Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Utskottet kan konstatera att företag som arbetar med t.ex. dataspelsutveckling tillhör de verksamheter som utgör kulturella och kreativa branscher. Utskottet noterar att svenska företag inom bl.a. dataspel under flera år har varit världsledande och internationellt framgångsrika. Utskottet menar att dataspelsbranschens positiva utveckling är något att värna och delar motionärernas uppfattning om att branschen behöver få ta del av det offentligas stöd, i likhet med andra innovativa företag och branscher. I motionerna uttrycks en oro för att svenska företag som är verksamma inom dataspels- och spelbranschen kan komma att tappa i konkurrenskraft, och motionärerna påpekar därför att regeringen behöver vidta åtgärder för att förhindra en sådan utveckling. Utskottet förutsätter att regeringen och dess myndigheter bevakar frågan och ser därmed inget skäl för riksdagen att uppmana regeringen att agera i enlighet med förslagen i motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Företagsfrämjande åtgärder, punkt 2 (S, V)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Lorena Delgado Varas (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2883 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 3 samt

avslår motionerna

2023/24:2885 av Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2–4 och

2023/24:2889 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 3.

Ställningstagande

Vår utgångspunkt är att en strategi för de kulturella och kreativa branscherna behöver skapa förutsättningar för fler jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Regeringen anger i skrivelsen att det finns behov av ett samordnat och departementsövergripande arbete samt en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda departement, myndigheter och andra aktörer. Vi delar denna bedömning. Regeringen ger dock i skrivelsen ingen vägledning om hur detta ska gå till. Vi anser att regeringen bör överväga att ge Tillväxtverket rollen som samordnare för detta arbete och menar vidare att Tillväxtverket borde vara en viktig aktör i arbetet med att genomföra strategin.

Dessvärre är denna brist inte den enda i regeringens strategi, utan avsaknaden av konkreta förslag för såväl det innovationsfrämjande som det exportfrämjande arbetet är framträdande. Vi anser att Vinnova och Rise har stor betydelse för Sveriges innovationssystem, och att de är med och driver på utvecklingen av nya varor och tjänster i Sverige är viktigt. Vi kan notera hur en lång rad länder satsar på innovationssystem för att kunna konkurrera på en global marknad om investeringar och idéer som bidrar till att stärka konkurrenskraften. Sverige och regeringen behöver göra detsamma, och därför behöver Vinnova få mer resurser för att kunna ge adekvat stöd till kreativa branscher såsom musik- och spelindustrin. Vi menar vidare att detta är avgörande för att myndigheten ska kunna arbeta för att fler kreativa branscher ska få ta del av de innovationsstöd som övriga näringslivet inom innovationsområdet kan ta del av. Därtill finns det inte något om behovet av regionala exportkontor, vare sig i regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher eller i den tidigare presenterade utrikeshandelsstrategin. För att kunna möta inte minst de mindre företagens internationaliseringsbehov menar vi att regeringen bör utveckla satsningen på regionala exportcentrum och öka samarbetet mellan aktörerna inom den regionala exportsamverkan.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

2.

Företagsfrämjande åtgärder, punkt 2 (C)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2885 av Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2–4 och

avslår motionerna

2023/24:2883 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 3 samt

2023/24:2889 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 3.

Ställningstagande

Jag delar regeringens ambition när det gäller målet i strategin om träffsäker rådgivning och finansiering, träffsäkert stöd samt minskade regelkostnader. För att företag ska startas och växa inom de kulturella och kreativa branscherna är det grundläggande att företagsklimatet för småföretagare är gott. Kostnaden för att anställa är i dag för hög, och det finns behov av att sänka arbetsgivaravgifter för de med låga löner i kombination med lägre inkomstskatt och lägre marginalskatt för de med medelinkomster och låga inkomster. Jag ser också behov av en generellt sänkt kostnadsbörda för företagen. Vidare finns det många fördelar för företagare att vara aktiebolag i stället för en enskild firma. Det är därför viktigt att rådgivande myndigheter känner till dessa fördelar och kan stödja företagare inom kulturella och kreativa branscher. Mot den bakgrunden anser jag att regeringen bör ge berörda myndigheter ett tydligare uppdrag i enlighet med vad jag anfört ovan.

Vidare anser jag att regeringens ambition i det fortsatta arbetet bör vara att införa rättvisa skatteregler för olika kulturformer. Jag menar att regeringen exempelvis skulle kunna genomföra detta i samband med att den gör en översyn i syfte att harmonisera momssatserna.

Därtill kräver tillväxt olika typer av kapital. Inom de berörda branscherna är detta särskilt krävande eftersom många kreativa företag har stora kostnader innan de får in kapital, det gäller t.ex. vid biljettförsäljning. Med digitala lösningar utvecklas hela tiden nya möjligheter för företagare att hantera likviditet, men det krävs också riskkapital. Jag menar dock att det bland myndigheter och statliga bolag tycks saknas kunskap om hur affärsmodellerna fungerar för vissa företag inom branschen. Det är därför viktigt att regeringen uppmanar statliga aktörer som jobbar med kapitalallokering att utarbeta handlingsplaner för hur de ska kunna utöka inflödet av affärsidéer från företag inom kulturella och kreativa branscher. Det är bara genom att analysera många typer av företag som det går att hitta dem som det är relevant att investera i.

Ur avsnittet "Främjande av spel och dataspelsbranschen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher och delar därmed strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna. Vidare ska branscherna ha god tillväxt och bidra till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv i hela landet, ökad export och en positiv Sverigebild i utlandet. Därtill innefattar visionen att företag inom de kulturella och kreativa branscherna ska bidra till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.

Utskottet delar även regeringens bedömning om att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny typ av basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innovation i andra sektorer. Utskottet välkomnar att regeringen med strategin tar ett helhetsgrepp för att främja företag i de kulturella och kreativa branscherna och ser värdet i att regeringen beaktar det tvärpolitiska perspektivet för att uppnå strategins mål. Utskottet menar att beslutet att ge Kulturdepartementet en samordnande roll med ansvar för det departementsövergripande arbetet är välavvägt. Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen även avser att ha en löpande dialog med representanter för kulturella och kreativa branscher och företag om hur arbetet inom ramen för strategin fungerar och vilka behov dessa representanter ser.

Därutöver kan utskottet konstatera att regeringen i skrivelsen anger att företagare inom kulturella och kreativa branscher oftare än genomsnittet möter strukturella hinder för att utveckla sin verksamhet. Utskottet noterar även att kulturutskottet anser det vara positivt att regeringen uppmärksammar att många kulturella och kreativa företag har större behov av rådgivning än företag i allmänhet, och att de konstnärliga och kreativa företagens affärsmodeller inte alltid följer traditionell företagslogik. Utskottet anser i likhet med regeringen att systemen för råd, stöd och finansiering till företag bör vara generella, men att det också är betydelsefullt med kunskaper om dels olika branschers specifika utvecklingsförutsättningar, dels strukturella förutsättningar och kapacitet i olika delar av landet. Det är vidare viktigt att de myndigheter och andra aktörer som förmedlar råd, stöd och finansiering till företag, innovation och konstnärlig verksamhet samverkar, så att deras kompetenser stärker varandras uppdrag där det är relevant. I likhet med kulturutskottet välkomnar därför utskottet att regeringen i skrivelsen betonar att rådgivare behöver ha god kännedom om vad som karaktäriserar värdeskapandet inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet vill också i detta sammanhang i likhet med kulturutskottet lyfta fram regeringens arbete med att ge instruktioner och förutsättningar för relevanta myndigheter att stärka kapaciteten att ge behovsanpassad rådgivning till företag inom konstnärliga och kreativa branscher. Det gäller bl.a. det uppdrag Konstnärsnämnden fått i regleringsbrevet för 2024 att följa och informera om förutsättningarna för konstnärers företagande. Det gäller likaså det uppdrag Statens kulturråd fått i regleringsbrevet för 2024 att redovisa hur myndigheten arbetar med att främja förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher, i hela landet och internationellt, samt göra en bedömning av resultatet av dessa insatser. Utskottet noterar att båda uppdragen ska redovisas i februari 2025.

Utskottet välkomnar att regeringen i skrivelsen uppmärksammar att företagens kostnader för regelgivning ökat över tid och att regeringen för att bryta den trenden bedriver en offensiv förenklingsagenda. Utskottet anser att regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter i så stor utsträckning som möjligt, vilket därmed också gäller för företag inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet ser således positivt på den översyn som Statens kulturråd inlett av de stöd som myndigheten fördelar för att bl.a. förenkla ansökningsförfarandet för bidragssökande.

Utskottet kan vidare konstatera att värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher ökar. Utskottet delar regeringens uppfattning att svenska kulturella och kreativa branscher ska ha ett stort och växande internationellt genomslag och att exporten ska öka. Utskottet noterar att det av skrivelsen framgår att många företag inom denna bransch ser sin huvudsakliga marknad som internationell eller nationell snarare än regional och lokal. Samtidigt bedöms företagen behöva ökade kunskaper om att göra affärer internationellt. Utskottet vill påminna om att regeringen bl.a. har beslutat att Business Sweden ska erbjuda små och medelstora företag tjänster som är särskilt anpassade till deras behov och förutsättningar. Detta gäller företag med olika affärsmodeller och såväl i Sverige som utomlands. Det anger regeringen i riktlinjerna för budgetåret 2024 för Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) om export- och investeringsfrämjande verksamhet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang lyfta fram den strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft som regeringen fattade beslut om i november 2023 (UD2023/01758). I strategin anger regeringen bl.a. att ett högkvalitativt stöd till företag inom kulturella och kreativa branscher, t.ex. dataspel, musik, design och form samt innehållsproduktion, bidrar både till en ökad svensk export och till att sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige. Utskottet noterar även att Statens kulturråd i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten samverkar med andra myndigheter och främjandeaktörer för att bidra till att genomföra strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis delar utskottet regeringens bedömning och anser i likhet med kulturutskottet att strategin lägger en god grund för det fortsatta arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. När det gäller motionsyrkandena vill utskottet hänvisa till det ovan anförda och ser därmed inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete. Utskottet noterar i sammanhanget att strategin kommer att delutvärderas 2026.

Ur avsnittet "Företagsfrämjande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher och delar därmed strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna. Vidare ska branscherna ha god tillväxt och bidra till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv i hela landet, ökad export och en positiv Sverigebild i utlandet. Därtill innefattar visionen att företag inom de kulturella och kreativa branscherna ska bidra till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.

Utskottet delar även regeringens bedömning om att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny typ av basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innovation i andra sektorer. Utskottet välkomnar att regeringen med strategin tar ett helhetsgrepp för att främja företag i de kulturella och kreativa branscherna och ser värdet i att regeringen beaktar det tvärpolitiska perspektivet för att uppnå strategins mål. Utskottet menar att beslutet att ge Kulturdepartementet en samordnande roll med ansvar för det departementsövergripande arbetet är välavvägt. Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen även avser att ha en löpande dialog med representanter för kulturella och kreativa branscher och företag om hur arbetet inom ramen för strategin fungerar och vilka behov dessa representanter ser.

Därutöver kan utskottet konstatera att regeringen i skrivelsen anger att företagare inom kulturella och kreativa branscher oftare än genomsnittet möter strukturella hinder för att utveckla sin verksamhet. Utskottet noterar även att kulturutskottet anser det vara positivt att regeringen uppmärksammar att många kulturella och kreativa företag har större behov av rådgivning än företag i allmänhet, och att de konstnärliga och kreativa företagens affärsmodeller inte alltid följer traditionell företagslogik. Utskottet anser i likhet med regeringen att systemen för råd, stöd och finansiering till företag bör vara generella, men att det också är betydelsefullt med kunskaper om dels olika branschers specifika utvecklingsförutsättningar, dels strukturella förutsättningar och kapacitet i olika delar av landet. Det är vidare viktigt att de myndigheter och andra aktörer som förmedlar råd, stöd och finansiering till företag, innovation och konstnärlig verksamhet samverkar, så att deras kompetenser stärker varandras uppdrag där det är relevant. I likhet med kulturutskottet välkomnar därför utskottet att regeringen i skrivelsen betonar att rådgivare behöver ha god kännedom om vad som karaktäriserar värdeskapandet inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet vill också i detta sammanhang i likhet med kulturutskottet lyfta fram regeringens arbete med att ge instruktioner och förutsättningar för relevanta myndigheter att stärka kapaciteten att ge behovsanpassad rådgivning till företag inom konstnärliga och kreativa branscher. Det gäller bl.a. det uppdrag Konstnärsnämnden fått i regleringsbrevet för 2024 att följa och informera om förutsättningarna för konstnärers företagande. Det gäller likaså det uppdrag Statens kulturråd fått i regleringsbrevet för 2024 att redovisa hur myndigheten arbetar med att främja förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher, i hela landet och internationellt, samt göra en bedömning av resultatet av dessa insatser. Utskottet noterar att båda uppdragen ska redovisas i februari 2025.

Utskottet välkomnar att regeringen i skrivelsen uppmärksammar att företagens kostnader för regelgivning ökat över tid och att regeringen för att bryta den trenden bedriver en offensiv förenklingsagenda. Utskottet anser att regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter i så stor utsträckning som möjligt, vilket därmed också gäller för företag inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet ser således positivt på den översyn som Statens kulturråd inlett av de stöd som myndigheten fördelar för att bl.a. förenkla ansökningsförfarandet för bidragssökande.

Utskottet kan vidare konstatera att värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher ökar. Utskottet delar regeringens uppfattning att svenska kulturella och kreativa branscher ska ha ett stort och växande internationellt genomslag och att exporten ska öka. Utskottet noterar att det av skrivelsen framgår att många företag inom denna bransch ser sin huvudsakliga marknad som internationell eller nationell snarare än regional och lokal. Samtidigt bedöms företagen behöva ökade kunskaper om att göra affärer internationellt. Utskottet vill påminna om att regeringen bl.a. har beslutat att Business Sweden ska erbjuda små och medelstora företag tjänster som är särskilt anpassade till deras behov och förutsättningar. Detta gäller företag med olika affärsmodeller och såväl i Sverige som utomlands. Det anger regeringen i riktlinjerna för budgetåret 2024 för Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) om export- och investeringsfrämjande verksamhet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang lyfta fram den strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft som regeringen fattade beslut om i november 2023 (UD2023/01758). I strategin anger regeringen bl.a. att ett högkvalitativt stöd till företag inom kulturella och kreativa branscher, t.ex. dataspel, musik, design och form samt innehållsproduktion, bidrar både till en ökad svensk export och till att sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige. Utskottet noterar även att Statens kulturråd i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten samverkar med andra myndigheter och främjandeaktörer för att bidra till att genomföra strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis delar utskottet regeringens bedömning och anser i likhet med kulturutskottet att strategin lägger en god grund för det fortsatta arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. När det gäller motionsyrkandena vill utskottet hänvisa till det ovan anförda och ser därmed inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete. Utskottet noterar i sammanhanget att strategin kommer att delutvärderas 2026.

Ur avsnittet "Företagsfrämjande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher och delar därmed strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna. Vidare ska branscherna ha god tillväxt och bidra till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv i hela landet, ökad export och en positiv Sverigebild i utlandet. Därtill innefattar visionen att företag inom de kulturella och kreativa branscherna ska bidra till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.

Utskottet delar även regeringens bedömning om att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny typ av basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innovation i andra sektorer. Utskottet välkomnar att regeringen med strategin tar ett helhetsgrepp för att främja företag i de kulturella och kreativa branscherna och ser värdet i att regeringen beaktar det tvärpolitiska perspektivet för att uppnå strategins mål. Utskottet menar att beslutet att ge Kulturdepartementet en samordnande roll med ansvar för det departementsövergripande arbetet är välavvägt. Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen även avser att ha en löpande dialog med representanter för kulturella och kreativa branscher och företag om hur arbetet inom ramen för strategin fungerar och vilka behov dessa representanter ser.

Därutöver kan utskottet konstatera att regeringen i skrivelsen anger att företagare inom kulturella och kreativa branscher oftare än genomsnittet möter strukturella hinder för att utveckla sin verksamhet. Utskottet noterar även att kulturutskottet anser det vara positivt att regeringen uppmärksammar att många kulturella och kreativa företag har större behov av rådgivning än företag i allmänhet, och att de konstnärliga och kreativa företagens affärsmodeller inte alltid följer traditionell företagslogik. Utskottet anser i likhet med regeringen att systemen för råd, stöd och finansiering till företag bör vara generella, men att det också är betydelsefullt med kunskaper om dels olika branschers specifika utvecklingsförutsättningar, dels strukturella förutsättningar och kapacitet i olika delar av landet. Det är vidare viktigt att de myndigheter och andra aktörer som förmedlar råd, stöd och finansiering till företag, innovation och konstnärlig verksamhet samverkar, så att deras kompetenser stärker varandras uppdrag där det är relevant. I likhet med kulturutskottet välkomnar därför utskottet att regeringen i skrivelsen betonar att rådgivare behöver ha god kännedom om vad som karaktäriserar värdeskapandet inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet vill också i detta sammanhang i likhet med kulturutskottet lyfta fram regeringens arbete med att ge instruktioner och förutsättningar för relevanta myndigheter att stärka kapaciteten att ge behovsanpassad rådgivning till företag inom konstnärliga och kreativa branscher. Det gäller bl.a. det uppdrag Konstnärsnämnden fått i regleringsbrevet för 2024 att följa och informera om förutsättningarna för konstnärers företagande. Det gäller likaså det uppdrag Statens kulturråd fått i regleringsbrevet för 2024 att redovisa hur myndigheten arbetar med att främja förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher, i hela landet och internationellt, samt göra en bedömning av resultatet av dessa insatser. Utskottet noterar att båda uppdragen ska redovisas i februari 2025.

Utskottet välkomnar att regeringen i skrivelsen uppmärksammar att företagens kostnader för regelgivning ökat över tid och att regeringen för att bryta den trenden bedriver en offensiv förenklingsagenda. Utskottet anser att regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter i så stor utsträckning som möjligt, vilket därmed också gäller för företag inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet ser således positivt på den översyn som Statens kulturråd inlett av de stöd som myndigheten fördelar för att bl.a. förenkla ansökningsförfarandet för bidragssökande.

Utskottet kan vidare konstatera att värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher ökar. Utskottet delar regeringens uppfattning att svenska kulturella och kreativa branscher ska ha ett stort och växande internationellt genomslag och att exporten ska öka. Utskottet noterar att det av skrivelsen framgår att många företag inom denna bransch ser sin huvudsakliga marknad som internationell eller nationell snarare än regional och lokal. Samtidigt bedöms företagen behöva ökade kunskaper om att göra affärer internationellt. Utskottet vill påminna om att regeringen bl.a. har beslutat att Business Sweden ska erbjuda små och medelstora företag tjänster som är särskilt anpassade till deras behov och förutsättningar. Detta gäller företag med olika affärsmodeller och såväl i Sverige som utomlands. Det anger regeringen i riktlinjerna för budgetåret 2024 för Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) om export- och investeringsfrämjande verksamhet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang lyfta fram den strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft som regeringen fattade beslut om i november 2023 (UD2023/01758). I strategin anger regeringen bl.a. att ett högkvalitativt stöd till företag inom kulturella och kreativa branscher, t.ex. dataspel, musik, design och form samt innehållsproduktion, bidrar både till en ökad svensk export och till att sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige. Utskottet noterar även att Statens kulturråd i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten samverkar med andra myndigheter och främjandeaktörer för att bidra till att genomföra strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis delar utskottet regeringens bedömning och anser i likhet med kulturutskottet att strategin lägger en god grund för det fortsatta arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. När det gäller motionsyrkandena vill utskottet hänvisa till det ovan anförda och ser därmed inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete. Utskottet noterar i sammanhanget att strategin kommer att delutvärderas 2026.

Ur avsnittet "Företagsfrämjande åtgärder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet