Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel

Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer ska minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in förnybara eller andra fossilfria drivmedel. När plikten infördes var syftet att reduktionsnivåerna skulle bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter på ett kostnadseffektivt sätt med förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra. Utskottet anser i likhet med regeringen att reduktionsnivåerna inte har utformats med tillräcklig hänsyn till bl.a. de samhällsekonomiska konsekvenserna. De höga drivmedelspriser som reduktionsplikten bidragit till har påverkat både hushållen och de svenska företagens konkurrenskraft negativt. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till 6 procent 2024–2026.

Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag att slopa reduktionsnivåerna för 2027–2030. De höga nivåer av inblandning av biodrivmedel som då blir aktuella skulle leda till orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv. Utskottet välkomnar att en förnyad analys ska göras i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel ska övervägas. Det är viktigt att konsekvenserna av ökade drivmedelspriser analyseras noggrant och att hänsyn tas till detta i den framtida utformningen av reduktionsplikten.

Utskottet noterar regeringens bedömning att de lägre drivmedelspriserna på kort sikt kan ge minskade incitament för hushåll och företag att övergå till elfordon. Enligt utskottets mening är en ökad elektrifiering av industrin och transportsystemet avgörande för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Det är därför positivt att regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslår flera åtgärder för att öka elektrifieringen.

Mot bakgrund av det anförda och av de skäl i övrigt som redovisas i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition och avstyrker motionerna 2023/24:2758 (V) yrkande 1, 2023/24:2760 (MP), 2023/24:2761 (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 (C) yrkande 1.

Utskottet övergår nu till att behandla motioner om förslag på tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till regeringens lagförslag.

Ur avsnittet "Reduktionsnivåer för bensin och diesel" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer ska minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in förnybara eller andra fossilfria drivmedel. När plikten infördes var syftet att reduktionsnivåerna skulle bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter på ett kostnadseffektivt sätt med förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra. Utskottet anser i likhet med regeringen att reduktionsnivåerna inte har utformats med tillräcklig hänsyn till bl.a. de samhällsekonomiska konsekvenserna. De höga drivmedelspriser som reduktionsplikten bidragit till har påverkat både hushållen och de svenska företagens konkurrenskraft negativt. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till 6 procent 2024–2026.

Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag att slopa reduktionsnivåerna för 2027–2030. De höga nivåer av inblandning av biodrivmedel som då blir aktuella skulle leda till orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv. Utskottet välkomnar att en förnyad analys ska göras i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel ska övervägas. Det är viktigt att konsekvenserna av ökade drivmedelspriser analyseras noggrant och att hänsyn tas till detta i den framtida utformningen av reduktionsplikten.

Utskottet noterar regeringens bedömning att de lägre drivmedelspriserna på kort sikt kan ge minskade incitament för hushåll och företag att övergå till elfordon. Enligt utskottets mening är en ökad elektrifiering av industrin och transportsystemet avgörande för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Det är därför positivt att regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslår flera åtgärder för att öka elektrifieringen.

Mot bakgrund av det anförda och av de skäl i övrigt som redovisas i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition och avstyrker motionerna 2023/24:2758 (V) yrkande 1, 2023/24:2760 (MP), 2023/24:2761 (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 (C) yrkande 1.

Utskottet övergår nu till att behandla motioner om förslag på tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till regeringens lagförslag.

Ur avsnittet "Reduktionsnivåer för bensin och diesel" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet har i tidigare avsnitt ställt sig bakom regeringens förslag att sänka reduktionsplikten för 2024–2026 och slopa reduktionsnivåerna för 2027–2030. Utskottet delar regeringens bedömning att tidigare underlag inte har tagit tillräcklig hänsyn till konsekvenserna av högre drivmedelspriser. En sänkning av reduktionsnivåerna underlättar för hushållen och för att bibehålla svenska företags konkurrenskraft. Enligt utskottet är detta en viktig åtgärd för att kunna hålla nere drivmedelspriserna. Utskottet ser fram emot den analys som regeringen avser att göra av styrmedel för 2027 och framåt i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel ska övervägas. I likhet med regeringen anser utskottet att för stor vikt har lagts vid att reduktionsplikten ska bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter.

Utskottet konstaterar att Sverige behöver ha en plikt för drivmedelsleverantörer och delar regeringens bedömning att det behöver analyseras hur plikten ska utformas för att ta större hänsyn till konsekvenserna av ökade drivmedelspriser samt relationen till andra samhälls- och klimatmål. Vidare noterar utskottet att regeringen även föreslår andra åtgärder för att sänka drivmedelspriserna, som en sänkning av skatt på bensin och diesel.

Utskottet noterar den ändring av gruppundantagsförordningen som innebär att förbudet mot att ge statsstöd till biodrivmedel som omfattas av reduktionsplikt har strukits. Utskottet vill framhålla att kommissionen om det redan finns fungerande styrmedel på området i efterhand kan underkänna stöd. Detta skulle kunna innebära en återbetalningsskyldighet för drivmedelsproducenter.

När det gäller reduktionspliktsavgiften noterar utskottet Riksrevisionens bedömning att denna i praktiken har blivit högre än vad som anges i förordningen och att detta har gjort att taket för hur mycket reduktionsplikten kan påverka drivmedelspriserna blivit högre än vad som var tänkt vid införandet. Utskottet konstaterar att regeringen ska överlämna en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten.

Enligt utskottets mening har reduktionspliktsavgiften en viktig roll att spela för att säkerställa att reduktionsplikten uppfylls. För att avgiften ska få avsedd effekt bör den varken vara för hög eller för låg. Utskottet har förtroende för att regeringen kan bedöma lämplig storlek på reduktionspliktsavgiften och om den behöver ändras.

När det gäller bränslekvalitetskrav noterar utskottet att Energimyndighetens förslag om en övergång till europadiesel utgick från då gällande reduktionsnivåer. Det var ett förslag som byggde på att möjliggöra en högre inblandningsgrad av biodrivmedel. Utskottet har i tidigare avsnitt ställt sig bakom regeringens förslag om att sänka reduktionsnivåerna. En övergång till europadiesel med anledning av en högre inblandningsgrad av biodrivmedel är därmed inte relevant för tillfället. Utskottet noterar dock regeringens bedömning att en övergång till europadiesel skulle kunna innebära ett större utbud av diesel som i sin tur skulle kunna minska problemet med ett begränsat utbud av vinterdiesel. Regeringen aviserar att den kommer att följa frågan om tillgången på vinterdiesel. Även utskottet avser att följa frågan noggrant.

När det gäller nya modeller för reduktionsplikten anser utskottet därmed att motionerna 2023/24:2761 (S) yrkandena 2–4 och 2023/24:2763 (C) yrkandena 2 och 5 kan lämnas utan åtgärd. Inte heller när det gäller reduktionspliktsavgiften och bränslekvalitetskrav finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2763 (C) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2761 (S) yrkande 5.

Slutligen när det gäller utveckling av reduktionsplikten anser utskottet mot bakgrund av det anförda att motionerna 2023/24:893 (MP) yrkande 4 och 2023/24:1519 (MP) yrkande 50 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nya modeller för och utveckling av reduktionsplikten" i betänkandet. Läs betänkandet

Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer ska minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in förnybara eller andra fossilfria drivmedel. När plikten infördes var syftet att reduktionsnivåerna skulle bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter på ett kostnadseffektivt sätt med förutsättningar för klimatpolitiska och budgetpolitiska mål att samverka med varandra. Utskottet anser i likhet med regeringen att reduktionsnivåerna inte har utformats med tillräcklig hänsyn till bl.a. de samhällsekonomiska konsekvenserna. De höga drivmedelspriser som reduktionsplikten bidragit till har påverkat både hushållen och de svenska företagens konkurrenskraft negativt. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till 6 procent 2024–2026.

Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag att slopa reduktionsnivåerna för 2027–2030. De höga nivåer av inblandning av biodrivmedel som då blir aktuella skulle leda till orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv. Utskottet välkomnar att en förnyad analys ska göras i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel ska övervägas. Det är viktigt att konsekvenserna av ökade drivmedelspriser analyseras noggrant och att hänsyn tas till detta i den framtida utformningen av reduktionsplikten.

Utskottet noterar regeringens bedömning att de lägre drivmedelspriserna på kort sikt kan ge minskade incitament för hushåll och företag att övergå till elfordon. Enligt utskottets mening är en ökad elektrifiering av industrin och transportsystemet avgörande för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Det är därför positivt att regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslår flera åtgärder för att öka elektrifieringen.

Mot bakgrund av det anförda och av de skäl i övrigt som redovisas i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition och avstyrker motionerna 2023/24:2758 (V) yrkande 1, 2023/24:2760 (MP), 2023/24:2761 (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 (C) yrkande 1.

Utskottet övergår nu till att behandla motioner om förslag på tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till regeringens lagförslag.

Ur avsnittet "Reduktionsnivåer för bensin och diesel" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 7. Läs betänkandet