Energipolitikens långsiktiga inriktning

Synen på kärnkraftens framtida roll i det svenska energisystemet bland riksdagens partier har belysts utförligt i utskottets betänkande 2023/24:NU5 som behandlades av riksdagen hösten 2023. I det betänkandet berördes också frågor om fusion som är en variant av kärnenergiproduktion som nämns i den motion som är aktuell i detta avsnitt.

I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att det återstår mycket innan fusionskraft kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energiutmaningar. Utskottet sa sig dock se positivt på den forskning som bedrivs på detta område både i Sverige och utomlands.

Den nu aktuella motionen föranleder inte utskottet att göra någon annan bedömning när det gäller fusionskraftens framtid och dess eventuella påverkan på överväganden om annan kraftproduktion, t.ex. mer konventionell fissionsbaserad kärnenergiproduktion. Först när mer revolutionerande tekniksprång tas på fusionskraftens område kan det finnas anledning för utskottet att ompröva detta synsätt.

Med det anförda avstyrks motionen.

Ur avsnittet "Kärnkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Vindkraft är ett förnybart kraftslag som kan byggas förhållandevis snabbt och som därmed kan möta en ökad efterfrågan på el på relativt kort sikt. Samtidigt påverkar vindkraftsanläggningar människors och djurs livsmiljöer och innebär ingrepp i landskapsbilden. Därtill påverkar väderberoende kraftproduktion som vindkraft elsystemets funktion, vilket måste beaktas när nya anläggningar planeras.

Utskottet kan konstatera att regeringen anser att det behövs flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraften. Det handlar bl.a. om att stärka den lokala acceptansen för vindkraftsanläggningar och om att se över möjliga incitament eller kompensationer till kommuner och närboende för de ingrepp i miljön som vindkraften medför eller för den el den genererar. Inom Regeringskansliet pågår bl.a. beredning av förslag från en särskild utredare med uppdrag att föreslå system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Flera olika uppdrag med koppling till frågor om samexistens mellan vindkraften och andra samhällsintressen har dessutom getts till berörda myndigheter liksom uppdrag att peka ut områden till havs som är lämpliga för vindkraftsetableringar. En utredare har för närvarande också i uppdrag att analysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektivt och tydligt.

Miljöprövningar i samband med etableringar av vindkraftsanläggningar på land och till havs regleras i miljöbalken och därtill knutna författningar. Dessa frågor ligger inom miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet hanterar också bestämmelser om den kommunala vetorätten mot vindkraftsetableringar. Flera förslag med koppling till dessa delar av miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde berörs i regeringens proposition och i de motioner som behandlas i detta ärende. I sitt yttrande till näringsutskottet anför miljö- och jordbruksutskottet att det vid flera tidigare tillfällen pekat på behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning för att de investeringar som krävs för att möta framtidens klimat- och energiförsörjningsutmaningar ska kunna genomföras. Miljö- och jordbruksutskottet ser därför positivt på att regeringen i propositionen anför att tillståndsprocesserna bör förenklas och förkortas för att öka takten i utbyggnaden samtidigt som hänsyn tas till t.ex. natur- och kulturmiljö, riksintressen och andra motstående intressen. I det sammanhanget noterar miljö- och jordbruksutskottet att det pågår beredning av tidigare föreslagna åtgärder för att förbättra tillståndsprocesserna, samt att det även har tillsatts en ny utredning om tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

När det mer specifikt gäller vindkraft noterar miljö- och jordbruksutskottet att det har lämnats flera utredningsförslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan främjas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras. Vidare noterar miljö- och jordbruksutskottet att regeringen har tillsatt en utredning om tillståndsprövning av havsbaserad vindkraft, med syftet att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft samtidigt som andra samhällsintressen beaktas.

Med hänvisning till detta anser miljö- och jordbruksutskottet att näringsutskottet bör tillstyrka propositionen i de delar som rör miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde och som har koppling till frågor om vindkraft samt avstyrka följdmotionerna i de delar som gäller samma eller besläktade frågor.

Beträffande motionsförslagen om ett statligt planeringsmål för den havsbaserade vindkraftens utbyggnad är utskottets grundläggande inställning att mål som är avgränsade till särskilda produktionsformer eller stöd som inte är teknikneutrala bör undvikas för att inte mindre kostnadseffektiva lösningar ska väljas. Ett övergripande planeringsmål för hur mycket fossilfri el som ska tillkomma i linje med vad regeringen föreslår är det som utskottet också förordar. Oaktat denna principiella hållning finns det dessutom skäl att avvakta utfallet av det arbete som pågår med att ta fram nya havsplaner (inklusive områden till havs som är lämpliga för vindkraftsetableringar) innan det är möjligt att föra fruktbara resonemang om möjliga, lämpliga eller eftersträvansvärda produktionsnivåer.

Avslutningsvis tar utskottet starkt avstånd från det förslag som finns i en av motionerna om att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att omedelbart godkänna inkomna ansökningar om havsbaserad vindkraft. Det är inte riksdagens uppgift att blanda sig i den prövning den har anförtrott regeringen att ansvara för. Ett uttalande från riksdagen med den innebörd som föreslås i motionen skulle kunna anses svårförenligt med principerna bakom bestämmelserna i 2 kap. 12 § regeringsformen om att riksdagen inte får bestämma hur en förvaltningsmyndighet – i det här fallet regeringen – i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som handlar om tillämpning av lag.

Utskottet delar därmed miljö- och jordbruksutskottets uppfattning att riksdagen kan avslå följdmotionerna. Därtill anser utskottet att riksdagen bör avslå även de övriga motionsyrkandena.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Mer såväl fossilfri som förnybar energi kommer att behövas när energisystemet ska ställas om. Solenergi har historiskt svarat för en liten del i det svenska energisystemet, men under de senaste åren har det skett ett uppsving i antalet installerade solceller runt om i landet. Framöver förväntas solelproduktionen dessutom öka, även om den utgår från relativt beskedliga nivåer.

Utskottet kan konstatera att det har gjorts en del statliga insatser för att stimulera investeringar i solenergi och solcellsteknik och att Energimyndigheten under hösten 2023 redovisade en rapport om effekterna av de stöd som har fördelats till solceller under de senaste åren. Myndigheten gör bedömningen att marknadsmognad uppnåtts när det gäller stödet till solceller och att medlen därmed har nått sitt syfte. Utskottet kan samtidigt konstatera att myndigheten har haft vissa utmaningar när det gäller att utvärdera stödens kostnadseffektivitet, och myndigheten framhåller betydelsen av att styrmedlens nivåer och avvecklingsplaner anpassas efter marknadens mognad och syfte för att stödja Sveriges energi- och klimatmål på ett effektivt sätt. Här vill utskottet instämma i vikten av att eventuella stöd är kostnadseffektiva för att vara motiverade och att de ska utformas på ett sådant sätt att de bl.a. i det avseendet är möjliga att följa upp. Utskottet framhåller även betydelsen av att upprätthålla en konkurrensneutralitet mellan olika energiformer och refererar till det omarbetade förnybartdirektivet som sätter upp mål för andelen förnybar energi inom EU fram till 2030 och inte pekar ut enskilda kraftslag. Utskottet är allmänt sett tveksamt till att sätta upp ett särskilt mål för solelproduktion som föreslås i en av motionerna och uppfattar inte heller att det finns något påtagligt behov av en nationell solenergistrategi, bl.a. med hänvisning till att marknaden kan betraktas som mogen.

Utöver det nyss refererade förnybartdirektivet kan även REPowerEU-planen nämnas, som innebär en ökning av målet för förnybar energi till 45 procent till 2030, inklusive förslag som syftar till att snabba på tillståndsprocesser för förnybar energiproduktion, däribland solenergiproduktion. När bestämmelserna i direktivet ska integreras i den svenska lagstiftningen kan det finnas skäl att överväga behovet av att se över andra regleringar, t.ex. sådana som gäller storskaliga solenergianläggningar och länsstyrelsernas roll och regeltillämpning i anslutning till att sådana anläggningar kan bli mer intressanta. Här förefaller etablering på eller samutnyttjande av jordbruksmark vara en fråga som kan behöva belysas. I dagsläget är utskottet dock inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena med koppling till detta.

Ett ökat fokus på solenergi återfinns även i EU:s nyligen reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda. Med anledning av vad som efterfrågas i några av motionerna om solenergiinstallationer på offentliga och kommersiella byggnader kan nämnas att det i direktivet ställs krav på installation av solenergianläggningar på större offentliga och kommersiella byggnader senast i slutet av 2027 samt på alla nya bostadshus vid utgången av 2029. Vad som krävs för att integrera direktivets bestämmelser på detta område i den svenska lagstiftningen kommer att klargöras inom de närmaste åren. Det saknas därför skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen.

Utskottet välkomnar att Elsäkerhetsverket har fått ökade resurser för att stärka arbetet med EMC, inklusive harmonisering av EU-standarder för solenergiprodukter för att minimera risken för elektromagnetiska störningar. Myndigheten har även fått i uppdrag av regeringen att se över en del frågor om de EMC-problem som olika aktörer upplever och att identifiera de allvarligaste riskerna. Arbetet inkluderar även att föreslå åtgärder för att minska risken för störningar i viktiga samhällsfunktioner och totalförsvaret. Utskottet förutsätter att s.k. störningsfria optimerare är en teknik som kommer att beröras inom ramen för uppdraget och anser därför att myndighetens redovisning av uppdraget bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera med anledning av förslaget i motionen.

När det gäller storskalig solvärme som en del av fjärrvärmeproduktionen hänvisar utskottet till den rapport på detta tema som Energimyndigheten redovisade i januari 2022. Utskottet ser i ljuset av vad som redovisas i den rapporten inte några övertygande skäl för riksdagen att vidta några särskilda åtgärder med anledning av vad som föreslås i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Solenergi" i betänkandet. Läs betänkandet

Sverige har en gynnsam situation när det gäller tillförsel av biobränslen till energisystemet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att bioenergin är av stor betydelse för Sveriges energiförsörjning, både för fossilfrihet och för en hög grad av försörjningstrygghet. Vidare delar utskottet uppfattningen att en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi där bioenergi i olika former ingår bör fortsätta att utvecklas. Att biobränslen dessutom ger möjligheter att på sikt uppnå negativa koldioxidutsläpp gör denna energikälla än mer attraktiv, inte minst inom kraft- och värmeproduktionen. Till detta kan även fogas att en ökad nationell självförsörjning av biobränslen minskar beroendet av såväl fossila motsvarigheter som handel med länder som kan medföra olika säkerhetsmässiga implikationer.

Flyg, sjöfart och stora delar av vägtransportsektorn är fortfarande starkt beroende av fossila bränslen. För att möjliggöra en successiv utfasning av dessa bränslen behöver produktionen av fossilfria bränslen öka. Därför välkomnar utskottet att regeringen redovisar uppfattningen att alla fossilfria energislag bör ges goda förutsättningar och att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen. Regeringen meddelar också avsikten att analysera denna fråga vidare.

I anslutning till detta vill utskottet även erinra om att den s.k. Bioekonomiutredningen hade i uppdrag att föreslå åtgärder som främjar en effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd för ökad produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Utredningen föreslog bl.a. att det införs intäktsgarantier för tillkommande inhemsk produktion av flytande förnybara drivmedel och mellanprodukter. Utredningens förslag bereds allt jämt inom Regeringskansliet.

Utskottet vill också påminna om det uppdaterade förnybartdirektivet. I direktivet finns bl.a. krav på vissa andelar avancerade biobränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Dessutom ska medlemsstaterna sträva efter att höja andelen förnybart inom industrin. Förnybartdirektivet trädde i kraft den 20 november 2023 och ska vara genomfört i sin helhet senast den 21 maj 2025.

I några av motionerna berörs frågor om drivmedelsberedskap och fossilfria drivmedel. På detta område anför regeringen i propositionen att den svenska drivmedelsberedskapen bör vidareutvecklas och även inkludera fossilfria drivmedel, med särskilt fokus på inhemsk produktion av fossilfria bränslen.

Avslutningsvis vill utskottet nämna att miljö- och jordbruksutskottet i sitt yttrande säger sig dela regeringens uppfattning att den svenska produktionen av fossilfria alternativ behöver öka inom transportsektorn för att möjliggöra en utfasning av fossila bränslen. Vidare noterar miljö- och jordbruksutskottet regeringens avsikt att främja en sådan utveckling och produktion och en fortsatt växande svensk bioekonomi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och minskad sårbarhet i samhället och som skapar såväl miljö- och klimatnytta som sysselsättning i hela landet.

Sammantaget anser utskottet att det som redovisas ovan i huvudsak bör kunna anses tillgodose det som föreslås i motionerna. Det kan därför inte anses finnas skäl för riksdagen att bifalla dessa förslag.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Biobränslen och biodrivmedel" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis upprepa den uppfattning som det redovisade i avsnittet om energipolitikens inriktning tidigare i detta betänkande. Där framhöll utskottet att en effektiv energianvändning kan bidra till alla delar av det övergripande målet för energipolitiken som syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Att effektivisera användningen av energi, effekt och resurser eller att flytta användningen i tid är förhållandevis snabba sätt att minska och optimera energianvändningen. Om användningen av el kan effektiviseras blir utbyggnadsbehovet av elproduktion och elnät lägre liksom resursanvändningen och de negativa miljöeffekterna. Att minska effekttoppar genom en effektivare energianvändning kan också bidra till att underlätta en snabb elektrifiering. Kartläggningar visar att det finns en betydande energieffektiviseringspotential inom alla samhällssektorer.

Utöver detta vill utskottet också referera till det som regeringen anför i propositionen om att Sveriges nuvarande mål för energieffektivisering bör ses över i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen. Dessutom anger regeringen att den nationella politiken för energieffektivisering behöver anpassas till de EU-direktiv som nyligen har omarbetats eller där omarbetning pågår. Det handlar främst om EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda. EED innehåller bl.a. ett höjt energieffektiviseringsmål på EU-nivå och nya regler för medlemsländernas indikativa bidrag liksom höjda årliga energisparkrav på medlemsstatsnivå. Till grund för utformningen av den nya politiken på området ligger också den rapport från Energimyndigheten som presenterades i december 2023.

Sammantaget anser utskottet att det nu anförda talar för att det i dagsläget inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena.

Därmed avstyrks dessa yrkanden.

Ur avsnittet "Energieffektivisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker

– Biogas,

– Vätgas och elektrobränslen.

Biogas

I likhet med vad utskottet anförde när det behandlade motioner om biogas våren 2023 är inställningen alltjämt i grunden positiv till fortsatt och om möjligt även ökad produktion och användning av biogas i Sverige. Biogasen har en särskild fördel eftersom den bidrar till flera olika samhällsnyttor såväl i produktionen som i användarledet. Att ta hand om biogas minskar utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan från gödsel och annat biologiskt nedbrytbart avfall och den kan med fördel användas för att ersätta fossilgas (även kallad naturgas) eller andra fossila bränslen som drivmedel och i industriella processer, vilket på ett positivt sätt bidrar till möjligheterna att uppfylla klimatmålen. Produktion av förnybar eller fossilfri energi inom landets gränser är också eftersträvansvärt eftersom det bidrar till att stärka Sveriges nationella energiförsörjningstrygghet och minskar beroendet av import av fossila energibärare som olja och naturgas.

Därför välkomnar utskottet att regeringen gör bedömningen att metangas kommer att fortsätta att spela en viktig roll för Sveriges energiförsörjning. Utskottet ser också positivt på de ansträngningar som görs för att ge biogasmarknaden långsiktigt stabila förutsättningar, bl.a. genom att verka för att återställa den skattebefrielse som biogasanvändare tidigare åtnjöt, men som ogiltigförklarades efter en EU-dom. Utskottet delar inte den uppfattning som framkommer i en av motionerna med innebörden att regeringen har agerat passivt i denna fråga. Utskottet menar, i likhet med regeringen, att en förutsättning för en utbyggnad av storskalig biogasproduktion för nätanslutning (som kräver att gasen uppgraderas) eller förvätskning är att marknaden kan få stabila villkor för de stödsystem som gäller för biogasen. Om och hur biogasen kan beskattas framgent – eller snarare befrias från skatt – är ett sådant grundläggande villkor som utskottet förutsätter att regeringen är mycket angelägen om att klarlägga.

När det gäller stöd till biogasproduktion kan utskottet konstatera att det numera finns ett samlat produktionsstöd för biogas och att anslagen för detta stöd har utökats under de senaste åren. Detta ligger i linje med vad den s.k. Biogasmarknadsutredningen föreslog 2019. Utredningen föreslog även extra stöd för uppgradering och förvätskning av biogas, liksom på sikt även stöd genom fördelaktiga krediter och garantier samt stöd till andra produktionstekniker än rötning, t.ex. förgasning av biomassa. Utredningens förslag är i dessa delar mer översiktligt beskrivna och behöver utredas ytterligare, inte minst i ljuset av teknikutvecklingen under de senaste åren, statsstödsreglernas anpassningar, begränsningar i naturgasleveranserna från Ryssland till flera EU-länder och det ökande intresset för vätgas som energibärare. Med hänvisning till detta ser utskottet det som mindre lämpligt att – i linje med vad som föreslås i en motion – riksdagen uttalar ett oreserverat stöd för att genomföra de återstående förslag som Biogasmarknadsutredningen presenterade för nästan fem år sedan. Detta inkluderar utredningens förslag om ett produktionsmål för biogas som nämns i en av motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vätgas och elektrobränslen

Under de senaste åren har vätgas fått allt större uppmärksamhet som energibärare och som insatsråvara i industrin, i det senare fallet inte minst som ersättning för klimatskadligt kol som reduktionsmedel inom stålindustrin. Vätgas kan också användas som drivmedel och då med fördel inom de delar av transportsektorn där direkt elektrifiering är mindre ändamålsenlig.

Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen också pekar på vätgasens roll i det framtida svenska energisystemet, både som lagringsmedium i anslutning till väderberoende förnybar kraftproduktion och för att vätgasframställning kräver betydande mängder el.

Utskottet kan konstatera att EU har en vätgasstrategi och att Energimyndigheten har utarbetat ett förslag till en nationell vätgasstrategi (ER 2021:34). Utskottet vill även påminna om att Energimyndigheten har i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med vätgas i Sverige och att myndigheten så sent som i mars 2024 presenterade en rapport om vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet, i vilken flera viktiga utmaningar för vätgasutvecklingen lyfts fram, däribland behovet av en utredning med uppgift att ta fram ett samlat förslag till reglering av vätgasmarknaden i Sverige. En sådan reglering kommer också att behövas som en följd av den revidering av EU:s gasmarknadsdirektiv som väntas träda i kraft under innevarande år. Syftet med revideringen är att öka användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser i energisystemet samtidigt som användningen av naturgas ska minska för att EU ska uppnå klimatneutralitet 2050.

Utskottet vill här även nämna att Energimyndighetens samordningsuppdrag på vätgasområdet innefattar huvuddelen av de åtgärder som myndigheten lyfte fram i sitt förslag till svensk nationell strategi för vätgas, elektrobränslen och ammoniak från 2021. Förslaget till strategi kan därmed anses ha omsatts i nödvändig konkret handling, och behovet av en övergripande strategi förefaller därför enligt utskottets uppfattning vara mindre påtagligt.

Vidare bör det nämnas att regeringen i propositionen redovisar ett antal principer som den anser bör vägleda utvecklingen på vätgasområdet. Utskottet har inget att invända mot dessa principer och konstaterar samtidigt att regeringen anger att de bör följas upp löpande så att de kan justeras utifrån förändrade förutsättningar och behov. Utskottet välkomnar denna ambition eftersom området är under stark utveckling.

Utskottet vill även nämna den studie som nyligen har presenterats inom ramen för Energiforsks program om vätgasens roll i energi- och klimatomställningen och slutsatsen att potentialen för vätgasproduktion med liten klimatpåverkan är stor i Sverige tack vare en fördelaktig mix av energikällor jämfört med många andra europeiska länder.

Ur avsnittet "Energigaser" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Torvfrågor liknande de nu aktuella har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen, även om fokus på torv som beredskapsbränsle har ökat i ljuset av den ryska invasionen av Ukraina och den osäkerhet om den framtida energiförsörjningssituationen som detta brutala angrepp har medfört. Liksom tidigare kan utskottet dock konstatera att torven i dagsläget har en mycket begränsad betydelse i den svenska energimixen. Samtidigt är utskottet medvetet om utmaningarna som rör torvens långa återskapandecykel och de dikade torvmarkernas betydande utsläpp av växthusgaser och därmed negativa påverkan på klimatet. Utskottet ser positivt på de satsningar som görs på att återväta dikade torvmarker för att begränsa denna negativa påverkan.

Ett annat sätt att begränsa de klimatskadliga konsekvenserna från de dikade torvmarkerna är att skörda den torrlagda torven och förbränna den för att utvinna energi. Här är utskottet emellertid tveksamt till att detta är ett lämpligt handlingsalternativ under normala energiförsörjningsförhållanden både av naturvårdsskäl och för att efterfrågan på energitorv bedöms vara begränsad. Utskottet är även medvetet om att efterfrågan till viss del påverkas av hur energitorven klassas inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem men är i detta sammanhang inte berett att föreslå riksdagen att uppmana regeringen att förorda några justeringar på detta område. Sådana förslag bör hanteras samlat inom ramen för det svenska klimatarbetet, och närbesläktade förslag kommer för övrigt att behandlas av riksdagen i samband med att den behandlar regeringens klimathandlingsplan senare i vår.

Däremot delar utskottet några av motionärernas uppfattning att torven kan fylla en viktig funktion som ett inhemskt bränslealternativ under mer ansträngda förhållanden, exempelvis under perioder av höjd beredskap. Torven kan bidra till energisäkerhet och har potential att fungera som ett lagringsbart beredskapsbränsle. Detta lyftes även fram av Energimyndigheten så sent som i december 2023 och myndigheten har därefter fått i uppdrag av regeringen att analysera förutsättningarna för att stärka energiberedskapen i samhället och ge förslag på hur sådana åtgärder kan utformas och genomföras. Utskottet förutsätter att frågor om tänkbara beredskapsbränslen, inklusive torv, då kan komma att beröras.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Torv" i betänkandet. Läs betänkandet

En omfattande elektrifiering, inte minst av industri- och transportsektorerna, är en viktig nyckel till framgång när det gäller att fasa ut fossila bränslen. Utskottet förordar därför fullt fokus på utbyggnaden av olika former av elproduktion, infrastruktur för kraftöverföring, reformering av elmarknaden etc. snarare än ett allt för ensidigt fokus på utfasning av fossila bränslen innan fossilfria alternativ finns på plats. En särskild omställningslag utöver klimatlagen eller en särskild plan för utfasningen utöver de krav som ställs i klimatlagen anser utskottet därför inte vara nödvändig i dagsläget.

Utskottet vill också påminna om att det i ett yttrande till miljö- och jordbruksutskottet så sent som i mars 2024 föreslog att miljö- och jordbruksutskottet skulle avstyrka motionsyrkanden på temat utfasning av fossila bränslen med motiveringen att en successiv utfasning av sådana bränslen och drivmedel är viktig för omställningen men att utfasningen behöver ske i en takt som är samhällsekonomiskt hållbar och med beaktande av hushållens ekonomi och företagens konkurrensförmåga.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Fossila bränslen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis instämma i regeringens uppfattning att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser och att en omfattande elektrifiering av flera samhällssektorer är vägen framåt för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Samtidigt måste energipolitiken bidra med en sådan försörjningstrygghet som kan ligga till grund för att utveckla det svenska välfärdssamhället, fasa ut fossila bränslen och minska Sveriges beroende av importerad energi under svåra säkerhetspolitiska tider.

En förutsättning för att nå framgång i omställningsarbetet är att Sverige har ett robust och leveranssäkert elsystem. Det handlar om att öka produktionen av planerbar fossilfri el betydligt genom tillkomsten av ny kärnkraft, men också om att förstärka och bygga ut kraftöverföringssystemet. Det måste också råda ett gott investeringsklimat och hushållen måste ha råd att betala sina elräkningar. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har tagit många viktiga steg på dessa områden och att den i den nu aktuella propositionen pekar på ytterligare insatser för att människor och företag i hela landet ska få en trygg elförsörjning med stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Förnybar kraftproduktion som t.ex. sol- och vindkraft kommer också att spela roll i det framtida energisystemet. Utskottet välkomnar således regeringens ambition att ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och kan i det sammanhanget bl.a. notera att regeringen har lämnat tillstånd till flera stora havsbaserade vindkraftsparker. Samtidigt vill utskottet påminna om att många förnybara väderberoende produktionsslag har begränsade egenskaper när det exempelvis gäller planerbarhet och systemtjänster. Dessa brister måste alltid beaktas så att de inte missgynnar kraftsystemets övergripande förmåga att kontinuerligt leverera el till stabila och konkurrenskraftiga priser. Enligt utskottets uppfattning har alltför stort fokus tidigare riktats mot förnybar produktion från t.ex. sol- och vindkraft utan nödvändig helhetssyn på kraftsystemets samlade funktion. För att möta de väderberoende kraftslagens nackdelar behövs även investeringar i lagringsmöjligheter samt förbättrade incitament för flexibilitet på både produktions- och användarsidan. Enligt utskottets bedömning visar regeringen stor förståelse för vikten av att hantera dessa utmaningar.

En snabb utveckling av kraftsystemet i fråga om såväl tillkommande produktion som överföringskapacitet är beroende av att de tillståndsprocesser som krävs fungerar effektivt. Att effektivisera dessa processer är ett viktigt steg för att bättre möta företagens behov och i förlängningen för Sveriges möjlighet att genomföra klimatomställningen och stärka den svenska konkurrenskraften. Även på detta område kan utskottet konstatera att regeringen har vidtagit, utreder eller överväger en mängd olika åtgärder, inte minst när det gäller att snabba på och därmed förkorta de miljöprövningsprocesser som oundvikligen hänger samman med nästan alla typer av investeringar i kraftsystemet.

Utskottet vill också lyfta fram betydelsen av energieffektivisering. En effektiv energianvändning kan bidra till alla delar av det övergripande målet för energipolitiken som syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Kartläggningar visar att det finns en energieffektiviseringspotential inom alla samhällssektorer. Här gör regeringens satsning på energiplanering att den nuvarande energi- och klimatrådgivningen kan utvecklas och får förutsättningar att möta ett utökat behov av kunskaper och vägledning om både energieffektiviserings- och energiberedskapsfrågor.

Transportsektorns fossilbränsleberoende – särskilt inom väg-, flyg- och sjötransportområdena – måste brytas. Elektrifieringen av transportsektorn är central för att Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU ska nås. Här välkomnar utskottet regeringens satsningar på att bygga ut laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon och de insatser som görs för att stimulera den inhemska produktionen av biogas som kan användas som ett förnybart drivmedel. Regeringen anger även att alla fossilfria bränslen behövs och att politiken därför ska fortsätta att främja både utvecklingen och produktionen av nya sådana bränslen. Utskottet välkomnar att regeringen därför avser att analysera denna fråga vidare.

I några av de motioner som är aktuella i detta avsnitt efterfrågas en bred politisk energiöverenskommelse. Här kan utskottet notera att regeringen i propositionen anger att den har inhämtat underlag till propositionen genom flera rundabordssamtal med representanter från energibranschen och industrin samt bjudit in riksdagspartierna till samtal om energipolitikens inriktning. Förutsättningarna för att åstadkomma en bredare politisk överenskommelse än den majoritet som står bakom propositionen förefaller dock ha varit begränsade. Utskottet ser det inte som meningsfullt för riksdagen att i dagsläget uttala sig till förmån för breda energipolitiska samtal men utesluter naturligtvis inte att sådana kan bli aktuella längre fram. Utskottet är inte heller berett att förorda en ändring av det tämligen nyligen antagna målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Detsamma gäller förslagen om att uppmana regeringen att ta fram ett energisäkerhetsmål eller ett mål för efterfrågeflexibilitet i elsystemet.

Beträffande den förra regeringens elektrifieringsstrategi har utskottet tidigare redovisat att företrädare för den nuvarande regeringen har slagit fast att denna strategi innehåller flera relevanta delar och att ett antal av åtgärderna i strategin har genomförts i form av myndighetsuppdrag vars redovisningar regeringen har tagit emot eller kommer att ta emot. Utskottets bedömning är att regeringen har omhändertagit flera av de förslag som fanns i strategin men att alla åtgärder inte till fullo är kompatibla med den inriktning för energipolitiken som regeringen och utskottet står bakom.

Ur avsnittet "Energipolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Energirelaterade utsläpp utgör en betydande del av de globala växthusgasutsläppen. Detta understryker vikten av att främja den globala energiomställningen för att därigenom uppfylla internationella överenskommelser om att begränsa den globala uppvärmningen. De insatser som görs för att uppnå de mål som dessa överenskommelser innefattar är inte bara en miljömässig nödvändighet utan fungerar även som en katalysator för teknisk innovation och ekonomisk utveckling. Sverige kan bidra med utsläppsminskande åtgärder och kolinlagring nationellt, men små enskilda länders insatser kan inte i sig självt lösa globala miljöproblem.

Enligt utskottets uppfattning är således internationella energisamarbeten viktiga för att nå dessa klimatmål. Utskottet delar därför regeringens bedömning att Sverige bör ta en aktiv roll i prioriterade internationella energisamarbeten och tillsammans med andra likasinnade länder bidra till att påskynda energiomställningen globalt. Sveriges engagemang i internationella energisamarbeten bör bedrivas på ett långsiktigt och effektivt sätt och följa nationella prioriteringar där elektrifiering och försörjningstrygghet är centrala områden. Detta är inte bara ett sätt att minska de globala utsläppen av växthusgaser utan också en möjlighet för Sverige att dela med sig av sin ledande expertis inom områden som t.ex. hållbar energiteknik och kvalificerade energisystem. Ett aktivt svenskt engagemang i internationella energisamarbeten gynnar även nationella intressen genom att erbjuda tillgång till värdefulla erfarenheter, öka möjligheterna till export av svensk grön teknologi och bidra till att påskynda energiomställningen globalt.

När det gäller det som efterfrågas i en av motionerna om att Sverige bör engagera sig i fler projekt inom ramen för EU:s s.k. IPCEI-regelverk kan utskottet med sin begränsade kunskap om erfarenheterna från de projekt Sverige hittills har varit engagerat i inte förbehållslöst förorda att riksdagen uttalar sig positivt om ytterligare satsningar på fler IPCEI-projekt. Av det skälet bör riksdagen avslå motionen i den aktuella delen.

Beträffande ECT, som berörs i en av motionerna, är utskottet inte berett att i dagsläget förorda ett svenskt utträde utan anser att en modernisering av fördraget alltjämt bör eftersträvas som ett förstahandsalternativ. Detta är också den hållning som flera andra av EU:s medlemsstater står bakom.

Utskottet ser mot denna bakgrund inte att det är motiverat för riksdagen att göra några tillkännagivanden i linje med vad som föreslås i motionerna. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Vissa internationella energifrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera olika tillfällen och med olika politiska sammansättningar pekat på vikten av effektivare och därmed kortare processer för berörda myndigheter för att pröva ansökningar om olika typer av tillstånd som vanligen behövs för etablering eller expansion av kraftproduktionsanläggningar och kraftöverföringsinfrastruktur. Det kan exempelvis handla om diverse tillstånd som regleras i miljöbalken och dess underliggande författningar eller tillstånd enligt bestämmelser i ellagen (1997:857) och därtill knutna förordningar och föreskrifter. Så sent som i mars innevarande år sa sig utskottet se positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och effektivisera tillståndsprocesser med koppling till utvecklingen av kraftsystemet. Därför ser utskottet positivt på att regeringen i propositionen redovisar ett antal pågående processer som på olika sätt syftar till att öka tempot i tillståndsprocesserna. Det handlar bl.a. om pågående beredning av ett antal utredningar som omnämns ovan liksom initierandet av ytterligare utredningar som ska se över fler frågor med denna inriktning. En proposition med titeln Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning är dessutom aviserad till senare i vår.

Till detta ska också fogas att den utvecklade energiplanering som regeringen beskriver i propositionen delvis har som syfte att uppnå en tidig hantering av målkonflikter och mer effektiva plan- och tillståndsprocesser. De ökade ambitionerna på energiplaneringsområdet torde även tillgodose det önskemål om just detta som finns i en av motionerna, varför den kan lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

När det gäller effektivare tillståndsprocesser kan utskottet även konstatera att miljö- och jordbruksutskottet i sitt yttrande nämner att det vid flera tidigare tillfällen har betonat behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning och framhållit att detta är en förutsättning för de investeringar som krävs för att möta framtidens klimat- och energiförsörjningsutmaningar. Därmed gör utskottet den sammantagna bedömningen att det inte finns skäl för riksdagen att agera med anledning av motionsyrkanden om effektivare tillståndsprocesser.

Markintrång kan vara nödvändiga när t.ex. kraftsystemet behöver expandera. När det gäller förslag med koppling till sådana intrång och om ersättningar när mark tas i anspråk av det offentliga med tvång, hänvisar utskottet dels till den pågående utredning av frågor med denna inriktning som ska redovisa sitt uppdrag i slutet av juni 2024, dels till den parlamentariskt sammansatta kommitté som har i uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Den utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2024. Därtill vill utskottet påminna om att riksdagen för närvarande behandlar en skrivelse från regeringen med anledning av Riksrevisionens granskning av statens hantering av expropriation och andra markintrång.

Önskemål om förstärkningar av den kommunala energi- och klimatrådgivningen lyfts fram i ett par motioner. Här kan utskottet konstatera att det har genomförts en översyn av denna verksamhet och att Energimyndigheten har tagit fram en strategi för den kommunala energi- och klimatrådgivningen som har legat till grund för det utvecklingsarbete som myndigheten bedrev under 2023. Energimyndigheten har därefter fått i uppdrag att under 2024 analysera hur den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan utvecklas med hänsyn till förändringar av EED respektive förnybartdirektivet. Utskottet anser att utfallet av detta arbete bör avvaktas.

Bioraffinaderier tas upp i en av motionerna. Här kan utskottet konstatera att sådana anläggningar lyfts fram i Bioekonomiutredningens slutbetänkande som ett sätt att åstadkomma en effektivare användning av bioråvaran. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen så sent som i december 2023 och utskottet förutsätter att regeringen väger in det som sägs om bioraffinaderier i den fortsatta beredningen av utredningens förslag utan att riksdagen behöver uttala sig särskilt om detta.

För några år sedan avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om lagerhållning av elstolpar i trä. Utskottet har inte funnit någon ny information av sådan betydelse att den ger anledning till något annat ställningstagande denna gång. Däremot konstaterar utskottet att det mer ansträngda säkerhetspolitiska läget och erfarenheterna från coronapandemin har ökat den allmänna medvetenheten om beredskapsrelaterade frågor inklusive sådana som gäller lagring av allehanda produkter. Behovet av lagring av elstolpar i trä är möjligen också något som kommer att ges ökad uppmärksamhet av det skälet.

Vad som däremot redan har belysts med anledning av den försämrade säkerhetssituationen är behovet av beredskapslagring av drivmedel, vilket också berörs i en av motionerna och då med fokus på lagring av fossilfria alternativ. I propositionen konstaterar regeringen att den svenska drivmedelsberedskapen bör vidareutvecklas och även inkludera fossilfria drivmedel. Särskilt bör möjligheten till inhemsk produktion av fossilfria bränslen tas till vara. I sammanhanget vill utskottet även påminna om att Försvarsberedningen har berört frågor om drivmedelsberedskap och konstaterar då att arbetet med att utveckla alternativa drivmedel minskar sårbarheter och lindrar konsekvenser av uppkomna störningar. Vidare bör det nämnas att Energimyndigheten för närvarande driver ett program för att utveckla Sveriges drivmedelsberedskap. Därmed ser utskottet inget skäl för riksdagen att bifalla motionerna.

Med anledning av det som anförs i en av motionerna om ursprungsgarantier hänvisar utskottet till det arbete som pågår med att revidera den europeiska standard som gäller för ursprungsgarantier och som behöver uppdateras efter förändringar av bestämmelserna om ursprungsgarantier i EU:s förnybartdirektiv. Utskottet anser sig inte ha tillräcklig grund för att under den pågående revideringen av standarden rekommendera riksdagen att ställa sig bakom de förslag om förändringar i bestämmelserna om ursprungsgarantier som föreslås i motionen.

Ur avsnittet "Övriga energipolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet