Livsmedelspolitik

Primärproduktionens roll i ett stärkt totalförsvar

Utskottet vill inledningsvis framhålla den inriktning för totalförsvaret som riksdagen har beslutat om: En tryggad livsmedelsförsörjning tar sin utgångspunkt i en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion samtidigt som flödet av varor i livsmedelskedjan behöver kunna fortsätta utan avbrott. Livsmedelssektorns kritiska beroenden av insatsvaror och andra sektorers verksamheter och tjänster behöver också vara säkrade vid ansträngda förhållanden. Utskottet konstaterar att en omfattande återuppbyggnad av det civila försvaret i enlighet med totalförsvarsbeslutet har påbörjats. Utskottet noterar det mycket aktiva utredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet och kommittéväsendet, inte minst utredningen om en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen, som helt nyligen har redovisats.

Utskottet vill därutöver framhålla regeringens arbete med att uppdatera livsmedelsstrategin i ljuset av de nya utmaningar som livsmedelskedjan står inför. Utskottet ser mycket positivt på att vikten av livsmedelsberedskap och en robust och anpassningsbar livsmedelskedja i förhållande till omvärlden står i fokus för detta arbete.

I ljuset av det aktiva arbete som pågår bedömde utskottet under föregående riksmöte att det inte var motiverat för riksdagen att göra något tillkännagivande om primärproduktionens betydelse för totalförsvaret. Utskottet lyfte fram regeringens insatser för att stärka primärproduktionens krisberedskap, och förutsatte att regeringen fortsätter att vidta åtgärder för att utveckla livsmedelkedjans motståndskraft. Utskottets uppfattning i frågan har inte förändrats. Således avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2456 (C) yrkande 40, 2023/24:2457 (C) yrkande 41 och 2023/24:2628 (S) yrkandena 9 och 23.

Beredskapsarbetet på gårdsnivå

Det försämrade säkerhetspolitiska läget har aktualiserat behovet av att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige, och gårdarnas kapacitet att hantera kriser är en avgörande del av kedjan. Utöver vad utskottet anför ovan vill utskottet uppmärksamma att den ansvariga myndigheten under 2024 arbetar med att utveckla förslag till åtgärder när det gäller bl.a. rådgivning, investeringsstöd och kompetensutveckling för att stärka gårdarnas förmåga i det civila försvaret. Utskottet noterar även att utredningen om en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen innehåller förslag som har betydelse för beredskapsarbetet på gårdsnivå, t.ex. i fråga om lagring av insatsvaror.

Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därför motionerna 2023/24:66 (V) yrkande 1, 2023/24:375 (SD) yrkandena 5, 7 och 8 samt 2023/24:2479 (C) yrkande 1.

Samverkan med näringslivet

Näringslivets roll i livsmedelsförsörjningen är central, och utskottet ser därför positivt på att de ansvariga myndigheterna sedan några år tillbaka arbetar aktivt för att på olika sätt stärka dialogen med de företag vars verksamhet kan antas vara nationellt totalförsvarsviktig.

Utskottet ser också positivt på att utredningen om en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen nu lämnat sitt betänkande. Flera av utredningens bedömningar och förslag har bäring på hur det offentliga och näringslivet ska samverka för att stärka samhällets krisberedskap och det civila försvaret i enlighet med riksdagens mål för det civila försvaret. Utredningens förslag och bedömningar bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att vidta de åtgärder som krävs för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris, även när det gäller näringslivets medverkan. Utskottet ser därför inte skäl att föreslå ett tillkännagivande i frågan utan avstyrker motionerna 2023/24:2457 (C) yrkande 39 och 2023/24:2628 (S) yrkandena 10 och 12.

Ur avsnittet "Livsmedelkedjans beredskapsarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

En likvärdig livsmedelskontroll

Liksom tidigare år påminner utskottet om att det följer av EU-rätten att livsmedelskontrollen ska vara ändamålsenlig, effektiv och likvärdig. Att kontrollen uppfyller dessa krav är av avgörande betydelse för såväl livsmedelsproducenternas som konsumenternas förtroende för kontrollen, och i förlängningen för livsmedelskedjan som sådan. Det är därför beklagligt att livsmedelskontrollen på kommunal nivå fortfarande brister i likvärdighet.

Utskottet har noga följt arbetet under de senaste åren för att på olika sätt göra livsmedelskontrollen mer likvärdig. Utskottet konstaterar att det under 2024 införs en ny riskklassningsmodell som inkluderar fler parametrar än tidigare och som enligt Livsmedelsverket borde leda till större enhetlighet i hur kontrollen utförs. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av hur den nya modellen påverkat likvärdigheten i livsmedelskontrollen. I dagsläget ser utskottet därför inte skäl att förorda de förslag som förts fram i motionerna 2023/24:378 (SD) yrkande 15, 2023/24:2479 (C) yrkande 9 och 2023/24:2628 (S) yrkande 17. Motionsyrkandena avstyrks.

Ursprungsmärkning av animaliska produkter

Under föregående riksmöte behandlade utskottet förslag om att på olika sätt revidera reglerna för ursprungsmärkning av animaliska produkter. Då liksom nu vill utskottet understryka betydelsen av att informationen om livsmedel är begriplig och lättillgänglig så att konsumenten ges goda möjligheter att göra medvetna val. Utskottet noterar dels det EU-gemensamma regelverkets krav på ursprungsmärkning av vissa produkter, dels de frivilliga åtgärder som branschen själv har tagit initiativ till. I likhet med regeringen konstaterar utskottet att systemet med frivillig märkning om svenskt ursprung har varit framgångsrikt och att märkningen finns på en stor och kontinuerligt ökande mängd produkter.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte något skäl att förorda ett tillkännagivande om ändrade regler för ursprungsmärkning, utan avstyrker de förslag som förts fram i motionerna 2023/24:378 (SD) yrkande 8 och 2023/24:413 (SD) yrkande 1.

Ursprungsinformation på restaurang och i offentliga kök

Enligt utskottet bör konsumenter ha samma möjlighet att göra medvetna val oavsett om de köper sitt kött i butik eller äter på restaurang. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen delar denna bedömning och att regeringen därför avser att undersöka på vilka sätt konsumenternas möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang kan förbättras. Eftersom kommissionen beklagligen inte gått fram med ett förslag till revidering av det EU-gemensamma regelverket för livsmedelsinformation välkomnar utskottet att regeringen nu överväger hur man kan gå vidare med nationella bestämmelser. Utskottet vill inte föregå frågans fortsatta beredning. Således avstyrks motionerna 2023/24:215 (MP) yrkande 1, 2023/24:413 (SD) yrkande 8, 2023/24:1091 (SD) yrkande 3, 2023/24:1696 (S), 2023/24:2040 (S), 2023/24:2479 (C) yrkande 8 och 2023/24:2628 (S) yrkande 14.

Övriga frågor om märkning m.m.

Utskottet noterar att de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är ett samarbete mellan de nordiska länderna inom ramen för Nordiska ministerrådet som fastställer riktlinjer för kostsammansättning och rekommenderade intag av näringsämnen. Utskottet påminner om att näringsrekommendationerna inte är kostråd. Det är upp till varje land att utforma egna kostråd utifrån de förhållanden som råder i landet, vilket innebär att våra svenska förhållanden vid animalie-, mjölk- och växtproduktion kan tas med i bedömningen vid utformandet av nationella kostråd. Utifrån detta ser utskottet inget skäl att förorda det förslag till åtgärd som väckts i motion 2023/24:403 (SD) yrkande 61. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller märkning av eventuell förekomst av MRSA i fläskkött hänvisar utskottet till att det EU-gemensamma regelverket redan medger att företagen själva kan välja att märka ett färdigförpackat livsmedel med frivilliga uppgifter. Den frivilliga livsmedelsinformationen får inte vara oklar eller förvillande för konsumenten och ska i förekommande fall vara grundad på relevanta vetenskapliga uppgifter. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att enligt den samlade vetenskapliga bedömningen är risken för att MRSA sprids via livsmedel till människor mycket liten. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:907 (MP) yrkande 2 bör lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kontroll av och information om livsmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 7. Läs betänkandet

En likvärdig livsmedelskontroll

Liksom tidigare år påminner utskottet om att det följer av EU-rätten att livsmedelskontrollen ska vara ändamålsenlig, effektiv och likvärdig. Att kontrollen uppfyller dessa krav är av avgörande betydelse för såväl livsmedelsproducenternas som konsumenternas förtroende för kontrollen, och i förlängningen för livsmedelskedjan som sådan. Det är därför beklagligt att livsmedelskontrollen på kommunal nivå fortfarande brister i likvärdighet.

Utskottet har noga följt arbetet under de senaste åren för att på olika sätt göra livsmedelskontrollen mer likvärdig. Utskottet konstaterar att det under 2024 införs en ny riskklassningsmodell som inkluderar fler parametrar än tidigare och som enligt Livsmedelsverket borde leda till större enhetlighet i hur kontrollen utförs. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av hur den nya modellen påverkat likvärdigheten i livsmedelskontrollen. I dagsläget ser utskottet därför inte skäl att förorda de förslag som förts fram i motionerna 2023/24:378 (SD) yrkande 15, 2023/24:2479 (C) yrkande 9 och 2023/24:2628 (S) yrkande 17. Motionsyrkandena avstyrks.

Ursprungsmärkning av animaliska produkter

Under föregående riksmöte behandlade utskottet förslag om att på olika sätt revidera reglerna för ursprungsmärkning av animaliska produkter. Då liksom nu vill utskottet understryka betydelsen av att informationen om livsmedel är begriplig och lättillgänglig så att konsumenten ges goda möjligheter att göra medvetna val. Utskottet noterar dels det EU-gemensamma regelverkets krav på ursprungsmärkning av vissa produkter, dels de frivilliga åtgärder som branschen själv har tagit initiativ till. I likhet med regeringen konstaterar utskottet att systemet med frivillig märkning om svenskt ursprung har varit framgångsrikt och att märkningen finns på en stor och kontinuerligt ökande mängd produkter.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte något skäl att förorda ett tillkännagivande om ändrade regler för ursprungsmärkning, utan avstyrker de förslag som förts fram i motionerna 2023/24:378 (SD) yrkande 8 och 2023/24:413 (SD) yrkande 1.

Ursprungsinformation på restaurang och i offentliga kök

Enligt utskottet bör konsumenter ha samma möjlighet att göra medvetna val oavsett om de köper sitt kött i butik eller äter på restaurang. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen delar denna bedömning och att regeringen därför avser att undersöka på vilka sätt konsumenternas möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang kan förbättras. Eftersom kommissionen beklagligen inte gått fram med ett förslag till revidering av det EU-gemensamma regelverket för livsmedelsinformation välkomnar utskottet att regeringen nu överväger hur man kan gå vidare med nationella bestämmelser. Utskottet vill inte föregå frågans fortsatta beredning. Således avstyrks motionerna 2023/24:215 (MP) yrkande 1, 2023/24:413 (SD) yrkande 8, 2023/24:1091 (SD) yrkande 3, 2023/24:1696 (S), 2023/24:2040 (S), 2023/24:2479 (C) yrkande 8 och 2023/24:2628 (S) yrkande 14.

Övriga frågor om märkning m.m.

Utskottet noterar att de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är ett samarbete mellan de nordiska länderna inom ramen för Nordiska ministerrådet som fastställer riktlinjer för kostsammansättning och rekommenderade intag av näringsämnen. Utskottet påminner om att näringsrekommendationerna inte är kostråd. Det är upp till varje land att utforma egna kostråd utifrån de förhållanden som råder i landet, vilket innebär att våra svenska förhållanden vid animalie-, mjölk- och växtproduktion kan tas med i bedömningen vid utformandet av nationella kostråd. Utifrån detta ser utskottet inget skäl att förorda det förslag till åtgärd som väckts i motion 2023/24:403 (SD) yrkande 61. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller märkning av eventuell förekomst av MRSA i fläskkött hänvisar utskottet till att det EU-gemensamma regelverket redan medger att företagen själva kan välja att märka ett färdigförpackat livsmedel med frivilliga uppgifter. Den frivilliga livsmedelsinformationen får inte vara oklar eller förvillande för konsumenten och ska i förekommande fall vara grundad på relevanta vetenskapliga uppgifter. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att enligt den samlade vetenskapliga bedömningen är risken för att MRSA sprids via livsmedel till människor mycket liten. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2023/24:907 (MP) yrkande 2 bör lämnas utan vidare åtgärd. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kontroll av och information om livsmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6 och 7. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se be-tänkandena 2022/23:MJU18 Livsmedelspolitik och 2022/23:MJU6 Kemikaliepolitik. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Primärproduktionens roll i totalförsvaret, punkt 1 (S)

av Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 9 och 23 samt

avslår motionerna

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 40 och

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 41.

Ställningstagande

Det nuvarande geopolitiska klimatet, markerat av såväl den globala coronapandemin som Rysslands invasion av Ukraina, har skärpt behovet av en solid och pålitlig livsmedels- och dricksvattenberedskap inom landets gränser. Vi socialdemokrater prioriterar att Sverige ska ha den kapacitet och beredskap som krävs för att möta eventuella kriser på detta område. Vi är övertygade om att Sveriges beredskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjning är av yttersta vikt. Vi ser därför positivt på inrättandet av nationella beredskapslager, inte bara för livsmedel utan även för vattenreningsutrustning och andra grundläggande resurser.

Vidare vill vi understryka att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att man kan tillgodose behovet av rent vatten. Likaså är det av avgörande betydelse att livsmedelskedjan är robust även i kris och krig och att primärproduktionen har tillgång till svenskt biodrivmedel. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att tillgodose detta behov.

2.

Primärproduktionens roll i totalförsvaret, punkt 1 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 40 och

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 41 och

avslår motion

2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 9 och 23.

Ställningstagande

Den svenska primärproduktionen är central för vårt lands totalförsvar. Behovet av en god livsmedelsberedskap har aktualiserats i och med att krigsplaneringen har återupptagits. Primärproduktionens roll behöver vara en del av totalförsvarsplaneringen.

Förutsättningarna för och behoven inom primärproduktionen i ett stärkt civilt försvar är därför viktiga att börja utveckla. Att öka och bevara den odlingsbara marken är viktigt ur ett beredskapsperspektiv; likaså måste de svenska bönderna få bättre möjligheter att konkurrera med matproducenter i utlandet. Mitt parti ser också att det finns brister i reservkapacitet och i bl.a. logistik och transporter. Lagerhållning av inte minst nödvändiga livsmedel och strategiska insatsvaror i omsättningslager blir också viktigt när ordinarie försörjningssystem är sårbara.

Ibland är det också lagstiftningen som riskerar att skapa sårbarheter i händelse av höjd beredskap och störda handels- eller produktionsflöden. En kombination av regelverk för livsmedelshygien, brist på arbetskraft inom slakt och chark och brist på kylmöjligheter på gårdarna kan göra det svårt att möta den ökade efterfrågan med tomma hyllor i butikerna som följd, samtidigt som djur avlivas på gårdar utan att bönderna får betalt. I händelse av höjd beredskap och krig bedömer mitt parti att detta skulle bli mycket problematiskt. Centerpartiet vill därför anpassa regelverken för slakt och livsmedelshygien så att de är flexibla i syfte att möjliggöra gårdsförsäljning av kött vid behov under höjd beredskap.

En ytterligare aspekt av Sveriges försörjningsförmåga är att öka andelen svenskproducerad mat. Målsättningen ska vara att producera åtminstone 80 procent av den mat som konsumeras och som vi har goda förutsättningar att producera i Sverige. Dit hör exempelvis nötkött, lamm och mjölk. Sverige bör ta till vara den potentialen för att stärka den svenska försörjningsförmågan och motståndskraften i hela kedjan.

3.

Beredskapsarbetet på gårdsnivå, punkt 2 (SD)

av Martin Kinnunen (SD), Staffan Eklöf (SD), Mattias Eriksson Falk (SD) och Beatrice Timgren (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:375 av Beatrice Timgren m.fl. (SD) yrkandena 5, 7 och 8 samt

avslår motionerna

2023/24:66 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Genom att ha en väl genomtänkt strategi för att hantera foderkriser och säkerställa tillgången på kvalitetsfoder kan vi minska behovet av import från avlägsna länder, vilket i sin tur bidrar till att minska miljöbelastningen från transporterna. Därför anser vi att regeringen bör vidta åtgärder för att inrätta ett nationellt foderlager i syfte att säkerställa tillgången på foder vid kris. Lagret bör innefatta både inhemska och importerade foderråvaror av hög kvalitet och vara tillgängligt för djurägare vid behov. Kontinuerlig omsättning av fodret säkerställer hållbarheten och kvaliteten på lagret, bidrar till att minska svinnet och försäkrar att foderlagret hålls i god kondition samtidigt som det genererar omsättning i foderindustrin.

Regeringen bör även överväga att införa ekonomiska stödåtgärder, såsom subventioner, lånegarantier eller andra former av ekonomiskt stöd, för att underlätta för djurägare att köpa in foder vid kris.

Slutligen bör Sverige verka för att stärka det nordiska samarbetet inom foderproduktion och fodersäkerhet, eftersom länderna i vår närmiljö har liknande förutsättningar, kortare transportsträckor och en relativt likartad foderproduktion. Genom att samarbeta inom ramen för Nordiska rådet och andra relevanta forum kan länderna i regionen gemensamt utveckla strategier och åtgärder, inklusive utbyte av forskningsresultat, tekniköverföring och samordning av krisberedskapsplaner, för att säkerställa en hållbar och resilient foderförsörjning i hela Norden. Ett närmare samarbete mellan nordiska länder kommer att öka kapaciteten att hantera foderkriser och bidra till en mer hållbar och konkurrenskraftig hästnäring och hästsport i hela regionen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet