Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Livsmedelsproduktion vid ett förändrat klimat

Utskottet välkomnar att regeringen vid upprepade tillfällen understrukit vikten av att jordbrukssektorn blir mer hållbar i alla avseenden och att åtgärder som vidtas för att stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringars effekter inte får försämra jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet. Robusta och lönsamma företag krävs för att primärproduktionen ska kunna hantera ett förändrat klimat.

Utskottet anser att denna målsättning är tydlig i klimathandlingsplanen såväl som i regeringens arbete med att uppdatera livsmedelsstrategin. Utskottet noterar med tillfredsställelse att jordbrukets konkurrenskraft är prioriterat även i regeringens arbete med klimatanpassning. Utskottet vill därutöver påminna om att riksdagen berett frågor om krisberedskap och livsmedelsproduktion tidigare under riksmötet och att motionsförslagen då lämnades utan vidare åtgärd. Med hänvisning till den målsättning som redovisas i skrivelsen, och de skäl som utskottet tidigare anfört i frågan, avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1519 (MP) yrkande 64 och 2023/24:2856 (MP) yrkandena 33 och 34.

Jordbrukets vattenhantering och vattenförsörjning

Utskottet har i tidigare sammanhang påtalat den problematiska åtgärdsskuld som finns i arbetet med avvattning av jordbruksmarken. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att initiera en översyn av regelverket för vattenverksamhet och markavvattning inom de areella näringarna. Utöver markavvattning bedömer regeringen att det även finns ett ökat behov av bevattning i områden med risk för torka. Genom att magasinera vatten kan vattnet användas för bevattning under odlingssäsongen samtidigt som man undviker uttag från vattendrag under perioder med lågt vattenflöde. Utskottet påminner om att det inom ramen för Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken finns stöd att söka för anläggning av bevattningsdammar.

Utskottet ansluter sig till regeringens inriktning och bedömningar i frågan och ser därmed inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkandena 30–32 och 2023/24:2856 (MP) yrkandena 35–37. Motionsyrkandena avstyrks.

Säker vattenförsörjning inklusive dricksvattenförsörjning

I likhet med motionärerna fäster utskottet mycket stor vikt vid att grundläggande vattentjänster är säkrade även i tider av kris. Vattenförsörjning, inklusive vattenrening och dricksvattenberedning, är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Redan i dag påverkas dock vattenförsörjningen av klimatförändringarna, t.ex. i fråga om kvaliteten och kvantiteten på råvatten liksom produktion och distribution av dricksvatten. Det finns även risk för en ökad konkurrens om vattnet.

Utskottet välkomnar därför att regeringen prioriterar att stärka skyddet för vattenresursen, bl.a. inom ramen för EU:s nya dricksvattendirektiv. Utskottet kan konstatera att också försvarsutskottet instämmer i regeringens ansats att säkerställa en nödvändig försörjning av dricksvatten för svenskt vidkommande inför en fredstida kris såväl som under höjd beredskap och ytterst krig.

När det gäller förslagen om allmänhetens tillgång på dricksvatten påminner utskottet om att likalydande förslag behandlats av kammaren tidigare under riksmötet. Med hänvisning till bl.a. EU:s nya dricksvattendirektiv och pågående beredskapsarbete inom livsmedelskedjan avstyrktes förslagen. Kammaren biföll utskottets förslag. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan avstyrker motionerna 2023/24:2856 (MP) yrkandena 25–28 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 3 även inom ramen för detta ärende.

Ur avsnittet "Livsmedelsförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 20, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 21, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 23 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22 och 24. Läs betänkandet

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimatanpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimatanpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimatanpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydliggörande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimatanpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även regeringens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civilutskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimatarbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22 och 23. Läs betänkandet

Utskottet stöder regeringens målsättning att Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta vara på möjligheterna med ett förändrat klimat. Utifrån denna målsättning anser utskottet att regeringen i skrivelsen på ett mycket förtjänstfullt sätt redogör för hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. Därigenom skapas förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning. Utskottet ser fram emot att följa det mycket intensiva åtgärdsarbete som regeringen nu kommer att påbörja.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Strategins framtagande, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 7 och

avslår motionerna

2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1,

2023/24:1356 av Lars Isacsson (S) yrkande 2,

2023/24:1719 av Johan Büser (S) och

2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Sommaren 2023 påminde oss om klimatets allt mer tydliga påverkan på vår vardag; värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser visar behovet av att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas påfrestningar. Vi har sett hur vädret kan ställa till det: översvämningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas även de bli vanligare till följd av fler kraftiga skyfall.

Sverige har hittills haft förtvivlat svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Läget förvärras av att regeringens budget inneburit en neddragning av MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige och kommer att bli dyrt för de svenska hushållen framöver. Vi behöver investera i kommunernas arbete för att skydda oss bättre. Genom att förstärka avloppssystem, förebygga översvämningar och hantera regnvatten på smartare sätt kan vi minska riskerna vid väderrelaterade händelser.

Regeringen bör uppdatera Sveriges klimatanpassningsstrategi enligt denna målsättning.

2.

Strategins framtagande, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 och

2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2023/24:1356 av Lars Isacsson (S) yrkande 2,

2023/24:1719 av Johan Büser (S) och

2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 7.

Ställningstagande

En långsiktig planering är en av nycklarna till ett brett klimatanpassningsarbete i Sverige, och mitt parti vill därför att regeringen inrättar en bred parlamentarisk grupp som långsiktigt kan leda arbetet med klimatanpassning och skapa stabilitet för Sveriges klimatanpassningsarbete. För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Arbetet ska inte fördröjas på grund av en otydlig ansvarsfördelning.

3.

En reviderad strategi för klimatanpassning, punkt 2 (V, MP)

av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Precis som med den klimatpolitiska handlingsplanen lägger regeringen fram Sveriges reviderade nationella strategi för klimatanpassning både kraftigt försenad och i form av en skrivelse i stället för proposition. Den tidigare regeringen utformade både den klimatpolitiska handlingsplanen och den nationella strategin för klimatanpassning som propositioner. En skrivelse innehåller, till skillnad från en proposition, inga förslag för riksdagen att ta beslut om. I ett läge där alla experter pekar på behovet av kraftsamling och handlingskraft, i ett läge där stora delar av Sverige under det senaste året lidit svårt av klimatrelaterade extremväder som skyfall och översvämningar, lägger regeringen en pappersprodukt på riksdagens bord, tom på konkreta politiska förslag.

Nationella expertrådet för klimatanpassning skriver i sin rapport från 2022 att en intensifiering av insatser för att öka takten i vidtagandet av klimatanpassningsåtgärder är nödvändig. Rådet understryker att den reviderade anpassningsstrategin, den som regeringen presenterat i form av en skrivelse, behöver anamma ”ett transformativt perspektiv som konkret stärker incitamenten för såväl det fortsatta förberedande anpassningsarbetet som för genomförandet av konkreta anpassningsåtgärder”. Vidare efterlyser rådet ”krafttag på bred front”. Det vore en underdrift att säga att regeringens skrivelse, som inte innehåller ett enda skarpt förslag för riksdagen att ta ställning till, inte svarar upp emot vad rådet efterlyser.

Med anledning av ovanstående resonemang anser vi att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en strategi i form av en proposition, med konkreta förslag till beslut, som levererar på rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning.

4.

En reviderad handlingsplan för klimatanpassning, punkt 3 (S, V)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Sofia Skönnbrink (S) och Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Skrivelsen" i betänkandet. Läs betänkandet