Handelspolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Frågor om den fria rörligheten för vissa varor

– Den inre marknadens funktion.

Frågor om den fria rörligheten för vissa varor

När det gäller handel med vissa produkter på EU:s inre marknad förordas i en motion att regeringen ska verka för att upphäva förbudet mot snus inom EU. Utskottet vill inledningsvis påminna om att ett reviderat tobaksproduktdirektiv antogs den 3 april 2014 och att det av detta framgår att export- och försäljningsförbudet för svenskt snus till resten av EU kvarstår, liksom det svenska undantaget för snus. Vidare kan utskottet i likhet med tidigare konstatera att EU-domstolen i ett förhandsavgörande hösten 2018 slog fast att exportförbudet för snus inte strider mot EU-rättsliga principer. Det är även fortsättningsvis utskottets bedömning att en omförhandling av tobaksproduktdirektivet skulle kunna medföra att det undantag för snus som Sverige har i dag hotas.

En annan produkt som omnämns i en motion är alkoholmätare. I motionen anförs att det endast ska få säljas certifierade alkoholmätare på den inre marknaden. Utskottet kan konstatera att det sedan 2013 finns två internationella standarder för alkoholmätare. Utskottet vill framhålla att de standarder som finns för alkoholmätare i sig inte hindrar försäljningen av undermåliga alkoholmätare. De fyller dock en viktig funktion eftersom de kan vägleda konsumenterna att hitta de produkter som uppfyller kraven, då det tydligt framgår vilka produkter som är certifierade enligt den aktuella standarden. I anslutning till detta vill utskottet påminna om de nya reglerna på marknadskontrollsområdet, vilka har redogjorts för i det föregående. De innebär bl.a. att marknadskontrollmyndigheterna får utökade befogenheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller gällande krav, t.ex. säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

När det gäller ett förbud för export av vissa bekämpningsmedel, vilket föreslås i en motion, kan utskottet konstatera att det finns regler på EU-nivå för att främja ett delat ansvar och samarbete i den internationella handeln med farliga kemikalier och skydda människors hälsa och miljön genom att information ska lämnas till utvecklingsländerna om hur farliga kemikalier kan lagras, transporteras, användas och omhändertas på ett säkert sätt.

I samma motion anförs även att EU bör förhindra import av batterimetaller och mineral som inte är hållbart utvunna och producerade. I sammanhanget anförs även att Sverige har ett nationellt ansvar för att utvinna metaller och mineral på ett hållbart sätt för att möta en ökad efterfrågan. Som redovisats har EU:s förordning om kritiska råmaterial nyligen antagit inom EU. Den övergripande målsättningen är att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial, och förslaget syftar till att stärka de olika stegen längs hela värdekedjan, inklusive prospektering och kraftigt ökad återvinning. EU:s tillgång till hållbart producerade råmaterial ska stärkas och riktmärken för ökad kapacitet inom EU när det gäller utvinning, förädling, återvinning och diversifiering av import sätts upp. Syftet är också att förbättra EU:s förmåga att övervaka och minimera risker relaterade till hållbar försörjning av kritiska råmaterial och säkerställa den fria rörligheten av sådana råmaterial på den inre marknaden.

Utskottet kan också konstatera att det pågår arbete på EU-nivå med kommissionens förslag till förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete. Syftet med förslaget är att förbjuda produkter som är helt eller delvis tillverkade, producerade, skördade eller utvunna genom tvångsarbete på marknaden inom EU oavsett om de tillverkats inom EU eller importerats till eller ska exporteras från EU.

Utskottet avser mot bakgrund av det anförda att inte förorda några sådana tillkännagivanden som föreslås i motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Den inre marknadens funktion

EU:s inre marknad är världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde och Sveriges hemmamarknad. Cirka två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder på den inre marknaden, och åtta av tio varor som importeras till Sverige kommer därifrån. I de motioner som utskottet ska ta ställning till i detta avsnitt finns förslag som rör olika åtgärder för att få den inre marknaden att fungera på ett bättre sätt. De handlar t.ex. om att motverka administrativa bördor för företag, att arbeta för att undanröja hinder på den inre marknaden, att den inre marknaden bör utvecklas för att vara mer motståndskraftig och att tjänstehandeln bör underlättas ytterligare.

På ett övergripande plan vill utskottet framhålla att den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer på den inre marknaden är en grundpelare för EU:s och därmed även Sveriges konkurrenskraft. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att EU har vidtagit flera åtgärder under de senaste åren för att utveckla och stärka den inre marknaden. Exempelvis har ett omfattande arbete gjorts för att stärka den digitala inre marknaden. Som redovisats har rättsakter som rör digitala marknader och digitala tjänster antagits inom EU och utskottet kan konstatera att det för närvarande pågår arbete med att genomföra vissa regler som är kopplade till dessa rättsakter i svensk rätt.

När det gäller tjänstesektorn på den inre marknaden kan utskottet likt kommissionen och regeringen konstatera att detta är ett område där det finns utvecklingspotential. Här finns många oproportionerliga handelshinder, vilket exempelvis framgår av det som kommissionen anför i meddelandet om den inre marknaden 30 år. Kommissionen framhåller i meddelandet även att fokus bör vara på att ta bort hinder i tjänstesektorer där det finns outnyttjad potential för gränsöverskridande handel, särskilt inom byggtjänster, detaljhandel, turism och affärstjänster. När det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer avser kommissionen exempelvis att tillsammans med medlemsstaterna utreda möjligheten att bredare utnyttja det europeiska yrkeskortet och användningen av gemensamma utbildningsprov. Utskottet noterar att regeringen i strategin om Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framhåller att den avser att driva på inom EU för en bättre fungerande tjänstehandel.

Ur avsnittet "EU:s inre marknad" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Frågor om den fria rörligheten för vissa varor

– Den inre marknadens funktion.

Frågor om den fria rörligheten för vissa varor

När det gäller handel med vissa produkter på EU:s inre marknad förordas i en motion att regeringen ska verka för att upphäva förbudet mot snus inom EU. Utskottet vill inledningsvis påminna om att ett reviderat tobaksproduktdirektiv antogs den 3 april 2014 och att det av detta framgår att export- och försäljningsförbudet för svenskt snus till resten av EU kvarstår, liksom det svenska undantaget för snus. Vidare kan utskottet i likhet med tidigare konstatera att EU-domstolen i ett förhandsavgörande hösten 2018 slog fast att exportförbudet för snus inte strider mot EU-rättsliga principer. Det är även fortsättningsvis utskottets bedömning att en omförhandling av tobaksproduktdirektivet skulle kunna medföra att det undantag för snus som Sverige har i dag hotas.

En annan produkt som omnämns i en motion är alkoholmätare. I motionen anförs att det endast ska få säljas certifierade alkoholmätare på den inre marknaden. Utskottet kan konstatera att det sedan 2013 finns två internationella standarder för alkoholmätare. Utskottet vill framhålla att de standarder som finns för alkoholmätare i sig inte hindrar försäljningen av undermåliga alkoholmätare. De fyller dock en viktig funktion eftersom de kan vägleda konsumenterna att hitta de produkter som uppfyller kraven, då det tydligt framgår vilka produkter som är certifierade enligt den aktuella standarden. I anslutning till detta vill utskottet påminna om de nya reglerna på marknadskontrollsområdet, vilka har redogjorts för i det föregående. De innebär bl.a. att marknadskontrollmyndigheterna får utökade befogenheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller gällande krav, t.ex. säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

När det gäller ett förbud för export av vissa bekämpningsmedel, vilket föreslås i en motion, kan utskottet konstatera att det finns regler på EU-nivå för att främja ett delat ansvar och samarbete i den internationella handeln med farliga kemikalier och skydda människors hälsa och miljön genom att information ska lämnas till utvecklingsländerna om hur farliga kemikalier kan lagras, transporteras, användas och omhändertas på ett säkert sätt.

I samma motion anförs även att EU bör förhindra import av batterimetaller och mineral som inte är hållbart utvunna och producerade. I sammanhanget anförs även att Sverige har ett nationellt ansvar för att utvinna metaller och mineral på ett hållbart sätt för att möta en ökad efterfrågan. Som redovisats har EU:s förordning om kritiska råmaterial nyligen antagit inom EU. Den övergripande målsättningen är att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial, och förslaget syftar till att stärka de olika stegen längs hela värdekedjan, inklusive prospektering och kraftigt ökad återvinning. EU:s tillgång till hållbart producerade råmaterial ska stärkas och riktmärken för ökad kapacitet inom EU när det gäller utvinning, förädling, återvinning och diversifiering av import sätts upp. Syftet är också att förbättra EU:s förmåga att övervaka och minimera risker relaterade till hållbar försörjning av kritiska råmaterial och säkerställa den fria rörligheten av sådana råmaterial på den inre marknaden.

Utskottet kan också konstatera att det pågår arbete på EU-nivå med kommissionens förslag till förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete. Syftet med förslaget är att förbjuda produkter som är helt eller delvis tillverkade, producerade, skördade eller utvunna genom tvångsarbete på marknaden inom EU oavsett om de tillverkats inom EU eller importerats till eller ska exporteras från EU.

Utskottet avser mot bakgrund av det anförda att inte förorda några sådana tillkännagivanden som föreslås i motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Den inre marknadens funktion

EU:s inre marknad är världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde och Sveriges hemmamarknad. Cirka två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder på den inre marknaden, och åtta av tio varor som importeras till Sverige kommer därifrån. I de motioner som utskottet ska ta ställning till i detta avsnitt finns förslag som rör olika åtgärder för att få den inre marknaden att fungera på ett bättre sätt. De handlar t.ex. om att motverka administrativa bördor för företag, att arbeta för att undanröja hinder på den inre marknaden, att den inre marknaden bör utvecklas för att vara mer motståndskraftig och att tjänstehandeln bör underlättas ytterligare.

På ett övergripande plan vill utskottet framhålla att den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer på den inre marknaden är en grundpelare för EU:s och därmed även Sveriges konkurrenskraft. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att EU har vidtagit flera åtgärder under de senaste åren för att utveckla och stärka den inre marknaden. Exempelvis har ett omfattande arbete gjorts för att stärka den digitala inre marknaden. Som redovisats har rättsakter som rör digitala marknader och digitala tjänster antagits inom EU och utskottet kan konstatera att det för närvarande pågår arbete med att genomföra vissa regler som är kopplade till dessa rättsakter i svensk rätt.

När det gäller tjänstesektorn på den inre marknaden kan utskottet likt kommissionen och regeringen konstatera att detta är ett område där det finns utvecklingspotential. Här finns många oproportionerliga handelshinder, vilket exempelvis framgår av det som kommissionen anför i meddelandet om den inre marknaden 30 år. Kommissionen framhåller i meddelandet även att fokus bör vara på att ta bort hinder i tjänstesektorer där det finns outnyttjad potential för gränsöverskridande handel, särskilt inom byggtjänster, detaljhandel, turism och affärstjänster. När det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer avser kommissionen exempelvis att tillsammans med medlemsstaterna utreda möjligheten att bredare utnyttja det europeiska yrkeskortet och användningen av gemensamma utbildningsprov. Utskottet noterar att regeringen i strategin om Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framhåller att den avser att driva på inom EU för en bättre fungerande tjänstehandel.

Ur avsnittet "EU:s inre marknad" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 15, 17 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15 och 20. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

– Exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag

– Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

– Team Swedens förutsättningar

– Business Swedens verksamhetsinriktning

– Övrigt om exportfrämjande åtgärder

– Utländska direktinvesteringar.

Övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

I ett par motioner återfinns yrkanden som handlar om att Sverige på olika sätt bör stärka såväl förutsättningarna för handel och investeringar som Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Utskottet vill av denna anledning framhålla betydelsen av att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska företag att bedriva utrikeshandel, stärka konkurrenskraften och erbjuda en attraktiv miljö för etableringar och investeringar i Sverige. Det är många pusselbitar som behövs för att varaktigt stärka Sveriges tillväxtförmåga, klimatomställning, produktivitet, motståndskraft, kompetensförsörjning och jobbskapande. Utskottet kan konstatera att regeringens nya strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft har till syfte att tydliggöra och stärka arbetet med att uppnå de riksdagsbeslutade målen för näringspolitik samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Som nämnts i det föregående finns det en rad delmål för olika insatser som ska stärka Sveriges konkurrenskraft och öka förutsättningarna för handel, investeringar och innovation. Utskottet noterar även att strategin syftar till att svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader samt att Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas.

Utskottet kan samtidigt konstatera att Business Sweden i regeringens riktlinjebeslut 2024 har fått ett övergripande uppdrag med denna inriktning som sammantaget ska bidra till att genomföra den nämnda strategin. Mot bakgrund av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt vill utskottet även framhålla att det av riktlinjebeslutet framgår att Business Sweden i samverkan med andra relevanta aktörer ska bidra till att främja Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Detta ska ske där samverkan på ett tydligt vis bidrar till exportnytta för svenska företag eller investeringsnytta för Sverige.

Oavsett vilka olika åtgärder som företrädare för olika partier i utskottet ser som mest angelägna att vidta för att utveckla handels- och investeringsfrämjandet anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ i linje med det som motionärerna förordar.

De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag

I ett par motioner uttrycks uppfattningen att staten har en viktig roll i att stötta små och medelstora företag när det gäller export och internationalisering. I motionerna finns även mer specifika förslag om vilka exportfrämjande åtgärder regeringen bör vidta för att stödja denna kategori av företag. Utskottet har ingen annan uppfattning än att exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag är viktiga. Detta ges det även uttryck för i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Av den framgår det att exempelvis att det bör finnas en tydlig och samlad ingång för företag som vill söka rådgivning, finansiering och stöd för sin internationaliseringsprocess. Det anges även att samarbeten inom Team Sweden och mellan Business Sweden och olika myndigheter bör stärkas för att förbättra stödet till företagen. I strategin framhålls även att små och medelstora företag på ett lättillgängligt sätt ska kunna ta del av information om de affärsmöjligheter som EU:s frihandelsavtal erbjuder samt att fler små och medelstora företag ska ges möjligheter att delta i exportsatsningar kopplade till stora strategiska exportaffärer.

Utskottet vill i sammanhanget även framhålla Business Swedens program för små och medelstora företag som innebär rådgivning i Sverige och på utlandskontoren, kompetensutveckling för företag, regional exportrådgivning samt kontaktskapande på och information om internationella marknader.

Utskottet avstyrker med detta de aktuella motionsyrkandena.

Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

När det gäller förslag om exportfrämjande åtgärder för vissa branscher finns sådana förslag i några olika motioner. I dessa finns yrkanden som rör kulturella- och kreativa näringar, digitalisering och tjänstehandel, företag som utvecklar grön teknik samt export av svensk mat. När det först gäller kulturella- och kreativa näringar kan utskottet konstatera att regeringen avser att lämna en skrivelse till riksdagen med en strategi för att utveckla dessa näringar. Utskottet noterar att exportfrämjande insatser nämns i den utredning som ligger till grund för den kommande strategin. Utskottet kan även konstatera att det i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft anges att ett högkvalitativt stöd till företag inom kulturella och kreativa branscher, t.ex. dataspel, musik, design och form samt innehållsproduktion, bidrar både till en ökad svensk export och till att sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige. I strategin framhålls även att värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher ökar och att sektorn skapar många arbetstillfällen i Sverige.

När det vidare gäller företag inom digitala tjänster har teknikutvecklingen medfört att tjänstehandeln har ökat snabbare än varuhandeln under de senaste decennierna. I Sverige uppgår tjänstehandeln till ca 30 procent av det totala exportvärdet. Denna utveckling har också lett till en stor ökning av gränsöverskridande transaktioner och gjort det möjligt för fler och mindre företag att handla internationellt, genom t.ex. digitala marknadsplatser. Utskottet kan konstatera att EU antagit flera omfattande regelpaket bl.a. genom rättsakterna om digitala marknader (Digital Markets Act, DMA) och digitala tjänster (Digital Services Act, DSA) för att forma EU:s digitala framtid.

Ur avsnittet "Handels- och investeringsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 19. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

– Exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag

– Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

– Team Swedens förutsättningar

– Business Swedens verksamhetsinriktning

– Övrigt om exportfrämjande åtgärder

– Utländska direktinvesteringar.

Övergripande frågor om handels- och investeringsfrämjande

I ett par motioner återfinns yrkanden som handlar om att Sverige på olika sätt bör stärka såväl förutsättningarna för handel och investeringar som Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Utskottet vill av denna anledning framhålla betydelsen av att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska företag att bedriva utrikeshandel, stärka konkurrenskraften och erbjuda en attraktiv miljö för etableringar och investeringar i Sverige. Det är många pusselbitar som behövs för att varaktigt stärka Sveriges tillväxtförmåga, klimatomställning, produktivitet, motståndskraft, kompetensförsörjning och jobbskapande. Utskottet kan konstatera att regeringens nya strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft har till syfte att tydliggöra och stärka arbetet med att uppnå de riksdagsbeslutade målen för näringspolitik samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Som nämnts i det föregående finns det en rad delmål för olika insatser som ska stärka Sveriges konkurrenskraft och öka förutsättningarna för handel, investeringar och innovation. Utskottet noterar även att strategin syftar till att svenska företag ska öka sin export och närvaro på internationella marknader samt att Sveriges ställning som prioriterad partner för grön och digital omställning globalt ska stärkas.

Utskottet kan samtidigt konstatera att Business Sweden i regeringens riktlinjebeslut 2024 har fått ett övergripande uppdrag med denna inriktning som sammantaget ska bidra till att genomföra den nämnda strategin. Mot bakgrund av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt vill utskottet även framhålla att det av riktlinjebeslutet framgår att Business Sweden i samverkan med andra relevanta aktörer ska bidra till att främja Sverige som ledande kunskaps- och innovationsnation. Detta ska ske där samverkan på ett tydligt vis bidrar till exportnytta för svenska företag eller investeringsnytta för Sverige.

Oavsett vilka olika åtgärder som företrädare för olika partier i utskottet ser som mest angelägna att vidta för att utveckla handels- och investeringsfrämjandet anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ i linje med det som motionärerna förordar.

De aktuella motionsyrkandena avstyrks därmed.

Exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag

I ett par motioner uttrycks uppfattningen att staten har en viktig roll i att stötta små och medelstora företag när det gäller export och internationalisering. I motionerna finns även mer specifika förslag om vilka exportfrämjande åtgärder regeringen bör vidta för att stödja denna kategori av företag. Utskottet har ingen annan uppfattning än att exportfrämjande åtgärder för små och medelstora företag är viktiga. Detta ges det även uttryck för i regeringens strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Av den framgår det att exempelvis att det bör finnas en tydlig och samlad ingång för företag som vill söka rådgivning, finansiering och stöd för sin internationaliseringsprocess. Det anges även att samarbeten inom Team Sweden och mellan Business Sweden och olika myndigheter bör stärkas för att förbättra stödet till företagen. I strategin framhålls även att små och medelstora företag på ett lättillgängligt sätt ska kunna ta del av information om de affärsmöjligheter som EU:s frihandelsavtal erbjuder samt att fler små och medelstora företag ska ges möjligheter att delta i exportsatsningar kopplade till stora strategiska exportaffärer.

Utskottet vill i sammanhanget även framhålla Business Swedens program för små och medelstora företag som innebär rådgivning i Sverige och på utlandskontoren, kompetensutveckling för företag, regional exportrådgivning samt kontaktskapande på och information om internationella marknader.

Utskottet avstyrker med detta de aktuella motionsyrkandena.

Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

När det gäller förslag om exportfrämjande åtgärder för vissa branscher finns sådana förslag i några olika motioner. I dessa finns yrkanden som rör kulturella- och kreativa näringar, digitalisering och tjänstehandel, företag som utvecklar grön teknik samt export av svensk mat. När det först gäller kulturella- och kreativa näringar kan utskottet konstatera att regeringen avser att lämna en skrivelse till riksdagen med en strategi för att utveckla dessa näringar. Utskottet noterar att exportfrämjande insatser nämns i den utredning som ligger till grund för den kommande strategin. Utskottet kan även konstatera att det i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft anges att ett högkvalitativt stöd till företag inom kulturella och kreativa branscher, t.ex. dataspel, musik, design och form samt innehållsproduktion, bidrar både till en ökad svensk export och till att sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige. I strategin framhålls även att värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher ökar och att sektorn skapar många arbetstillfällen i Sverige.

När det vidare gäller företag inom digitala tjänster har teknikutvecklingen medfört att tjänstehandeln har ökat snabbare än varuhandeln under de senaste decennierna. I Sverige uppgår tjänstehandeln till ca 30 procent av det totala exportvärdet. Denna utveckling har också lett till en stor ökning av gränsöverskridande transaktioner och gjort det möjligt för fler och mindre företag att handla internationellt, genom t.ex. digitala marknadsplatser. Utskottet kan konstatera att EU antagit flera omfattande regelpaket bl.a. genom rättsakterna om digitala marknader (Digital Markets Act, DMA) och digitala tjänster (Digital Services Act, DSA) för att forma EU:s digitala framtid.

Ur avsnittet "Handels- och investeringsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 18. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för svensk handelspolitik

– Handel och konkurrensförhållanden

– Fler frihandelsavtal

– Hållbarhetskrav i handelsavtal

– Sanktioner kopplade till hållbarhetskapitel i handelsavtal

– Handel med klimatsmarta varor och tjänster

– Övrigt om utformning av handelsavtal

– Reformering av WTO

– Handelsrelationer med vissa länder och regioner

– Handel med sälprodukter

– Gränsjusteringsmekanism för koldioxid.

Inriktningen för svensk handelspolitik

I några olika motionsyrkanden förordas tillkännagivanden om hur den svenska handelspolitiken bör inriktas och hur regeringen bör agera i förhållande till den föreslagna inriktningen. Det handlar t.ex. om att handelspolitiken bör inriktas så att den driver den gröna omställningen och tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter eller djurvälfärd. Mot bakgrund av dessa förslag vill utskottet först framhålla att målet för utrikeshandeln och export- och investeringsfrämjandet sedan 2022 är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. En handelspolitik som bedrivs utifrån detta mål ger enligt utskottets uppfattning goda förutsättningar för en stark ekonomi, ökad välfärd och stärkt konkurrenskraft. Efter några decennier av ett relativt gynnsamt internationellt klimat råder nu hårdnande konkurrens med ökande geopolitisk rivalitet. Många länder för en mer aktiv industripolitik med nya handelshinder, exportrestriktioner och andra initiativ, ofta med ekonomisk säkerhet som förklaring men protektionism som underliggande motiv. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning och hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. En förändrad omvärldssituation får även konsekvenser för handels- och investeringsflöden och svenska företags utlandsverksamhet. Utskottet vill därför framhålla att det ser positivt på att regeringen har tagit fram en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. I strategin adresseras dessa utmaningar och en rad delmål ställs upp. En av grundpelarna i strategin är att Sverige ska vara en tydlig röst för fri och regelbaserad handel där WTO har en grundläggande roll. Med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet sätter strategin nya välbehövliga ramar för hur arbetet med Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft ska bedrivas framöver. Utskottet har därmed ingen avsikt att föreslå tillkännagivanden där någon annan inriktning för den svenska handelspolitiken förordas.

Motionsyrkandena avstyrks.

Handel och konkurrensförhållanden

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bl.a. ska verka för en sund global konkurrens och motverka protektionism. Med anledning av detta förslag vill utskottet inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet har många gånger, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU12), uttalat uppfattningen att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som WTO för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser att den blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Frihandel kan vara en stark välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett globalt och ett svenskt intresse.

Utskottet är således av uppfattningen att ett multilateralt regelbaserat handelssystem, genom främst WTO, skapar förutsättningar för förutsägbarhet och lika och rättvisa villkor för alla länder. För att stärka frihandeln och utveckla regelverk och avtal är det enligt utskottet viktigt att Sverige verkar för att försvara det multilaterala handelssystemet samt värnar och utvecklar WTO och dess regelverk. Det är enligt utskottets uppfattning också angeläget att tongivande ekonomier följer de gemensamma reglerna i WTO.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Fler frihandelsavtal

I ett par motioner föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör verka för att fler frihandelsavtal ska komma till stånd och att pågående förhandlingar om sådana avtal ska slutföras. Utskottet vill först framhålla att svenska företag är beroende av breda handelslösningar och tillgång till utländska marknader, både för import och för export. Handel är därför mycket viktigt för en liten och öppen ekonomi som den svenska. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark svensk ekonomi och för välfärd och konkurrenskraft. Ökad handel är dessutom centralt för att lyfta människor ur fattigdom och för att klara den gröna omställningen. I ett läge med geopolitiska spänningar, ökad protektionism och tilltagande handelskonflikter är det viktigare än någonsin att Sverige är en tydlig röst för frihandel såväl inom EU som globalt. Utskottet kan konstatera att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft lyfter fram vikten av att fler frihandelsavtal kommer till stånd. I strategin framförs att regeringens ambition är att EU ska förhandla fram nya frihandelsavtal, inte minst med strategiska partnerländer men också med utvecklingsländer och att det ska säkerställas att redan ingångna frihandelsavtal ratificeras och genomförs. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Hållbarhetskrav i handelsavtal

Den globala och regelbaserade frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan bedrivas på öppna och likvärdiga villkor och på ett hållbart sätt. Utskottet vill understryka vikten av att den fria handeln är hållbar och i linje med Parisavtalet. Till exempel bör standarder utvecklas för att stödja genomförandet av avtalet och även Agenda 2030. Det är också viktigt att de handelsavtal som EU förhandlar fram innehåller ambitiösa hållbarhetskapitel. Handelsavtal ska också respektera demokratiskt fattade beslut och främja skydd av arbetstagares rättigheter. Utskottet kan konstatera att denna linje framställs i kommissionens meddelande Styrkan i handelspartnerskap – tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022) 409) från hösten 2022. I meddelandet framförs bl.a. att handelsavtal ska främja hållbarhet så att ekonomisk tillväxt går hand i hand med skyddet av mänskliga rättigheter, anständigt arbete, klimatet och miljön. Kommissionen anför också att EU:s handelspolitik ska vara en stabil ram för samarbete med handelspartner i handelsrelaterade hållbarhetsfrågor. Utskottet ser därmed ingen anledning för riksdagen att uttala sig i olika frågor som rör hållbarhetskrav i EU:s handelsavtal, vilket efterfrågas i flera motioner. I en av dessa motioner framställs även ett förslag om att EU:s handelsavtal ska omarbetas för att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländer. Förslaget rör såväl olika aspekter på hållbarhet som miljö, arbetsvillkor och lokal utveckling som råvaruförsörjning. Att riksdagen ska uppmana regeringen att verka för att redan ingångna handelsavtal ska omförhandlas med denna riktning är inget som utskottet är villigt att förorda.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15 och 17. Läs betänkandet