Mineralpolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Natura 2000-tillstånd

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Sveriges berggrund innehåller mängder av värdefulla metaller och mineral som är och kommer att vara allt viktigare för en framgångsrik och hållbar tillväxt inte bara i vårt land utan också i många andra delar av världen, inte minst i Europa. Utmaningarna på klimatområdet, ett alltmer spänt säkerhetspolitiskt läge och en strävan mot oberoende av import av viktiga råvaror från länder med tvivelaktiga naturmiljö- och arbetsmiljöförhållanden gör trycket på en ökad svensk utvinning allt större. I det läget är det särskilt olyckligt om omständliga byråkratiska processer sätter käppar i hjulen för de som vill bidra till en positiv utveckling på området.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åtgärder som helt eller delvis har haft som syfte att förenkla och effektivisera de olika prövningsprocesser som föregår den typ av verksamhet som regleras i minerallagen. Utöver de redan slutredovisade utredningarna Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen pågår för närvarande den s.k. Regeringsprövningsutredningen och den utredning som regeringen tillsatte i juni 2023, där de sistnämnda syftar till att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Även i den klimathandlingsplan som presenterades i december 2023 anger regeringen att systemet för miljöprövning bör förändras för att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effektivare tillståndsprocesser.

När det gäller det som tas upp i en motion om att de som söker tillstånd ska ha så få motparter som möjligt vill utskottet hänvisa till att förslag om det som emellanåt brukar betecknas one-stop-shop finns med i EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA) som beslutades om i december 2023 och som väntas börja gälla senare under 2024. Förordningen ställer också krav på att tillståndsprocesserna inte får ta längre tid än ett visst antal månader, beroende på vilken typ av projekt som avses. Vilka eventuella åtgärder som förordningen kan komma att kräva i Sverige när den träder i kraft analyseras för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att SGU har fått i uppdrag av regeringen att årligen redovisa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot företagen, myndighetens fortsatta utvecklingsbehov, hinder och möjligheter i förenklingsarbetet samt effekter för företag. Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att utveckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillståndsprocessen och därmed öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen.

Utöver detta vill utskottet även påminna om att regeringen i sin propositionsförteckning för våren 2024 anger att en proposition med titeln Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning är utlovad till den 19 mars 2024.

Sammantaget är det utskottets uppfattning att det pågår ett flertal processer som alla syftar till att förenkla och effektivisera de prövningsprocesser som föregår de verksamheter som regleras i minerallagen. Mot den bakgrunden ser utskottet inte någon anledning att tillstyrka förslaget om ett tillkännagivande om behovet av regelförenkling beträffande tillståndsprocesser.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Natura 2000-tillstånd

Frågan om när en Natura 2000-prövning ska genomföras och huruvida ett Natura-2000-tillstånd är ett villkor för att bergmästaren ska kunna bevilja en bearbetningskoncession utreddes under 2023. Utredningen var ute på remiss under hösten 2023 och enligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 kommer en proposition med titeln Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen att överlämnas till riksdagen den 19 mars 2024. Utskottet finner mot bakgrund av detta ingen anledning för riksdagen att föregripa den utlovade propositionen. Förslaget om ett tillkännagivande om Natura 2000-prövningen som återfinns i en av motionerna bör alltså avslås av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Utskottet kan inledningsvis konstatera att riksdagen så sent som våren 2023 ställde sig bakom ett motionsyrkande likalydande med det nu aktuella och riktade ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheterna i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat (bet. 2022/23:NU13).

Regeringen har därefter redovisat att den har tillsatt en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i december 2024 och regeringen har angett att tillkännagivandet således inte är slutbehandlat.

Utskottet ser med hänvisning till det anförda ingen anledning för riksdagen att upprepa samma uppmaning till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Natura 2000-tillstånd

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Sveriges berggrund innehåller mängder av värdefulla metaller och mineral som är och kommer att vara allt viktigare för en framgångsrik och hållbar tillväxt inte bara i vårt land utan också i många andra delar av världen, inte minst i Europa. Utmaningarna på klimatområdet, ett alltmer spänt säkerhetspolitiskt läge och en strävan mot oberoende av import av viktiga råvaror från länder med tvivelaktiga naturmiljö- och arbetsmiljöförhållanden gör trycket på en ökad svensk utvinning allt större. I det läget är det särskilt olyckligt om omständliga byråkratiska processer sätter käppar i hjulen för de som vill bidra till en positiv utveckling på området.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åtgärder som helt eller delvis har haft som syfte att förenkla och effektivisera de olika prövningsprocesser som föregår den typ av verksamhet som regleras i minerallagen. Utöver de redan slutredovisade utredningarna Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen pågår för närvarande den s.k. Regeringsprövningsutredningen och den utredning som regeringen tillsatte i juni 2023, där de sistnämnda syftar till att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Även i den klimathandlingsplan som presenterades i december 2023 anger regeringen att systemet för miljöprövning bör förändras för att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effektivare tillståndsprocesser.

När det gäller det som tas upp i en motion om att de som söker tillstånd ska ha så få motparter som möjligt vill utskottet hänvisa till att förslag om det som emellanåt brukar betecknas one-stop-shop finns med i EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA) som beslutades om i december 2023 och som väntas börja gälla senare under 2024. Förordningen ställer också krav på att tillståndsprocesserna inte får ta längre tid än ett visst antal månader, beroende på vilken typ av projekt som avses. Vilka eventuella åtgärder som förordningen kan komma att kräva i Sverige när den träder i kraft analyseras för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att SGU har fått i uppdrag av regeringen att årligen redovisa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot företagen, myndighetens fortsatta utvecklingsbehov, hinder och möjligheter i förenklingsarbetet samt effekter för företag. Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att utveckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillståndsprocessen och därmed öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen.

Utöver detta vill utskottet även påminna om att regeringen i sin propositionsförteckning för våren 2024 anger att en proposition med titeln Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning är utlovad till den 19 mars 2024.

Sammantaget är det utskottets uppfattning att det pågår ett flertal processer som alla syftar till att förenkla och effektivisera de prövningsprocesser som föregår de verksamheter som regleras i minerallagen. Mot den bakgrunden ser utskottet inte någon anledning att tillstyrka förslaget om ett tillkännagivande om behovet av regelförenkling beträffande tillståndsprocesser.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Natura 2000-tillstånd

Frågan om när en Natura 2000-prövning ska genomföras och huruvida ett Natura-2000-tillstånd är ett villkor för att bergmästaren ska kunna bevilja en bearbetningskoncession utreddes under 2023. Utredningen var ute på remiss under hösten 2023 och enligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 kommer en proposition med titeln Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen att överlämnas till riksdagen den 19 mars 2024. Utskottet finner mot bakgrund av detta ingen anledning för riksdagen att föregripa den utlovade propositionen. Förslaget om ett tillkännagivande om Natura 2000-prövningen som återfinns i en av motionerna bör alltså avslås av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Utskottet kan inledningsvis konstatera att riksdagen så sent som våren 2023 ställde sig bakom ett motionsyrkande likalydande med det nu aktuella och riktade ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheterna i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat (bet. 2022/23:NU13).

Regeringen har därefter redovisat att den har tillsatt en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i december 2024 och regeringen har angett att tillkännagivandet således inte är slutbehandlat.

Utskottet ser med hänvisning till det anförda ingen anledning för riksdagen att upprepa samma uppmaning till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Snabbare och enklare tillståndsprocesser

– Natura 2000-tillstånd

– Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser.

Snabbare och enklare tillståndsprocesser

Sveriges berggrund innehåller mängder av värdefulla metaller och mineral som är och kommer att vara allt viktigare för en framgångsrik och hållbar tillväxt inte bara i vårt land utan också i många andra delar av världen, inte minst i Europa. Utmaningarna på klimatområdet, ett alltmer spänt säkerhetspolitiskt läge och en strävan mot oberoende av import av viktiga råvaror från länder med tvivelaktiga naturmiljö- och arbetsmiljöförhållanden gör trycket på en ökad svensk utvinning allt större. I det läget är det särskilt olyckligt om omständliga byråkratiska processer sätter käppar i hjulen för de som vill bidra till en positiv utveckling på området.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åtgärder som helt eller delvis har haft som syfte att förenkla och effektivisera de olika prövningsprocesser som föregår den typ av verksamhet som regleras i minerallagen. Utöver de redan slutredovisade utredningarna Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen pågår för närvarande den s.k. Regeringsprövningsutredningen och den utredning som regeringen tillsatte i juni 2023, där de sistnämnda syftar till att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Även i den klimathandlingsplan som presenterades i december 2023 anger regeringen att systemet för miljöprövning bör förändras för att möjliggöra kortare, mer förutsebara och effektivare tillståndsprocesser.

När det gäller det som tas upp i en motion om att de som söker tillstånd ska ha så få motparter som möjligt vill utskottet hänvisa till att förslag om det som emellanåt brukar betecknas one-stop-shop finns med i EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA) som beslutades om i december 2023 och som väntas börja gälla senare under 2024. Förordningen ställer också krav på att tillståndsprocesserna inte får ta längre tid än ett visst antal månader, beroende på vilken typ av projekt som avses. Vilka eventuella åtgärder som förordningen kan komma att kräva i Sverige när den träder i kraft analyseras för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att SGU har fått i uppdrag av regeringen att årligen redovisa vilka förenklingsåtgärder myndigheten har vidtagit för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot företagen, myndighetens fortsatta utvecklingsbehov, hinder och möjligheter i förenklingsarbetet samt effekter för företag. Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att utveckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillståndsprocessen och därmed öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen.

Utöver detta vill utskottet även påminna om att regeringen i sin propositionsförteckning för våren 2024 anger att en proposition med titeln Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning är utlovad till den 19 mars 2024.

Sammantaget är det utskottets uppfattning att det pågår ett flertal processer som alla syftar till att förenkla och effektivisera de prövningsprocesser som föregår de verksamheter som regleras i minerallagen. Mot den bakgrunden ser utskottet inte någon anledning att tillstyrka förslaget om ett tillkännagivande om behovet av regelförenkling beträffande tillståndsprocesser.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Natura 2000-tillstånd

Frågan om när en Natura 2000-prövning ska genomföras och huruvida ett Natura-2000-tillstånd är ett villkor för att bergmästaren ska kunna bevilja en bearbetningskoncession utreddes under 2023. Utredningen var ute på remiss under hösten 2023 och enligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 kommer en proposition med titeln Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen att överlämnas till riksdagen den 19 mars 2024. Utskottet finner mot bakgrund av detta ingen anledning för riksdagen att föregripa den utlovade propositionen. Förslaget om ett tillkännagivande om Natura 2000-prövningen som återfinns i en av motionerna bör alltså avslås av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Myndigheternas roll vid tillståndsprocesser

Utskottet kan inledningsvis konstatera att riksdagen så sent som våren 2023 ställde sig bakom ett motionsyrkande likalydande med det nu aktuella och riktade ett tillkännagivande till regeringen om att myndigheterna i samband med tillståndsprocesser bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat (bet. 2022/23:NU13).

Regeringen har därefter redovisat att den har tillsatt en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i december 2024 och regeringen har angett att tillkännagivandet således inte är slutbehandlat.

Utskottet ser med hänvisning till det anförda ingen anledning för riksdagen att upprepa samma uppmaning till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Utvinning av uran

– Övrigt om förbud mot utvinning.

Utvinning av uran

Sedan den 1 augusti 2018 råder förbud mot utvinning av uran i Sverige. Utskottet kan konstatera att har skett en del omvälvande förändringar i omvärlden sedan förbudet infördes, bl.a. det energi- och säkerhetspolitiska läget efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat synen på och behovet av förändringar av energimixens sammansättning i många av Europas länder, inklusive i Sverige. Kärnkraften har på många håll pekats ut som en fossilfri produktionsresurs som inte bara kan bidra till att mildra hoten mot klimatet utan även minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. I Sverige har lagstiftningen om nya kärnkraftsetableringar nyligen lättats upp och produktion av kärnenergi baseras som bekant på klyvning av atomkärnor av grundämnet uran.

Om kärnkraften på sikt kommer att byggas ut i Europa, kan det enligt utskottets uppfattning vara motiverat för Sverige att överväga att se över de nuvarande begränsningarna i lagstiftningen när det gäller utvinning av uran i landet. Möjligheterna till nationell självförsörjning av uran kan vara mycket betydelsefulla i ett osäkert omvärldsläge och eftersom Sveriges urantillgångar dessutom är jämförelsevis stora i ett EU-perspektiv, skulle detta också vara ett viktigt bidrag till hela unionens framtida energiförsörjning.

Ett ytterligare skäl för att det kan vara motiverat att se över den aktuella lagstiftningen är att begränsningar kring uranutvinning riskerar att hämma möjligheten att bryta andra metaller och mineral som behövs för klimatomställningen eftersom de ofta hittas tillsammans. Här noterar utskottet att regeringen i den proposition som låg till grund för uranbrytningsförbudet mot denna bakgrund framhöll vikten av att de aktuella bestämmelserna utvärderas. Någon sådan utvärdering har emellertid ännu inte gjorts.

Avslutningsvis vill utskottet också påminna om den mineralstrategi som har utlovats av regeringen. Enligt utskottets bedömning kan det inte anses vara uteslutet att uranbrytningsförbudet kommer att beröras i denna strategi på ett eller annat sätt.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det i nuläget inte finns skäl för riksdagen att ställa sig bakom förslag som innebär krav om att lagstiftningen om uranutvinning lättas upp.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om förbud mot utvinning

Sedan den 1 juli 2022 är det förbjudet att utvinna stenkol, brunkol, råolja, skifferolja och naturgas i Sverige, och reglerna för utvinning i alunskiffer har skärpts. Utskottet kan konstatera att omvärldsläget har förändrats drastiskt sedan dessa bestämmelser trädde i kraft, vilket bl.a. har inneburit att försörjningsberedskapsfrågor har hamnat i fokus på ett helt annat sätt än under åren innan den ryska invasionen av Ukraina. Av det skälet ser utskottet positivt på att det för närvarande pågår en utredning på temat ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster och att denna utredning bl.a. ska se över vilka de inhemska tillgångarna på kol, olja och naturgas är och vilka förutsättningar som skulle krävas för att nyttja dessa vid en fredstida kris eller höjd beredskap. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2024. Innan den utredningen har redovisat sina resultat och regeringen har tagit ställning till de eventuella förslag som presenteras med koppling till den här aktuella frågan, anser utskottet att det inte är motiverat för riksdagen att agera i linje med vad som föreslås i en av motionerna.

När det gäller förslaget om att regeringen ska verka för ett nedrustnings- eller ickespridningsavtal för fossila bränslen som tas upp i en motion vill utskottet påminna om att Sverige inför FN:s klimatkonferens i Dubai i december 2023 (COP 28) ställde sig bakom ett åttiotal initiativ och deklarationer för stärkt globalt klimatarbete. Ett antal av dessa fokuserar just på utfasning av fossila bränslen. Därtill har Sverige och EU drivit på under den nyssnämnda konferensen för att få till ambitiösa skrivningar i det globala klimatavtalet om en sådan utfasning. Konferensen resulterade i en överenskommelse där alla världens länder för första gången är överens om att ställa om från fossila bränslen. Enligt utskottets bedömning ger utfallet av konferensen i Dubai en god grund för att fortsätta diskussioner om och arbete med att ställa om från fossila bränslen. Samtidigt vill utskottet också hävda att flera element som skulle kunna tänkas utgöra en del av ett globalt nedrustningsavtal för fossila bränslen redan finns i det gällande globala klimatavtalet (Parisavtalet). Enligt utskottets uppfattning förefaller det tveksamt om utfasningen skulle gå snabbare med ett annat avtal, som producentländer därtill sannolikt inte skulle ansluta sig till. Det kan förmodas vara mer effektivt att fokusera på att uppmuntra avtalsparterna att uppfylla sina befintliga åtaganden än att sluta nya avtal med likartat eller möjligen t.o.m. mindre ambitiöst innehåll.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Vissa frågor om utvinning" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Mineralersättning

– Markägares rättigheter

– Övriga frågor om ersättning.

Mineralersättning

Som har redovisats ovan har utskottet vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat förslag om den s.k. mineralersättningen. Vanligen har förslagen handlat om att mineralersättningen bör höjas eller fördelas annorlunda mellan de aktörer som pekas ut i minerallagen eller till andra eller ytterligare aktörer.

Vid det senaste tillfället avstyrkte utskottet motionsyrkandena med hänvisning till en då pågående granskning av Riksrevisionen av vissa närbesläktade frågor. Riksrevisionen har nu presenterat sin granskning, och regeringens skrivelse med anledning av rapporten kommer att överlämnas till riksdagen senare i vår. Utskottet anser att den nyssnämnda skrivelsen bör avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av de nu aktuella förslagen. Enligt utskottets uppfattning finns det även anledning för riksdagen att invänta utfallet av den alltjämt pågående beredningen inom Regeringskansliet av förslag från Utredningen om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56) som berör frågor om mineralersättningen. Utöver detta anser utskottet att riksdagen bör invänta eventuella överväganden med koppling till mineralersättningen i den mineralstrategi som regeringen har utlovat.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Markägares rättigheter

Markägares rättigheter i samband med prospektering och gruvexploateringar har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen. Vid flera av dessa har utskottet hänvisat till att riksdagen genom ett tillkännagivande har uppmanat regeringen att se över och stärka det grundlagsskyddade egendomsskyddet. Utskottet kan nu konstatera att en parlamentarisk kommitté tillsattes i juni 2023 med uppgiften bl.a. att se över frågor om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar. I uppdraget ingår också att göra vissa internationella jämförelser. Uppdraget ska redovisas i december 2024 och resultatet bör avvaktas innan det finns anledning för riksdagen att agera. Utskottet uppfattar inte heller något trängande behov av att göra justeringar i förmånsrättslagen för att ökad mineralersättningens status i samband med en konkurs.

Utöver detta vill utskottet även här hänvisa till riksdagens beredning av regeringens kommande skrivelse med anledning av Riksrevisionens tidigare omnämnda granskning av markintrång och andra inskränkningar i äganderätten liksom till eventuella förslag i den kommande mineralstrategin med koppling till äganderättsfrågor.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övriga frågor om ersättning

Förslag som på olika sätt gäller frågor om återföring av medel från gruvnäringen (eller andra former av naturresursutnyttjanden) till de lokalsamhällen där utvinningen sker återkommer med jämna mellanrum i motioner. Förslagen är sällan särskilt precisa, utan argumenten hålls på en mer allmän nivå. Här vill utskottet hänvisa till Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56) från oktober 2022, där frågor om värdedelning med lokalsamhället avhandlas. Utredningen tittade på olika modeller för detta och gjorde bl.a. bedömningen att dessa frågor hänger samman med ett behov av en bredare skatteöversyn och en översyn av kommunal finansiering.

När det gäller förslaget i en av motionerna om att inrätta en mineralfond kan utskottet konstatera att yrkandet saknar närmare motivering i den aktuella motionen. Det är därför vanskligt för utskottet att förstå skälen till förslaget och därmed även att ta ställning till det. Utskottets grundläggande uppfattning är att riksdagen egentligen inte ska befatta sig med förslag som helt saknar motivering. Trots detta väljer utskottet att återknyta till förra årets beredning, då samma förslag fanns mer utförligt motiverat i en motion, och utifrån detta bygga sin förståelse för argumentet bakom årets omotiverade förslag. Det förefaller dessutom som att mineralfondsförslaget i motionen till stor del sammanfaller med det förslag om en gruvpott som återfinns i det tidigare refererade betänkandet från Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral.

Utöver det faktum att förslaget om en gruvpott avstyrktes så sent som under våren 2023, vill utskottet också hänvisa till att regeringens pågående beredning av den nyssnämnda utredningens förslag bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Äganderätt och vissa frågor om ersättningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8 och 11. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Mineralersättning

– Markägares rättigheter

– Övriga frågor om ersättning.

Mineralersättning

Som har redovisats ovan har utskottet vid flera tillfällen under de senaste åren behandlat förslag om den s.k. mineralersättningen. Vanligen har förslagen handlat om att mineralersättningen bör höjas eller fördelas annorlunda mellan de aktörer som pekas ut i minerallagen eller till andra eller ytterligare aktörer.

Vid det senaste tillfället avstyrkte utskottet motionsyrkandena med hänvisning till en då pågående granskning av Riksrevisionen av vissa närbesläktade frågor. Riksrevisionen har nu presenterat sin granskning, och regeringens skrivelse med anledning av rapporten kommer att överlämnas till riksdagen senare i vår. Utskottet anser att den nyssnämnda skrivelsen bör avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av de nu aktuella förslagen. Enligt utskottets uppfattning finns det även anledning för riksdagen att invänta utfallet av den alltjämt pågående beredningen inom Regeringskansliet av förslag från Utredningen om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56) som berör frågor om mineralersättningen. Utöver detta anser utskottet att riksdagen bör invänta eventuella överväganden med koppling till mineralersättningen i den mineralstrategi som regeringen har utlovat.

Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Markägares rättigheter

Markägares rättigheter i samband med prospektering och gruvexploateringar har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen. Vid flera av dessa har utskottet hänvisat till att riksdagen genom ett tillkännagivande har uppmanat regeringen att se över och stärka det grundlagsskyddade egendomsskyddet. Utskottet kan nu konstatera att en parlamentarisk kommitté tillsattes i juni 2023 med uppgiften bl.a. att se över frågor om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar. I uppdraget ingår också att göra vissa internationella jämförelser. Uppdraget ska redovisas i december 2024 och resultatet bör avvaktas innan det finns anledning för riksdagen att agera. Utskottet uppfattar inte heller något trängande behov av att göra justeringar i förmånsrättslagen för att ökad mineralersättningens status i samband med en konkurs.

Utöver detta vill utskottet även här hänvisa till riksdagens beredning av regeringens kommande skrivelse med anledning av Riksrevisionens tidigare omnämnda granskning av markintrång och andra inskränkningar i äganderätten liksom till eventuella förslag i den kommande mineralstrategin med koppling till äganderättsfrågor.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övriga frågor om ersättning

Förslag som på olika sätt gäller frågor om återföring av medel från gruvnäringen (eller andra former av naturresursutnyttjanden) till de lokalsamhällen där utvinningen sker återkommer med jämna mellanrum i motioner. Förslagen är sällan särskilt precisa, utan argumenten hålls på en mer allmän nivå. Här vill utskottet hänvisa till Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (SOU 2022:56) från oktober 2022, där frågor om värdedelning med lokalsamhället avhandlas. Utredningen tittade på olika modeller för detta och gjorde bl.a. bedömningen att dessa frågor hänger samman med ett behov av en bredare skatteöversyn och en översyn av kommunal finansiering.

När det gäller förslaget i en av motionerna om att inrätta en mineralfond kan utskottet konstatera att yrkandet saknar närmare motivering i den aktuella motionen. Det är därför vanskligt för utskottet att förstå skälen till förslaget och därmed även att ta ställning till det. Utskottets grundläggande uppfattning är att riksdagen egentligen inte ska befatta sig med förslag som helt saknar motivering. Trots detta väljer utskottet att återknyta till förra årets beredning, då samma förslag fanns mer utförligt motiverat i en motion, och utifrån detta bygga sin förståelse för argumentet bakom årets omotiverade förslag. Det förefaller dessutom som att mineralfondsförslaget i motionen till stor del sammanfaller med det förslag om en gruvpott som återfinns i det tidigare refererade betänkandet från Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral.

Utöver det faktum att förslaget om en gruvpott avstyrktes så sent som under våren 2023, vill utskottet också hänvisa till att regeringens pågående beredning av den nyssnämnda utredningens förslag bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Äganderätt och vissa frågor om ersättningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 11. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Tillgänglighet och kartläggning

– Stärkta förutsättningar för utvinning.

Tillgänglighet och kartläggning

Betydelsen av innovationskritiska metaller och mineral har fått ökad uppmärksamhet under de senast åren. Det handlar om metaller som ofta är nödvändiga i modern kommunikationsutrustning som exempelvis mobiltelefoner, men också om sådana som ingår i betydelsefulla komponenter i energitekniska lösningar som exempelvis vindkraftverk och batterier.

I en orolig omvärld och med ett osunt beroendeförhållande till import av dessa råmaterial, inte minst från Kina riktas sökljuset mot frågor om vad Sverige och övriga Europa kan göra för att öka självförsörjningsgraden för dessa metaller och mineral.

Utskottet instämmer mot denna bakgrund i det som anförs i flera av motionerna om vikten av att kartlägga förekomsten av dessa material. Utskottet vill dock hävda att det görs och har gjorts mycket på senare år på dessa områden. Såväl SGU som en särskild utredare har haft i uppgift att se över dessa frågor. Därtill har Tillväxtanalys genomfört en omfattande studie av en resurseffektiv och konkurrenskraftig metall- och mineralnäring där frågor med koppling till Sveriges potential för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral ges ett betydande utrymme. Det konstateras bl.a. att Sverige är ett av de mest intressanta länderna inom EU för utvinning av strategiska metaller och mineral.

Även utskottet har fördjupat sig kring frågor om innovationskritiska metaller och mineral genom att ta fram en forskningsöversikt på området.

Det bör även påminnas om att riksdagen i sitt beslut om statsbudget för 2024 har beslutat om utvecklade och förstärkta insatser hos SGU för systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sverige. Syftet är att bidra till en trygg försörjning av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling.

Utöver detta kan det nämnas att regeringen i sin klimathandlingsplan pekar på behovet av en trygg, hållbar och ökad råvaruförsörjning i Sverige av alla metaller och mineral som bl.a. är nödvändiga för produktionen av t.ex. vindkraftverk, elfordonsbatterier och andra produkter som kommer att öka när världen ställer om till fossilfrihet. Regeringen anser att det behövs en satsning på att definiera, utveckla och implementera kvalitetssäkrade och volymmässigt tillräckliga råvaru- och produktflöden och att detta är särskilt viktigt för s.k. kritiska och strategiska metaller och mineral. Utskottet förutsätter att dessa frågor kommer att ges betydande utrymme i regeringens kommande mineralstrategi. För det sistnämnda talar också det faktum att EU nyligen har beslutat om en förordning om kritiska råmaterial (European Criticial Raw Materials Act, CRMA) som syftar till att säkerställa EU:s tillgång till säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial inklusive viktiga metaller och mineral.

Avslutningsvis bör det även nämnas att såväl Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Nordiska ministerrådet och FOI på olika sätt arbetar med frågor om innovationskritiska metaller och mineral.

Mot bakgrund av det anförda gör utskottet den sammantagna bedömningen att det i nuläget inte finns några skäl för riksdagen att agera med anledning av de här aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Stärkta förutsättningar för utvinning

Utskottet har i föregående avsnitt pekat på den ökade betydelsen av innovationskritiska metaller och mineral och att det är viktigt att fördjupa kunskaperna om var dessa betydelsefulla råmaterial finns. Utöver det nödvändiga kartläggningsarbete som lyfts fram, vill utskottet också understryka betydelsen av att förbättra förutsättningarna för att dessa metaller och mineral ska kunna utvinnas på ett hållbart sätt, inte minst mot bakgrund av att Sverige bedöms vara ett av de mest intressanta länderna inom EU för utvinning av strategiska metaller och mineral.

Liksom när det gäller kartläggning av de befintliga resurserna har flera olika aktörer engagerat sig i olika utvinningsrelaterade frågor. Som har nämnts tidigare har Tillväxtanalys genomfört en omfattande studie som bl.a. berör frågor om Sveriges potential för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral. Även SGU har fått förstärkta resurser för bl.a. insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sverige. Syftet är att bidra till en trygg försörjning av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling. Även i regeringens klimathandlingsplan redovisas åtgärder som syftar till en trygg, hållbar och ökad råvaruförsörjning i Sverige av metaller och mineral som bl.a. är nödvändiga för produktionen av t.ex. vindkraftverk, elfordonsbatterier och andra produkter som kommer att öka när världen ställer om till fossilfrihet.

I likhet med de ovan behandlade kartläggningsfrågorna utgår utskottet från att förutsättningarna för att utvinna kritiska och strategiska metaller och mineral kommer att vara föremål för överväganden i regeringens utlovade mineralstrategi.

Mot bakgrund av den uppmärksamhet som frågor om innovationskritiska metaller och mineral redan får ser utskottet det inte som påkallat att föreslå riksdagen att bifalla de här aktuella förslagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Innovationskritiska metaller och mineral" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ny eller reviderad mineralstrategi

– Minerallagens utformning

– Mineral och miljö

– Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning.

Ny eller reviderad mineralstrategi

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av en ny nationell mineralstrategi. Eftersom regeringen har utlovat en sådan strategi kan det dock inte anses vara påkallat med ett riksdagsuttalande med den innebörden. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att tillmötesgå önskemålen i ett par av motionerna om att uttala vad denna strategi ska omfatta. Här är utskottets uppfattning att detta i första hand bör vara en fråga för regeringen att avgöra. Utskottet ser det för övrigt som en självklarhet att strategin utformas så att den tar vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken, i linje med vad som förordas i en av motionerna. Något riksdagsuttalande om detta bedöms därför inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Minerallagens utformning

Den mineralstrategi som har utlovats av regeringen förutses innehålla överväganden med koppling till minerallagens framtida utformning och då rimligen även med beaktande av de särskilda behov som kan tänkas uppkomma i samband med nationella eller internationella kriser. Utskottet är inte i dagsläget berett att biträda ett förslag om en översyn av minerallagen, utan anser att den kommande mineralstrategin bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör bifalla förslaget om att gruvindustrin ska leva upp till högre miljökrav, en moderniserad minerallagstiftning och att säkra miljöskyddade områden från prospektering samt provborrning. Här är utskottets uppfattning att den nuvarande regleringen genom miljöbalken ger ett tillräckligt skydd för områden med höga naturvärden.

När det avslutningsvis gäller förslaget om att låta minerallagen omfatta geotermala fält och geotermalt vatten hänvisar utskottet återigen till de projekt på detta område som alltjämt pågår. Enligt utskottets bedömning har den nuvarande lagstiftningen inte utgjort något betydande hinder för dessa projekt, och en ny reglering i minerallagen kan därför inte anses vara påkallad i dagsläget. När projekten har kommit lite längre kan det finnas skäl att på nytt överväga behovet av reglering genom minerallagen eller annan lagstiftning.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Mineral och miljö

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i en av motionerna om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör för hållbar gruvdrift. I likhet med motionärerna ser utskottet inget som hindrar att Sverige tar intryck av goda exempel från andra länder – exempelvis Tyskland som nämns i motionen – i denna strävan. Utskottet förutsätter att regeringen också delar denna uppfattning och att det därmed inte kan anses vara motiverat med ett uttalande från riksdagen i vilket detta påtalas.

Beträffande förslaget om efterbehandling och sanering av gamla gruvområden hänvisar utskottet – liksom det gjorde då ett likalydande yrkande behandlades våren 2023 – till de lagändringar som trädde i kraft så sent som den 1 juli 2023. Enligt utskottets uppfattning bör dessa lagändringar få verka en tid innan det finns skäl för riksdagen att vidta några nya åtgärder på området.

När det avslutningsvis gäller förslagen med koppling till den tidigare utvinningen av uran i Ranstad kan utskottet konstatera att det för närvarande pågår överväganden om det långsiktiga ansvaret för den kärntekniska anläggningen i Ranstad, och förhoppningen är att ärendet ska vara färdigberett senare under innevarande år varefter regeringen kan fatta eventuella beslut. Ärendet är emellertid komplext och innehåller flera principiella frågeställningar, vilket gör att processen kan bli utdragen. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå förslagen om tillkännagivanden om Ranstad.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning

Som har redovisats tidigare har riksdagen beslutat om utvecklade och förstärkta insatser hos SGU för systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sverige. Satsningen är den största under överskådlig tid på kartläggning av malmpotentiella områden och främjande av mineralutvinning och bör kunna anses tillgodose det önskemål om ett tillkännagivande om att stärka förutsättningarna för SGU och Bergsstaten som återfinns i en av motionerna.

I samma motion finns förslag om att återinföra den s.k. mineraljakten. Här kan utskottet konstatera att ett liknande förslag lyftes fram av Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral som kom 2022. Förslagen i det betänkandet bereds allt jämt inom Regeringskansliet, och utskottet anser att regeringens ställningstagande till dessa bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att Sverige ska verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Utskottet anser att Sverige vanligen tillhör de länder som håller dessa frågor högt i olika internationella sammanhang. Något riksdagsuttalande med den innebörden bedöms därför inte vara nödvändigt.

Utskottet anser avslutningsvis inte heller att förslaget om att regeringen ska utreda möjligheterna till stödstrukturer för att utöka återbruk och återvinning bör bifallas av riksdagen. Här hänvisar utskottet till det arbete som bl.a. pågår med koppling till den nationella strategin för cirkulär ekonomi.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Natura 2000-tillstånd, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ny eller reviderad mineralstrategi

– Minerallagens utformning

– Mineral och miljö

– Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning.

Ny eller reviderad mineralstrategi

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av en ny nationell mineralstrategi. Eftersom regeringen har utlovat en sådan strategi kan det dock inte anses vara påkallat med ett riksdagsuttalande med den innebörden. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att tillmötesgå önskemålen i ett par av motionerna om att uttala vad denna strategi ska omfatta. Här är utskottets uppfattning att detta i första hand bör vara en fråga för regeringen att avgöra. Utskottet ser det för övrigt som en självklarhet att strategin utformas så att den tar vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken, i linje med vad som förordas i en av motionerna. Något riksdagsuttalande om detta bedöms därför inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Minerallagens utformning

Den mineralstrategi som har utlovats av regeringen förutses innehålla överväganden med koppling till minerallagens framtida utformning och då rimligen även med beaktande av de särskilda behov som kan tänkas uppkomma i samband med nationella eller internationella kriser. Utskottet är inte i dagsläget berett att biträda ett förslag om en översyn av minerallagen, utan anser att den kommande mineralstrategin bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör bifalla förslaget om att gruvindustrin ska leva upp till högre miljökrav, en moderniserad minerallagstiftning och att säkra miljöskyddade områden från prospektering samt provborrning. Här är utskottets uppfattning att den nuvarande regleringen genom miljöbalken ger ett tillräckligt skydd för områden med höga naturvärden.

När det avslutningsvis gäller förslaget om att låta minerallagen omfatta geotermala fält och geotermalt vatten hänvisar utskottet återigen till de projekt på detta område som alltjämt pågår. Enligt utskottets bedömning har den nuvarande lagstiftningen inte utgjort något betydande hinder för dessa projekt, och en ny reglering i minerallagen kan därför inte anses vara påkallad i dagsläget. När projekten har kommit lite längre kan det finnas skäl att på nytt överväga behovet av reglering genom minerallagen eller annan lagstiftning.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Mineral och miljö

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i en av motionerna om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör för hållbar gruvdrift. I likhet med motionärerna ser utskottet inget som hindrar att Sverige tar intryck av goda exempel från andra länder – exempelvis Tyskland som nämns i motionen – i denna strävan. Utskottet förutsätter att regeringen också delar denna uppfattning och att det därmed inte kan anses vara motiverat med ett uttalande från riksdagen i vilket detta påtalas.

Beträffande förslaget om efterbehandling och sanering av gamla gruvområden hänvisar utskottet – liksom det gjorde då ett likalydande yrkande behandlades våren 2023 – till de lagändringar som trädde i kraft så sent som den 1 juli 2023. Enligt utskottets uppfattning bör dessa lagändringar få verka en tid innan det finns skäl för riksdagen att vidta några nya åtgärder på området.

När det avslutningsvis gäller förslagen med koppling till den tidigare utvinningen av uran i Ranstad kan utskottet konstatera att det för närvarande pågår överväganden om det långsiktiga ansvaret för den kärntekniska anläggningen i Ranstad, och förhoppningen är att ärendet ska vara färdigberett senare under innevarande år varefter regeringen kan fatta eventuella beslut. Ärendet är emellertid komplext och innehåller flera principiella frågeställningar, vilket gör att processen kan bli utdragen. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå förslagen om tillkännagivanden om Ranstad.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning

Som har redovisats tidigare har riksdagen beslutat om utvecklade och förstärkta insatser hos SGU för systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sverige. Satsningen är den största under överskådlig tid på kartläggning av malmpotentiella områden och främjande av mineralutvinning och bör kunna anses tillgodose det önskemål om ett tillkännagivande om att stärka förutsättningarna för SGU och Bergsstaten som återfinns i en av motionerna.

I samma motion finns förslag om att återinföra den s.k. mineraljakten. Här kan utskottet konstatera att ett liknande förslag lyftes fram av Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral som kom 2022. Förslagen i det betänkandet bereds allt jämt inom Regeringskansliet, och utskottet anser att regeringens ställningstagande till dessa bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att Sverige ska verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Utskottet anser att Sverige vanligen tillhör de länder som håller dessa frågor högt i olika internationella sammanhang. Något riksdagsuttalande med den innebörden bedöms därför inte vara nödvändigt.

Utskottet anser avslutningsvis inte heller att förslaget om att regeringen ska utreda möjligheterna till stödstrukturer för att utöka återbruk och återvinning bör bifallas av riksdagen. Här hänvisar utskottet till det arbete som bl.a. pågår med koppling till den nationella strategin för cirkulär ekonomi.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Natura 2000-tillstånd, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ny eller reviderad mineralstrategi

– Minerallagens utformning

– Mineral och miljö

– Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning.

Ny eller reviderad mineralstrategi

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av en ny nationell mineralstrategi. Eftersom regeringen har utlovat en sådan strategi kan det dock inte anses vara påkallat med ett riksdagsuttalande med den innebörden. Utskottet anser inte heller att det finns skäl för riksdagen att tillmötesgå önskemålen i ett par av motionerna om att uttala vad denna strategi ska omfatta. Här är utskottets uppfattning att detta i första hand bör vara en fråga för regeringen att avgöra. Utskottet ser det för övrigt som en självklarhet att strategin utformas så att den tar vara på de goda svenska förutsättningarna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken, i linje med vad som förordas i en av motionerna. Något riksdagsuttalande om detta bedöms därför inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Minerallagens utformning

Den mineralstrategi som har utlovats av regeringen förutses innehålla överväganden med koppling till minerallagens framtida utformning och då rimligen även med beaktande av de särskilda behov som kan tänkas uppkomma i samband med nationella eller internationella kriser. Utskottet är inte i dagsläget berett att biträda ett förslag om en översyn av minerallagen, utan anser att den kommande mineralstrategin bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör bifalla förslaget om att gruvindustrin ska leva upp till högre miljökrav, en moderniserad minerallagstiftning och att säkra miljöskyddade områden från prospektering samt provborrning. Här är utskottets uppfattning att den nuvarande regleringen genom miljöbalken ger ett tillräckligt skydd för områden med höga naturvärden.

När det avslutningsvis gäller förslaget om att låta minerallagen omfatta geotermala fält och geotermalt vatten hänvisar utskottet återigen till de projekt på detta område som alltjämt pågår. Enligt utskottets bedömning har den nuvarande lagstiftningen inte utgjort något betydande hinder för dessa projekt, och en ny reglering i minerallagen kan därför inte anses vara påkallad i dagsläget. När projekten har kommit lite längre kan det finnas skäl att på nytt överväga behovet av reglering genom minerallagen eller annan lagstiftning.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Mineral och miljö

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i en av motionerna om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör för hållbar gruvdrift. I likhet med motionärerna ser utskottet inget som hindrar att Sverige tar intryck av goda exempel från andra länder – exempelvis Tyskland som nämns i motionen – i denna strävan. Utskottet förutsätter att regeringen också delar denna uppfattning och att det därmed inte kan anses vara motiverat med ett uttalande från riksdagen i vilket detta påtalas.

Beträffande förslaget om efterbehandling och sanering av gamla gruvområden hänvisar utskottet – liksom det gjorde då ett likalydande yrkande behandlades våren 2023 – till de lagändringar som trädde i kraft så sent som den 1 juli 2023. Enligt utskottets uppfattning bör dessa lagändringar få verka en tid innan det finns skäl för riksdagen att vidta några nya åtgärder på området.

När det avslutningsvis gäller förslagen med koppling till den tidigare utvinningen av uran i Ranstad kan utskottet konstatera att det för närvarande pågår överväganden om det långsiktiga ansvaret för den kärntekniska anläggningen i Ranstad, och förhoppningen är att ärendet ska vara färdigberett senare under innevarande år varefter regeringen kan fatta eventuella beslut. Ärendet är emellertid komplext och innehåller flera principiella frågeställningar, vilket gör att processen kan bli utdragen. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå förslagen om tillkännagivanden om Ranstad.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Vissa frågor om gruvor och mineralförsörjning

Som har redovisats tidigare har riksdagen beslutat om utvecklade och förstärkta insatser hos SGU för systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjande av mineralutvinning i Sverige. Satsningen är den största under överskådlig tid på kartläggning av malmpotentiella områden och främjande av mineralutvinning och bör kunna anses tillgodose det önskemål om ett tillkännagivande om att stärka förutsättningarna för SGU och Bergsstaten som återfinns i en av motionerna.

I samma motion finns förslag om att återinföra den s.k. mineraljakten. Här kan utskottet konstatera att ett liknande förslag lyftes fram av Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral som kom 2022. Förslagen i det betänkandet bereds allt jämt inom Regeringskansliet, och utskottet anser att regeringens ställningstagande till dessa bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att Sverige ska verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Utskottet anser att Sverige vanligen tillhör de länder som håller dessa frågor högt i olika internationella sammanhang. Något riksdagsuttalande med den innebörden bedöms därför inte vara nödvändigt.

Utskottet anser avslutningsvis inte heller att förslaget om att regeringen ska utreda möjligheterna till stödstrukturer för att utöka återbruk och återvinning bör bifallas av riksdagen. Här hänvisar utskottet till det arbete som bl.a. pågår med koppling till den nationella strategin för cirkulär ekonomi.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Natura 2000-tillstånd, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 13. Läs betänkandet