Ny kärnkraft i Sverige

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Fusionskraft

– Övriga frågor om kärnkraft.

Fusionskraft

Fusionskraft lyfts fram i en av motionerna. Här kan utskottet konstatera att det länge har funnits en strävan inom naturvetenskapen efter att kunna efterlikna de energiomvandlingsprocesser som pågår i solen. Önskan om att kunna slå samman lätta molekyler till ofarliga restprodukter och samtidigt utvinna stora mängder energi har av många setts som en universallösning på jordens alla energiproblem. De teoretiska modellernas löften har emellertid visat sig vara mycket svåra att omvandla till praktiskt användbara applikationer. Det återstår således mycket innan denna form av kärnenergiproduktion kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energiutmaningar. Utskottet ser positivt på den forskning som bedrivs på detta område både i Sverige och utomlands. Samtidigt vill utskottet poängtera att den här typen av kvalificerad teknisk forskning ofta är beroende av mycket kostsam forskningsinfrastruktur. Detta understryker nödvändigheten av att forskningen bedrivs inom ramen för större internationella samarbeten.

När det gäller en nationell strategi för fusionsenergi, som efterfrågas i motionen, är utskottets uppfattning att en sådan bör vara aktuell först när forskningen har kommit längre och fusionskraften kan ses som ett realistiskt svar på de energiförsörjningsutmaningar som världen står inför. I dagsläget bör riksdagen således lämna förslaget utan vidare åtgärd. Utskottet anser inte heller att det är nödvändigt med en översyn av det regelverk som gäller för kärnenergiproduktion med särskilt fokus på bestämmelsernas eventuella begränsningar av fusionskraftens utvecklingsmöjligheter i Sverige. Även här gör utskottet bedömningen att det kan finnas skäl att avvakta utfallet av den forskning och det utvecklingsarbete som pågår innan det finns anledning att göra justeringar i regelverket.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Övriga frågor om kärnkraft

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det delar mycket av det allmänna synsätt på kärnkraften som redovisas i några av motionerna. Detta synsätt tycks dessutom i betydande utsträckning sammanfalla med det perspektiv som återspeglas i propositionen, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden uppfattar utskottet inte något behov av ett uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i de nyssnämnda motionerna. Förslagen om tillkännagivanden med positiva skrivningar om kärnkraften avstyrks därför av utskottet. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att uttala sig i allmänna ordalag till förmån för kärnkraften i linje med vad som föreslås i några av motionerna. Det är utskottets uppfattning att den väg som regeringen har slagit in på när det gäller kärnkraftens framtid i Sverige ger en mycket tydlig signal om att den har stor tilltro till att kärnkraftens kommer att ha en stor betydelse i det svenska energisystemet även fortsättningsvis.

Beträffande subventioner till kärnkraften, som tas upp i en av motionerna, står utskottet i grunden bakom en restriktiv hållning. Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att nödvändiga investeringar i kärnkraftsprojekt kommer till stånd utan onödigt dröjsmål som exempelvis sammanhänger med finansieringsfrågor. För att minska de finansiella riskerna i nya kärnkraftsprojekt och därmed göra det lättare för kärnkraftsprojektörer att säkra nödvändigt kapital, ser utskottet positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2024 har föreslagit att staten ska erbjuda kreditgarantier för projekt av detta slag. Eftersom utskottet intar denna hållning, kan det inte samtidigt ställa sig helt avvisande till att det förekommer vissa statliga subventioner till stöd för en nysatsning på kärnkraft i Sverige. Ett uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i en av motionerna med innebörden att det inte ska få ges några statliga subventioner alls till kärnkraftsutbyggnaden – inklusive kreditgarantier – går alltså inte att förena med det synsätt på värdet av sådana garantier som utskottet nu har redovisat.

I några av motionerna efterfrågas ställningstaganden från riksdagen när det gäller var i Sverige ny kärnkraft bör tillkomma. Här vill utskottet understryka att lokaliseringsfrågor av det slaget vanligen inte lämpar sig för riksdagen att avgöra utan är något riksdagen anförtror den verkställande makten, dvs. regeringen och dess myndigheter, att ta ställning till och då med utgångspunkt från vilken lokalisering den berörda exploatören förordar. När det gäller frågor om var nya kärnreaktorer lämpligen byggs är det utskottets bestämda uppfattning att detta inte är något som riksdagen bör befatta sig med. Riksdagens roll är att ange förutsättningarna för tillkomsten av ny kärnkraft, inte att peka ut geografiska platser eller områden för sådan etablering.

Utskottet är inte heller berett att bistå det förslag som gäller den kommunala vetorätten mot tillkomsten av kärnenergianläggningar. Utskottet har noterat att regeringen har för avsikt att beröra frågor om det kommunala vetot i det kommande utredningsarbetet som har aviserats i propositionen. Regeringens överväganden i detta avseende bör avvaktas innan det finns anledning för riksdagen att vidta några åtgärder.

Med det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

XX

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Elin Söderberg (MP), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2751 av Birger Lahti m.fl. (V),

2023/24:2752 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,

2023/24:2754 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2757 av Linus Lakso m.fl. (MP) och

avslår proposition 2023/24:19 punkterna 1 och 2.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor om kärnkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Regeringens lagförslag

– Nya reaktorers lokalisering.

Regeringens lagförslag

Utskottet delar regeringens bedömning att den förväntade allt större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut inte minst av klimatskäl starkt motiverar att fossilfri kärnkraftsel tillåts spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Kärnkraften bidrar dessutom med sådana systemtjänster som utgör grunden för att det svenska kraftsystemet ska fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen genom förslagen i den aktuella propositionen tar ett viktigt första steg mot att ge kärnkraften helt andra utvecklingsförutsättningar än vad som har rått under mer än ett decennium. Som redogjorts för i det föregående innebär regeringens förslag att det blir tillåtet att bygga fler än tio reaktorer och att reaktorer ska få byggas på andra platser än där det i dag finns kärnkraftsreaktorer som är i kommersiell drift, dvs. vid Ringhals, Forsmarks och Oskarshamns kärnkraftverk.

De föreslagna lagändringarna är enligt utskottets uppfattning inte bara nödvändiga för att det ska bli tillåtet att låta kärnkraften expandera i Sverige, utan de skickar även en tydlig signal till alla som överväger att investera i kärnkraftsanläggningar. När utskottet nu föreslår att riksdagen ska anta regeringens lagförslag innebär det en politisk tydlighet om kärnkraftens framtid i Sverige som utgör en första nödvändig hörnsten i det bildliga fundament varpå nya, tekniskt avancerade kärnreaktorer kan byggas.

Utskottet noterar också att regeringen i början av november 2023 beslutade om direktiv för en särskild utredare med uppdraget att se över den nuvarande regleringen i syfte att underlätta tillkomsten av ny kärnkraft i Sverige. Detta andra steg i arbetet med att främja kärnkraftens utveckling förstärker det tydliga budskapet från regeringen om att kärnkraften har en ljus framtid, till gagn för Sveriges fortsatta utveckling som ett välfärdsland och som ett viktigt bidrag till att möta hoten mot klimatet.

Med hänvisning till den positiva syn som utskottet har dels på förslagen i propositionen, dels på den fortsatta vägen framåt när det gäller kärnkraften, är det en naturlig följd för utskottet att tillstyrka propositionen i dess helhet och därmed också att avstyrka de motionsyrkanden i vilka det föreslås att riksdagen ska avslå propositionen.

Nya reaktorers lokalisering

Regeringens förslag i propositionen – som utskottet i det föregående har ställt sig bakom – innebär alltså att det blir tillåtet att bygga fler än tio reaktorer och att reaktorer ska få byggas på andra platser än där det i dag finns kärnkraftsreaktorer som är i kommersiell drift, dvs. vid Ringhals, Forsmarks och Oskarshamns kärnkraftverk. Utskottet kan konstatera att det i några av motionerna efterfrågas en lagreglering som innebär att nya reaktorer endast ska få tillåtas på de ovan omnämnda platserna, dvs. en bestämmelse som liknar den som regeringen föreslår ska tas bort (17 kap. 6 a § miljöbalken).

Här vill utskottet – i likhet med regeringen – peka på att utvecklingen mot mindre reaktorer gör att användningen av kärnenergi kan komma att bli annorlunda än i dag. Utöver att producera el kan mindre reaktorer komma att producera fjärrvärme, processvärme och vätgas för t.ex. fossilfri stålproduktion. Eftersom behovet av värme är utspritt över landet, finns det skäl att tillåta att reaktorer uppförs på andra platser än där reaktorer är lokaliserade i dag. Även det befintliga och framtida behovet av el och vätgas finns på andra platser än där dagens reaktorer är belägna. Att placera elproduktion närmare användarna minskar också belastningen på transmissionsnätet. Ett ytterligare skäl till att öppna upp för kärnkraftsetableringar på nya platser är att de platser som är tillåtna i dag kontrolleras av de befintliga kärnkraftsbolagen, vilket håller nya aktörer ute från marknaden.

De motionsyrkanden som tar sikte på att begränsa det antal platser där kärnreaktorer ska få byggas bör mot denna bakgrund avslås av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ny kärnkraft – tillåtet antal reaktorer och frågor om lokalisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Regeringens lagförslag

– Nya reaktorers lokalisering.

Regeringens lagförslag

Utskottet delar regeringens bedömning att den förväntade allt större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut inte minst av klimatskäl starkt motiverar att fossilfri kärnkraftsel tillåts spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Kärnkraften bidrar dessutom med sådana systemtjänster som utgör grunden för att det svenska kraftsystemet ska fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen genom förslagen i den aktuella propositionen tar ett viktigt första steg mot att ge kärnkraften helt andra utvecklingsförutsättningar än vad som har rått under mer än ett decennium. Som redogjorts för i det föregående innebär regeringens förslag att det blir tillåtet att bygga fler än tio reaktorer och att reaktorer ska få byggas på andra platser än där det i dag finns kärnkraftsreaktorer som är i kommersiell drift, dvs. vid Ringhals, Forsmarks och Oskarshamns kärnkraftverk.

De föreslagna lagändringarna är enligt utskottets uppfattning inte bara nödvändiga för att det ska bli tillåtet att låta kärnkraften expandera i Sverige, utan de skickar även en tydlig signal till alla som överväger att investera i kärnkraftsanläggningar. När utskottet nu föreslår att riksdagen ska anta regeringens lagförslag innebär det en politisk tydlighet om kärnkraftens framtid i Sverige som utgör en första nödvändig hörnsten i det bildliga fundament varpå nya, tekniskt avancerade kärnreaktorer kan byggas.

Utskottet noterar också att regeringen i början av november 2023 beslutade om direktiv för en särskild utredare med uppdraget att se över den nuvarande regleringen i syfte att underlätta tillkomsten av ny kärnkraft i Sverige. Detta andra steg i arbetet med att främja kärnkraftens utveckling förstärker det tydliga budskapet från regeringen om att kärnkraften har en ljus framtid, till gagn för Sveriges fortsatta utveckling som ett välfärdsland och som ett viktigt bidrag till att möta hoten mot klimatet.

Med hänvisning till den positiva syn som utskottet har dels på förslagen i propositionen, dels på den fortsatta vägen framåt när det gäller kärnkraften, är det en naturlig följd för utskottet att tillstyrka propositionen i dess helhet och därmed också att avstyrka de motionsyrkanden i vilka det föreslås att riksdagen ska avslå propositionen.

Nya reaktorers lokalisering

Regeringens förslag i propositionen – som utskottet i det föregående har ställt sig bakom – innebär alltså att det blir tillåtet att bygga fler än tio reaktorer och att reaktorer ska få byggas på andra platser än där det i dag finns kärnkraftsreaktorer som är i kommersiell drift, dvs. vid Ringhals, Forsmarks och Oskarshamns kärnkraftverk. Utskottet kan konstatera att det i några av motionerna efterfrågas en lagreglering som innebär att nya reaktorer endast ska få tillåtas på de ovan omnämnda platserna, dvs. en bestämmelse som liknar den som regeringen föreslår ska tas bort (17 kap. 6 a § miljöbalken).

Här vill utskottet – i likhet med regeringen – peka på att utvecklingen mot mindre reaktorer gör att användningen av kärnenergi kan komma att bli annorlunda än i dag. Utöver att producera el kan mindre reaktorer komma att producera fjärrvärme, processvärme och vätgas för t.ex. fossilfri stålproduktion. Eftersom behovet av värme är utspritt över landet, finns det skäl att tillåta att reaktorer uppförs på andra platser än där reaktorer är lokaliserade i dag. Även det befintliga och framtida behovet av el och vätgas finns på andra platser än där dagens reaktorer är belägna. Att placera elproduktion närmare användarna minskar också belastningen på transmissionsnätet. Ett ytterligare skäl till att öppna upp för kärnkraftsetableringar på nya platser är att de platser som är tillåtna i dag kontrolleras av de befintliga kärnkraftsbolagen, vilket håller nya aktörer ute från marknaden.

De motionsyrkanden som tar sikte på att begränsa det antal platser där kärnreaktorer ska få byggas bör mot denna bakgrund avslås av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ny kärnkraft – tillåtet antal reaktorer och frågor om lokalisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Fusionskraft

– Övriga frågor om kärnkraft.

Fusionskraft

Fusionskraft lyfts fram i en av motionerna. Här kan utskottet konstatera att det länge har funnits en strävan inom naturvetenskapen efter att kunna efterlikna de energiomvandlingsprocesser som pågår i solen. Önskan om att kunna slå samman lätta molekyler till ofarliga restprodukter och samtidigt utvinna stora mängder energi har av många setts som en universallösning på jordens alla energiproblem. De teoretiska modellernas löften har emellertid visat sig vara mycket svåra att omvandla till praktiskt användbara applikationer. Det återstår således mycket innan denna form av kärnenergiproduktion kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energiutmaningar. Utskottet ser positivt på den forskning som bedrivs på detta område både i Sverige och utomlands. Samtidigt vill utskottet poängtera att den här typen av kvalificerad teknisk forskning ofta är beroende av mycket kostsam forskningsinfrastruktur. Detta understryker nödvändigheten av att forskningen bedrivs inom ramen för större internationella samarbeten.

När det gäller en nationell strategi för fusionsenergi, som efterfrågas i motionen, är utskottets uppfattning att en sådan bör vara aktuell först när forskningen har kommit längre och fusionskraften kan ses som ett realistiskt svar på de energiförsörjningsutmaningar som världen står inför. I dagsläget bör riksdagen således lämna förslaget utan vidare åtgärd. Utskottet anser inte heller att det är nödvändigt med en översyn av det regelverk som gäller för kärnenergiproduktion med särskilt fokus på bestämmelsernas eventuella begränsningar av fusionskraftens utvecklingsmöjligheter i Sverige. Även här gör utskottet bedömningen att det kan finnas skäl att avvakta utfallet av den forskning och det utvecklingsarbete som pågår innan det finns anledning att göra justeringar i regelverket.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Övriga frågor om kärnkraft

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det delar mycket av det allmänna synsätt på kärnkraften som redovisas i några av motionerna. Detta synsätt tycks dessutom i betydande utsträckning sammanfalla med det perspektiv som återspeglas i propositionen, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden uppfattar utskottet inte något behov av ett uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i de nyssnämnda motionerna. Förslagen om tillkännagivanden med positiva skrivningar om kärnkraften avstyrks därför av utskottet. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att uttala sig i allmänna ordalag till förmån för kärnkraften i linje med vad som föreslås i några av motionerna. Det är utskottets uppfattning att den väg som regeringen har slagit in på när det gäller kärnkraftens framtid i Sverige ger en mycket tydlig signal om att den har stor tilltro till att kärnkraftens kommer att ha en stor betydelse i det svenska energisystemet även fortsättningsvis.

Beträffande subventioner till kärnkraften, som tas upp i en av motionerna, står utskottet i grunden bakom en restriktiv hållning. Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att nödvändiga investeringar i kärnkraftsprojekt kommer till stånd utan onödigt dröjsmål som exempelvis sammanhänger med finansieringsfrågor. För att minska de finansiella riskerna i nya kärnkraftsprojekt och därmed göra det lättare för kärnkraftsprojektörer att säkra nödvändigt kapital, ser utskottet positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2024 har föreslagit att staten ska erbjuda kreditgarantier för projekt av detta slag. Eftersom utskottet intar denna hållning, kan det inte samtidigt ställa sig helt avvisande till att det förekommer vissa statliga subventioner till stöd för en nysatsning på kärnkraft i Sverige. Ett uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i en av motionerna med innebörden att det inte ska få ges några statliga subventioner alls till kärnkraftsutbyggnaden – inklusive kreditgarantier – går alltså inte att förena med det synsätt på värdet av sådana garantier som utskottet nu har redovisat.

I några av motionerna efterfrågas ställningstaganden från riksdagen när det gäller var i Sverige ny kärnkraft bör tillkomma. Här vill utskottet understryka att lokaliseringsfrågor av det slaget vanligen inte lämpar sig för riksdagen att avgöra utan är något riksdagen anförtror den verkställande makten, dvs. regeringen och dess myndigheter, att ta ställning till och då med utgångspunkt från vilken lokalisering den berörda exploatören förordar. När det gäller frågor om var nya kärnreaktorer lämpligen byggs är det utskottets bestämda uppfattning att detta inte är något som riksdagen bör befatta sig med. Riksdagens roll är att ange förutsättningarna för tillkomsten av ny kärnkraft, inte att peka ut geografiska platser eller områden för sådan etablering.

Utskottet är inte heller berett att bistå det förslag som gäller den kommunala vetorätten mot tillkomsten av kärnenergianläggningar. Utskottet har noterat att regeringen har för avsikt att beröra frågor om det kommunala vetot i det kommande utredningsarbetet som har aviserats i propositionen. Regeringens överväganden i detta avseende bör avvaktas innan det finns anledning för riksdagen att vidta några åtgärder.

Med det anförda avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

XX

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Elin Söderberg (MP), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2751 av Birger Lahti m.fl. (V),

2023/24:2752 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,

2023/24:2754 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2757 av Linus Lakso m.fl. (MP) och

avslår proposition 2023/24:19 punkterna 1 och 2.

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor om kärnkraft" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet