Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för den inriktning av såväl näringspolitiken som politiken för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande som regeringen deklarerar i budgetpropositionen utgiftsområde 24 Näringsliv. Utskottet delar regeringens bedömning att den ekonomiska utvecklingen är osäker och att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Hög inflation och stigande räntor utmanar stora delar av näringslivet samtidigt som konsumtion och investeringar minskar. Därtill skapar den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina och höga och volatila energipriser nya utmaningar. Samtidigt noterar utskottet att många arbetsgivare och sektorer fortfarande har svårt att finna rätt kompetens och att efterfrågan på arbetskraft är på en hög nivå, framför allt inom sektorer som driver på den digitala och gröna omställningen. För att näringslivet ska kunna möta dessa utmaningar krävs flexibilitet och utveckling för en stärkt tillväxtförmåga.

Det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft är avgörande för Sveriges välstånd och Sverige behöver agera beslutsamt på en rad områden för att stärka den långsiktiga konkurrenskraften. Det handlar bl.a. om goda ramvillkor, låg administrativ börda, låga kostnader och konkurrenskraftiga skatteregler. Det handlar även om att bygga ut elsystemet, få till snabba och förutsägbara tillståndsprocesser, rusta nästa generation för framtidens jobb och skapa bättre förutsättningar för matchning på arbetsmarknaden. Även naturtillgångar för produktion behöver tillvaratas bättre. Utskottet ser därför positivt på såväl alla de satsningar som regeringen gör i sitt budgetförslag som det strategiarbete som genomförs inom en rad olika områden.

Ett viktigt område som utskottet vill lyfta fram i detta sammanhang är politiken som syftar till att minska företagens administrativa kostnader. Utskottet kan konstatera att regeringen har tagit ett stort grepp för att förenkla för företag. Bland annat ska två nya råd inrättas, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, vars syfte är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader i flera olika avseenden.

Likt regeringen vill utskottet vidare framhålla industrins centrala roll för Sveriges ekonomi. Att skapa goda villkor och förutsättningar för att möta den pågående gröna och digitala strukturomvandlingen är viktigt för att stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till fler investeringar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att ta fram en industristrategi som ska sätta ramarna för hur Sverige kan fortsätta att vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. Utskottet kan samtidigt konstatera att regeringen avser att ta fram en särskild strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Satsningarna i norra Sverige är nyckelinvesteringar för industrins omställning med fokus på råmaterial och produkter som är tidigt i värdekedjan och därmed utgör insatsvaror som är avgörande för hela landets industriomställning och konkurrenskraft.

När det gäller området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande delar utskottet regeringens bedömning att betydelsen av internationell handel för ekonomin och samhället i stort blir allt större, särskilt i ljuset av den ryska invasionen av Ukraina. Det gäller även den geopolitiska utvecklingen i övrigt med bl.a. hårdnande konkurrens, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter. De senaste årens omvärldsutveckling har belyst vikten av att säkerställa tillgången till nödvändiga råvaror, mineral och insatsvaror för att minimera Sveriges och svenskt näringslivs sårbarhet.

Utskottet vill vidare framhålla att goda möjligheter till export för svenska företag är en förutsättning för ökad tillväxt. Därför är det välkommet att regeringen nu har beslutat om en ny exportstrategi för att det exportfrämjande arbetet ska förstärkas. Strategin utgör en central del av det samlade arbete som regeringen utför inom flera områden för att stärka Sveriges och svenskt näringslivs konkurrenskraft och kompetensförsörjning och möjlighet att fortsättningsvis attrahera investeringar och kompetens. Utskottet ser positivt på att regeringen nu avser att driva ett mer proaktivt handels- och investeringsfrämjande arbete och arbeta för att avsevärt öka privata investeringar och stärka näringslivets och handelns roll i genomförandet av Agenda 2030. De svenska företagen behöver bästa möjliga förutsättningar att kunna växa nationellt och konkurrera internationellt, inte minst för att ta vara på den affärspotential som bl.a. finns i den gröna och digitala omställningen och på stora tillväxtmarknader.

Sammantaget anser utskottet att regeringens överväganden och förslag till anslagsfördelning är välavvägda och kommer att bidra till att stärka det svenska näringslivet. Samtidigt som utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden och förslag inom utgiftsområde 24 vill utskottet påminna om att insatser som stärker företag och den svenska konkurrenskraften omfattar fler åtgärder än de som finansieras inom detta utgiftsområde.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 24 Näringsliv och de förslag till bemyndiganden för 2024 som är knutna till några av anslagen samt förslagen om Almi AB och SAS AB. Även förslag om övriga bemyndiganden tillstyrks. Följaktligen avstyrker utskottet de förslag till alternativa anslagsfördelningar som framförs i motionerna.

Reservationer

1.

Mål för turismpolitiken inom området Näringspolitik, punkt 1 (S, V)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2325 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och

2023/24:2634 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 24" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

I den motion som behandlas i detta avsnitt förordas ett tillkännagivande om att målet för handelspolitiken bör vara en fri, hållbar och rättvis handel. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där Världshandelsorganisationen (WTO) har en grundläggande roll. Utskottet kan konstatera att det riksdagsbundna målet för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande sedan hösten 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Utskottet vill därför även framhålla att det ser positivt på att regeringen tagit fram en ny utrikeshandelsstrategi. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver.

Utskottet ser därmed inga skäl att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande på något sätt.

Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande" i betänkandet. Läs betänkandet

I den motion som behandlas i detta avsnitt förordas ett tillkännagivande om att målet för handelspolitiken bör vara en fri, hållbar och rättvis handel. I likhet med regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där Världshandelsorganisationen (WTO) har en grundläggande roll. Utskottet kan konstatera att det riksdagsbundna målet för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande sedan hösten 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Utskottet vill därför även framhålla att det ser positivt på att regeringen tagit fram en ny utrikeshandelsstrategi. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver.

Utskottet ser därmed inga skäl att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande på något sätt.

Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Mål för Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande" i betänkandet. Läs betänkandet