Regional utveckling

Det är utskottets uppfattning att förutsättningarna för att bo, verka och leva i hela landet behöver förbättras. Sverige står inför stora samhällsutmaningar och för att möta dessa utmaningar krävs det en regional utvecklingspolitik där alla delar av landet – städer, tätorter samt gles- och landsbygd – ges möjlighet att utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Den regionala utvecklingspolitiken är en viktig del i att bygga Sverige starkt, och ju fler delar av landet som är utvecklingskraftiga och hållbara, desto starkare blir hela Sverige. Stärkt lokal och regional konkurrenskraft ska skapa förutsättningar för näringslivet att stärka sin produktivitet och sina möjligheter att utveckla nya och hållbara verksamheter, affärsmodeller och marknader.

I de motionsyrkanden som utskottet ska ta ställning till lämnas bl.a. förslag om åtgärder och förutsättningar för den regionala utvecklingen och för en hållbar tillväxt för företag och medborgare i hela landet samt om att se över regionernas ansvar för det regionala utvecklingsarbetet.

När det gäller förutsättningarna för att utveckla och driva företag på landsbygden vill utskottet hänvisa till målet för den regionala utvecklingspolitiken: Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. För att uppnå detta mål är det viktigt med en bredd av insatser. Tvärsektoriell styrning av resurser samt regional hänsyn och ett territoriellt perspektiv där hänsyn ska tas till strukturella skillnader är, anser utskottet, av betydelse för att skapa mer ändamålsenliga insatser.

Utskottet vill i detta sammanhang även påminna om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (skr. 2020/21:133). Strategin utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. I strategin anges för det strategiska området Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande ett antal prioriteringar, däribland prioriteringen ett gott näringslivsklimat med goda ramvillkor och väl fungerande kapitalförsörjning. Eftersom förutsättningarna för företagande varierar mellan olika delar av landet bör insatser ha ett territoriellt perspektiv och anpassas till olika förutsättningar. När det gäller de statliga myndigheternas medverkan i det regionala utvecklingsarbetet utpekas i strategin ett fyrtiotal myndigheter, länsstyrelserna och lärosätena vara av särskild betydelse för möjligheten att uppnå målen för den regionala utvecklingspolitiken. Utskottet instämmer i att regional hänsyn och samverkan mellan myndigheter, regioner och andra aktörer är en viktig förutsättning för att genomföra strategins prioriteringar.

Med anledning av ett motionsyrkande med förslag om ett tillkännagivande om ett främjandeuppdrag för myndigheter som verkar gentemot landsbygdsföretagare i syfte att bl.a. förkorta tillståndsprocesser vill utskottet nämna följande. Av förordningen om regionalt utvecklingsarbete framgår att statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden ska verka för att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås och att myndigheterna när det är lämpligt i så stor utsträckning som möjligt ska ta hänsyn till regionala förutsättningar. Utskottet vill även påminna om att regeringen i mars 2024 gav länsstyrelserna och tolv myndigheter i uppdrag att redovisa hur deras verksamheter har bidragit till målen för den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Regeringen har samtidigt gett Tillväxtverket i uppdrag att bl.a. samordna ett myndighetsnätverk i fråga om myndigheternas uppgifter inom den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Uppdragen ska slutredovisas under våren 2027. Utskottet är positivt till det arbete som pågår.

Utskottet kan även konstatera att länsstyrelserna och ytterligare ett tjugotal myndigheter i regleringsbreven för 2024 har fått uppdrag som avser arbetet med regelförenkling för företag. Förenklingsarbetet ska bl.a. vara integrerat i myndigheternas arbete och ha som mål att stärka och påskynda arbetet med att minska företagens regelbörda. I detta sammanhang vill utskottet även hänvisa till att det tidigare under våren 2024 har behandlat ett flertal motionsyrkanden om regelförenkling för företag, däribland frågor om tillståndsprocesser och kontakter mellan myndigheter och företag (bet. 2023/24:NU10).

När det gäller ett motionsyrkande med förslag om en ökad statlig närvaro i hela landet vill utskottet hänvisa till den översyn av den samlade landsbygdspolitiken som regeringen aviserade i mars 2024. Översynen ska bl.a. omfatta hur villkoren för boende, arbete, företagande, service och transporter på landsbygden kan förbättras. Regeringen har även angett att den avser att återkomma till riksdagen med en proposition i frågan under våren 2026. Det är, menar utskottet, betydelsefullt att hela landet har en god tillgång till kommersiell och offentlig service. Enligt utskottets mening är en fortsatt utveckling av den statliga närvaron och servicen i hela landet därför viktig för att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen och för att kunna bibehålla en god servicenivå.

Härutöver noterar utskottet ett antal motioner med förslag på särskilda satsningar på vissa utpekade städer, regioner och områden med särskilda förutsättningar eller utmaningar. Utskottet vill i detta sammanhang påminna om sin uppfattning att det inte är riksdagens uppgift att peka ut specifika insatser för och satsningar på särskilda orter eller delar av landet.

Sammanfattningsvis ser utskottet inget skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden i enlighet med vad som föreslås i motionerna. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Insatser för regional utveckling och tillväxt" i betänkandet. Läs betänkandet

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i denna del efterfrågas olika åtgärder för återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser till regionerna och kommunerna. Förslagen rör bl.a. olika former av regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion. Ett genomgående syfte med förslagen är att regionerna eller kommunerna ska få behålla mer av de värden som delar av näringslivet genererar av lokala naturresurser. Utskottet kan inledningsvis när det gäller vindkraften notera att Utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft överlämnade betänkandet Värdet av vinden till regeringen i april 2023. I betänkandet föreslås system för att kompensera ägare till fastigheter intill vindkraftverken, men även närboende och lokalsamhället. Utredningen menar att tillräckliga incitament att väsentligt öka kommunernas tillstyrkan endast kan uppnås genom att land- och havsbaserad vindkraft i kommunen ger denna en intäkt. Utredningen konstaterar vidare att en sådan intäkt bara kan åstadkommas genom statlig finansiering eller beskattning och anser därför att frågan skyndsamt bör beredas vidare inom Regeringskansliet. Förslagen i betänkandet remissbehandlades under hösten 2023, och förslagen och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Därtill noterar utskottet att regeringen i april 2022 tillsatte en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdraget att göra en översyn av den kommunalekonomiska utjämningen. Bakgrunden till att den s.k. Utjämningskommittén tillsattes var ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning som ska se över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på tillväxt, utveckling och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15, rskr. 2020/21:129). Syftet med den tillsatta kommittén är att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar. I april 2023 beslutade därutöver regeringen att kommittén ska föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner, inklusive åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten. I februari 2024 förlängdes vidare utredningstiden och uppdraget ska därmed slutredovisas senast den 3 juli 2024.

Det är även utskottets mening att riksdagen i dagsläget inte bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om lokala energigemenskaper.

Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa det pågående utrednings- och beredningsarbetet. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Insatser för regional utveckling och tillväxt, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1480 av Louise Thunström m.fl. (S) och

avslår motionerna

2023/24:46 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD),

2023/24:163 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2023/24:380 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10,

2023/24:430 av Eric Palmqvist m.fl. (SD),

2023/24:443 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 5,

2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 2,

2023/24:665 av Serkan Köse (S),

2023/24:948 av Ida Ekeroth Clausson (S),

2023/24:2026 av Linus Sköld m.fl. (S),

2023/24:2106 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2023/24:2269 av Peter Ollén m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

2023/24:2661 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

För att det ska vara möjligt för människor att bo och verka i hela landet är det viktigt att både offentlig och kommersiell service finns tillgänglig i hela landet. Den statliga närvaron bidrar till arbetstillfällen, tillväxt, framtidstro och utveckling. Sedan 2010-talet har frågan om statens närvaro i Sveriges kommuner blivit uppmärksammad på olika sätt. Under senare år har dessa frågor blivit belysta i olika utredningar och rapporter. I takt med att den statliga närvaron försvunnit från mindre orter och landsbygd har debatten om vilka brister det har medfört ökat. Den statliga närvaron och servicen är viktig för den lokala och regionala utvecklingskraften och för människors tillit till myndigheter. Det är också en fråga om rättvisa och respekt. Var man än bor ska man ha rätt till likvärdig service.

Den förra regeringen påbörjade ett viktigt arbete med att omlokalisera statlig verksamhet från Stockholm till andra orter och att nyetablera statlig närvaro genom lokala servicekontor. Det är viktigt att detta arbete fortsätter. Det är också naturligt att förhållandena i respektive kommun avgör inriktningen och omfattningen av Statens servicecenters uppgifter.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Insatser för regional utveckling och tillväxt, punkt 1 (SD)

av Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Eric Palmqvist (SD) och Anette Rangdag (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:380 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10,

2023/24:430 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) och

2023/24:443 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 5 samt

avslår motionerna

2023/24:46 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD),

2023/24:163 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 2,

2023/24:665 av Serkan Köse (S),

2023/24:948 av Ida Ekeroth Clausson (S),

2023/24:1480 av Louise Thunström m.fl. (S),

2023/24:2026 av Linus Sköld m.fl. (S),

2023/24:2106 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2023/24:2269 av Peter Ollén m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

Ur avsnittet "Återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser" i betänkandet. Läs betänkandet