Elmarknadsfrågor

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen redogjort för att det pågår en översyn av elområdesindelningen i Europa och har i detta betänkande redovisat det aktuella läget i det arbetet. Liksom vid det senaste tillfället frågor om elområdesindelningen behandlades anser utskottet att översynen bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan. Till detta vill utskottet även lägga det faktum att Sverige är en del av EU:s gemensamma elmarknad och därmed inte självt kan avgöra vilka metoder som ska användas för att dela in elmarknaden i olika prisområden eller var gränserna för dessa områden ska dras.

Beträffande en lösning som bygger på en garanterad minimikapacitet som lyfts fram i en av motionerna hänvisar utskottet till sitt ställningstagande när motsvarande förslag avstyrktes våren 2023 (bet. 2022/23:NU9) och till den bakgrundstext som låg till grund för det ställningstagandet.

Utöver detta välkomnar utskottet det tidigare omnämnda nyligen inledda samarbetet mellan ett antal nyckelaktörer kring frågan om elektrifieringen av Skåne. Ett välfungerande sådant samarbete kommer förhoppningsvis bl.a. att kunna bidra till en bättre kraftöverföring till elområde 4 (inklusive Skåne) och därmed även till en utjämning av elpriserna mellan de norra och de södra delarna av landet även om den nuvarande elområdesindelningen inte förändras.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Elområden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utbyggnaden och förstärkningarna av det svenska elnätet kommer att vara en nyckelfaktor för att den nödvändiga och omfattande elektrifieringen av flera samhällssektorer ska bli framgångsrik. Det behövs inte bara omfattande investeringar och reinvesteringar i transmissionsnätet utan även i kraftöverföringsinfrastruktur på lägre nivåer i systemet. Enligt utskottets uppfattning vore det mycket besvärande om utvecklingen på detta område hämmas av krångliga, bristfälligt samordnade och tidsutdragna tillståndsprocesser.

Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och effektivisera dessa tillståndsprocesser. Våren 2021 tog riksdagen ställning till en proposition som innehöll förslag som syftade till göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för de berörda myndigheterna. Hösten 2021 fick även ett antal myndigheter i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbetssätt för en koordinerad process för hantering av de tillstånd och rättigheter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Sedan uppdraget redovisades under 2023 har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla och genomföra sådana metoder och arbetssätt som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna. Myndigheten har även fått förstärkta resurser för detta arbete. Att myndigheten nyligen har redovisat statistik över handläggningstidernas utveckling under 2023 som redan visar på en positiv utveckling bör kunna tas som intäkt för att insatserna börjar ge resultat och att utvecklingen är på rätt väg. De nya resurserna kan förhoppningsvis bidra till att takten i förändringsarbetet ökar ytterligare.

I sammanhanget vill utskottet även påminna om att det alltjämt pågår beredning inom Regeringskansliet av förslag från utredningar som kan ha betydelse för tillståndsprocessernas framtida utformning. Det handlar bl.a. om förslag från Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Regeringsprövningsutredningen. Utöver dessa utredningar tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare med uppgift att se över möjligheterna att ytterligare förenkla och förkorta den miljöprövning som regleras i miljöbalken. Utskottet noterar också att Boverket har tagit fram en vägledning för att öka kommunernas kunskap om tillämpning av plan- och bygglagen i samband med fysisk planering som berör intressen kopplade till elnätet. I det sammanhanget vill utskottet också peka på att riksdagen har beslutat om att avsätta medel till ett nytt anslag inom utgiftsområde 21 Energi för energiplanering och att flera myndigheter har fått i uppdrag att utveckla den regionala och lokala energiplaneringen med inriktning på elektrifiering.

Vidare vill utskottet påminna om att Energimarknadsinspektionen nyligen har lanserat ett innovationscenter vid myndigheten som ska fungera som en gemensam plats för kunskapsspridning och dialog om bl.a. regelutvecklingsfrågor.

Utöver detta meddelade regeringen i januari 2024 avsikten att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2024 med titeln En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Propositionen överlämnades till riksdagen den 19 mars 2024.

Avslutningsvis vill utskottet också nämna att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen angav att frågan om tillståndsprocesser för elnät även kommer att tas upp i den energipolitiska inriktningsproposition som vid den aktuella tidpunkten hade aviserats till mars 2024 och som även den överlämnades till riksdagen den 19 mars 2024.

Sammantaget är utskottets bedömning att det har genomförts, alltjämt pågår och förväntas ett omfattande arbete med inriktning på att förkorta och förenkla de tillståndsprocesser som föregår tillkomsten av sådan viktig energiinfrastruktur som är nödvändig för en effektiv elektrifiering av det svenska samhället. Några uttalanden från riksdagen med anledning av motionsförslag med koppling till detta tema anser utskottet därför inte vara påkallade.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Sverige ligger förhållandevis långt framme när gäller att utöka konsumenters förmåga att flytta elförbrukning till timmar med lägre pris, och med användning av efterfrågeflexibilitet för att hantera nätbegränsningar samt bidra till stödtjänster.

Utskottet delar flera av motionärernas uppfattning att en ökad flexibilitet i användningen av el bland såväl företag som hushåll rymmer en potential att vässa elmarknadens funktion och därigenom bl.a. undvika häftiga elprissvängningar och effektbristsituationer. Samtidigt gör utskottet bedömningen att utväxlingen på detta område skulle bli större om denna flexibilitet värdesattes på ett tydligare sätt.

Utskottet välkomnar också de diskussioner som nyligen har inletts på ministernivå inom EU om betydelsen av att möjliggöra för fler flexibilitetslösningar på den gemensamma europeiska elmarknaden. Samtidigt ser utskottet det som angeläget att EU:s arbete för att förbättra efterfrågeflexibiliteten bygger på framgångsrika marknadsbaserade modeller som finns i medlemsländerna redan i dag. Förekommande statliga stöd eller styrmedel för ökad flexibilitet och lagring bör utformas teknikneutralt, och även flexibilitet från ny fossilfri elproduktion bör kunna bidra.

Mot den bakgrunden har utskottet också ställt sig positivt till de förslag som regeringen överlämnade till riksdagen under våren 2022 med koppling till utveckling av olika s.k. stödtjänster på elmarknaden. Utskottet vill här även nämna att såväl den nuvarande regeringen som den som den efterträdde har uttalat att stödtjänstmarknaderna bör utvecklas bl.a. för att säkerställa en hög leveranssäkerhet även fortsättningsvis och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Under våren 2023 beslutade riksdagen om att anta lagförslag som skulle underlätta efterfrågeflexibilitet genom aggregering.

Utöver de lagändringar med inriktning på flexibilitet och stödtjänster som således redan har trätt i kraft redovisade fyra myndigheter i december 2023 ett gemensamt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. I myndigheternas rapport återfinns även en handlingsplan med åtgärder som de kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexibilitet.

Ökade möjligheter och bättre förutsättningar för lagring av el berörs i några av motionerna, och här kan utskottet konstatera att Svenska kraftnät har genomfört en omvärldsanalys i vilken myndigheten beskriver utveckling, potential och behov av lagring av el och andra flexibilitetstjänster kopplat till drift, systemansvar och utbyggnad av transmissionsnät för att uppnå en väl fungerande elmarknad.

Beträffande kraftvärmens roll och dess möjligheter att tillhandahålla stödtjänster, hänvisar utskottet till att dessa frågor i viss utsträckning har berörts inom ramen för det arbete med att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi som Energimyndigheten avrapporterade i slutet av 2023.

Utskottet noterar också att Riksrevisionen i den granskningsrapport som refereras inledningsvis i detta betänkande har rekommenderat regeringen att utreda en del principiella frågor om vilka elsystemnyttor som bör ges ersättning så att de aktörer som bidrar med olika typer av systemstödjande nyttor kan få likvärdiga ekonomiska incitament. Regeringen instämmer å sin sida i den skrivelse som behandlas i detta betänkande när det gäller uppfattningen att den pågående utvecklingen skulle gynnas av en mer övergripande analys för att beskriva de principer som ska gälla för att bestämma vilka typer av systemstödjande nyttor och tjänster som bör ges ersättning. Vidare kan utskottet konstatera att regeringen i skrivelsen redovisar uppfattningen att dagens elmarknadsmodell fungerar väl, men att den behöver utvecklas ytterligare, bl.a. när det gäller just prissättningen av de nyttor som krävs för ett leveranssäkert elsystem, och att de kraftslag som bidrar med sådana nyttor bör ersättas för detta, vilket alltså ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen meddelar i anslutning till detta avsikten att återkomma i denna fråga. Utskottet ser fram emot det konkreta utfallet av denna avisering och vill i sammanhanget även påminna om att arbetet med att utarbeta en s.k. tillförlitlighetsnorm är en viktig pusselbit i den fortsatta analysen av utformningen av stödtjänster och kapacitetsmekanismer.

När det avslutningsvis gäller s.k. energigemenskaper hänvisar utskottet till att Energimyndigheten nyligen har fått i uppdrag av regeringen att se över frågor med koppling just till sådana gemenskaper och vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att underlätta tillkomsten av energigemenskaper. Några åtgärder utöver detta från riksdagens sida anser utskottet inte vara påkallade i nuläget.

Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå de förslag som behandlas i detta avsnitt. Således avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Stöd- och flexibilitetstjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Det övergripande målet för den svenska energipolitiken är att den ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Det innebär att politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Med stigande elpriser som till viss del beror på en allt högre efterfrågan, begränsningar i överföringskapacitet och ett större fokus på potentiella situationer med effektbrist har frågor om försörjningstrygghet och leveranssäkerhet fått ökad uppmärksamhet. När Ryssland på ett allt tydligare sätt började använda leveranser av gas och andra energibärare som ett påtryckningsmedel gentemot EU blev dessa frågor än mer angelägna, och de ställdes på sin spets när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Mot bakgrund av dessa frågors tilltagande aktualitet ser utskottet positivt på att ett leveranssäkerhetsmål har utretts och ingår som en del i den proposition om energipolitikens långsiktiga inriktning som regeringen lämnade till riksdagen den 19 mars 2024. Ett sådant mål kommer att tydliggöra betydelsen av leveranssäkerhet och göra det lättare för de berörda myndigheterna att motivera varför vissa åtgärder vidtas på elmarknaden. Vidare vill utskottet nämna att Svenska kraftnät tillsammans med Energimyndigheten har haft i uppdrag att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt med fokus på elförsörjningen. Uppdraget berörde även den s.k. effektreserven. Svenska kraftnät ansåg nämligen att Sverige på sikt behöver införa en kapacitetsmarknad som är öppen för alla som kan bidra med kapacitet men att det kan vara lämpligt att använda en strategisk reserv liknande effektreserven under en övergångsperiod.

Här bör även nämnas att Energimyndigheten har behandlat frågor om kraftvärmens roll som en potentiell del av effektreserven inom ramen för ett regeringsuppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. I en delrapport berördes frågor om kraftvärmens roll som en potentiell del av effektreserven. Det konstaterades att effektreserven i sin nuvarande utformning inte möjliggör för kraftvärmeproducenterna att delta men att Svenska kraftnät vid den aktuella tidpunkten hade ett pågående regeringsuppdrag att bl.a. se över om det behövs någon typ av kapacitetsmekanism efter effektreservens utgång. Av det skälet ansåg Energimyndigheten att det fanns anledning att nämna kraftvärmens möjlighet att bidra. I december 2023 slutrapporterade Energimyndigheten uppdraget, och då hänvisade den på nytt till Svenska kraftnäts uppdrag att föreslå utformning av kapacitetsmekanismer med förutsättning att ersätta effektreserven och säkerställa effekttillräcklighet efter den 16 mars 2025.

När det gäller frågor om fördelningen av ansvar för den långsiktiga leveranssäkerheten mellan olika myndigheter hänvisar utskottet till den översyn som pågår av ett antal myndigheters uppgifter och ansvarsområden på energiområdet och där bl.a. Svenska kraftnäts roll har belysts.

Av regeringens propositionsförteckning från januari 2024 framgår det att regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen med titeln En kapacitetsmekanism för elmarknaden i september 2024. Med hänvisning till detta anser utskottet att det inte finns några skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av förslaget om kraftvärmens potential som en del av effektreserven eller om effektreservens sammansättning i något annat avseende.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

De kraftiga elprishöjningar som uppkom under vintern 2022/23 hade flera olika samverkande förklaringar. En av dessa var att elmarknaden signalerade om en brist på el i delar av Europa och inom Sverige samt begränsade möjligheter att föra el mellan regioner med brist och sådana där det finns ett överskott. Högre priser förväntas leda till att elanvändningen minskar i det korta perspektivet och att produktionen och överföringskapaciteten byggs ut varefter ett nytt jämviktsläge uppkommer. I det avseendet kan de högre elpriserna ses som ett tecken på att elmarknaden fungerar.

Samtidigt kan det uppfattas som mycket besvärande att de kraftigt höjda priserna under den omnämnda perioden slår så hårt mot elanvändare som har svårt att anpassa sin elanvändning på kort sikt. Det kan handla om både företag och hushåll, där de förstnämndas verksamhet inte längre är lönsam efter elprishöjningarna och där de sistnämndas privatekonomi drabbas så hårt att människor tvingas ge avkall på sådana självklarheter som en rimlig uppvärmning av sina bostäder, avbetalning på bolån eller annat de inte längre anser sig ha råd med.

Enligt utskottets uppfattning var det mycket positivt att det gick att uppnå en bred politisk enighet bakom nödvändigheten av att staten tog ansvar för att avlasta de drabbade i den uppkomna situationen genom att införa elstöd.

När det gäller de två motionsyrkanden som är aktuella i detta avsnitt har utskottet dessvärre haft vissa svårigheter att uttyda vad det egentligen är motionärerna efterfrågar. I det ena fallet riktas kritik mot att regeringen inte har lyckats vidmakthålla de möjligheter som ges i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder om eller när kraftiga elprishöjningar uppkommer igen under kommande vintrar. Motionärerna anser att regeringen ska fortsätta det arbetet.

Eftersom utskottet inte kan utläsa ur motionens motivtext vilka möjligheter motionärerna anser har gått om intet eller vilket arbete de anser att regeringen mer konkret ska bedriva finner utskottet det både vanskligt och mindre lämpligt att rekommendera riksdagen att ställa sig bakom yrkandet.

När det gäller yrkandet om en differentiering av elstöden kan utskottet konstatera att dessa var differentierade. Det första elstödet betalades bara ut till elprisområde 3 och 4 och det andra elstödet till alla elområden, men med ett lägre belopp till område 1 och 2. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl för riksdagen att bifalla yrkandet. Om motionären eventuellt önskar någon annan form av differentiering än den som har tillämpats går dock inte att utläsa ur motionen och är således inget som utskottet kan ta ställning till.

Avslutningsvis vill utskottet upprepa sitt uttalande från förra året om att utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp de olika elstödens träffsäkerhet eftersom det är viktigt att dra lärdomar från den här typen av breda akuta statliga insatser för att de ska fungera ännu bättre nästa gång en motsvarande situation uppkommer. Inom ramen för den typen av uppföljning bör även frågor om differentieringen av stöden kunna belysas.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Elstöd" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill hävda att det råder en bred politisk samsyn om att samhällets ökade behov av leveranssäker el med god försörjningstrygghet kräver en omfattande utbyggnad av både elproduktionskapaciteten och elnätsinfrastrukturen. Eventuella oenigheter tycks kretsa mer kring produktionsformerna än kring nödvändigheten att kunna överföra el mellan producenter och konsumenter. Med detta dock inte sagt att det inte kan uppstå markanvändningskonflikter exempelvis i samband med att kraftledningar måste tillåtas ta plats i landskapet och i närheten av människors och djurs livsmiljöer.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett intensivt arbete med att genomföra ny- och reinvesteringar i det svenska transmissionsnätet i Svenska kraftnäts regi. Samtidigt kan utskottet, liksom Riksrevisionen, slå fast att Svenska kraftnät inte har kunnat bygga ut transmissionsnätet i den takt som planerats eftersom överklaganden och omtag inom ramen för tillståndsprocesserna har förhindrat genomförandet enligt den tänkta tidsplanen. Utskottet noterar här också att regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns en betydande risk för att Svenska kraftnät framöver inte kommer att kunna genomföra åtgärder i den takt som behövs och att ytterligare åtgärder därför krävs från regeringen och andra aktörer för att underlätta myndighetens utbyggnad av transmissionsnätet.

Utöver det som utskottet har redovisat om åtgärder för att förkorta tillståndsprocesser vill utskottet också påminna om att riksdagen på förslag av regeringen har avsatt ett särskilt anslag för en utökad energiplanering som bl.a. syftar till att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och nationell nivå och investeringar i elproduktion, eldistribution och ökad elanvändning i näringslivet därigenom ska gå i takt både geografiskt och tidsmässigt.

Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätutvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, dvs. skapa transparens och dialog i relevanta planeringsprocesser och ange vilka nätinvesteringar som krävs för att kunna ansluta ny produktionskapacitet och ny last.

När det gäller frågor om sådana elnät som inte behöver tillstånd enligt ellagen (icke koncessionspliktiga nät, IKN) vill utskottet hänvisa till de utökade undantagsmöjligheter som har införts i den s.k. IKN-förordningen och till att det pågår beredning inom Regeringskansliet av förslag om ytterligare sådana undantag.

Ett förändrat klimat och en orolig nära omvärld accentuerar betydelsen av ett elnät som är robust och som kan stå emot olika former av attacker och extrema vädersituationer. I sammanhanget instämmer utskottet i det som anförs om detta i en av motionerna. Utskottet anser dock att frågan till stor del har tagits om hand av Försvarsberedningen, som bl.a. har lyft fram att det förstärkta skyddet i vissa delar av elnätet behöver utvecklas ytterligare och att det finns behov av att minska elnätets sårbarhet, exempelvis genom att förstärka kapaciteten för ökad redundans och se över förutsättningarna för lokal produktion och distribution av el.

Med anledning av att kraftförsörjningssituationen i norra Sverige lyfts fram i en av motionerna vill utskottet avslutningsvis nämna att Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att genomföra pilotprojektet Norra Sverige där myndigheten skapar en plattform för dialog om elmarknadens regelverk med regionalt verksamma aktörer. Vidare syftar projektet till att främjar integration av flexibilitet i relevanta projekt utifrån nyindustrialiseringen i Norrbottens och Västerbottens län så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir effektiv och underlättar investeringar för elektrifieringen och den gröna omställningen.

Sammanfattningsvis anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Nätfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utbyggnaden och förstärkningarna av det svenska elnätet kommer att vara en nyckelfaktor för att den nödvändiga och omfattande elektrifieringen av flera samhällssektorer ska bli framgångsrik. Det behövs inte bara omfattande investeringar och reinvesteringar i transmissionsnätet utan även i kraftöverföringsinfrastruktur på lägre nivåer i systemet. Enligt utskottets uppfattning vore det mycket besvärande om utvecklingen på detta område hämmas av krångliga, bristfälligt samordnade och tidsutdragna tillståndsprocesser.

Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på att både den förra och den nuvarande regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och effektivisera dessa tillståndsprocesser. Våren 2021 tog riksdagen ställning till en proposition som innehöll förslag som syftade till göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrävande både för elnätsföretagen och för de berörda myndigheterna. Hösten 2021 fick även ett antal myndigheter i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbetssätt för en koordinerad process för hantering av de tillstånd och rättigheter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Sedan uppdraget redovisades under 2023 har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla och genomföra sådana metoder och arbetssätt som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna. Myndigheten har även fått förstärkta resurser för detta arbete. Att myndigheten nyligen har redovisat statistik över handläggningstidernas utveckling under 2023 som redan visar på en positiv utveckling bör kunna tas som intäkt för att insatserna börjar ge resultat och att utvecklingen är på rätt väg. De nya resurserna kan förhoppningsvis bidra till att takten i förändringsarbetet ökar ytterligare.

I sammanhanget vill utskottet även påminna om att det alltjämt pågår beredning inom Regeringskansliet av förslag från utredningar som kan ha betydelse för tillståndsprocessernas framtida utformning. Det handlar bl.a. om förslag från Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Regeringsprövningsutredningen. Utöver dessa utredningar tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare med uppgift att se över möjligheterna att ytterligare förenkla och förkorta den miljöprövning som regleras i miljöbalken. Utskottet noterar också att Boverket har tagit fram en vägledning för att öka kommunernas kunskap om tillämpning av plan- och bygglagen i samband med fysisk planering som berör intressen kopplade till elnätet. I det sammanhanget vill utskottet också peka på att riksdagen har beslutat om att avsätta medel till ett nytt anslag inom utgiftsområde 21 Energi för energiplanering och att flera myndigheter har fått i uppdrag att utveckla den regionala och lokala energiplaneringen med inriktning på elektrifiering.

Vidare vill utskottet påminna om att Energimarknadsinspektionen nyligen har lanserat ett innovationscenter vid myndigheten som ska fungera som en gemensam plats för kunskapsspridning och dialog om bl.a. regelutvecklingsfrågor.

Utöver detta meddelade regeringen i januari 2024 avsikten att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2024 med titeln En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Propositionen överlämnades till riksdagen den 19 mars 2024.

Avslutningsvis vill utskottet också nämna att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen angav att frågan om tillståndsprocesser för elnät även kommer att tas upp i den energipolitiska inriktningsproposition som vid den aktuella tidpunkten hade aviserats till mars 2024 och som även den överlämnades till riksdagen den 19 mars 2024.

Sammantaget är utskottets bedömning att det har genomförts, alltjämt pågår och förväntas ett omfattande arbete med inriktning på att förkorta och förenkla de tillståndsprocesser som föregår tillkomsten av sådan viktig energiinfrastruktur som är nödvändig för en effektiv elektrifiering av det svenska samhället. Några uttalanden från riksdagen med anledning av motionsförslag med koppling till detta tema anser utskottet därför inte vara påkallade.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att frågan om Gotlands elförsörjning har varit aktuell under ett antal år. Eftersom förutsättningarna på Gotland har förändrats markant under de senaste åren och kraven på en robust, trygg och mer driftssäker elförsörjning har ökat välkomnar utskottet att Svenska kraftnäts styrelse i maj 2023 beslutade om en ny transmissionsnätsförbindelse till Gotland. En ny förbindelse ökar också förutsättningarna för Gotland att bidra med mer värdefull förnybar el från bl.a. vindkraft till fastlandskonsumenter och för mer elintensiv industri att etablera sig på ön eller att utvidga sin verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det behövs något uttalande från riksdagen om Gotlands framtida energiförsörjning i linje med vad som föreslås i motionerna. Dessa avstyrks således.

Ur avsnittet "Gotlands elförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

I en av motionerna betonas vikten av att elkunderna har tillgång till tydliga uppgifter om effektkostnader för att underlätta deras möjligheter att vara flexibla i sin elanvändning. Här vill utskottet dels påminna om det som har redovisats tidigare i betänkandet om att Energimarknadsinspektionen har beslutat om att alla elnätsföretag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027. För att en effektbaserad tariff ska ha positiv inverkan på elkundernas beteende och därmed bidra till att avlasta elnätet krävs det att elkunderna har tillgång till uppgifter om sina kostnader för effekt och om hur dessa kostnader varierar över tid. Här kan utskottet konstatera att Energimarknadsinspektionen nyligen har presenterat en rapport med förslag som syftar till att underlätta delning av mätvärden – inklusive effektmätvärden – och därigenom även främja flexibilitet, samt att myndigheten har för avsikt att undersöka om det finns behov av att reglera hur mätvärden ska visas på nätföretagens fakturor.

Utskottet har tidigare i betänkandet redovisat att Energimyndigheten nyligen har fått i uppdrag av regeringen att se över frågor med koppling till s.k. energigemenskaper som exempelvis kan drivas i kooperativ form som en ekonomisk förening. Uppdraget kommer att redovisas under hösten 2024, och dessförinnan ser utskottet ingen anledning för riksdagen att ställa sig bakom några förslag som gäller de ekonomiska villkoren för produktion och konsumtion av förnybar energi i kooperativ form. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att i den händelse den nyssnämnda utredningen utmynnar i förslag som på något sätt gäller skatterelaterade frågor faller dessa inom skatteutskottets beredningsområde. Detta kan sannolikt också anses gälla förslaget i en av motionerna om gränsdragningen mellan begreppen producent och konsument i samband med solelproduktion som – trots obefintlig motivering – möjligen har någon form av skatterättslig koppling.

Beträffande det som anförs i en av motionerna om helhetsansvaret för långsiktigheten i den svenska energiinfrastrukturen och om Svenska kraftnäts uppdrag vill utskottet påminna om att det pågår en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet som ska slutredovisas senast den 29 mars 2024. Innan regeringen har tagit ställning till utredningens förslag bör riksdagen inte agera i frågan.

När det avslutningsvis gäller förslaget om viltbete i kraftledningsgator hänvisar utskottet till det tidigare refererade arbete som Svenska kraftnät har genomfört tillsammans med olika aktörer och till det faktum att just skötsel för att gynna viltbete är en metod som kan vara intressant, men att andra metoder som på olika sätt kan gynna den biologiska mångfalden eller andra legitima markanvändningsintressen också måste beaktas eller kanske t.o.m. prioriteras. Oavsett vilket handlar det då om avvägningar på operativ nivå, vilket är något som riksdagen inte bör blanda sig i.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Statens åtgärder för utveckling av elsystemet, punkt 1 – motiveringen (V)

av Lorena Delgado Varas (V).

Ställningstagande

Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna har förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Granskningen omfattar de delar av energiområdet som har påverkan på elsystemet. Vidare omfattar granskningen tidsperioden 2000–2022, med fokus på de senaste tio åren.

Riksrevisionen drar slutsatserna att:

– Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet.

– Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet.

Riksrevisionen anser således att de statliga aktörerna varken har förberett eller genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet på ett sätt som förenar de energipolitiska grundpelarna på ett effektivt sätt.

Jag kan konstatera att regeringen välkomnar granskningen och ser den som ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipolitiken och instämmer i huvudsak med Riksrevisionens bedömningar.

Vidare vill jag understryka att jag och Vänsterpartiet redan från början var emot den avreglering av elmarknaden som hastades fram av ideologiska skäl i mitten av 1990-talet. Genom denna avreglering har det offentliga Sverige tyvärr tappat kontrollen över en mycket viktig samhällsfunktion.

Jag vill också belysa det faktum att de flaskhalseffekter som råder mellan prisområde 2 och 3, har varit väl kända av Svenska kraftnät, men affärsverket har ändå inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa dessa problem.

Ytterligare ett problem är att den avreglerade elmarknaden inte ger det svenska elsystemet den stabilitet och den förutsägbarhet som är så betydelsefull både för producenter och konsumenter av el. Marknadens spelregler tillåter t.ex. att vindkraftsägare kan sälja sin produktion utomlands under flera årtionden, vilket underminerar elsystemets tillförlitlighet och förutsägbarhet.

Jag är starkt kritisk till att regeringen inte har gjort tillräckligt för att skydda de svenska elkunderna från hiskeliga pristoppar. Hushåll och företag knäcks av de höga elpriserna, samtidigt som Sverige är den största exportören av el i hela Europa. Enligt min uppfattning behövs det därför en ny prismodell som återställer elpriset till mer normala nivåer. Jag förordar det som betecknas Sverigepriser, vilket innebär att separata priser används för den el som konsumeras i Sverige och ett annat pris gäller för den el som exporteras. Därigenom stabiliseras de svenska elpriserna, utan att det påverkar Sveriges möjligheter att kunna exportera fossilfri el till kontinenten.

Därmed föreslår jag att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

XX

2.

Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Vissa övriga elmarknadsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet