Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv

Det har inte väckts några förslag som går emot regeringens lagförslag. Mot bakgrund av de skäl som anges i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken, lag om ändring i livsmedelslagen samt lag om ändring i plan- och bygglagen. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition punkterna 1–3.

Ur avsnittet "Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv" i betänkandet. Läs betänkandet

Bisfenol och riskbedömningar av fastighetsinstallationer

Utskottet vill inledningsvis poängtera att utifrån försiktighetsprincipen bör exponeringen av farliga ämnen begränsas så långt som möjligt. Samtidigt ska de åtgärder som vidtas vara proportionerliga och effektiva.

När det gäller bisfenol A är utskottet väl medvetet om de farhågor som finns. Även små doser av ämnet anses kunna skada känsliga grupper, och av denna anledning har ett antal åtgärder vidtagits på såväl nationell nivå som EU-nivå för att begränsa förekomsten av bisfenoler. Utskottet vill särskilt framhålla att det i Sverige sedan flera år tillbaka är förbjudet att vid renovering av tappvattenrör använda tvåkomponentsepoxi som innehåller bisfenol A.

Utskottet noterar att den riskbedömning av fastighetsinstallationer som föreskrivs i direktivet är inriktat på bly och legionella. Regeringen bedömer att det därför inte är motiverat att i nuläget också inbegripa övervakning av bisfenol inom ramen för denna riskbedömning. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av de skäl som regeringen anför i denna del.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2769 (V) yrkande 2 och 2023/24:2773 (MP) yrkande 4.

Nationell lista över hälsofarliga ämnen

Utöver de kvalitetskrav för dricksvatten i EU som gäller enligt det nya dricksvattendirektivet noterar utskottet att kommissionen tagit fram en s.k. bevakningslista. Listan syftar till att på ett dynamiskt och flexibelt sätt bemöta farhågor om vad för effekt nya föreningar, t.ex. hormonstörande ämnen och läkemedel, har på människors hälsa genom användningen av dricksvatten. Bevakningslistan syftar även till att hantera nya föreningar i försörjningskedjan.

I stället för att varje medlemsland var för sig arbetar med att bevaka ämnen som inger farhågor för människors hälsa ser utskottet ett värde i att sådana ämnen identifieras och hanteras på EU-gemensam nivå. Utskottet påminner om målet med det omarbetade dricksvattendirektivet som är att skydda människors hälsa genom att säkerställa att dricksvattnet är hälsosamt och rent inom hela unionen.

Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2769 (V) yrkande 1 och 2023/24:2773 (MP) yrkande 3.

Arbetet med miljöövervakning och vattenskyddsområden

När det gäller förändringar i dels miljöövervakningen, dels arbetet med vattenskyddsområden kan utskottet konstatera att regeringen valt att inte hantera sådana frågor inom ramen för det aktuella lagförslaget. Regeringen hänvisar till att behovet av såväl övervakning som vattenförvaltningens organisation i denna del nyligen har utretts och att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta om hand om de förslag och bedömningar som lämnats av respektive utredning. Dessutom arbetar ansvariga myndigheter med ett uppdrag att utreda en lämplig hantering och insamling av dricksvattenproducenternas råvattendata.

I likhet med regeringen anser utskottet att det vore olämpligt att föregripa de överväganden som behöver göras i frågan. Inte desto mindre förutsätter utskottet att regeringen vidtar de åtgärder som behövs och återkommer till riksdagen i det fall det krävs lagändringar för att säkerställa att den miljöövervakning som direktivet ställer krav på också genomförs.

Motion 2023/24:2773 (MP) yrkandena 2 och 5 lämnas utan vidare åtgärd med anledning av det som anförs ovan.

Statligt stöd för att rena dricksvatten från PFAS

Utskottet noterar att det fr.o.m. den 1 januari 2026 gäller nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten, bl.a. till följd av det nya dricksvattendirektivet. Detta ställer nya krav på reningsverken, men även på minskad spridning av PFAS i naturen. I detta sammanhang vill utskottet peka på betydelsen av ett uppströmsperspektiv i dricksvattenberedningen. Det finns ett stort värde i att risker i möjligaste mån hanteras redan där föroreningen av vattnet kan uppstå och inte först i samband med beredningen av dricksvatten i vattenverket. Den riskbaserade metoden som följer av det nya dricksvattendirektivet innebär en tyngdpunktsförskjutning i denna riktning som utskottet ser mycket positivt på.

Utskottet ser inget skäl att förorda det förslag som väckts i motion 2023/24:687 (MP) yrkande 9. Motionsförslaget avstyrks.

Ur avsnittet "Riskbedömning och riskhantering" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Bisfenol och riskbedömningar av fastighetsinstallationer

Utskottet vill inledningsvis poängtera att utifrån försiktighetsprincipen bör exponeringen av farliga ämnen begränsas så långt som möjligt. Samtidigt ska de åtgärder som vidtas vara proportionerliga och effektiva.

När det gäller bisfenol A är utskottet väl medvetet om de farhågor som finns. Även små doser av ämnet anses kunna skada känsliga grupper, och av denna anledning har ett antal åtgärder vidtagits på såväl nationell nivå som EU-nivå för att begränsa förekomsten av bisfenoler. Utskottet vill särskilt framhålla att det i Sverige sedan flera år tillbaka är förbjudet att vid renovering av tappvattenrör använda tvåkomponentsepoxi som innehåller bisfenol A.

Utskottet noterar att den riskbedömning av fastighetsinstallationer som föreskrivs i direktivet är inriktat på bly och legionella. Regeringen bedömer att det därför inte är motiverat att i nuläget också inbegripa övervakning av bisfenol inom ramen för denna riskbedömning. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av de skäl som regeringen anför i denna del.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2769 (V) yrkande 2 och 2023/24:2773 (MP) yrkande 4.

Nationell lista över hälsofarliga ämnen

Utöver de kvalitetskrav för dricksvatten i EU som gäller enligt det nya dricksvattendirektivet noterar utskottet att kommissionen tagit fram en s.k. bevakningslista. Listan syftar till att på ett dynamiskt och flexibelt sätt bemöta farhågor om vad för effekt nya föreningar, t.ex. hormonstörande ämnen och läkemedel, har på människors hälsa genom användningen av dricksvatten. Bevakningslistan syftar även till att hantera nya föreningar i försörjningskedjan.

I stället för att varje medlemsland var för sig arbetar med att bevaka ämnen som inger farhågor för människors hälsa ser utskottet ett värde i att sådana ämnen identifieras och hanteras på EU-gemensam nivå. Utskottet påminner om målet med det omarbetade dricksvattendirektivet som är att skydda människors hälsa genom att säkerställa att dricksvattnet är hälsosamt och rent inom hela unionen.

Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2769 (V) yrkande 1 och 2023/24:2773 (MP) yrkande 3.

Arbetet med miljöövervakning och vattenskyddsområden

När det gäller förändringar i dels miljöövervakningen, dels arbetet med vattenskyddsområden kan utskottet konstatera att regeringen valt att inte hantera sådana frågor inom ramen för det aktuella lagförslaget. Regeringen hänvisar till att behovet av såväl övervakning som vattenförvaltningens organisation i denna del nyligen har utretts och att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta om hand om de förslag och bedömningar som lämnats av respektive utredning. Dessutom arbetar ansvariga myndigheter med ett uppdrag att utreda en lämplig hantering och insamling av dricksvattenproducenternas råvattendata.

I likhet med regeringen anser utskottet att det vore olämpligt att föregripa de överväganden som behöver göras i frågan. Inte desto mindre förutsätter utskottet att regeringen vidtar de åtgärder som behövs och återkommer till riksdagen i det fall det krävs lagändringar för att säkerställa att den miljöövervakning som direktivet ställer krav på också genomförs.

Motion 2023/24:2773 (MP) yrkandena 2 och 5 lämnas utan vidare åtgärd med anledning av det som anförs ovan.

Statligt stöd för att rena dricksvatten från PFAS

Utskottet noterar att det fr.o.m. den 1 januari 2026 gäller nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten, bl.a. till följd av det nya dricksvattendirektivet. Detta ställer nya krav på reningsverken, men även på minskad spridning av PFAS i naturen. I detta sammanhang vill utskottet peka på betydelsen av ett uppströmsperspektiv i dricksvattenberedningen. Det finns ett stort värde i att risker i möjligaste mån hanteras redan där föroreningen av vattnet kan uppstå och inte först i samband med beredningen av dricksvatten i vattenverket. Den riskbaserade metoden som följer av det nya dricksvattendirektivet innebär en tyngdpunktsförskjutning i denna riktning som utskottet ser mycket positivt på.

Utskottet ser inget skäl att förorda det förslag som väckts i motion 2023/24:687 (MP) yrkande 9. Motionsförslaget avstyrks.

Ur avsnittet "Riskbedömning och riskhantering" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Vattenförvaltningens myndighetsstruktur

Utskottet konstaterar att den svenska myndighetsstrukturen för vattenförvaltningen stöptes om i och med genomförandet av ramdirektivet för vatten. Under de två decennier som gått sedan dess har vattenförvaltningen ställts inför ett antal nya utmaningar. De utmaningar som vattenförvaltningen står inför är komplexa och har många orsaker, inte minst bristande organisation och arbetsformer. Av denna anledning har vattenförvaltningsarbetet vid flera tillfällen under senare år varit föremål för utredningar med förslag om att strukturen på olika sätt ska förändras.

I detta betänkande behandlas ett lagförslag som med utgångspunkt i befintlig myndighetsstruktur säkerställer ett genomförande av våra EU-rättsliga åtaganden. Utskottet kan inte nog understryka vikten av att vattenförvaltningens organisation är effektiv, samordnad, förankrad och ändamålsenlig för att vi ska kunna leva upp till EU-rättens krav. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen initierat ett arbete med att ta fram förslag som säkerställer en god vattenförvaltning. Utskottet vill inte föregå det fortsatta beredningsarbetet utan avstyrker motion 2023/24:2774 (C) yrkandena 1–3.

Kommunala va-huvudmannens underhållsansvar

När det gäller ett förtydligande i lag om kommunernas underhållsansvar av va-infrastrukturen konstaterar utskottet att kommunen enligt 6 § vattentjänst-lagen har ansvaret för att en allmän va-anläggning fyller sin uppgift så länge behovet finns kvar. Förutom ansvaret att se till att det finns en fungerande va-anläggning, innebär bestämmelsen en löpande underhållsskyldighet. Utskottet konstaterar även att det nyligen införts en skyldighet för kommunerna att ta fram s.k. vattentjänstplaner med kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Utskottet noterar att civilutskottet i sitt yttrande påpekar dessa rättsliga förhållanden och utifrån detta inte ser skäl för ett tillkännagivande om förändringar i vattentjänstlagstiftningen.

Därutöver påminner utskottet om det utredningsarbete som pågår. Va-beredskapsutredningen har i uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Inom ramen för uppdraget ingår bl.a. att klarlägga behovet av förändringar av de olika aktörernas uppgifter och ansvarsfördelningen dem emellan samt vid behov lämna förslag på sådana förändringar för att säkerställa de grundläggande förutsättningarna för en kontinuerlig leverans av vattentjänster i hela landet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2773 (MP) yrkande 1 och 2023/24:1521 (MP) yrkandena 2 och 3.

Ur avsnittet "Vattenförvaltningens myndighetsstruktur och ansvarsfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet

Vattenförvaltningens myndighetsstruktur

Utskottet konstaterar att den svenska myndighetsstrukturen för vattenförvaltningen stöptes om i och med genomförandet av ramdirektivet för vatten. Under de två decennier som gått sedan dess har vattenförvaltningen ställts inför ett antal nya utmaningar. De utmaningar som vattenförvaltningen står inför är komplexa och har många orsaker, inte minst bristande organisation och arbetsformer. Av denna anledning har vattenförvaltningsarbetet vid flera tillfällen under senare år varit föremål för utredningar med förslag om att strukturen på olika sätt ska förändras.

I detta betänkande behandlas ett lagförslag som med utgångspunkt i befintlig myndighetsstruktur säkerställer ett genomförande av våra EU-rättsliga åtaganden. Utskottet kan inte nog understryka vikten av att vattenförvaltningens organisation är effektiv, samordnad, förankrad och ändamålsenlig för att vi ska kunna leva upp till EU-rättens krav. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen initierat ett arbete med att ta fram förslag som säkerställer en god vattenförvaltning. Utskottet vill inte föregå det fortsatta beredningsarbetet utan avstyrker motion 2023/24:2774 (C) yrkandena 1–3.

Kommunala va-huvudmannens underhållsansvar

När det gäller ett förtydligande i lag om kommunernas underhållsansvar av va-infrastrukturen konstaterar utskottet att kommunen enligt 6 § vattentjänst-lagen har ansvaret för att en allmän va-anläggning fyller sin uppgift så länge behovet finns kvar. Förutom ansvaret att se till att det finns en fungerande va-anläggning, innebär bestämmelsen en löpande underhållsskyldighet. Utskottet konstaterar även att det nyligen införts en skyldighet för kommunerna att ta fram s.k. vattentjänstplaner med kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Utskottet noterar att civilutskottet i sitt yttrande påpekar dessa rättsliga förhållanden och utifrån detta inte ser skäl för ett tillkännagivande om förändringar i vattentjänstlagstiftningen.

Därutöver påminner utskottet om det utredningsarbete som pågår. Va-beredskapsutredningen har i uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Inom ramen för uppdraget ingår bl.a. att klarlägga behovet av förändringar av de olika aktörernas uppgifter och ansvarsfördelningen dem emellan samt vid behov lämna förslag på sådana förändringar för att säkerställa de grundläggande förutsättningarna för en kontinuerlig leverans av vattentjänster i hela landet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2773 (MP) yrkande 1 och 2023/24:1521 (MP) yrkandena 2 och 3.

Ur avsnittet "Vattenförvaltningens myndighetsstruktur och ansvarsfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 7. Läs betänkandet

Krisberedskap och klimatförändringar

I likhet med motionärerna fäster utskottet en mycket stor vikt vid att arbetet med att stärka krisberedskapen när det gäller vattentjänster fortsätter, inte minst när det gäller dricksvatten. Utskottet har vid upprepade tillfällen uppmärksammat att en omfattande återuppbyggnad av det civila försvaret i enlighet med totalförsvarsbeslutet har påbörjats. Utskottet påminner återigen om det mycket aktiva arbete som härigenom pågår inom Regeringskansliet och kommittéväsendet. Utskottet noterar särskilt det arbete som pågår med att klarlägga behovet av åtgärder för att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat.

I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2629 (S) yrkande 28, 2023/24:2485 (C) yrkande 20, 2023/24:996 (MP) yrkande 102, 2023/24:903 (MP) yrkandena 20 och 21, 2023/24:2450 (MP) yrkande 16 samt 2023/24:1521 (MP) yrkande 1.

Tillgång till dricksvatten på offentliga platser och under värmeböljor

När det gäller motionsförslagen om att på olika sätt trygga tillgången till säkert dricksvatten på allmän plats påminner utskottet om att ansvaret för denna fråga i huvudsak ligger på kommunal nivå. Det är kommunerna, och inte riksdagen, som bäst bedömer och hanterar det eventuella behovet av inomhus- och utomhusutrustning för dricksvatten på offentliga platser. Utskottet noterar vidare att vissa gruppers bristande tillgång till dricksvatten i huvudsak beror på avsaknaden av ett stadigvarande boende. Den problematiken hanteras främst av socialtjänsten, och insatser ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt i socialtjänstlagen. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:903 (MP) yrkandena 22 och 23.

Reservationer

1.

Bisfenol och riskbedömningar av fastighetsinstallationer, punkt 2 (V, MP)

av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2769 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2 och

2023/24:2773 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.

Ställningstagande

Det nya dricksvattendirektivet innehåller bestämmelser om riskbedömning och efterföljande åtgärder vid fastighetsinstallationer. Det kan t.ex. handla om ledningar som installeras mellan dricksvattenkranar och distributionsnätet.

Naturskyddsföreningen har i sitt remissvar framfört att bisfenoler saknas på listan över vilka ämnen som särskilt ska beaktas vid denna riskbedömning. Det är vanligt i Sverige med s.k. relining där bisfenol A eller någon annan bisfenol har använts. Vi vill framhålla att bisfenol A är hormonstörande och kan påverka fortplantningen. Även små doser bedöms kunna skada foster och små barn.

Som också regeringen framför i propositionen är direktivet tydligt med att en allmän analys ska omfatta alla potentiella risker som är förknippade med fastighetsinstallationer, inte bara legionella och bly. Vi anser att riskerna med bisfenoler måste leda till en tydligare övervakning vid riskbedömning av fastigheter och byggnader på nationell nivå.

Av denna anledning är det rimligt att riskbedömningen av fastighetsinstallationer även inkluderar förekomst av bisfenoler i dricksvattnet, och att gränsvärdet för bisfenol A i kranvattnet sätts så att det speglar Efsas bedömning.

2.

Nationell lista över hälsofarliga ämnen, punkt 3 (V, MP)

av Emma Nohrén (MP) och Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2769 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 1 och

2023/24:2773 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverige har länge haft hög kvalitet på dricksvattnet. Men i dag innehåller många sjöar som är viktiga dricksvattentäkter både läkemedelsrester och PFAS. Det behövs tydliga föreskrifter om vad som ska ingå vid riskbedömning för att uppnå hälsosamt och rent vatten, särskilt när det gäller risker kopplade till kemiska parametrar som miljögifter och läkemedelsrester. Dricksvattendirektivets bilaga 1 b omfattar en lista på ämnen som ska övervakas. Listan innehåller dock bara en bråkdel av de hälsofarliga ämnen som förekommer i vattentäkterna och som därmed även kan förekomma i dricksvattnet.

Vi anser att det finns starka skäl att införa en nationell lista med kemiska parametrar som innehåller fler ämnen och lägre gränsvärden än i bilagan. Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket bör därför ges i uppdrag att i enlighet med artikel 5.3 ta fram och regelbundet uppdatera en kompletterande nationell lista med hälsofarliga ämnen och läkemedelsrester med gränsvärden i linje med Efsa rekommendationer och det senaste kunskapsläget.

3.

Arbetet med miljöövervakning och vattenskyddsområden, punkt 4 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2773 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Mitt parti anser att den vattenrelaterade miljöövervakningen måste utökas för att säkra kvalitet och kvantitet på dricksvattenförsörjningen och leva upp till direktivets krav på riskbedömning och riskhantering. Det behöver förtydligas att ett genomförande av det nya direktivet kräver kraftigt utökade resurser i detta avseende, i motsats till de kraftiga nedskärningar av miljöövervakningen som regeringen gjort.

Vidare anser jag att det behövs ett förtydligande när det gäller förhållandet mellan å ena sidan arbetet med vattenskyddsområden och å andra sidan riskbedömningar och riskhantering.

Ur avsnittet "Övriga åtgärder för att säkra tillgången till dricksvatten" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet