Immaterialrättsfrågor

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrätt och AI

– Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

– Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

– Övriga frågor som rör upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I tre motioner framförs förslag om att upphovsrätten ska ses över i ljuset av utvecklingen av AI. Utskottet vill därför framhålla att ett starkt upphovsrättsligt skydd som är anpassat till den digitala verkligheten är en viktig förutsättning för att kulturella och kreativa företag ska kunna vara en del i en modern kunskapsekonomi. Upphovsrätten bör vara utformad så att skapande, innovation och digitalisering uppmuntras och omsätts i konkurrenskraft och tillväxt. Ett väl fungerande upphovsrättsligt skydd skapar förutsättningar för fungerande affärsmodeller och ger individer och företag möjligheter att tillgodogöra sig resultatet av sitt skapande. Det i sin tur skapar förutsättningar för innovativa och kreativa företag och individer att kunna leva på sitt skapande och för att de ska kunna fortsätta bidra till ett rikt kulturutbud, ett innovativt samhälle och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Utskottet kan dock konstatera att kunskapsautomation med hjälp av AI inom några få år kan komma att förändra många kunskapsyrken, vilket även innefattar yrken inom kulturella och kreativa branscher. AI-baserade tjänster för bl.a. informationsinhämtning, analys, produktion av text, bild, video och musik utvecklas mycket snabbt. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av AI kan utskottet konstatera att förhandlingar pågår på EU-nivå om kommissionens förslag till EU-gemensamma regler för AI-system. Regleringen syftar till att gälla användningsområden för AI-system som antingen anses som förbjudna eller anses utgöra en hög risk men som får användas med tydliga transparens- och tillsynskrav. På nationell nivå beslutade regeringen i december 2023 att tillsätta en s.k. AI-kommission som ska identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt (dir. 2023:164). Regeringen anger i uppdraget att AI har en stor potential att bidra till ökad innovationsförmåga, högre effektivitet och bättre konkurrenskraft. Syftet med uppdraget är att säkerställa att Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

I sammanhanget vill utskottet även framhålla att betänkandet Kreativa Sverige! Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher (SOU 2022:44) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att ett område som lyfts fram i betänkandet där det finns tydliga behov av utveckling och insatser är långsiktighet och snabbhet på den upphovsrättsliga marknaden. Som redovisats i det föregående avser regeringen att under våren 2024 lämna en skrivelse till riksdagen med en strategi för företag i kulturella och kreativa branscher.

Utöver detta kan utskottet konstatera att regeringen bereder förslag på upphovsrättens område som lagts fram i flera olika betänkanden. Det handlar t.ex. om nya regler för inskränkningar i upphovsrätten (SOU 2024:4), en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering (SOU 2022:20) samt ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet (SOU 2022:23).

Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla vikten av en väl fungerande upphovsrätt och kommer framöver noggrant att följa hur regelverket fungerar och förhåller sig till utvecklingen av AI. Utskottet har dock ingen avsikt att ställa sig bakom motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

I tre motioner finns förslag som rör upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning när deras verk används. Förslagen handlar dels om att musiker och artister bör få större möjligheter att ta del av de värden som streamning genererar, dels om att systemet med privatkopieringsersättning bör tas bort. Utskottet vill inledningsvis på ett övergripande plan framhålla att genomförandet av DSM-direktivet i svensk rätt har skapat bättre förutsättningar för rättighetshavare att kunna ta betalt för sina verk och prestationer på den digitala marknaden. Direktivet innehåller även bestämmelser om att EU-kommissionen tidigast den 7 juni 2026 ska genomföra en översyn av direktivet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Vidare kan utskottet konstatera att andra ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet har varit föremål för översyn inom ramen för Utredningen om vissa ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet. I maj 2022 överlämnade utredaren betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23) till regeringen. Betänkandet behandlar bl.a. frågan om det finns behov av och är lämpligt att införa en s.k. oavvislig ersättningsrätt, dvs. en rätt för upphovsmän och utövande konstnärer att få ersättning när deras arbete tillgängliggörs på begäran, exempelvis via streamningstjänster för film eller musik. Betänkandet är remitterat och utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

När det vidare gäller systemet för privatkopieringsersättning kan utskottet konstatera att en utredare nyligen har haft i uppgift att se över dessa regler. Våren 2022 tog regeringen emot utredarens förslag om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering i betänkandet Privatkopieringsersättningen i framtiden (SOU 2022:20). Utskottet kan konstatera att även detta betänkande är remitterat och att utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet avser inte att föregripa beredningsarbetet genom att förorda att riksdagen agerar i enlighet med vad som begärs i de aktuella motionerna, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I flera motioner framhålls det att upphovsrättslagen i allmänhet behöver moderniseras och anpassas till den digitala verkligheten och i synnerhet bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas online utan restriktioner. Utskottet har avstyrkt liknande motionsyrkanden vid tidigare tillfällen och har bl.a. konstaterat att regeringen i juli 2022 tillsatte en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utgångspunkten för översynen i denna del har varit att säkerställa att åtminstone privatpersoner utan tillstånd och i alla typer av medier ska ha möjlighet att återge offentlig konst i rimlig omfattning (dir. 2022:125). Utskottet kan nu konstatera att utredaren i januari 2024 överlämnade betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4) till regeringen och att utredarens förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Det pågår således ett arbete som rör det som motionärerna efterfrågar, och utskottet avser inte att föregripa några slutsatser genom att förorda något initiativ från riksdagens sida.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 8 och 10. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrätt och AI

– Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

– Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

– Övriga frågor som rör upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I tre motioner framförs förslag om att upphovsrätten ska ses över i ljuset av utvecklingen av AI. Utskottet vill därför framhålla att ett starkt upphovsrättsligt skydd som är anpassat till den digitala verkligheten är en viktig förutsättning för att kulturella och kreativa företag ska kunna vara en del i en modern kunskapsekonomi. Upphovsrätten bör vara utformad så att skapande, innovation och digitalisering uppmuntras och omsätts i konkurrenskraft och tillväxt. Ett väl fungerande upphovsrättsligt skydd skapar förutsättningar för fungerande affärsmodeller och ger individer och företag möjligheter att tillgodogöra sig resultatet av sitt skapande. Det i sin tur skapar förutsättningar för innovativa och kreativa företag och individer att kunna leva på sitt skapande och för att de ska kunna fortsätta bidra till ett rikt kulturutbud, ett innovativt samhälle och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Utskottet kan dock konstatera att kunskapsautomation med hjälp av AI inom några få år kan komma att förändra många kunskapsyrken, vilket även innefattar yrken inom kulturella och kreativa branscher. AI-baserade tjänster för bl.a. informationsinhämtning, analys, produktion av text, bild, video och musik utvecklas mycket snabbt. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av AI kan utskottet konstatera att förhandlingar pågår på EU-nivå om kommissionens förslag till EU-gemensamma regler för AI-system. Regleringen syftar till att gälla användningsområden för AI-system som antingen anses som förbjudna eller anses utgöra en hög risk men som får användas med tydliga transparens- och tillsynskrav. På nationell nivå beslutade regeringen i december 2023 att tillsätta en s.k. AI-kommission som ska identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt (dir. 2023:164). Regeringen anger i uppdraget att AI har en stor potential att bidra till ökad innovationsförmåga, högre effektivitet och bättre konkurrenskraft. Syftet med uppdraget är att säkerställa att Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

I sammanhanget vill utskottet även framhålla att betänkandet Kreativa Sverige! Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher (SOU 2022:44) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att ett område som lyfts fram i betänkandet där det finns tydliga behov av utveckling och insatser är långsiktighet och snabbhet på den upphovsrättsliga marknaden. Som redovisats i det föregående avser regeringen att under våren 2024 lämna en skrivelse till riksdagen med en strategi för företag i kulturella och kreativa branscher.

Utöver detta kan utskottet konstatera att regeringen bereder förslag på upphovsrättens område som lagts fram i flera olika betänkanden. Det handlar t.ex. om nya regler för inskränkningar i upphovsrätten (SOU 2024:4), en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering (SOU 2022:20) samt ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet (SOU 2022:23).

Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla vikten av en väl fungerande upphovsrätt och kommer framöver noggrant att följa hur regelverket fungerar och förhåller sig till utvecklingen av AI. Utskottet har dock ingen avsikt att ställa sig bakom motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

I tre motioner finns förslag som rör upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning när deras verk används. Förslagen handlar dels om att musiker och artister bör få större möjligheter att ta del av de värden som streamning genererar, dels om att systemet med privatkopieringsersättning bör tas bort. Utskottet vill inledningsvis på ett övergripande plan framhålla att genomförandet av DSM-direktivet i svensk rätt har skapat bättre förutsättningar för rättighetshavare att kunna ta betalt för sina verk och prestationer på den digitala marknaden. Direktivet innehåller även bestämmelser om att EU-kommissionen tidigast den 7 juni 2026 ska genomföra en översyn av direktivet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Vidare kan utskottet konstatera att andra ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet har varit föremål för översyn inom ramen för Utredningen om vissa ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet. I maj 2022 överlämnade utredaren betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23) till regeringen. Betänkandet behandlar bl.a. frågan om det finns behov av och är lämpligt att införa en s.k. oavvislig ersättningsrätt, dvs. en rätt för upphovsmän och utövande konstnärer att få ersättning när deras arbete tillgängliggörs på begäran, exempelvis via streamningstjänster för film eller musik. Betänkandet är remitterat och utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

När det vidare gäller systemet för privatkopieringsersättning kan utskottet konstatera att en utredare nyligen har haft i uppgift att se över dessa regler. Våren 2022 tog regeringen emot utredarens förslag om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering i betänkandet Privatkopieringsersättningen i framtiden (SOU 2022:20). Utskottet kan konstatera att även detta betänkande är remitterat och att utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet avser inte att föregripa beredningsarbetet genom att förorda att riksdagen agerar i enlighet med vad som begärs i de aktuella motionerna, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I flera motioner framhålls det att upphovsrättslagen i allmänhet behöver moderniseras och anpassas till den digitala verkligheten och i synnerhet bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas online utan restriktioner. Utskottet har avstyrkt liknande motionsyrkanden vid tidigare tillfällen och har bl.a. konstaterat att regeringen i juli 2022 tillsatte en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utgångspunkten för översynen i denna del har varit att säkerställa att åtminstone privatpersoner utan tillstånd och i alla typer av medier ska ha möjlighet att återge offentlig konst i rimlig omfattning (dir. 2022:125). Utskottet kan nu konstatera att utredaren i januari 2024 överlämnade betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4) till regeringen och att utredarens förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Det pågår således ett arbete som rör det som motionärerna efterfrågar, och utskottet avser inte att föregripa några slutsatser genom att förorda något initiativ från riksdagens sida.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 8 och 10. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Stöd vid patentintrång

– Övriga frågor som rör patent.

Stöd vid patentintrång

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de immaterialrättsliga skydden, inte minst reglerna om skydd för patent, har stor betydelse för Sveriges globala konkurrens- och innovationskraft. Ett starkt patentskydd är enligt utskottets mening grundläggande för svenska företags konkurrens- och tillväxtmöjligheter. I tre motioner förordas olika åtgärder som regeringen bör vidta för att stötta och hjälpa företag som hamnar i patenttvister. De handlar om att hålla rättegångskostnader nere genom att t.ex. införa ett kostnadstak eller inrätta olika försäkringslösningar samt att en myndighet bör få i uppdrag att hjälpa företag som hamnar i patenttvister. Utskottet vill med anledning av motionerna börja med att påminna om ett par saker – dels om att bl.a. PRV arbetar med olika insatser för kunskapsutveckling och ett förbättrat offentligt stöd för företags hantering av immateriella tillgångar, dels om att riksdagen våren 2022, på utskottets förslag, riktade ett tillkännagivande till regeringen om att se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. En sådan översyn ska enligt tillkännagivandet beakta olika typer av lösningar såsom en försäkring med statlig garanti och ett tak för hur mycket en part i en tvist kan bli skyldig för motpartens rättegångskostnader. Tillkännagivandet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet kan dessutom konstatera att regeringen avser att våren 2024 lämna en proposition till riksdagen med en ny patentlag.

Utöver detta vill utskottet framhålla att en nationell domstolsreform har genomförts och två särskilda domstolar har inrättats för immaterialrättsliga mål, däribland patentmålen, vilket skapat förutsättningar för lägre processkostnader. Vidare väntas det europeiska enhetliga patentsystemet, som trädde i kraft i juni 2023, bidra till att göra det enklare och billigare för företag att skydda och försvara sina patenträttigheter på den inre marknaden.

Utskottet anser därmed inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ i de frågor som motionärerna tar upp. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Övriga frågor som rör patent

I en motion förordas att riksdagen understryker behovet av en patenträtt som stärker svensk innovationskraft samt att patentansökningsprocesserna ska innefatta ett snabbspår för grön teknik. I en annan motion föreslås att patentsystemet ses över för att möjliggöra tekniköverföring när det gäller mineralutvinning. Enligt utskottets uppfattning skapar ett starkt och väl fungerande patentskydd förutsättningar för svenska företag att vara innovativa och konkurrenskraftiga. När det gäller patentområdet kan utskottet konstatera att en hel del arbete pågår för närvarande, både på nationell nivå och på EU-nivå. Det handlat t.ex. om EU:s s.k. patentpaket som innehåller nya regler för ett centralt förfarande för beviljande av tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel samt ett enhetligt tilläggsskydd inom EU, ett system för beviljande av tvångslicenser på EU-nivå och ett regelverk för standardessentiella patent. Patentpaketet syftar enligt kommissionen till att göra det lättare för företag, särskilt små och medelstora, att nyttja sina uppfinningar och använda sig av ny teknik samt till att öka EU:s konkurrenskraft och tekniska självständighet. Förslagen syftar också till att göra regelverken mer effektiva, transparenta och framtidssäkra. Vidare väntas det europeiska enhetliga patentsystemet, som trädde i kraft i juni 2023, bidra till att göra det enklare och billigare för företag. Det blir enklare inte minst för små och medelstora företag att etablera sig och växa på EU:s inre marknad. Att många nationella processer kan ersättas av en enda leder till betydligt lägre kostnader, minskad administrativ börda och större rättssäkerhet. Detta gör stor nytta särskilt för små och medelstora företag som vill etablera sig och växa på EU:s inre marknad. Förenklade regler som minskar den administrativa bördan för företagen ger dem mer tid och kraft att investera i nya idéer och innovationer. Det stärker konkurrenskraften och ökar attraktiviteten för utländska investeringar. Det enhetliga patentsystemet möjliggör också för innovativa företag att enklare söka patenträttsligt skydd i nya länder och för utländska aktörer att investera och söka patent i Europa. Det banar väg för nya etableringar, fler jobbtillfällen och ökad produktivitet och tillväxt i EU.

När det avslutningsvis gäller att utforma patentsystemet för att underlätta för innovationer av grön teknik eller tekniköverföring inom vissa områden vill utskottet inte att riksdagen föregriper regeringens pågående arbete med forsknings- och innovationspolitiken och nya regler om patent genom några tillkännagivanden. Som redovisats arbetar regeringen för närvarande med att ta fram en ny patentlag samt en proposition med inriktningen för forsknings- och innovationspolitiken. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2024 med propositioner på dessa områden.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor som rör patent" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 7. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Stöd vid patentintrång

– Övriga frågor som rör patent.

Stöd vid patentintrång

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de immaterialrättsliga skydden, inte minst reglerna om skydd för patent, har stor betydelse för Sveriges globala konkurrens- och innovationskraft. Ett starkt patentskydd är enligt utskottets mening grundläggande för svenska företags konkurrens- och tillväxtmöjligheter. I tre motioner förordas olika åtgärder som regeringen bör vidta för att stötta och hjälpa företag som hamnar i patenttvister. De handlar om att hålla rättegångskostnader nere genom att t.ex. införa ett kostnadstak eller inrätta olika försäkringslösningar samt att en myndighet bör få i uppdrag att hjälpa företag som hamnar i patenttvister. Utskottet vill med anledning av motionerna börja med att påminna om ett par saker – dels om att bl.a. PRV arbetar med olika insatser för kunskapsutveckling och ett förbättrat offentligt stöd för företags hantering av immateriella tillgångar, dels om att riksdagen våren 2022, på utskottets förslag, riktade ett tillkännagivande till regeringen om att se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. En sådan översyn ska enligt tillkännagivandet beakta olika typer av lösningar såsom en försäkring med statlig garanti och ett tak för hur mycket en part i en tvist kan bli skyldig för motpartens rättegångskostnader. Tillkännagivandet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet kan dessutom konstatera att regeringen avser att våren 2024 lämna en proposition till riksdagen med en ny patentlag.

Utöver detta vill utskottet framhålla att en nationell domstolsreform har genomförts och två särskilda domstolar har inrättats för immaterialrättsliga mål, däribland patentmålen, vilket skapat förutsättningar för lägre processkostnader. Vidare väntas det europeiska enhetliga patentsystemet, som trädde i kraft i juni 2023, bidra till att göra det enklare och billigare för företag att skydda och försvara sina patenträttigheter på den inre marknaden.

Utskottet anser därmed inte att det finns skäl för riksdagen att ta några initiativ i de frågor som motionärerna tar upp. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Övriga frågor som rör patent

I en motion förordas att riksdagen understryker behovet av en patenträtt som stärker svensk innovationskraft samt att patentansökningsprocesserna ska innefatta ett snabbspår för grön teknik. I en annan motion föreslås att patentsystemet ses över för att möjliggöra tekniköverföring när det gäller mineralutvinning. Enligt utskottets uppfattning skapar ett starkt och väl fungerande patentskydd förutsättningar för svenska företag att vara innovativa och konkurrenskraftiga. När det gäller patentområdet kan utskottet konstatera att en hel del arbete pågår för närvarande, både på nationell nivå och på EU-nivå. Det handlat t.ex. om EU:s s.k. patentpaket som innehåller nya regler för ett centralt förfarande för beviljande av tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel samt ett enhetligt tilläggsskydd inom EU, ett system för beviljande av tvångslicenser på EU-nivå och ett regelverk för standardessentiella patent. Patentpaketet syftar enligt kommissionen till att göra det lättare för företag, särskilt små och medelstora, att nyttja sina uppfinningar och använda sig av ny teknik samt till att öka EU:s konkurrenskraft och tekniska självständighet. Förslagen syftar också till att göra regelverken mer effektiva, transparenta och framtidssäkra. Vidare väntas det europeiska enhetliga patentsystemet, som trädde i kraft i juni 2023, bidra till att göra det enklare och billigare för företag. Det blir enklare inte minst för små och medelstora företag att etablera sig och växa på EU:s inre marknad. Att många nationella processer kan ersättas av en enda leder till betydligt lägre kostnader, minskad administrativ börda och större rättssäkerhet. Detta gör stor nytta särskilt för små och medelstora företag som vill etablera sig och växa på EU:s inre marknad. Förenklade regler som minskar den administrativa bördan för företagen ger dem mer tid och kraft att investera i nya idéer och innovationer. Det stärker konkurrenskraften och ökar attraktiviteten för utländska investeringar. Det enhetliga patentsystemet möjliggör också för innovativa företag att enklare söka patenträttsligt skydd i nya länder och för utländska aktörer att investera och söka patent i Europa. Det banar väg för nya etableringar, fler jobbtillfällen och ökad produktivitet och tillväxt i EU.

När det avslutningsvis gäller att utforma patentsystemet för att underlätta för innovationer av grön teknik eller tekniköverföring inom vissa områden vill utskottet inte att riksdagen föregriper regeringens pågående arbete med forsknings- och innovationspolitiken och nya regler om patent genom några tillkännagivanden. Som redovisats arbetar regeringen för närvarande med att ta fram en ny patentlag samt en proposition med inriktningen för forsknings- och innovationspolitiken. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2024 med propositioner på dessa områden.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor som rör patent" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrätt och AI

– Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

– Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

– Övriga frågor som rör upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I tre motioner framförs förslag om att upphovsrätten ska ses över i ljuset av utvecklingen av AI. Utskottet vill därför framhålla att ett starkt upphovsrättsligt skydd som är anpassat till den digitala verkligheten är en viktig förutsättning för att kulturella och kreativa företag ska kunna vara en del i en modern kunskapsekonomi. Upphovsrätten bör vara utformad så att skapande, innovation och digitalisering uppmuntras och omsätts i konkurrenskraft och tillväxt. Ett väl fungerande upphovsrättsligt skydd skapar förutsättningar för fungerande affärsmodeller och ger individer och företag möjligheter att tillgodogöra sig resultatet av sitt skapande. Det i sin tur skapar förutsättningar för innovativa och kreativa företag och individer att kunna leva på sitt skapande och för att de ska kunna fortsätta bidra till ett rikt kulturutbud, ett innovativt samhälle och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Utskottet kan dock konstatera att kunskapsautomation med hjälp av AI inom några få år kan komma att förändra många kunskapsyrken, vilket även innefattar yrken inom kulturella och kreativa branscher. AI-baserade tjänster för bl.a. informationsinhämtning, analys, produktion av text, bild, video och musik utvecklas mycket snabbt. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av AI kan utskottet konstatera att förhandlingar pågår på EU-nivå om kommissionens förslag till EU-gemensamma regler för AI-system. Regleringen syftar till att gälla användningsområden för AI-system som antingen anses som förbjudna eller anses utgöra en hög risk men som får användas med tydliga transparens- och tillsynskrav. På nationell nivå beslutade regeringen i december 2023 att tillsätta en s.k. AI-kommission som ska identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt (dir. 2023:164). Regeringen anger i uppdraget att AI har en stor potential att bidra till ökad innovationsförmåga, högre effektivitet och bättre konkurrenskraft. Syftet med uppdraget är att säkerställa att Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

I sammanhanget vill utskottet även framhålla att betänkandet Kreativa Sverige! Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher (SOU 2022:44) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att ett område som lyfts fram i betänkandet där det finns tydliga behov av utveckling och insatser är långsiktighet och snabbhet på den upphovsrättsliga marknaden. Som redovisats i det föregående avser regeringen att under våren 2024 lämna en skrivelse till riksdagen med en strategi för företag i kulturella och kreativa branscher.

Utöver detta kan utskottet konstatera att regeringen bereder förslag på upphovsrättens område som lagts fram i flera olika betänkanden. Det handlar t.ex. om nya regler för inskränkningar i upphovsrätten (SOU 2024:4), en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering (SOU 2022:20) samt ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet (SOU 2022:23).

Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla vikten av en väl fungerande upphovsrätt och kommer framöver noggrant att följa hur regelverket fungerar och förhåller sig till utvecklingen av AI. Utskottet har dock ingen avsikt att ställa sig bakom motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

I tre motioner finns förslag som rör upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning när deras verk används. Förslagen handlar dels om att musiker och artister bör få större möjligheter att ta del av de värden som streamning genererar, dels om att systemet med privatkopieringsersättning bör tas bort. Utskottet vill inledningsvis på ett övergripande plan framhålla att genomförandet av DSM-direktivet i svensk rätt har skapat bättre förutsättningar för rättighetshavare att kunna ta betalt för sina verk och prestationer på den digitala marknaden. Direktivet innehåller även bestämmelser om att EU-kommissionen tidigast den 7 juni 2026 ska genomföra en översyn av direktivet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Vidare kan utskottet konstatera att andra ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet har varit föremål för översyn inom ramen för Utredningen om vissa ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet. I maj 2022 överlämnade utredaren betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23) till regeringen. Betänkandet behandlar bl.a. frågan om det finns behov av och är lämpligt att införa en s.k. oavvislig ersättningsrätt, dvs. en rätt för upphovsmän och utövande konstnärer att få ersättning när deras arbete tillgängliggörs på begäran, exempelvis via streamningstjänster för film eller musik. Betänkandet är remitterat och utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

När det vidare gäller systemet för privatkopieringsersättning kan utskottet konstatera att en utredare nyligen har haft i uppgift att se över dessa regler. Våren 2022 tog regeringen emot utredarens förslag om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering i betänkandet Privatkopieringsersättningen i framtiden (SOU 2022:20). Utskottet kan konstatera att även detta betänkande är remitterat och att utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet avser inte att föregripa beredningsarbetet genom att förorda att riksdagen agerar i enlighet med vad som begärs i de aktuella motionerna, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I flera motioner framhålls det att upphovsrättslagen i allmänhet behöver moderniseras och anpassas till den digitala verkligheten och i synnerhet bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas online utan restriktioner. Utskottet har avstyrkt liknande motionsyrkanden vid tidigare tillfällen och har bl.a. konstaterat att regeringen i juli 2022 tillsatte en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utgångspunkten för översynen i denna del har varit att säkerställa att åtminstone privatpersoner utan tillstånd och i alla typer av medier ska ha möjlighet att återge offentlig konst i rimlig omfattning (dir. 2022:125). Utskottet kan nu konstatera att utredaren i januari 2024 överlämnade betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4) till regeringen och att utredarens förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Det pågår således ett arbete som rör det som motionärerna efterfrågar, och utskottet avser inte att föregripa några slutsatser genom att förorda något initiativ från riksdagens sida.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 10. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrätt och AI

– Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

– Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

– Övriga frågor som rör upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I tre motioner framförs förslag om att upphovsrätten ska ses över i ljuset av utvecklingen av AI. Utskottet vill därför framhålla att ett starkt upphovsrättsligt skydd som är anpassat till den digitala verkligheten är en viktig förutsättning för att kulturella och kreativa företag ska kunna vara en del i en modern kunskapsekonomi. Upphovsrätten bör vara utformad så att skapande, innovation och digitalisering uppmuntras och omsätts i konkurrenskraft och tillväxt. Ett väl fungerande upphovsrättsligt skydd skapar förutsättningar för fungerande affärsmodeller och ger individer och företag möjligheter att tillgodogöra sig resultatet av sitt skapande. Det i sin tur skapar förutsättningar för innovativa och kreativa företag och individer att kunna leva på sitt skapande och för att de ska kunna fortsätta bidra till ett rikt kulturutbud, ett innovativt samhälle och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Utskottet kan dock konstatera att kunskapsautomation med hjälp av AI inom några få år kan komma att förändra många kunskapsyrken, vilket även innefattar yrken inom kulturella och kreativa branscher. AI-baserade tjänster för bl.a. informationsinhämtning, analys, produktion av text, bild, video och musik utvecklas mycket snabbt. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av AI kan utskottet konstatera att förhandlingar pågår på EU-nivå om kommissionens förslag till EU-gemensamma regler för AI-system. Regleringen syftar till att gälla användningsområden för AI-system som antingen anses som förbjudna eller anses utgöra en hög risk men som får användas med tydliga transparens- och tillsynskrav. På nationell nivå beslutade regeringen i december 2023 att tillsätta en s.k. AI-kommission som ska identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt (dir. 2023:164). Regeringen anger i uppdraget att AI har en stor potential att bidra till ökad innovationsförmåga, högre effektivitet och bättre konkurrenskraft. Syftet med uppdraget är att säkerställa att Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

I sammanhanget vill utskottet även framhålla att betänkandet Kreativa Sverige! Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher (SOU 2022:44) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att ett område som lyfts fram i betänkandet där det finns tydliga behov av utveckling och insatser är långsiktighet och snabbhet på den upphovsrättsliga marknaden. Som redovisats i det föregående avser regeringen att under våren 2024 lämna en skrivelse till riksdagen med en strategi för företag i kulturella och kreativa branscher.

Utöver detta kan utskottet konstatera att regeringen bereder förslag på upphovsrättens område som lagts fram i flera olika betänkanden. Det handlar t.ex. om nya regler för inskränkningar i upphovsrätten (SOU 2024:4), en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering (SOU 2022:20) samt ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet (SOU 2022:23).

Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla vikten av en väl fungerande upphovsrätt och kommer framöver noggrant att följa hur regelverket fungerar och förhåller sig till utvecklingen av AI. Utskottet har dock ingen avsikt att ställa sig bakom motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning

I tre motioner finns förslag som rör upphovsrättsinnehavares rätt till ersättning när deras verk används. Förslagen handlar dels om att musiker och artister bör få större möjligheter att ta del av de värden som streamning genererar, dels om att systemet med privatkopieringsersättning bör tas bort. Utskottet vill inledningsvis på ett övergripande plan framhålla att genomförandet av DSM-direktivet i svensk rätt har skapat bättre förutsättningar för rättighetshavare att kunna ta betalt för sina verk och prestationer på den digitala marknaden. Direktivet innehåller även bestämmelser om att EU-kommissionen tidigast den 7 juni 2026 ska genomföra en översyn av direktivet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Vidare kan utskottet konstatera att andra ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet har varit föremål för översyn inom ramen för Utredningen om vissa ersättningsfrågor på upphovsrättsområdet. I maj 2022 överlämnade utredaren betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23) till regeringen. Betänkandet behandlar bl.a. frågan om det finns behov av och är lämpligt att införa en s.k. oavvislig ersättningsrätt, dvs. en rätt för upphovsmän och utövande konstnärer att få ersättning när deras arbete tillgängliggörs på begäran, exempelvis via streamningstjänster för film eller musik. Betänkandet är remitterat och utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

När det vidare gäller systemet för privatkopieringsersättning kan utskottet konstatera att en utredare nyligen har haft i uppgift att se över dessa regler. Våren 2022 tog regeringen emot utredarens förslag om en modernare och effektivare ersättningsordning vid privatkopiering i betänkandet Privatkopieringsersättningen i framtiden (SOU 2022:20). Utskottet kan konstatera att även detta betänkande är remitterat och att utredarens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet avser inte att föregripa beredningsarbetet genom att förorda att riksdagen agerar i enlighet med vad som begärs i de aktuella motionerna, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I flera motioner framhålls det att upphovsrättslagen i allmänhet behöver moderniseras och anpassas till den digitala verkligheten och i synnerhet bli teknikneutral så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas online utan restriktioner. Utskottet har avstyrkt liknande motionsyrkanden vid tidigare tillfällen och har bl.a. konstaterat att regeringen i juli 2022 tillsatte en utredning som bl.a. har i uppdrag att se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utgångspunkten för översynen i denna del har varit att säkerställa att åtminstone privatpersoner utan tillstånd och i alla typer av medier ska ha möjlighet att återge offentlig konst i rimlig omfattning (dir. 2022:125). Utskottet kan nu konstatera att utredaren i januari 2024 överlämnade betänkandet Inskränkningarna i upphovsrätten (SOU 2024:4) till regeringen och att utredarens förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Det pågår således ett arbete som rör det som motionärerna efterfrågar, och utskottet avser inte att föregripa några slutsatser genom att förorda något initiativ från riksdagens sida.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 8. Läs betänkandet