Regelförenkling för företag

I ett antal motioner efterfrågas att regeringen ska arbeta systematiskt med regelförenkling för företag, att lagstiftning som rör företagare bör ses över och att de regler som inte längre behövs ska sorteras ut. Mot bakgrund av dessa och andra motionsyrkanden som rör övergripande regelförenklingsfrågor vill utskottet framhålla att regler som är ändamålsenligt utformade och enkla för företag att följa bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och till att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regelförenkling för företag är således en viktig del av näringspolitiken. Utskottet vill påminna om de fem mål för förenklingspolitiken som regeringen redovisade för riksdagen under den förra valperioden (skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). Utskottet kan bl.a. konstatera att ett av målen är att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Ett annat mål är att de kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden. Utskottet noterar att dessa fem mål fortfarande gäller för arbetet med att förenkla för företag. Vidare anges det i den nyss nämnda skrivelsen att regeringen årligen ska redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen, och en sådan redogörelse har lämnats i budgetpropositionen för både 2023 och 2024 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24, prop. 2023/24:1 utg.omr. 24). Utskottet noterar även de åtgärder regeringen aviserade och avsatte medel för i budgetpropositionen för 2024. Det handlar om inrättandet av två råd, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, vars syfte är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Därtill aviserade regeringen att den har för avsikt att göra en översyn av föreskrifter i syfte att förenkla för företag, att stärka myndigheternas arbete med service, bemötande och ärendehandläggning, att det ska anordnas utbildningar för att förbättra myndighetskontakterna för företag samt att kommuner ska kunna få stöd i arbetet med att erbjuda fler digitala tjänster för företag. Utskottet noterar även när det gäller förslag om att utvärdera lagar efter att de beslutats att riksdagen 2019 riktade ett tillkännagivande till regeringen om solnedgångsklausuler. Utskottet kan konstatera att regeringen den 19 mars 2024 överlämnade skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) till riksdagen och att regeringen i skrivelsen redogör för vilka åtgärder den vidtagit med anledning av tillkännagivandet. Utskottet kommer därmed att få skäl att återkomma till frågan i samband med hanteringen av regeringens skrivelse senare i vår och ser därmed inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.

När det gäller förslag i motioner som rör förslag från Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag (SOU 2021:60) och andra åtgärder för att förenkla för små företag kan utskottet konstatera att utredningen innehåller ett flertal förslag som syftar till att förenkla för såväl mikroföretag som andra företag. Utskottet kan även konstatera att utredningen remissbehandlades vid årsskiftet 2021/22. Vidare noterar utskottet att regeringen dels i januari 2024 beslutade om lagrådsremissen Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original, dels i mars 2024 beslutade om en remiss av ett utkast till lagrådsremiss om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser. Båda remisserna har sin bakgrund i den nämnda utredningen. Därutöver noterar utskottet att övriga förslag som lämnats av utredningen bereds vidare i Regeringskansliet.

Med hänvisning till det som anförts ovan ser utskottet inget skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen i linje med vad som förordas i motionerna. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Allmänt om regelförenkling för företag" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

I ett antal motionsyrkanden föreslås olika insatser för att förkorta myndigheternas handläggningstider och tillståndsprocesser. Det är utskottets uppfattning att korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Långa handläggningstider kan medföra att investeringar försenas eller inte ens alls blir av, att nya företag inte startar eller att de väljer en annan etableringsort och att nya arbetstillfällen uteblir. Mot bakgrund av förslagen i motionerna noterar utskottet förenklingspolitikens tredje mål som innebär att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta, och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier. Utskottet kan även konstatera att regeringen avsatt medel för att stärka myndigheternas arbete med bl.a. ärendehandläggning. Därutöver noterar utskottet att regeringen gett ett förenklingsuppdrag till de nio myndigheter som har flest direkta kontakter med företag för att bl.a. följa upp och vidta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om förvaltningslagens bestämmelser om att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dessutom innehåller lagen en bestämmelse om dröjsmålstalan. Det är utskottets uppfattning att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser.

När det gäller förslag som rör myndigheternas tillståndsprocesser anser utskottet, förutom vad det nyss anfört om vikten av korta handläggningstider, att moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för att bibehålla och stärka Sveriges och svenska företags konkurrenskraft. Utskottet noterar bl.a. den utredning som tillsattes i juni 2023 som ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag i december 2024. Vidare noterar utskottet länsstyrelsernas slutrapport Utveckla samråd från januari 2024. Länsstyrelserna har haft i uppdrag av regeringen att utvärdera samrådsförfarandet och utveckla metoder och samverkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken med avsikt att påskynda projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan. Ett särskilt fokus har legat på samrådsprocesserna med anledning av industriutvecklingen i Norrbottens, Västerbottens och Västra Götalands län. I rapporten konstateras bl.a. att det finns ett behov av en tydligare och mer logisk beskrivning av samrådsprocessen. Därtill lämnas ett antal rekommendationer till regeringen, bl.a. att det bör finnas en nationell samordnare för prövningsverksamheten som kan jobba med stöd och utveckling av alla länsstyrelsers arbete med prövning och samråd.

Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inget skäl att tillstyrka några av motionsyrkandena. Därmed avstyrks motionerna.

Ur avsnittet "Handläggningstider och tillståndsprocesser" i betänkandet. Läs betänkandet

I ett antal motioner förordas att regeringen ska ge relevanta myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförenkling, att förbättra sin service mot företag samt att förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter. Utskottet noterar att det fjärde förenklingspolitiska målet innebär att förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företagsanpassat och väl fungerande. Utskottet vill även här påminna om det femte förenklingspolitiska målet om att andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digitala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter – det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe. Utskottet konstaterar vidare att förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag omfattar 67 myndigheter. Syftet med förordningen är att underlätta företagens kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. Av förordningen framgår att myndigheter ska eftersträva att utveckla system för digitalt uppgiftslämnande och att en myndighet så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Därtill noterar utskottet det uppdrag om förenkling för företag som regeringen i regleringsbreven för 2024 gett länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter. Enligt uppdraget ska förenklingsarbetet vara en integrerad del av de berörda myndigheterna och länsstyrelserna med målet att stärka och påskynda arbete med regelförenklingar, minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot näringslivet.

Utskottet kan även notera vad regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) med anledning av att riksdagen våren 2020 tillkännagav att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter. Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i samband med riksdagens hantering av skrivelsen senare i vår.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det finns ett antal pågående insatser i linje med vad motionärerna efterfrågar. Utskottet ser således inget skäl att tillstyrka motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna.

Ur avsnittet "Kontakter mellan företag och myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

I ett antal motioner efterfrågas att regeringen ska arbeta systematiskt med regelförenkling för företag, att lagstiftning som rör företagare bör ses över och att de regler som inte längre behövs ska sorteras ut. Mot bakgrund av dessa och andra motionsyrkanden som rör övergripande regelförenklingsfrågor vill utskottet framhålla att regler som är ändamålsenligt utformade och enkla för företag att följa bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och till att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regelförenkling för företag är således en viktig del av näringspolitiken. Utskottet vill påminna om de fem mål för förenklingspolitiken som regeringen redovisade för riksdagen under den förra valperioden (skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). Utskottet kan bl.a. konstatera att ett av målen är att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Ett annat mål är att de kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden. Utskottet noterar att dessa fem mål fortfarande gäller för arbetet med att förenkla för företag. Vidare anges det i den nyss nämnda skrivelsen att regeringen årligen ska redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen, och en sådan redogörelse har lämnats i budgetpropositionen för både 2023 och 2024 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24, prop. 2023/24:1 utg.omr. 24). Utskottet noterar även de åtgärder regeringen aviserade och avsatte medel för i budgetpropositionen för 2024. Det handlar om inrättandet av två råd, Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, vars syfte är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Därtill aviserade regeringen att den har för avsikt att göra en översyn av föreskrifter i syfte att förenkla för företag, att stärka myndigheternas arbete med service, bemötande och ärendehandläggning, att det ska anordnas utbildningar för att förbättra myndighetskontakterna för företag samt att kommuner ska kunna få stöd i arbetet med att erbjuda fler digitala tjänster för företag. Utskottet noterar även när det gäller förslag om att utvärdera lagar efter att de beslutats att riksdagen 2019 riktade ett tillkännagivande till regeringen om solnedgångsklausuler. Utskottet kan konstatera att regeringen den 19 mars 2024 överlämnade skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) till riksdagen och att regeringen i skrivelsen redogör för vilka åtgärder den vidtagit med anledning av tillkännagivandet. Utskottet kommer därmed att få skäl att återkomma till frågan i samband med hanteringen av regeringens skrivelse senare i vår och ser därmed inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.

När det gäller förslag i motioner som rör förslag från Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag (SOU 2021:60) och andra åtgärder för att förenkla för små företag kan utskottet konstatera att utredningen innehåller ett flertal förslag som syftar till att förenkla för såväl mikroföretag som andra företag. Utskottet kan även konstatera att utredningen remissbehandlades vid årsskiftet 2021/22. Vidare noterar utskottet att regeringen dels i januari 2024 beslutade om lagrådsremissen Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original, dels i mars 2024 beslutade om en remiss av ett utkast till lagrådsremiss om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser. Båda remisserna har sin bakgrund i den nämnda utredningen. Därutöver noterar utskottet att övriga förslag som lämnats av utredningen bereds vidare i Regeringskansliet.

Med hänvisning till det som anförts ovan ser utskottet inget skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen i linje med vad som förordas i motionerna. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Allmänt om regelförenkling för företag" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet