2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Översyn av statens företagsägande

– Statens ägande av företag

– Statligt ägda företags påverkansarbete

– Statligt ägda företags klimatarbete

– Övrigt om statens ägande och förvaltning.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Översyn av statens företagsägande

– Statens ägande av företag

– Statligt ägda företags påverkansarbete

– Statligt ägda företags klimatarbete

– Övrigt om statens ägande och förvaltning.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Översyn av statens företagsägande

– Statens ägande av företag

– Statligt ägda företags påverkansarbete

– Statligt ägda företags klimatarbete

– Övrigt om statens ägande och förvaltning.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Översyn av statens företagsägande

– Statens ägande av företag

– Statligt ägda företags påverkansarbete

– Statligt ägda företags klimatarbete

– Övrigt om statens ägande och förvaltning.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Översyn av statens företagsägande

– Statens ägande av företag

– Statligt ägda företags påverkansarbete

– Statligt ägda företags klimatarbete

– Övrigt om statens ägande och förvaltning.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 12. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Lernia AB

– Postnord AB

– SAS AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– AB Svensk Bilprovning

– Telia Company AB

– Vattenfall AB

– Visit Sweden AB

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia, och i en annan motion efterfrågas ett tillkännagivande om att riksdagen ska återkalla sitt bemyndigande till regeringen om att sälja nämnda bolag. Som konstateras av motionärerna beslutade riksdagen 2012 om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något av motionärernas förslag och anser därför att de båda förslagen bör lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att när det gäller försäljning av statlig egendom ska detta ske på affärsmässiga grunder. Det innebär att en framtida försäljning av statens aktier måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Postnord AB

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och i en annan motion förordas att regeringen ska återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan Postnords ekonomiska mål och samhällsuppdrag. Utskottet kan konstatera att den s.k. Postfinansieringsutredningen i januari 2023 överlämnade sitt delbetänkande Posttjänst för hela slanten till regeringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare noterar utskottet att utredningen också fick ett tilläggsuppdrag i januari 2023 att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i juni 2024. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete och anser därmed att riksdagen bör lämna de båda motionsyrkandena utan vidare åtgärd.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SAS AB

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att staten bör sälja sina aktier i SAS AB. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har ett bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i detta bolag. Utskottet vill även påminna motionärerna om att SAS genomgår en kapitalanskaffningsprocess. Därtill vill utskottet här uttrycka sin principiella hållning om att en försäljning av statens aktier i ett bolag måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Utskottet avser således inte att uppmana regeringen att agera i enlighet med motionärernas önskemål i detta fall.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner efterfrågas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion anförs att regeringen ska verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor. I ytterligare en annan motion förordas att SJ ska avvecklas som affärsdrivande bolag. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. En viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna. Vidare kan utskottet konstatera att SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer. Utskottet ser inga skäl att förorda att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra på detta.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Sveaskog AB

Sveaskog är ett statligt helägt bolag och är Sveriges största skogsägare. Bolaget har i uppdrag att vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. I de aktuella motionerna förordas tillkännagivanden som rör dels Sveaskogs operativa verksamhet, dels hur bolagets uppdrag bör vara utformat. Som framgår i det föregående har Sveaskog sedan 2022 ett samhällsuppdrag när det gäller ett markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området att användas som ersättningsmark. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att uttala sig om att bolagets verksamhetsföremål eller uppdrag ska ändras eller för att staten för den delen ändrar bolagets innehav. Utskottet vill även påminna om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska personer där bolagets ledning ansvarar för hur verksamheten ska bedrivas.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

AB Svenska Spel

I en motion förordas att regeringen ska dela Svenska Spel i två bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat, samt därefter avyttra den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden. Utskottet noterar att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019 och att riksdagen hösten 2022 beslutade om en förstärkt spelreglering, vilket redogjorts för ovan. Utskottet noterar även den interpellation som statsrådet Elisabeth Svantesson (M) besvarade i juli 2023 om huruvida regeringen avser att ta några initiativ för att avyttra den konkurrensutsatta delen av Svenska Spel AB. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning och anser att det för närvarande inte finns skäl att ta initiativ till att avyttra den konkurrensutsatta delen av AB Svenska Spel.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11, 13, 14, 15, 16 och 17. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Lernia AB

– Postnord AB

– SAS AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– AB Svensk Bilprovning

– Telia Company AB

– Vattenfall AB

– Visit Sweden AB

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia, och i en annan motion efterfrågas ett tillkännagivande om att riksdagen ska återkalla sitt bemyndigande till regeringen om att sälja nämnda bolag. Som konstateras av motionärerna beslutade riksdagen 2012 om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något av motionärernas förslag och anser därför att de båda förslagen bör lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att när det gäller försäljning av statlig egendom ska detta ske på affärsmässiga grunder. Det innebär att en framtida försäljning av statens aktier måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Postnord AB

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och i en annan motion förordas att regeringen ska återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan Postnords ekonomiska mål och samhällsuppdrag. Utskottet kan konstatera att den s.k. Postfinansieringsutredningen i januari 2023 överlämnade sitt delbetänkande Posttjänst för hela slanten till regeringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare noterar utskottet att utredningen också fick ett tilläggsuppdrag i januari 2023 att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i juni 2024. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete och anser därmed att riksdagen bör lämna de båda motionsyrkandena utan vidare åtgärd.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SAS AB

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att staten bör sälja sina aktier i SAS AB. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har ett bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i detta bolag. Utskottet vill även påminna motionärerna om att SAS genomgår en kapitalanskaffningsprocess. Därtill vill utskottet här uttrycka sin principiella hållning om att en försäljning av statens aktier i ett bolag måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Utskottet avser således inte att uppmana regeringen att agera i enlighet med motionärernas önskemål i detta fall.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner efterfrågas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion anförs att regeringen ska verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor. I ytterligare en annan motion förordas att SJ ska avvecklas som affärsdrivande bolag. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. En viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna. Vidare kan utskottet konstatera att SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer. Utskottet ser inga skäl att förorda att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra på detta.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Sveaskog AB

Sveaskog är ett statligt helägt bolag och är Sveriges största skogsägare. Bolaget har i uppdrag att vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. I de aktuella motionerna förordas tillkännagivanden som rör dels Sveaskogs operativa verksamhet, dels hur bolagets uppdrag bör vara utformat. Som framgår i det föregående har Sveaskog sedan 2022 ett samhällsuppdrag när det gäller ett markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området att användas som ersättningsmark. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att uttala sig om att bolagets verksamhetsföremål eller uppdrag ska ändras eller för att staten för den delen ändrar bolagets innehav. Utskottet vill även påminna om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska personer där bolagets ledning ansvarar för hur verksamheten ska bedrivas.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

AB Svenska Spel

I en motion förordas att regeringen ska dela Svenska Spel i två bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat, samt därefter avyttra den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden. Utskottet noterar att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019 och att riksdagen hösten 2022 beslutade om en förstärkt spelreglering, vilket redogjorts för ovan. Utskottet noterar även den interpellation som statsrådet Elisabeth Svantesson (M) besvarade i juli 2023 om huruvida regeringen avser att ta några initiativ för att avyttra den konkurrensutsatta delen av Svenska Spel AB. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning och anser att det för närvarande inte finns skäl att ta initiativ till att avyttra den konkurrensutsatta delen av AB Svenska Spel.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 13, 14, 15, 16 och 17. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Lernia AB

– Postnord AB

– SAS AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– AB Svensk Bilprovning

– Telia Company AB

– Vattenfall AB

– Visit Sweden AB

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia, och i en annan motion efterfrågas ett tillkännagivande om att riksdagen ska återkalla sitt bemyndigande till regeringen om att sälja nämnda bolag. Som konstateras av motionärerna beslutade riksdagen 2012 om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något av motionärernas förslag och anser därför att de båda förslagen bör lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att när det gäller försäljning av statlig egendom ska detta ske på affärsmässiga grunder. Det innebär att en framtida försäljning av statens aktier måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Postnord AB

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och i en annan motion förordas att regeringen ska återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan Postnords ekonomiska mål och samhällsuppdrag. Utskottet kan konstatera att den s.k. Postfinansieringsutredningen i januari 2023 överlämnade sitt delbetänkande Posttjänst för hela slanten till regeringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare noterar utskottet att utredningen också fick ett tilläggsuppdrag i januari 2023 att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i juni 2024. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete och anser därmed att riksdagen bör lämna de båda motionsyrkandena utan vidare åtgärd.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SAS AB

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att staten bör sälja sina aktier i SAS AB. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har ett bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i detta bolag. Utskottet vill även påminna motionärerna om att SAS genomgår en kapitalanskaffningsprocess. Därtill vill utskottet här uttrycka sin principiella hållning om att en försäljning av statens aktier i ett bolag måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Utskottet avser således inte att uppmana regeringen att agera i enlighet med motionärernas önskemål i detta fall.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner efterfrågas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion anförs att regeringen ska verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor. I ytterligare en annan motion förordas att SJ ska avvecklas som affärsdrivande bolag. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. En viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna. Vidare kan utskottet konstatera att SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer. Utskottet ser inga skäl att förorda att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra på detta.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Sveaskog AB

Sveaskog är ett statligt helägt bolag och är Sveriges största skogsägare. Bolaget har i uppdrag att vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. I de aktuella motionerna förordas tillkännagivanden som rör dels Sveaskogs operativa verksamhet, dels hur bolagets uppdrag bör vara utformat. Som framgår i det föregående har Sveaskog sedan 2022 ett samhällsuppdrag när det gäller ett markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området att användas som ersättningsmark. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att uttala sig om att bolagets verksamhetsföremål eller uppdrag ska ändras eller för att staten för den delen ändrar bolagets innehav. Utskottet vill även påminna om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska personer där bolagets ledning ansvarar för hur verksamheten ska bedrivas.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

AB Svenska Spel

I en motion förordas att regeringen ska dela Svenska Spel i två bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat, samt därefter avyttra den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden. Utskottet noterar att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019 och att riksdagen hösten 2022 beslutade om en förstärkt spelreglering, vilket redogjorts för ovan. Utskottet noterar även den interpellation som statsrådet Elisabeth Svantesson (M) besvarade i juli 2023 om huruvida regeringen avser att ta några initiativ för att avyttra den konkurrensutsatta delen av Svenska Spel AB. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning och anser att det för närvarande inte finns skäl att ta initiativ till att avyttra den konkurrensutsatta delen av AB Svenska Spel.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 13, 14, 15, 16 och 17. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Skrivelsen

– Översyn av statens företagsägande

– Statens ägande av företag

– Statligt ägda företags påverkansarbete

– Statligt ägda företags klimatarbete

– Övrigt om statens ägande och förvaltning.

Ur avsnittet "Övergripande om statens ägande och förvaltning av företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Lernia AB

– Postnord AB

– SAS AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– AB Svensk Bilprovning

– Telia Company AB

– Vattenfall AB

– Visit Sweden AB

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia, och i en annan motion efterfrågas ett tillkännagivande om att riksdagen ska återkalla sitt bemyndigande till regeringen om att sälja nämnda bolag. Som konstateras av motionärerna beslutade riksdagen 2012 om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något av motionärernas förslag och anser därför att de båda förslagen bör lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att när det gäller försäljning av statlig egendom ska detta ske på affärsmässiga grunder. Det innebär att en framtida försäljning av statens aktier måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Postnord AB

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och i en annan motion förordas att regeringen ska återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan Postnords ekonomiska mål och samhällsuppdrag. Utskottet kan konstatera att den s.k. Postfinansieringsutredningen i januari 2023 överlämnade sitt delbetänkande Posttjänst för hela slanten till regeringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare noterar utskottet att utredningen också fick ett tilläggsuppdrag i januari 2023 att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i juni 2024. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete och anser därmed att riksdagen bör lämna de båda motionsyrkandena utan vidare åtgärd.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SAS AB

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att staten bör sälja sina aktier i SAS AB. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har ett bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i detta bolag. Utskottet vill även påminna motionärerna om att SAS genomgår en kapitalanskaffningsprocess. Därtill vill utskottet här uttrycka sin principiella hållning om att en försäljning av statens aktier i ett bolag måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Utskottet avser således inte att uppmana regeringen att agera i enlighet med motionärernas önskemål i detta fall.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner efterfrågas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion anförs att regeringen ska verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor. I ytterligare en annan motion förordas att SJ ska avvecklas som affärsdrivande bolag. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. En viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna. Vidare kan utskottet konstatera att SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer. Utskottet ser inga skäl att förorda att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra på detta.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Sveaskog AB

Sveaskog är ett statligt helägt bolag och är Sveriges största skogsägare. Bolaget har i uppdrag att vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. I de aktuella motionerna förordas tillkännagivanden som rör dels Sveaskogs operativa verksamhet, dels hur bolagets uppdrag bör vara utformat. Som framgår i det föregående har Sveaskog sedan 2022 ett samhällsuppdrag när det gäller ett markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området att användas som ersättningsmark. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att uttala sig om att bolagets verksamhetsföremål eller uppdrag ska ändras eller för att staten för den delen ändrar bolagets innehav. Utskottet vill även påminna om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska personer där bolagets ledning ansvarar för hur verksamheten ska bedrivas.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

AB Svenska Spel

I en motion förordas att regeringen ska dela Svenska Spel i två bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat, samt därefter avyttra den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden. Utskottet noterar att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019 och att riksdagen hösten 2022 beslutade om en förstärkt spelreglering, vilket redogjorts för ovan. Utskottet noterar även den interpellation som statsrådet Elisabeth Svantesson (M) besvarade i juli 2023 om huruvida regeringen avser att ta några initiativ för att avyttra den konkurrensutsatta delen av Svenska Spel AB. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning och anser att det för närvarande inte finns skäl att ta initiativ till att avyttra den konkurrensutsatta delen av AB Svenska Spel.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 13, 15, 16 och 17. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Lernia AB

– Postnord AB

– SAS AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– AB Svensk Bilprovning

– Telia Company AB

– Vattenfall AB

– Visit Sweden AB

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia, och i en annan motion efterfrågas ett tillkännagivande om att riksdagen ska återkalla sitt bemyndigande till regeringen om att sälja nämnda bolag. Som konstateras av motionärerna beslutade riksdagen 2012 om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något av motionärernas förslag och anser därför att de båda förslagen bör lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att när det gäller försäljning av statlig egendom ska detta ske på affärsmässiga grunder. Det innebär att en framtida försäljning av statens aktier måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Postnord AB

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och i en annan motion förordas att regeringen ska återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan Postnords ekonomiska mål och samhällsuppdrag. Utskottet kan konstatera att den s.k. Postfinansieringsutredningen i januari 2023 överlämnade sitt delbetänkande Posttjänst för hela slanten till regeringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare noterar utskottet att utredningen också fick ett tilläggsuppdrag i januari 2023 att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i juni 2024. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete och anser därmed att riksdagen bör lämna de båda motionsyrkandena utan vidare åtgärd.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SAS AB

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att staten bör sälja sina aktier i SAS AB. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har ett bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i detta bolag. Utskottet vill även påminna motionärerna om att SAS genomgår en kapitalanskaffningsprocess. Därtill vill utskottet här uttrycka sin principiella hållning om att en försäljning av statens aktier i ett bolag måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Utskottet avser således inte att uppmana regeringen att agera i enlighet med motionärernas önskemål i detta fall.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner efterfrågas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion anförs att regeringen ska verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor. I ytterligare en annan motion förordas att SJ ska avvecklas som affärsdrivande bolag. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. En viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna. Vidare kan utskottet konstatera att SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer. Utskottet ser inga skäl att förorda att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra på detta.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Sveaskog AB

Sveaskog är ett statligt helägt bolag och är Sveriges största skogsägare. Bolaget har i uppdrag att vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. I de aktuella motionerna förordas tillkännagivanden som rör dels Sveaskogs operativa verksamhet, dels hur bolagets uppdrag bör vara utformat. Som framgår i det föregående har Sveaskog sedan 2022 ett samhällsuppdrag när det gäller ett markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området att användas som ersättningsmark. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att uttala sig om att bolagets verksamhetsföremål eller uppdrag ska ändras eller för att staten för den delen ändrar bolagets innehav. Utskottet vill även påminna om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska personer där bolagets ledning ansvarar för hur verksamheten ska bedrivas.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

AB Svenska Spel

I en motion förordas att regeringen ska dela Svenska Spel i två bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat, samt därefter avyttra den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden. Utskottet noterar att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019 och att riksdagen hösten 2022 beslutade om en förstärkt spelreglering, vilket redogjorts för ovan. Utskottet noterar även den interpellation som statsrådet Elisabeth Svantesson (M) besvarade i juli 2023 om huruvida regeringen avser att ta några initiativ för att avyttra den konkurrensutsatta delen av Svenska Spel AB. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning och anser att det för närvarande inte finns skäl att ta initiativ till att avyttra den konkurrensutsatta delen av AB Svenska Spel.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 13, 14, 16 och 17. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Lernia AB

– Postnord AB

– SAS AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– AB Svensk Bilprovning

– Telia Company AB

– Vattenfall AB

– Visit Sweden AB

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia, och i en annan motion efterfrågas ett tillkännagivande om att riksdagen ska återkalla sitt bemyndigande till regeringen om att sälja nämnda bolag. Som konstateras av motionärerna beslutade riksdagen 2012 om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något av motionärernas förslag och anser därför att de båda förslagen bör lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att när det gäller försäljning av statlig egendom ska detta ske på affärsmässiga grunder. Det innebär att en framtida försäljning av statens aktier måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Postnord AB

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och i en annan motion förordas att regeringen ska återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan Postnords ekonomiska mål och samhällsuppdrag. Utskottet kan konstatera att den s.k. Postfinansieringsutredningen i januari 2023 överlämnade sitt delbetänkande Posttjänst för hela slanten till regeringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare noterar utskottet att utredningen också fick ett tilläggsuppdrag i januari 2023 att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i juni 2024. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete och anser därmed att riksdagen bör lämna de båda motionsyrkandena utan vidare åtgärd.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SAS AB

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att staten bör sälja sina aktier i SAS AB. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har ett bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i detta bolag. Utskottet vill även påminna motionärerna om att SAS genomgår en kapitalanskaffningsprocess. Därtill vill utskottet här uttrycka sin principiella hållning om att en försäljning av statens aktier i ett bolag måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Utskottet avser således inte att uppmana regeringen att agera i enlighet med motionärernas önskemål i detta fall.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner efterfrågas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion anförs att regeringen ska verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor. I ytterligare en annan motion förordas att SJ ska avvecklas som affärsdrivande bolag. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. En viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna. Vidare kan utskottet konstatera att SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer. Utskottet ser inga skäl att förorda att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra på detta.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Sveaskog AB

Sveaskog är ett statligt helägt bolag och är Sveriges största skogsägare. Bolaget har i uppdrag att vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. I de aktuella motionerna förordas tillkännagivanden som rör dels Sveaskogs operativa verksamhet, dels hur bolagets uppdrag bör vara utformat. Som framgår i det föregående har Sveaskog sedan 2022 ett samhällsuppdrag när det gäller ett markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området att användas som ersättningsmark. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att uttala sig om att bolagets verksamhetsföremål eller uppdrag ska ändras eller för att staten för den delen ändrar bolagets innehav. Utskottet vill även påminna om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska personer där bolagets ledning ansvarar för hur verksamheten ska bedrivas.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

AB Svenska Spel

I en motion förordas att regeringen ska dela Svenska Spel i två bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat, samt därefter avyttra den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden. Utskottet noterar att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019 och att riksdagen hösten 2022 beslutade om en förstärkt spelreglering, vilket redogjorts för ovan. Utskottet noterar även den interpellation som statsrådet Elisabeth Svantesson (M) besvarade i juli 2023 om huruvida regeringen avser att ta några initiativ för att avyttra den konkurrensutsatta delen av Svenska Spel AB. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning och anser att det för närvarande inte finns skäl att ta initiativ till att avyttra den konkurrensutsatta delen av AB Svenska Spel.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 13, 14, 15 och 17. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Lernia AB

– Postnord AB

– SAS AB

– SJ AB

– Sveaskog AB

– AB Svenska Spel

– AB Svensk Bilprovning

– Telia Company AB

– Vattenfall AB

– Visit Sweden AB

– Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag.

Lernia AB

I en motion förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska initiera en avyttring av Lernia, och i en annan motion efterfrågas ett tillkännagivande om att riksdagen ska återkalla sitt bemyndigande till regeringen om att sälja nämnda bolag. Som konstateras av motionärerna beslutade riksdagen 2012 om ett bemyndigande som innebär att regeringen helt eller delvis kan avyttra statens aktier i Lernia. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom något av motionärernas förslag och anser därför att de båda förslagen bör lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att när det gäller försäljning av statlig egendom ska detta ske på affärsmässiga grunder. Det innebär att en framtida försäljning av statens aktier måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Postnord AB

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en uppdelning av Postnord AB och i en annan motion förordas att regeringen ska återkomma med förslag som skapar bättre balans mellan Postnords ekonomiska mål och samhällsuppdrag. Utskottet kan konstatera att den s.k. Postfinansieringsutredningen i januari 2023 överlämnade sitt delbetänkande Posttjänst för hela slanten till regeringen. I betänkandet lämnas bl.a. förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten. Vidare noterar utskottet att utredningen också fick ett tilläggsuppdrag i januari 2023 att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot säkra elektroniska försändelser från myndigheter. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i juni 2024. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete och anser därmed att riksdagen bör lämna de båda motionsyrkandena utan vidare åtgärd.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SAS AB

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att staten bör sälja sina aktier i SAS AB. Utskottet kan konstatera att regeringen redan har ett bemyndigande att sälja statens aktieinnehav i detta bolag. Utskottet vill även påminna motionärerna om att SAS genomgår en kapitalanskaffningsprocess. Därtill vill utskottet här uttrycka sin principiella hållning om att en försäljning av statens aktier i ett bolag måste anpassas till bolagets förutsättningar och till det rådande marknadsläget så att bästa möjliga affärsmässiga utfall kan uppnås. Utskottet avser således inte att uppmana regeringen att agera i enlighet med motionärernas önskemål i detta fall.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

SJ AB

I två motioner efterfrågas tillkännagivanden om att se över statens finansiella mål för SJ AB som enligt motionärerna bör sänkas. I en annan motion anförs att regeringen ska verka i EU för att SJ ska kunna drivas utifrån samhällsnytta i stället för marknadsmässiga villkor. I ytterligare en annan motion förordas att SJ ska avvecklas som affärsdrivande bolag. Utskottet vill med anledning av dessa motioner framföra följande. En viktig utgångspunkt för de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. Kostnaden för eget kapital är ett golv för lönsamhetsmålet, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Utskottet ser därmed inga skäl att förorda några tillkännagivanden om SJ:s ekonomiska mål i enlighet med förslagen i motionerna. Vidare kan utskottet konstatera att SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer. Utskottet ser inga skäl att förorda att riksdagen ska uppmana regeringen att ändra på detta.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Sveaskog AB

Sveaskog är ett statligt helägt bolag och är Sveriges största skogsägare. Bolaget har i uppdrag att vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk, utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. I de aktuella motionerna förordas tillkännagivanden som rör dels Sveaskogs operativa verksamhet, dels hur bolagets uppdrag bör vara utformat. Som framgår i det föregående har Sveaskog sedan 2022 ett samhällsuppdrag när det gäller ett markförsäljningsprogram med målet att avyttra upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området att användas som ersättningsmark. Utskottet ser mot den bakgrunden inget skäl för riksdagen att uttala sig om att bolagets verksamhetsföremål eller uppdrag ska ändras eller för att staten för den delen ändrar bolagets innehav. Utskottet vill även påminna om att de statligt ägda bolagen är självständiga juridiska personer där bolagets ledning ansvarar för hur verksamheten ska bedrivas.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

AB Svenska Spel

I en motion förordas att regeringen ska dela Svenska Spel i två bolag där de konkurrensutsatta spelformerna placeras i ett av bolagen och de monopolistiska spelformerna i ett annat, samt därefter avyttra den del som verkar på den konkurrensutsatta marknaden. Utskottet noterar att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019 och att riksdagen hösten 2022 beslutade om en förstärkt spelreglering, vilket redogjorts för ovan. Utskottet noterar även den interpellation som statsrådet Elisabeth Svantesson (M) besvarade i juli 2023 om huruvida regeringen avser att ta några initiativ för att avyttra den konkurrensutsatta delen av Svenska Spel AB. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning och anser att det för närvarande inte finns skäl att ta initiativ till att avyttra den konkurrensutsatta delen av AB Svenska Spel.

Ur avsnittet "Statens ägande och förvaltning av vissa företag" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 13, 14, 15 och 16. Läs betänkandet