtgärd.

PFAS och hormonstörande ämnen

Under det förra riksmötet behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om förbud och begränsningar av PFAS och hormonstörande ämnen (bet. 2022/23:MJU6). De uttalanden som utskottet då gjorde, och som redovisats ovan, är fortfarande lika aktuella. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet därför att motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 5, 2023/24:991 yrkandena 9 och 10 (V), 2023/24:1996 (S) yrkande 1 och 2023/24:2629 (S) yrkande 34 avslås.

Enligt den svenska handlingsplanen för cirkulär ekonomi kan miljömålssystemet komma att kompletteras med etappmål eller andra mål för de strömmar som bedöms som prioriterade, bl.a. livsmedel. Mot denna bakgrund ger det som anförts i motion 2023/24:991 (V) yrkande 12 inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida. Därmed avstyrks yrkandet.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 26, 27, 28, 30 och 31. Läs betänkandet

Nationell särreglering på kemikalieområdet

Som redovisats ovan följer det av FEUF att enskilda medlemsstater i princip inte får tillämpa vare sig strängare eller lindrigare krav än de som följer av EU:s harmoniserade kemikalielagstiftning. En medlemsstat som vill behålla eller införa regler som avviker från det harmoniserade regelverket kan dock anmäla detta till kommissionen, som därefter tar ställning till om medlemsstaten tillåts ha dessa avvikande regler. Utskottet konstaterar att det således redan finns vissa möjligheter att ha nationella bestämmelser som ställer strängare krav för att skydda miljön och människors hälsa. Utskottet avser inte att verka för någon förändring av FEUF:s bestämmelser som berör denna aspekt och föreslår därför att motion 2023/24:438 (V) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Sverige har under flera år varit pådrivande för en högre ambitionsnivå när det gäller den harmoniserade kemikalielagstiftningen, bl.a. i fråga om gruppvis reglering av kemikalier. Utskottet kan konstatera att det pågår en översyn av Reachförordningen för att se till att bestämmelserna i förordningen är i linje med kemikaliestrategins målsättningar. Vidare välkomnar utskottet kommissionens förslag till lagstiftningspaketet Ett ämne, en bedömning. Det är positivt att kommissionen föreslår att gemensamma underlag ska kunna användas för att harmonisera riskbedömningar för kemiska ämnen genom att samordna bedömningar av ämnen och grupper av ämnen i den utsträckning det är möjligt. Den nuvarande kommissionen bedöms visserligen inte hinna presentera något förslag till revidering av Reachförordningen under den nuvarande mandatperioden, men utskottets förhoppning är att nästa kommission prioriterar en fortsättning av detta arbete för att så snart som möjligt kunna presentera ett lagstiftningsförslag. Detsamma gäller arbetet med det nämnda lagstiftningspaketet. Mot denna bakgrund ger motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 2, 2023/24:991 (V) yrkandena 2 och 4 och 2023/24:2629 (S) yrkande 35 för närvarande inte anledning till någon åtgärd. Utskottet föreslår därmed att yrkandena avslås.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Regleringen av farliga ämnen har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen, och det finns sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet ser därför positivt på att regeringen poängterar detta i budgetpropositionen för 2024 och att regeringen framhåller att den kommer att arbeta för att realisera innehållet i EU:s kemikaliestrategi. Utskottet instämmer också i regeringens uttalanden om att arbetet med globala kemikaliefrågor är viktigt och noterar att Kemikalieinspektionen enligt regleringsbrevet för 2024 ska redovisa för regeringen hur myndigheten har bidragit till arbetet med internationella överenskommelser på kemikalieområdet.

När det gäller de farliga ämnen som särskilt lyfts fram i motionerna kan utskottet, med hänvisning till det som redovisats ovan, konstatera att flera av dessa ämnen redan omfattas av förbud eller vissa begränsningar för användningen (ftalater, bisfenol A i nappflaskor och termopapper, vissa bromerade flamskyddsmedel och vissa siloxaner) eller att de är införda på den s.k. kandidatförteckningen (bisfenol A, bisfenol B och bisfenol S, vissa bromerade flamskyddsmedel och melamin). Vidare noterar utskottet dels att triklosan efter ansökan inte har godkänts som verksamt ämne enligt biocidförordningen, dels att det inte har gjorts någon ansökan om att få triklokarban godkänt enligt samma lagstiftning och att frågan om godkännande därmed inte ens har aktualiserats. Det kan i detta sammanhang även noteras att det pågår utvärdering av ett antal ämnen som misstänks ha problematiska miljö- och hälsoegenskaper, bl.a. triklosan och triklokarban, och som därför skulle kunna vara aktuella att hantera genom reglering i Reachförordningen. När det gäller silverföreningar och frågan om de ska godkännas och få användas som biocid även i framtiden kan utskottet konstatera att det även i denna fråga pågår utvärderingar av ett antal sådana föreningar.

Med hänvisning till det arbete som pågår och vad utskottet i övrigt anfört ovan föreslås att motionerna 2023/24:376 (SD) yrkande 6, 2023/24:897 (MP) yrkande 1 och 2023/24:991 yrkandena 8, 17–22 och 25–27 lämnas utan åtgärd.

I en av motionerna efterfrågas styrmedel och stödsystem för att skadliga kemikalier i byggmaterial ska kunna fasas ut. Utskottet kan här konstatera att Boverket för närvarande har ett uppdrag som bl.a. innebär att myndigheten ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning, vilket innefattar giftfria materialkretslopp. Inom ramen för detta uppdrag ska myndigheten beakta nordiska erfarenheter av åtgärder och styrmedel som bidrar till ett mer resurseffektivt byggande. Utskottet vill också framhålla att regeringen har tillsatt en kommitté som ska utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet vill inte föregripa resultatet av dessa utredningar och föreslår därför att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 34 lämnas utan åtgärd.

PFAS och hormonstörande ämnen

Under det förra riksmötet behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om förbud och begränsningar av PFAS och hormonstörande ämnen (bet. 2022/23:MJU6). De uttalanden som utskottet då gjorde, och som redovisats ovan, är fortfarande lika aktuella. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet därför att motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 5, 2023/24:991 yrkandena 9 och 10 (V), 2023/24:1996 (S) yrkande 1 och 2023/24:2629 (S) yrkande 34 avslås.

Enligt den svenska handlingsplanen för cirkulär ekonomi kan miljömålssystemet komma att kompletteras med etappmål eller andra mål för de strömmar som bedöms som prioriterade, bl.a. livsmedel. Mot denna bakgrund ger det som anförts i motion 2023/24:991 (V) yrkande 12 inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida. Därmed avstyrks yrkandet.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 26, 27, 28, 29 och 31. Läs betänkandet

Nationell särreglering på kemikalieområdet

Som redovisats ovan följer det av FEUF att enskilda medlemsstater i princip inte får tillämpa vare sig strängare eller lindrigare krav än de som följer av EU:s harmoniserade kemikalielagstiftning. En medlemsstat som vill behålla eller införa regler som avviker från det harmoniserade regelverket kan dock anmäla detta till kommissionen, som därefter tar ställning till om medlemsstaten tillåts ha dessa avvikande regler. Utskottet konstaterar att det således redan finns vissa möjligheter att ha nationella bestämmelser som ställer strängare krav för att skydda miljön och människors hälsa. Utskottet avser inte att verka för någon förändring av FEUF:s bestämmelser som berör denna aspekt och föreslår därför att motion 2023/24:438 (V) yrkande 3 lämnas utan åtgärd.

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Sverige har under flera år varit pådrivande för en högre ambitionsnivå när det gäller den harmoniserade kemikalielagstiftningen, bl.a. i fråga om gruppvis reglering av kemikalier. Utskottet kan konstatera att det pågår en översyn av Reachförordningen för att se till att bestämmelserna i förordningen är i linje med kemikaliestrategins målsättningar. Vidare välkomnar utskottet kommissionens förslag till lagstiftningspaketet Ett ämne, en bedömning. Det är positivt att kommissionen föreslår att gemensamma underlag ska kunna användas för att harmonisera riskbedömningar för kemiska ämnen genom att samordna bedömningar av ämnen och grupper av ämnen i den utsträckning det är möjligt. Den nuvarande kommissionen bedöms visserligen inte hinna presentera något förslag till revidering av Reachförordningen under den nuvarande mandatperioden, men utskottets förhoppning är att nästa kommission prioriterar en fortsättning av detta arbete för att så snart som möjligt kunna presentera ett lagstiftningsförslag. Detsamma gäller arbetet med det nämnda lagstiftningspaketet. Mot denna bakgrund ger motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 2, 2023/24:991 (V) yrkandena 2 och 4 och 2023/24:2629 (S) yrkande 35 för närvarande inte anledning till någon åtgärd. Utskottet föreslår därmed att yrkandena avslås.

Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen

Regleringen av farliga ämnen har behandlats av utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen, och det finns sedan länge en bred samsyn i riksdagen om att utfasningen av farliga ämnen måste intensifieras. Utskottet ser därför positivt på att regeringen poängterar detta i budgetpropositionen för 2024 och att regeringen framhåller att den kommer att arbeta för att realisera innehållet i EU:s kemikaliestrategi. Utskottet instämmer också i regeringens uttalanden om att arbetet med globala kemikaliefrågor är viktigt och noterar att Kemikalieinspektionen enligt regleringsbrevet för 2024 ska redovisa för regeringen hur myndigheten har bidragit till arbetet med internationella överenskommelser på kemikalieområdet.

När det gäller de farliga ämnen som särskilt lyfts fram i motionerna kan utskottet, med hänvisning till det som redovisats ovan, konstatera att flera av dessa ämnen redan omfattas av förbud eller vissa begränsningar för användningen (ftalater, bisfenol A i nappflaskor och termopapper, vissa bromerade flamskyddsmedel och vissa siloxaner) eller att de är införda på den s.k. kandidatförteckningen (bisfenol A, bisfenol B och bisfenol S, vissa bromerade flamskyddsmedel och melamin). Vidare noterar utskottet dels att triklosan efter ansökan inte har godkänts som verksamt ämne enligt biocidförordningen, dels att det inte har gjorts någon ansökan om att få triklokarban godkänt enligt samma lagstiftning och att frågan om godkännande därmed inte ens har aktualiserats. Det kan i detta sammanhang även noteras att det pågår utvärdering av ett antal ämnen som misstänks ha problematiska miljö- och hälsoegenskaper, bl.a. triklosan och triklokarban, och som därför skulle kunna vara aktuella att hantera genom reglering i Reachförordningen. När det gäller silverföreningar och frågan om de ska godkännas och få användas som biocid även i framtiden kan utskottet konstatera att det även i denna fråga pågår utvärderingar av ett antal sådana föreningar.

Med hänvisning till det arbete som pågår och vad utskottet i övrigt anfört ovan föreslås att motionerna 2023/24:376 (SD) yrkande 6, 2023/24:897 (MP) yrkande 1 och 2023/24:991 yrkandena 8, 17–22 och 25–27 lämnas utan åtgärd.

I en av motionerna efterfrågas styrmedel och stödsystem för att skadliga kemikalier i byggmaterial ska kunna fasas ut. Utskottet kan här konstatera att Boverket för närvarande har ett uppdrag som bl.a. innebär att myndigheten ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning, vilket innefattar giftfria materialkretslopp. Inom ramen för detta uppdrag ska myndigheten beakta nordiska erfarenheter av åtgärder och styrmedel som bidrar till ett mer resurseffektivt byggande. Utskottet vill också framhålla att regeringen har tillsatt en kommitté som ska utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet vill inte föregripa resultatet av dessa utredningar och föreslår därför att motion 2023/24:996 (MP) yrkande 34 lämnas utan åtgärd.

PFAS och hormonstörande ämnen

Under det förra riksmötet behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om förbud och begränsningar av PFAS och hormonstörande ämnen (bet. 2022/23:MJU6). De uttalanden som utskottet då gjorde, och som redovisats ovan, är fortfarande lika aktuella. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet därför att motionerna 2023/24:897 (MP) yrkande 5, 2023/24:991 yrkandena 9 och 10 (V), 2023/24:1996 (S) yrkande 1 och 2023/24:2629 (S) yrkande 34 avslås.

Enligt den svenska handlingsplanen för cirkulär ekonomi kan miljömålssystemet komma att kompletteras med etappmål eller andra mål för de strömmar som bedöms som prioriterade, bl.a. livsmedel. Mot denna bakgrund ger det som anförts i motion 2023/24:991 (V) yrkande 12 inte anledning till någon åtgärd från utskottets sida. Därmed avstyrks yrkandet.

Ur avsnittet "Kemikaliefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 26, 27, 28, 29 och 30. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:MJU6 Kemikaliepolitik, 2022/23:MJU7 Vattenvård och 2022/23:MJU10 Cirkulär ekonomi samt utlåtande 2022/23:MJU4 EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena och det nämnda utlåtandet.

Reservationer

1.

Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi, punkt 2 (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:438 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 9, 10 och 13.

Ställningstagande

År 2022 presenterades för första gången en kartläggning av hur cirkulär Sveriges ekonomi är. Generellt brukar Sverige placera sig relativt högt i denna typ av rapporter som jämför hållbarhet mellan länder i form av index. I rapporten The Circularity Gap Report Sweden (2022) visar analyser av hur Sverige konsumerar material (alltifrån livsmedelsvaror och konsumtionsvanor till bostäder och mobilitet) att Sverige endast är cirkulärt till 3,4 procent. Det globala genomsnittet ligger på 8,6 procent. När det kommer till resursutvinning och resursanvändning visar det sig att Sverige hör till de länder som ligger lägst i undersökningen. Sverige har 0,13 procent av världens befolkning men använder 3 procent av världens resurser. Enligt en rapport från det tyska naturvårdsverket (2018) behöver materialfotavtrycket hållas inom gränsen 5–8 ton per person och år till 2050. Sverige förbrukar för närvarande ca 25 ton per person och år. För Sveriges del innebär det att vårt materialfotavtryck behöver minska med 70–80 procent till 2050 för att vi ska kunna hålla oss inom den planetära gränsen för hållbar resursanvändning. Sverige bör därför anta mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket i Sverige till 2050.

till år 2050 för att vi ska kunna hålla oss inom den planetära gränsen för hållbar resursanvändning. Sverige bör därför anta mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket i Sverige till år 2

2.

Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi, punkt 2 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 9, 10 och 13 samt

avslår motion

2023/24:438 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Naturresurserna är begränsade och vi är alla beroende av robusta ekosystem för vår ekonomiska utveckling och välfärd. Därför behövs en övergång till en cirkulär ekonomi och ett resurseffektivt samhälle. Den linjära ekonomin behöver även ställas om till en cirkulär ekonomi för att vi ska kunna minska utsläppen i den omfattning som Parisavtalet kräver.

Sverige har en strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi, där sex prioriterade strömmar pekas ut: plast, textilier, livsmedel, förnybara och biobaserade råvaror, bygg- och fastighetssektorn samt innovationskritiska metaller och mineral. Cirkulär ekonomi – Strategi för omställningen av Sverige och Cirkulär ekonomi – Handlingsplan för omställning av Sverige utgör plattformen för arbetet, och det är centralt att arbetet utifrån strategin och handlingsplanen tas vidare och växlas upp.

För att möjliggöra en övergång till en mer cirkulär ekonomi krävs bl.a. att delningsekonomi och klimatsmarta tjänster främjas. Vidare behöver arbetet för omställning och utfasning av resursintensiva produkter intensifieras.

3.

Hållbar design, produktion och konsumtion, punkt 3 (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:438 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 3–5 och

avslår motionerna

2023/24:1521 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16 och

2023/24:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

Vi lever i ett konsumtionssamhälle där det krävs hög konsumtion för att hålla liv i en hög ekonomisk tillväxt. Att produkter håller kortare tid ökar avfallsmängderna och motverkar effektivt utnyttjande av naturresurserna i enlighet med en cirkulär ekonomi. För att hålla nere koldioxidutsläppen måste vi förlänga användandet av produkter och öka återanvändning och materialåtervinning. Detta kräver politiska initiativ genom stärkt reglering. Initiativ från marknaden och konsumenter kan ta oss i rätt riktning men kommer att vara otillräckligt för att nå en hållbar cirkulär ekonomi i tid.

EU-kommissionen presenterade 2022 ett förslag till ekodesignförordning. Syftet med förordningen är att ge möjlighet att reglera produkters hållbarhet genom hela deras livscykel. Jag och mitt parti välkomnar initiativet, och unionen rör sig så sakteliga mot lagstiftning som ska sätta stopp för planerat åldrande och tvinga producenter att ta hänsyn till hållbarhet, reparerbarhet, återanvändbarhet samt uppgraderbarhet när produkter utformas. Men man behöver inte vänta in att EU ska ta beslut i frågan. Frankrike har visat vägen med att vara först i världen med lagstiftning mot s.k. planerat åldrande i produkter. Sedan januari 2021 måste även tillverkare av vissa elektroniska produkter som mobiltelefoner och laptoppar dessutom upplysa kunderna om möjligheterna att reparera produkterna. Mitt parti har länge arbetat för att få till åtgärder som förlänger livslängden för det som produceras, främst elektroniska produkter. Klimatkrisen kräver åtgärder här och nu och vi kan inte alltid invänta initiativ från EU. Regeringen bör därför återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder planerat åldrande i produkter. Vidare bör regeringen återkomma med förslag på reglerande krav på relevanta produkters reparationsmöjligheter, hållbarhet och återanvändbarhet.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet