Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av reduktionsplikten för bensin och diesel och anser i likhet med regeringen att granskningen är ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet med att utveckla relevanta styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn. Utskottet instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin tidigare utformning inte var genomförbar. Vidare delar utskottet slutsatsen att fullständiga konsekvensanalyser har saknats för den tidigare utformningen av reduktionsnivåerna.

Regeringen framhåller i skrivelsen att den i oktober 2023 beslutade om en proposition om sänkning av reduktionsnivåerna för bensin och diesel som delvis motiverades med de slutsatser som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport. Utskottet delade regeringens bedömningar i propositionen och konstaterade bl.a. att tidigare reduktionsnivåer inte utformats med tillräcklig hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Utskottet noterar vidare att flera olika insatser i syfte att nå de nationella och globala klimatmålen pågår eller kommer att påbörjas. Inledningsvis välkomnar utskottet regeringens nyligen beslutade klimathandlingsplan som innehåller viktiga åtgärder för att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045. Regeringen har aviserat att en utredning om samhällsekonomiskt effektiva styrmedel inför perioden 2027–2030 ska tillsättas under 2024. Det är viktigt att styrmedel utformas för att nå Sveriges åtaganden i EU på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som de säkerställer att det inte blir orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv. Utskottet noterar att utredningen även ska innehålla en analys av för- och nackdelar med att fortsätta med den svenska miljöklassningen av drivmedel.

Utskottet konstaterar vidare att Bioekonomiutredningen har presenterat förslag till ett nytt styrmedel för en stärkt bioekonomi och en nationell bioekonomistrategi. En växande cirkulär bioekonomi är en grundläggande del i klimatomställningen och för den nationella självförsörjningsförmågan. Utskottet ser fram emot det fortsatta arbetet med utredningens olika förslag för en hållbar och växande bioekonomi.

Därutöver noterar utskottet att reduktionsplikten framöver kommer att kunna uppfyllas på andra sätt än genom inblandning av biodrivmedel. Utskottet välkomnar en utvecklad reduktionsplikt utan det ensidiga fokuset på högre inblandningsnivåer. Enligt utskottets mening är en ökad elektrifiering av industrin och transportsystemet avgörande för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. I och med den minskade inblandningen av fossilfria drivmedel ökar behovet av att elektrifiera Sveriges fordonsflotta. Det är därför positivt att regeringen föreslår flera åtgärder för att öka och effektivisera elektrifieringen.

Utskottet noterar slutligen att regeringen avser att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen, inklusive etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet välkomnar en sådan översyn så att de nationella etappmålen bättre stämmer överens med Sveriges åtaganden inom EU.

När det gäller konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer konstaterar utskottet mot bakgrund av det anförda att det pågår arbete med att analysera vägen framåt. Därmed lämnar utskottet motion 2023/24:2791 (S) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd. I detta arbete ingår även att analysera utformningen av reduktionsplikten och andra styrmedel. Utskottet ser ingen anledning att föregå denna analys och lämnar därför också motionerna 2023/24:2787 (C) yrkandena 1–6 och 2023/24:2790 (MP) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd. När det gäller åtgärder för att uppnå klimatmålen konstaterar utskottet att regeringen har presenterat en klimathandlingsplan med åtgärder för att nå de nationella och globala klimatmålen. Vidare avser regeringen att se över utformningen av de nationella etappmålen. Mot denna bakgrund lämnar utskottet även motion 2023/24:2791 (S) yrkande 3 utan åtgärd.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2791 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I ljuset av regeringens och Sverigedemokraternas förslag om att sänka nivåerna i reduktionsplikten för bensin och diesel vill vi uttrycka vår djupa oro över konsekvenserna av detta beslut. Det är avgörande att Sverige upprätthåller en stark och effektiv klimatpolitik som inte bara säkrar våra klimatmål utan också bevarar och främjar den svenska industrin, de gröna jobben, sysselsättningen och beredskapen genom styrmedel som uppmuntrar till produktion och användning av biodrivmedel.

Sverige har riksdagsbundna mål för att minska våra koldioxidutsläpp, och för att klara detta krävs en omställning till förnybara bränslen. Reduktionsplikten är en del av denna omställning, och regeringens expertmyndigheter Energimyndigheten och Naturvårdsverket är tydliga med att vi inte klarar målen utan reduktionsplikten. Reduktionsplikten behövs också för att skogsnäringen, som sysselsätter mer än 120 000 personer och som står för flera miljarder i exportintäkter, ska kunna växa och skapa fler jobb. Här har Sverige de bästa förutsättningarna eftersom biodrivmedel skapas genom råvaror från skogsrester, jordbruk och avfall. Att Sverige som land ökar den egna produktionen av biobränsle är också viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Genom att ha förnybart svenskt i tanken i stället för att vara beroende av fossila bränslen från skurkstater ökar vi vårt självbestämmande.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av reduktionsplikten för bensin och diesel och anser i likhet med regeringen att granskningen är ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet med att utveckla relevanta styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn. Utskottet instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin tidigare utformning inte var genomförbar. Vidare delar utskottet slutsatsen att fullständiga konsekvensanalyser har saknats för den tidigare utformningen av reduktionsnivåerna.

Regeringen framhåller i skrivelsen att den i oktober 2023 beslutade om en proposition om sänkning av reduktionsnivåerna för bensin och diesel som delvis motiverades med de slutsatser som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport. Utskottet delade regeringens bedömningar i propositionen och konstaterade bl.a. att tidigare reduktionsnivåer inte utformats med tillräcklig hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Utskottet noterar vidare att flera olika insatser i syfte att nå de nationella och globala klimatmålen pågår eller kommer att påbörjas. Inledningsvis välkomnar utskottet regeringens nyligen beslutade klimathandlingsplan som innehåller viktiga åtgärder för att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045. Regeringen har aviserat att en utredning om samhällsekonomiskt effektiva styrmedel inför perioden 2027–2030 ska tillsättas under 2024. Det är viktigt att styrmedel utformas för att nå Sveriges åtaganden i EU på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som de säkerställer att det inte blir orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv. Utskottet noterar att utredningen även ska innehålla en analys av för- och nackdelar med att fortsätta med den svenska miljöklassningen av drivmedel.

Utskottet konstaterar vidare att Bioekonomiutredningen har presenterat förslag till ett nytt styrmedel för en stärkt bioekonomi och en nationell bioekonomistrategi. En växande cirkulär bioekonomi är en grundläggande del i klimatomställningen och för den nationella självförsörjningsförmågan. Utskottet ser fram emot det fortsatta arbetet med utredningens olika förslag för en hållbar och växande bioekonomi.

Därutöver noterar utskottet att reduktionsplikten framöver kommer att kunna uppfyllas på andra sätt än genom inblandning av biodrivmedel. Utskottet välkomnar en utvecklad reduktionsplikt utan det ensidiga fokuset på högre inblandningsnivåer. Enligt utskottets mening är en ökad elektrifiering av industrin och transportsystemet avgörande för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. I och med den minskade inblandningen av fossilfria drivmedel ökar behovet av att elektrifiera Sveriges fordonsflotta. Det är därför positivt att regeringen föreslår flera åtgärder för att öka och effektivisera elektrifieringen.

Utskottet noterar slutligen att regeringen avser att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen, inklusive etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet välkomnar en sådan översyn så att de nationella etappmålen bättre stämmer överens med Sveriges åtaganden inom EU.

När det gäller konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer konstaterar utskottet mot bakgrund av det anförda att det pågår arbete med att analysera vägen framåt. Därmed lämnar utskottet motion 2023/24:2791 (S) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd. I detta arbete ingår även att analysera utformningen av reduktionsplikten och andra styrmedel. Utskottet ser ingen anledning att föregå denna analys och lämnar därför också motionerna 2023/24:2787 (C) yrkandena 1–6 och 2023/24:2790 (MP) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd. När det gäller åtgärder för att uppnå klimatmålen konstaterar utskottet att regeringen har presenterat en klimathandlingsplan med åtgärder för att nå de nationella och globala klimatmålen. Vidare avser regeringen att se över utformningen av de nationella etappmålen. Mot denna bakgrund lämnar utskottet även motion 2023/24:2791 (S) yrkande 3 utan åtgärd.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2791 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I ljuset av regeringens och Sverigedemokraternas förslag om att sänka nivåerna i reduktionsplikten för bensin och diesel vill vi uttrycka vår djupa oro över konsekvenserna av detta beslut. Det är avgörande att Sverige upprätthåller en stark och effektiv klimatpolitik som inte bara säkrar våra klimatmål utan också bevarar och främjar den svenska industrin, de gröna jobben, sysselsättningen och beredskapen genom styrmedel som uppmuntrar till produktion och användning av biodrivmedel.

Sverige har riksdagsbundna mål för att minska våra koldioxidutsläpp, och för att klara detta krävs en omställning till förnybara bränslen. Reduktionsplikten är en del av denna omställning, och regeringens expertmyndigheter Energimyndigheten och Naturvårdsverket är tydliga med att vi inte klarar målen utan reduktionsplikten. Reduktionsplikten behövs också för att skogsnäringen, som sysselsätter mer än 120 000 personer och som står för flera miljarder i exportintäkter, ska kunna växa och skapa fler jobb. Här har Sverige de bästa förutsättningarna eftersom biodrivmedel skapas genom råvaror från skogsrester, jordbruk och avfall. Att Sverige som land ökar den egna produktionen av biobränsle är också viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Genom att ha förnybart svenskt i tanken i stället för att vara beroende av fossila bränslen från skurkstater ökar vi vårt självbestämmande.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av reduktionsplikten för bensin och diesel och anser i likhet med regeringen att granskningen är ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet med att utveckla relevanta styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn. Utskottet instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin tidigare utformning inte var genomförbar. Vidare delar utskottet slutsatsen att fullständiga konsekvensanalyser har saknats för den tidigare utformningen av reduktionsnivåerna.

Regeringen framhåller i skrivelsen att den i oktober 2023 beslutade om en proposition om sänkning av reduktionsnivåerna för bensin och diesel som delvis motiverades med de slutsatser som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport. Utskottet delade regeringens bedömningar i propositionen och konstaterade bl.a. att tidigare reduktionsnivåer inte utformats med tillräcklig hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Utskottet noterar vidare att flera olika insatser i syfte att nå de nationella och globala klimatmålen pågår eller kommer att påbörjas. Inledningsvis välkomnar utskottet regeringens nyligen beslutade klimathandlingsplan som innehåller viktiga åtgärder för att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045. Regeringen har aviserat att en utredning om samhällsekonomiskt effektiva styrmedel inför perioden 2027–2030 ska tillsättas under 2024. Det är viktigt att styrmedel utformas för att nå Sveriges åtaganden i EU på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som de säkerställer att det inte blir orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv. Utskottet noterar att utredningen även ska innehålla en analys av för- och nackdelar med att fortsätta med den svenska miljöklassningen av drivmedel.

Utskottet konstaterar vidare att Bioekonomiutredningen har presenterat förslag till ett nytt styrmedel för en stärkt bioekonomi och en nationell bioekonomistrategi. En växande cirkulär bioekonomi är en grundläggande del i klimatomställningen och för den nationella självförsörjningsförmågan. Utskottet ser fram emot det fortsatta arbetet med utredningens olika förslag för en hållbar och växande bioekonomi.

Därutöver noterar utskottet att reduktionsplikten framöver kommer att kunna uppfyllas på andra sätt än genom inblandning av biodrivmedel. Utskottet välkomnar en utvecklad reduktionsplikt utan det ensidiga fokuset på högre inblandningsnivåer. Enligt utskottets mening är en ökad elektrifiering av industrin och transportsystemet avgörande för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. I och med den minskade inblandningen av fossilfria drivmedel ökar behovet av att elektrifiera Sveriges fordonsflotta. Det är därför positivt att regeringen föreslår flera åtgärder för att öka och effektivisera elektrifieringen.

Utskottet noterar slutligen att regeringen avser att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att se över utformningen av de nationella etappmålen, inklusive etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet välkomnar en sådan översyn så att de nationella etappmålen bättre stämmer överens med Sveriges åtaganden inom EU.

När det gäller konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer konstaterar utskottet mot bakgrund av det anförda att det pågår arbete med att analysera vägen framåt. Därmed lämnar utskottet motion 2023/24:2791 (S) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd. I detta arbete ingår även att analysera utformningen av reduktionsplikten och andra styrmedel. Utskottet ser ingen anledning att föregå denna analys och lämnar därför också motionerna 2023/24:2787 (C) yrkandena 1–6 och 2023/24:2790 (MP) yrkandena 1 och 2 utan åtgärd. När det gäller åtgärder för att uppnå klimatmålen konstaterar utskottet att regeringen har presenterat en klimathandlingsplan med åtgärder för att nå de nationella och globala klimatmålen. Vidare avser regeringen att se över utformningen av de nationella etappmålen. Mot denna bakgrund lämnar utskottet även motion 2023/24:2791 (S) yrkande 3 utan åtgärd.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Konsekvenser av sänkta reduktionsnivåer, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Sofia Skönnbrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2791 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I ljuset av regeringens och Sverigedemokraternas förslag om att sänka nivåerna i reduktionsplikten för bensin och diesel vill vi uttrycka vår djupa oro över konsekvenserna av detta beslut. Det är avgörande att Sverige upprätthåller en stark och effektiv klimatpolitik som inte bara säkrar våra klimatmål utan också bevarar och främjar den svenska industrin, de gröna jobben, sysselsättningen och beredskapen genom styrmedel som uppmuntrar till produktion och användning av biodrivmedel.

Sverige har riksdagsbundna mål för att minska våra koldioxidutsläpp, och för att klara detta krävs en omställning till förnybara bränslen. Reduktionsplikten är en del av denna omställning, och regeringens expertmyndigheter Energimyndigheten och Naturvårdsverket är tydliga med att vi inte klarar målen utan reduktionsplikten. Reduktionsplikten behövs också för att skogsnäringen, som sysselsätter mer än 120 000 personer och som står för flera miljarder i exportintäkter, ska kunna växa och skapa fler jobb. Här har Sverige de bästa förutsättningarna eftersom biodrivmedel skapas genom råvaror från skogsrester, jordbruk och avfall. Att Sverige som land ökar den egna produktionen av biobränsle är också viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Genom att ha förnybart svenskt i tanken i stället för att vara beroende av fossila bränslen från skurkstater ökar vi vårt självbestämmande.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet