Näringspolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Konkurrens från offentlig verksamhet

– Övriga frågor om konkurrens.

Konkurrens från offentlig verksamhet

I ett antal motionsyrkanden lämnas förslag som på olika sätt berör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, de s.k. KOS-reglerna, och dess bestämmelser i konkurrenslagen. Utskottet kan inledningsvis konstatera att det alltid finns en risk att konkurrensen snedvrids när offentlig verksamhet ägnar sig åt försäljning av varor eller tjänster och denna verksamhet konkurrerar med privata företag. För att i dessa situationer skapa bättre förutsättningar för en sund konkurrens infördes 2010 särskilda regler om offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen (2008:579). Konkurrensverket har följt upp och utvärderat KOS-reglerna vid ett par tillfällen sedan de infördes. Av uppföljningarna framgår bl.a. Konkurrensverkets bedömning att förutsättningarna för välfungerande konkurrens mellan offentliga aktörer och privata företag har förbättrats men att alla kommuner bör ta fram riktlinjer som stöd för det fortsatta arbetet med konkurrensfrågor. Härutöver noterar utskottet att regeringen i februari 2024 har gett den pågående utredning som ser över behovet av nya och kompletterande regler inom konkurrensområdet i uppdrag att även se över regelverket för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Syftet är att främja en effektiv konkurrens på lika villkor och öka möjligheterna för Konkurrensverket att utreda och vidta åtgärder mot offentliga aktörer som skadar konkurrensen. Uppdraget ska redovisas i slutet av februari 2025. Det pågående arbetet bör inte föregripas.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med det som motionärerna föreslår om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övriga frågor om konkurrens

När det gäller övriga motionsyrkanden med förslag inom konkurrensområdet vill utskottet inledningsvis framhålla att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Främjandet av en effektiv konkurrens är centralt för att säkerställa ökad produktivitet och långsiktigt konkurrenskraftiga företag. Väl fungerande marknader med effektiv konkurrens stimulerar företagen, ökar valfriheten, stimulerar innovation, stärker hushållen och den svenska ekonomin och gynnar små och medelstora företag.

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till den utredning som för närvarande ser över behovet av nya och kompletterande regler inom konkurrensområdet. Syftet är att i högre utsträckning kunna säkerställa en effektiv konkurrens och väl fungerande marknader. Utredningens resultat bör avvaktas. Utskottet är även positivt till att medel för en permanent satsning på Konkurrensverket avsattes i budgetpropositionen för 2024. Syftet med satsningen är att myndigheten ska kunna upprätthålla och stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn. En stärkt konkurrenstillsyn bidrar till en effektiv konkurrens och ett högt konkurrenstryck.

När det särskilt gäller förslag om en utvärdering av Konkurrensverkets uppgift att besluta i frågor om konkurrensskadeavgift håller utskottet liksom föregående år med motionärerna om att de nya regler som infördes 2021 inte får leda till längre handläggningstider och mindre effektiva processer. Utskottet förutsätter att regeringen bevakar denna fråga. Detsamma gäller även förslag om att separera Konkurrensverkets utredande och beslutande delar inom organisationen. I detta fall vill utskottet även återigen hänvisa till den bedömning som ligger till grund för de nya reglerna som innebär att Konkurrensverket bör anförtros att utforma sin verksamhet så att rättssäkerheten vid beslut om konkurrensskadeavgift upprätthålls. Utskottet gör ingen annan bedömning.

Med hänvisning till ovanstående avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Vissa frågor om konkurrens" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Konkurrens från offentlig verksamhet

– Övriga frågor om konkurrens.

Konkurrens från offentlig verksamhet

I ett antal motionsyrkanden lämnas förslag som på olika sätt berör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, de s.k. KOS-reglerna, och dess bestämmelser i konkurrenslagen. Utskottet kan inledningsvis konstatera att det alltid finns en risk att konkurrensen snedvrids när offentlig verksamhet ägnar sig åt försäljning av varor eller tjänster och denna verksamhet konkurrerar med privata företag. För att i dessa situationer skapa bättre förutsättningar för en sund konkurrens infördes 2010 särskilda regler om offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen (2008:579). Konkurrensverket har följt upp och utvärderat KOS-reglerna vid ett par tillfällen sedan de infördes. Av uppföljningarna framgår bl.a. Konkurrensverkets bedömning att förutsättningarna för välfungerande konkurrens mellan offentliga aktörer och privata företag har förbättrats men att alla kommuner bör ta fram riktlinjer som stöd för det fortsatta arbetet med konkurrensfrågor. Härutöver noterar utskottet att regeringen i februari 2024 har gett den pågående utredning som ser över behovet av nya och kompletterande regler inom konkurrensområdet i uppdrag att även se över regelverket för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Syftet är att främja en effektiv konkurrens på lika villkor och öka möjligheterna för Konkurrensverket att utreda och vidta åtgärder mot offentliga aktörer som skadar konkurrensen. Uppdraget ska redovisas i slutet av februari 2025. Det pågående arbetet bör inte föregripas.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med det som motionärerna föreslår om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övriga frågor om konkurrens

När det gäller övriga motionsyrkanden med förslag inom konkurrensområdet vill utskottet inledningsvis framhålla att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Främjandet av en effektiv konkurrens är centralt för att säkerställa ökad produktivitet och långsiktigt konkurrenskraftiga företag. Väl fungerande marknader med effektiv konkurrens stimulerar företagen, ökar valfriheten, stimulerar innovation, stärker hushållen och den svenska ekonomin och gynnar små och medelstora företag.

Utskottet vill även i detta sammanhang hänvisa till den utredning som för närvarande ser över behovet av nya och kompletterande regler inom konkurrensområdet. Syftet är att i högre utsträckning kunna säkerställa en effektiv konkurrens och väl fungerande marknader. Utredningens resultat bör avvaktas. Utskottet är även positivt till att medel för en permanent satsning på Konkurrensverket avsattes i budgetpropositionen för 2024. Syftet med satsningen är att myndigheten ska kunna upprätthålla och stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn. En stärkt konkurrenstillsyn bidrar till en effektiv konkurrens och ett högt konkurrenstryck.

När det särskilt gäller förslag om en utvärdering av Konkurrensverkets uppgift att besluta i frågor om konkurrensskadeavgift håller utskottet liksom föregående år med motionärerna om att de nya regler som infördes 2021 inte får leda till längre handläggningstider och mindre effektiva processer. Utskottet förutsätter att regeringen bevakar denna fråga. Detsamma gäller även förslag om att separera Konkurrensverkets utredande och beslutande delar inom organisationen. I detta fall vill utskottet även återigen hänvisa till den bedömning som ligger till grund för de nya reglerna som innebär att Konkurrensverket bör anförtros att utforma sin verksamhet så att rättssäkerheten vid beslut om konkurrensskadeavgift upprätthålls. Utskottet gör ingen annan bedömning.

Med hänvisning till ovanstående avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Vissa frågor om konkurrens" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Insatser för vissa grupper

– Kooperativt och socialt företagande.

Insatser för vissa grupper

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden om att på olika sätt främja kvinnors företagande, bl.a. om att möjliggöra kvinnors företagande, om osakliga könsskillnader, om finansiering, om ökad kunskap om kvinnors företagande och om fler kvinnor på ledande positioner. Kvinnor är ofta underrepresenterade som företagare. Det finns brister i företagsklimatet, vilket gör att kvinnor i mindre utsträckning än män väljer att förverkliga sina idéer inom ramen för företagande. Det faktum att kvinnor är underrepresenterade som företagare behöver ändras. Det är viktigt både för att öka den ekonomiska jämställdheten och Sveriges tillväxtmöjligheter. För att förbättra förutsättningarna för kvinnor att äga och driva företag och stärka svensk konkurrenskraft är det därför viktigt att bättre förstå de särskilda utmaningarna för kvinnor som är företagare.

Utskottet noterar att regeringen har som uttalat mål att främja kvinnors företagande och att den avser att tillföra resurser för ändamålet under kommande år. Utskottet kan i detta sammanhang också hänvisa till det uppdrag som regeringen gav Tillväxtverket i mars 2024 och som syftar till att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande. Här kan även nämnas att Tillväxtverket i november 2023 redovisade en sammanställning av statliga åtgärder kopplat till kvinnors företagande och att det inom bl.a. Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova pågår ett arbete med jämställdhetsintegrering som syftar till att införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande. Härutöver har Tillväxtverket i uppdrag att genomföra insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande och ägande. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 22 april 2024. Utskottet kan även påminna om att det av Vinnovas instruktion framgår att myndigheten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av medel för forskning och innovation. Av Almis ägaranvisning, som antogs vid bolagsstämman i april 2022, framgår att bolaget ska erbjuda sina tjänster med ett särskilt fokus riktat på kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Härutöver har Almi i uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag i hela landet, bl.a. genom att erbjuda olika typer av lån, däribland mikrolån. Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att det pågår ett omfattande arbete inom många myndigheter som syftar till att främja kvinnors företagande.

När det gäller ett motionsyrkande med förslag som syftar till att underlätta för unga företagare vill utskottet hänvisa till att särskilda insatser som är riktade mot unga företagare exempelvis genomförs inom ramen för Drivhusets verksamhet. Enligt utskottet är det viktigt att stödja ungdomars intresse för entreprenörskap och företagande så att fler väljer att starta företag.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Kooperativt och socialt företagande

I ett antal motioner lämnas förslag om olika åtgärder för att främja kooperativt företagande och om att revidera den nationella strategin för socialt företagande. Utskottet vill inledningsvis framhålla att det delar motionärernas syn att det kooperativa och sociala företagandet kan vara en viktig del av det svenska näringslivet. Utskottet vill även påminna om att kooperativ inte är en företagsform, såsom aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, utan ett sätt att organisera och driva företaget. Det kooperativa företaget kan alltså bedrivas i vilken företagsform som helst, även om den vanligaste formen är ekonomisk förening.

Utskottet kan konstatera att information om socialt och kooperativt företagande samlas och förmedlas via den myndighetsgemensamma webbportalen verksamt.se. Även Tillväxtverket ger stöd till kooperativt företagande genom verksamhetsbidrag till organisationen Coompanion som ger rådgivning och utbildning för start och utveckling av kooperativa företag. Vidare har kooperativa företag möjlighet att genom Coompanion ansöka om s.k. innovationscheckar från Vinnova. Syftet med checkarna är att initiera och skapa bättre förutsättningar för framgångsrik innovationsutveckling hos små och medelstora företag.

Under 2018 beslutade regeringen om en strategi för sociala företag med målsättningen att stärka utvecklingen av sociala företag så att dessa bättre kan delta i att lösa samhällsutmaningar och bidra till att offentlig sektor använder sociala företag som värdefulla aktörer i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Utskottet vill här framhålla att de utvärderingar som genomförts av strategin bl.a. har visat att arbetet med strategin och de uppdrag som genomförts inom ramen för den har bidragit till att kunskapen om samverkan och nya finansieringsmodeller har ökat bland såväl sociala företag som inom offentlig sektor, att det har skett en förstärkning av stödsystemet för sociala företag och att det överlag finns en större mognad i systemet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att tillstyrka de aktuella motionerna. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Riktade insatser" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

En väl fungerande kapitalförsörjning i hela Sverige är nödvändig för ett gott företagsklimat, och för företagen är tillgången till finansiellt kapital en förutsättning för såväl start och utveckling som hållbar tillväxt. Det är utskottets uppfattning att det är den privata marknaden som i huvudsak ska tillgodose företagens finansiella behov, men att det kan vara nödvändigt att staten kompletterar marknaden där det finns marknadsmisslyckanden och finansieringsgap. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2024 att det finns behov av ytterligare analys av hur staten bör använda sitt riskkapital på ett effektivt sätt för att driva på klimatomställningen och få största möjliga utväxling gentemot privat riskkapital för den gröna omställningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkanden om inriktningen på den statliga riskkapitalfinansieringen och om förbättrad tillgång på riskkapital lyfta fram följande. Saminvest har i uppgift att med inriktning mot innovativa företag med hög tillväxtpotential bedriva finansieringsverksamhet genom marknadskompletterande indirekta investeringar. Av ägaranvisningen framgår bl.a. att bolagets syfte är att utveckla och förnya det svenska näringslivet och skapa fler växande företag genom att bidra till att stimulera utbudet av privat kapital till de delar av kapitalförsörjningskedjan där privat kapital inte finns i tillräcklig omfattning. Härutöver har Almi i uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag i hela landet, bl.a. genom att erbjuda fyra olika typer av lån: företagslån, mikrolån, innovationslån och exportfinansiering. Almis dotterbolag, Almi Invest, inriktar sig på tillväxtbolag i tidiga skeden med skalbara affärsidéer och möjlighet till långsiktig värdetillväxt. Utskottet kan även konstatera att Norrlandsfonden genom lån och garantier ska främja främst små och medelstora företags utveckling i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Utskottet noterar även det arbete som görs genom Swedish Venture Initiative, som med sitt fond-i-fond-upplägg finansierar riskkapitalfonder med fokus på investeringar i tillväxtföretag i tidiga faser. Utskottet kan också påminna om att riksdagen bemyndigade regeringen att förlänga kreditgarantiprogrammet för stora gröna industriinvesteringar under 2024 och 2025. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga investeringar har garantiprogrammet en viktig roll för utvecklingen av hållbar storskalig industriteknik som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och klimatpolitiken. Kreditgarantierna ska även bidra till att ta till vara fördelarna i ett teknikskifte mot hållbarhet och samtidigt förbättra Sveriges konkurrenskraft.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Företagens kapitalförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Besöksnäringen

– Delningsekonomi

– Industrifrämjande åtgärder

– Övrigt om särskilda näringsgrenar och branscher.

Besöksnäringen

Besöksnäringen är betydelsefull för Sverige och har utvecklats starkt under hela 2000-talet, både när det gäller tillväxt och sysselsättning. Det finns både stora och små företag inom besöksnäringen som tillsammans erbjuder ett varierat utbud av upplevelser. Besöksnäringen är också en viktig del av den svenska ekonomin som skapar många nya arbetstillfällen, inte minst för unga och andra personer som traditionellt kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Platser både i städer och på landsbygden kan bli attraktiva och levande om det finns ett rikt utbud av upplevelser för både besökare och boende. Utskottet kan inledningsvis notera att Visit Swedens uppdrag att marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål både för utländska och inhemska besökare fortfarande är en viktig del av turismpolitiken.

I ett motionsyrkande föreslås att myndigheterna ska få ett främjandeuppdrag kopplat till besöksnäringen som bl.a. syftar till regelförenkling och samordning för att stimulera besöksnäringen. Ytterligare yrkanden efterfrågar regelförenkling, goda förutsättningar och insatser för att generellt främja besöks- och turismnäringen, avgift på gästnätter samt om åtgärder för att främja såväl fjällturism som fisketurism. På ett övergripande plan instämmer utskottet med motionärerna i att de myndigheter som arbetar med företag inom besöksnäringen bör utföra sitt arbete på ett sådant sätt som främjar näringen. I detta sammanhang vill utskottet hänvisa till att Tillväxtverket, som är ansvarig myndighet för turism och besöksnäring, leder en strategisk grupp för dialog och samordning av turist- och besöksnäringsfrågor där flera myndigheter och statligt ägda bolag ingår, och där arbetet utgår från den nationella besöksnäringsstrategin. Utskottet vill även lyfta fram Tillväxtverkets, Visit Swedens och de regionala besöksnäringsfunktionernas samarbete inom plattformen Smartare tillsammans, vilket fokuserar på besöksnäringens utmaningar och behov.

Ett område som är viktigt för de många små företagen inom besöksnäringen är regeringens regelförenklingsarbete. Här kan utskottet särskilt notera att det s.k. danstillståndet avskaffades under våren 2023 och att riksdagen under våren 2024 kommer att bereda regeringens förslag om att avskaffa kraven på bevarande av räkenskapsinformation i original (prop. 2023/24:78). Ytterligare förslag om regelförenkling, exempelvis om hotelltillståndet, har lämnats av utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag, förslag som fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har även lämnat ett förnyat förenklingsuppdrag till ett urval myndigheter för att följa upp arbetet med de förenklingspolitiska målen om kortare och mer transparenta handläggningstider och om bemötande och service, som även omfattar företag inom besöksnäringen. Utskottet ställer sig positivt till det arbete som pågår på området.

Vidare redovisade Tillväxtverket under 2023 ett uppdrag om att föreslå och genomföra insatser för omställning och utveckling för en hållbar besöksnäring. Även tjänsten Serverat syftar till att förenkla för företagare inom främst restaurang- och besöksnäringarna genom standardisering, förenkling och digitalisering av tillståndsgivningsprocesser. Sedan hösten 2023 är samtliga 290 kommuner anslutna till tjänsten. Utskottet kan i detta sammanhang även påminna om Tillväxtverkets uppdrag att presentera en samlad redovisning av insatser om förenklat uppgiftslämnande riktade mot besöksnäringens företag.

När det gäller frågan om att ta fram en besöksnäringsstrategi med fokus på den gröna omställningen delar utskottet regeringens uppfattning att det finns en samsyn och en stor kunskap inom besöksnäringen både på nationell, regional och lokal nivå. Utskottet är därför positivt till att regeringen i stället för att ta fram en ny besöksnäringsstrategi avser att fokusera på frågor som gör skillnad för företagen och för lokalsamhället.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området ser utskottet inget skäl för något tillkännagivande till regeringen med anledning av de motioner som är aktuella här. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Delningsekonomi

När det gäller motioner där det efterfrågas olika åtgärder för att främja delningsekonomins utveckling delar utskottet motionärernas uppfattning att delningsekonomin har potential att skapa nya arbetstillfällen och bidra till en hållbar utveckling. En växande delningsekonomi kan bidra till att resurser används effektivare och att varor och tjänster kommer fler till del. Det finns även potentiellt stora miljövinster med att dela och utnyttja resurserna bättre.

Med anledning av dessa förslag vill utskottet påminna om den utredning om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande som slutredovisade sina förslag i juli 2021. Betänkandet har remissbehandlats och bereds därefter inom Regeringskansliet. Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår. Därtill kan utskottet konstatera att riksdagen i december 2022 godkände nya regler för rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar.

Sammantaget anser utskottet därmed att det i nuläget inte finns något skäl för riksdagen att rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med vad som föreslås i motionerna. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Industrifrämjande åtgärder

Ett antal motioner innehåller förslag på åtgärder som syftar till att främja förutsättningarna för den gröna omställningen och nyindustrialiseringen, dess utveckling och konkurrenskraft samt insatser inom forskning och innovation. Liksom föregående år vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten av att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen av industrin. Utskottet noterar även regeringens pågående arbete med att ta fram en strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige. Strategin ska enligt regeringen omfatta områdena energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice, infrastruktur och bostäder samt samverkan mellan berörda aktörer. Regeringen har även gett Tillväxtverket i uppdrag att stödja nyindustrialiseringen genom att samordna arbetet på nationell nivå.

Ur avsnittet "Särskilda näringsgrenar och branscher" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Innovationsfrämjande åtgärder

– Företagsstöd

– Övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Innovationsfrämjande åtgärder

I ett flertal motionsyrkanden lämnas förslag bl.a. om insatser riktade mot exponentiella teknologier och företagsforskning samt om andra innovationsfrämjande åtgärder. Utskottet kan inledningsvis konstatera att ett av delmålen för näringspolitiken är att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att satsningar på innovation görs inom en rad områden. När det gäller innovativa företag och framväxande teknik framhåller regeringen att sådana företag som utvecklar och erbjuder banbrytande teknik utifrån forskning, s.k. deeptech-företag, är centrala för att nyttiggöra forskningsresultat inom t.ex. precisionsmedicin, halvledare, telekom och artificiell intelligens. När det särskilt gäller förslag om att underlätta företagsforskning och stärka villkoren för forskning vill utskottet även hänvisa till den forsknings- och innovationsproposition som beräknas överlämnas till riksdagen under hösten 2024. Regeringen har bl.a. angett att en tydlig inriktning mot excellens krävs för att svensk forskning ska vara konkurrenskraftig och att det svenska näringslivet ska vara ett drivhus för innovation.

När det gäller förslag om att ta fram en bred innovationsstrategi vill utskottet framhålla att regeringen prioriterar satsningar som bidrar till svensk innovationskraft och långsiktig konkurrenskraft och tillväxt. När det gäller förslag om villkoren bl.a. för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering, för forskningsinstitut och inkubatorer och om kapitalförutsättningar för små och stora innovationer vill utskottet hänvisa till att det för närvarande pågår ett antal uppdrag som på olika sätt syftar till att främja innovationsförmågan i Sverige. Här kan exempelvis nämnas två av Vinnovas regeringsuppdrag, dels att vara en samordnande funktion för att stärka test- och demonstrationsverksamheten i Sverige, dels att tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Patent- och registreringsverket genomföra insatser för att öka nyttiggörandet och kommersialiseringen av forskning och innovation. Vidare redovisade Vinnova och Universitetskanslersämbetet i juni 2023 uppdraget att ta fram en ny modell för uppföljning och utvärdering av innovationskontoren vid universitet och högskolor. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill även påminna om Vinnovas instruktionsenliga uppdrag att genomföra insatser för att stimulera innovationssamarbeten mellan näringsliv, universitet och högskolor, forskningsinstitut samt offentlig verksamhet. Vinnova har även i uppdrag av regeringen att finansiera projekt mellan företag och olika typer av innovationsrelaterade aktörer samt att lämna statligt stöd till inkubation.

I detta sammanhang noteras även att regeringen våren 2023 gav Vinnova i uppdrag att stärka innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering. Inom ramen för uppdraget ska Vinnova genomföra insatser, exempelvis i form av utlysningar, inom relevanta teknikområden. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2028. Utskottet vill även lyfta fram att Rise ska bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och verka för en hållbar tillväxt genom att bl.a. främja och utveckla samarbeten, rörlighet och samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vidare ska bolaget stödja en innovativ utveckling, hållbar tillväxt och förnyelse i små och medelstora företag. Utskottet kan konstatera att Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet) i sitt slutbetänkande (SOU 2022:68) presenterade förslag bl.a. om att öka förmågan till innovation, samverkan och helhetssyn inom Regeringskansliet samt att säkerställa ökad kunskap om en ansvarsfull utveckling och införande av ny teknik. Utskottet noterar att utredningens förslag fortfarande bereds inom Regeringskansliet och att Vinnova har fått i uppdrag att under 2024 tillhandahålla stöd för att stärka offentliga aktörers förmåga att arbeta med policyutveckling.

När det gäller frågan om att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg vill utskottet påminna om att regeringen i maj 2023 gav Vinnova i uppdrag att stärka flygteknisk forskning, utveckling och innovation genom en ny programperiod för åren 2024–2027.

Med hänvisning till vad som anförts ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Företagsstöd

I ett antal motioner förordas tillkännagivanden om olika typer av stöd till företag. Förslagen handlar bl.a. om att införa ett samverkansprogram och en nationell plattform för startup- och scaleup-företag, om ett nytt system för korttidsarbete, om starta eget-bidrag för yrkesverksamma och stöd för nyföretagande.

Det är utskottets uppfattning att en viktig del av näringspolitiken är att skapa förutsättningar för fler företag. Tillgång till information, rådgivning och nätverk har stor betydelse vid nystart samt för små och medelstora företags möjligheter att utvecklas och växa. Den information och rådgivning som staten finansierar eller tillhandahåller ska vara ett komplement till marknaden och relevant utifrån företagens olika behov och utvecklingsfaser. Den myndighetsgemensamma plattformen verksamt.se är ett viktigt verktyg för att göra det enklare att starta och driva företag. Utskottet ser därför positivt på regeringens arbete att kontinuerligt stärka den långsiktiga utvecklingen av plattformen och att ytterligare medel för detta arbete tillfördes i budgetpropositionen för 2024. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram arbetet med att stärka och påskynda regelförenklingar och minska företagens administrativa kostnader så att företagen ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.

Utskottet noterar att Tillväxtverket långsiktigt delfinansierar olika typer av främjandeverksamheter, s.k. verksamhetsbidrag, vilka syftar till att fler ska välja att starta företag, att kvaliteten på nyföretagandet ska stärkas och att fler företag ska ta sin utvecklingspotential till vara. Myndigheten arbetar också för att främja tillväxt av små och medelstora företag i hela landet, bl.a. genom s.k. affärsutvecklingscheckar för digitalisering, internationalisering och grön tillväxt. Här kan även nämnas att Almi erbjuder tjänster inom rådgivning och finansiering, med särskilt fokus på företag i tidiga skeden. Bolaget ska i huvudsak rikta sig till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, så att små och medelstora företag utvecklas och blir fler.

Ur avsnittet "Allmänt om företagsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Besöksnäringen

– Delningsekonomi

– Industrifrämjande åtgärder

– Övrigt om särskilda näringsgrenar och branscher.

Besöksnäringen

Besöksnäringen är betydelsefull för Sverige och har utvecklats starkt under hela 2000-talet, både när det gäller tillväxt och sysselsättning. Det finns både stora och små företag inom besöksnäringen som tillsammans erbjuder ett varierat utbud av upplevelser. Besöksnäringen är också en viktig del av den svenska ekonomin som skapar många nya arbetstillfällen, inte minst för unga och andra personer som traditionellt kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Platser både i städer och på landsbygden kan bli attraktiva och levande om det finns ett rikt utbud av upplevelser för både besökare och boende. Utskottet kan inledningsvis notera att Visit Swedens uppdrag att marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål både för utländska och inhemska besökare fortfarande är en viktig del av turismpolitiken.

I ett motionsyrkande föreslås att myndigheterna ska få ett främjandeuppdrag kopplat till besöksnäringen som bl.a. syftar till regelförenkling och samordning för att stimulera besöksnäringen. Ytterligare yrkanden efterfrågar regelförenkling, goda förutsättningar och insatser för att generellt främja besöks- och turismnäringen, avgift på gästnätter samt om åtgärder för att främja såväl fjällturism som fisketurism. På ett övergripande plan instämmer utskottet med motionärerna i att de myndigheter som arbetar med företag inom besöksnäringen bör utföra sitt arbete på ett sådant sätt som främjar näringen. I detta sammanhang vill utskottet hänvisa till att Tillväxtverket, som är ansvarig myndighet för turism och besöksnäring, leder en strategisk grupp för dialog och samordning av turist- och besöksnäringsfrågor där flera myndigheter och statligt ägda bolag ingår, och där arbetet utgår från den nationella besöksnäringsstrategin. Utskottet vill även lyfta fram Tillväxtverkets, Visit Swedens och de regionala besöksnäringsfunktionernas samarbete inom plattformen Smartare tillsammans, vilket fokuserar på besöksnäringens utmaningar och behov.

Ett område som är viktigt för de många små företagen inom besöksnäringen är regeringens regelförenklingsarbete. Här kan utskottet särskilt notera att det s.k. danstillståndet avskaffades under våren 2023 och att riksdagen under våren 2024 kommer att bereda regeringens förslag om att avskaffa kraven på bevarande av räkenskapsinformation i original (prop. 2023/24:78). Ytterligare förslag om regelförenkling, exempelvis om hotelltillståndet, har lämnats av utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag, förslag som fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har även lämnat ett förnyat förenklingsuppdrag till ett urval myndigheter för att följa upp arbetet med de förenklingspolitiska målen om kortare och mer transparenta handläggningstider och om bemötande och service, som även omfattar företag inom besöksnäringen. Utskottet ställer sig positivt till det arbete som pågår på området.

Vidare redovisade Tillväxtverket under 2023 ett uppdrag om att föreslå och genomföra insatser för omställning och utveckling för en hållbar besöksnäring. Även tjänsten Serverat syftar till att förenkla för företagare inom främst restaurang- och besöksnäringarna genom standardisering, förenkling och digitalisering av tillståndsgivningsprocesser. Sedan hösten 2023 är samtliga 290 kommuner anslutna till tjänsten. Utskottet kan i detta sammanhang även påminna om Tillväxtverkets uppdrag att presentera en samlad redovisning av insatser om förenklat uppgiftslämnande riktade mot besöksnäringens företag.

När det gäller frågan om att ta fram en besöksnäringsstrategi med fokus på den gröna omställningen delar utskottet regeringens uppfattning att det finns en samsyn och en stor kunskap inom besöksnäringen både på nationell, regional och lokal nivå. Utskottet är därför positivt till att regeringen i stället för att ta fram en ny besöksnäringsstrategi avser att fokusera på frågor som gör skillnad för företagen och för lokalsamhället.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området ser utskottet inget skäl för något tillkännagivande till regeringen med anledning av de motioner som är aktuella här. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Delningsekonomi

När det gäller motioner där det efterfrågas olika åtgärder för att främja delningsekonomins utveckling delar utskottet motionärernas uppfattning att delningsekonomin har potential att skapa nya arbetstillfällen och bidra till en hållbar utveckling. En växande delningsekonomi kan bidra till att resurser används effektivare och att varor och tjänster kommer fler till del. Det finns även potentiellt stora miljövinster med att dela och utnyttja resurserna bättre.

Med anledning av dessa förslag vill utskottet påminna om den utredning om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande som slutredovisade sina förslag i juli 2021. Betänkandet har remissbehandlats och bereds därefter inom Regeringskansliet. Utskottet ser inga skäl att föregripa det arbete som pågår. Därtill kan utskottet konstatera att riksdagen i december 2022 godkände nya regler för rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar.

Sammantaget anser utskottet därmed att det i nuläget inte finns något skäl för riksdagen att rikta några tillkännagivanden till regeringen i enlighet med vad som föreslås i motionerna. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Industrifrämjande åtgärder

Ett antal motioner innehåller förslag på åtgärder som syftar till att främja förutsättningarna för den gröna omställningen och nyindustrialiseringen, dess utveckling och konkurrenskraft samt insatser inom forskning och innovation. Liksom föregående år vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten av att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen av industrin. Utskottet noterar även regeringens pågående arbete med att ta fram en strategi för att främja den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige. Strategin ska enligt regeringen omfatta områdena energi, gruvor, kompetensförsörjning, samhällsservice, infrastruktur och bostäder samt samverkan mellan berörda aktörer. Regeringen har även gett Tillväxtverket i uppdrag att stödja nyindustrialiseringen genom att samordna arbetet på nationell nivå.

Ur avsnittet "Särskilda näringsgrenar och branscher" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 11. Läs betänkandet