Arbetskraftsinvandring

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring. Att nödvändig kompetens kan rekryteras från andra länder stärker svenska företag och Sveriges gemensamma konkurrenskraft. I kölvattnet av ett tillåtande regelverk har dock missbruk och utnyttjande vuxit fram, särskilt när det gäller arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken. Det är viktigt för såväl seriösa företag som arbetstagare att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas med många olika åtgärder. Utskottet anser därför att en omställning är nödvändig med skärpta regler för att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen på samma gång som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Missbruk ska stävjas samtidigt som Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens.

När det gäller frågan om arbetsmarknadsprövning är utskottets uppfattning att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Utskottet är därför inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en arbetsmarknadsprövning som villkor för arbetstillstånd.

För att minska missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring har försörjningskravet höjts. För att uppfylla kravet på god försörjning gäller sedan den 1 november 2023 att lönen måste uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. Missbruket av arbetskraftsinvandringen, som särskilt är kopplat till lågkvalificerade yrken, bör enligt utskottet bekämpas med full kraft. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förslag om att sänka eller stoppa höjningen av försörjningskravet. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om andra lättnader av reglerna för att få arbetstillstånd eller om möjligheten till spårbyte.

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring kommer att lämna sitt utredningsbetänkande i februari 2024 och utskottet konstaterar att utredningen enligt direktiven (dir. 2023:25) ska ta fram förslag som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen. Direktiven anger bl.a. att arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. Det anges i direktiven att det kan finnas situationer när den arbetskraft som redan finns i Sverige inte räcker till för att fylla behoven inom yrken där lönen är lägre än det fastslagna lönekravet och att det kan röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet. I dessa fall är det nödvändigt att möjliggöra undantag från den lönenivå som ska gälla generellt för att inte riskera kompetensbrist. Det kan även aktualiseras inom t.ex. yrken som är säsongsbundna. I uppdraget ingår därför att föreslå hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas. Ett alternativ skulle kunna vara att utforma det lägre lönekravet som ett försörjningskrav.

Utredaren ska även ta ställning till om vissa kategorier av utländsk arbetskraft helt bör undantas från ett nytt lönekrav eller alltid omfattas av ett lägre lönekrav, ett försörjningskrav eller vad som annars bör gälla.

Vidare bör utredaren överväga hur en ordning kan utformas som innebär att regeringen kan föreskriva att vissa yrkesgrupper exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Det kan t.ex. handla om personliga assistenter och andra yrkesgrupper där missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring är omfattande.

Utredaren ska också analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete bör höjas, eftersom även säsongsarbetares ställning på arbetsmarknaden behöver stärkas och konkurrens med låga löner motverkas.

Förslagen ska enligt direktiven utformas på ett sätt som så långt som möjligt förenklar handläggningen, minimerar den administrativa bördan för arbetsgivare och möjliggör korta handläggningstider.

När det gäller sanktioner och straff är regelverket för arbetskraftsinvandring utförligt och det omfattar även en möjlighet till ersättning till arbetstagaren. Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring ska därtill enligt de ursprungliga direktiven (dir. 2022:90) analysera och ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl för att ställa sig bakom förslag om tillkännagivanden om sanktioner eller skadestånd.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att ett välbehövligt reformarbete pågår som omfattar åtgärder för att komma till rätta med missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och är därför inte berett att ställa sig bakom förslag om kontroll över eller utformningen av systemet för arbetskraftsinvandring, om fusk, utnyttjande och skärpta regler.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:389 (SD) yrkandena 1, 2 och 5, 2023/24:439 (V) yrkande 26, 2023/24:875 (S), 2023/24:878 (S), 2023/24:956 (MP) yrkandena 1, 6–10 och 12–15, 2023/24:1703 (S), 2023/24:2199 (M) yrkande 3, 2023/24:2281 (M) yrkande 5, 2023/24:2457 (C) yrkande 16, 2023/24:2491 (C) yrkandena 15 och 16, 2023/24:2620 (S) yrkande 51, 2023/24:2622 (S) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2661 (S) yrkande 5.

När det gäller den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen kan utskottet konstatera att Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring fått i uppdrag att analysera och ta ställning till åtgärder som främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, som t.ex. gäller kortare handläggningstider och förenklade tillståndsprocesser och som främjar samverkan mellan myndigheter och säkerställer att regelverken inte skapar onödiga hinder. Utskottet konstaterar även att en utredare i maj 2022 gavs i uppdrag att föreslå hur det s.k. nya blåkortsdirektivet, (EU) 2021/1883, ska genomföras i svensk rätt och att uppdraget har redovisats i promemorian Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ds 2023:6). Syftet med förslagen i promemorian är att förbättra möjligheterna att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare och underlätta dessa personers rörlighet inom EU. Promemorian har remitterats. Vidare ska Migrationsverket enligt regeringens regleringsbrev för 2024 fortsätta att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och löpande redovisa vidtagna åtgärder.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring. Att nödvändig kompetens kan rekryteras från andra länder stärker svenska företag och Sveriges gemensamma konkurrenskraft. I kölvattnet av ett tillåtande regelverk har dock missbruk och utnyttjande vuxit fram, särskilt när det gäller arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken. Det är viktigt för såväl seriösa företag som arbetstagare att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas med många olika åtgärder. Utskottet anser därför att en omställning är nödvändig med skärpta regler för att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen på samma gång som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Missbruk ska stävjas samtidigt som Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens.

När det gäller frågan om arbetsmarknadsprövning är utskottets uppfattning att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Utskottet är därför inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en arbetsmarknadsprövning som villkor för arbetstillstånd.

För att minska missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring har försörjningskravet höjts. För att uppfylla kravet på god försörjning gäller sedan den 1 november 2023 att lönen måste uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. Missbruket av arbetskraftsinvandringen, som särskilt är kopplat till lågkvalificerade yrken, bör enligt utskottet bekämpas med full kraft. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förslag om att sänka eller stoppa höjningen av försörjningskravet. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om andra lättnader av reglerna för att få arbetstillstånd eller om möjligheten till spårbyte.

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring kommer att lämna sitt utredningsbetänkande i februari 2024 och utskottet konstaterar att utredningen enligt direktiven (dir. 2023:25) ska ta fram förslag som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen. Direktiven anger bl.a. att arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. Det anges i direktiven att det kan finnas situationer när den arbetskraft som redan finns i Sverige inte räcker till för att fylla behoven inom yrken där lönen är lägre än det fastslagna lönekravet och att det kan röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet. I dessa fall är det nödvändigt att möjliggöra undantag från den lönenivå som ska gälla generellt för att inte riskera kompetensbrist. Det kan även aktualiseras inom t.ex. yrken som är säsongsbundna. I uppdraget ingår därför att föreslå hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas. Ett alternativ skulle kunna vara att utforma det lägre lönekravet som ett försörjningskrav.

Utredaren ska även ta ställning till om vissa kategorier av utländsk arbetskraft helt bör undantas från ett nytt lönekrav eller alltid omfattas av ett lägre lönekrav, ett försörjningskrav eller vad som annars bör gälla.

Vidare bör utredaren överväga hur en ordning kan utformas som innebär att regeringen kan föreskriva att vissa yrkesgrupper exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Det kan t.ex. handla om personliga assistenter och andra yrkesgrupper där missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring är omfattande.

Utredaren ska också analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete bör höjas, eftersom även säsongsarbetares ställning på arbetsmarknaden behöver stärkas och konkurrens med låga löner motverkas.

Förslagen ska enligt direktiven utformas på ett sätt som så långt som möjligt förenklar handläggningen, minimerar den administrativa bördan för arbetsgivare och möjliggör korta handläggningstider.

När det gäller sanktioner och straff är regelverket för arbetskraftsinvandring utförligt och det omfattar även en möjlighet till ersättning till arbetstagaren. Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring ska därtill enligt de ursprungliga direktiven (dir. 2022:90) analysera och ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl för att ställa sig bakom förslag om tillkännagivanden om sanktioner eller skadestånd.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att ett välbehövligt reformarbete pågår som omfattar åtgärder för att komma till rätta med missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och är därför inte berett att ställa sig bakom förslag om kontroll över eller utformningen av systemet för arbetskraftsinvandring, om fusk, utnyttjande och skärpta regler.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:389 (SD) yrkandena 1, 2 och 5, 2023/24:439 (V) yrkande 26, 2023/24:875 (S), 2023/24:878 (S), 2023/24:956 (MP) yrkandena 1, 6–10 och 12–15, 2023/24:1703 (S), 2023/24:2199 (M) yrkande 3, 2023/24:2281 (M) yrkande 5, 2023/24:2457 (C) yrkande 16, 2023/24:2491 (C) yrkandena 15 och 16, 2023/24:2620 (S) yrkande 51, 2023/24:2622 (S) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2661 (S) yrkande 5.

När det gäller den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen kan utskottet konstatera att Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring fått i uppdrag att analysera och ta ställning till åtgärder som främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, som t.ex. gäller kortare handläggningstider och förenklade tillståndsprocesser och som främjar samverkan mellan myndigheter och säkerställer att regelverken inte skapar onödiga hinder. Utskottet konstaterar även att en utredare i maj 2022 gavs i uppdrag att föreslå hur det s.k. nya blåkortsdirektivet, (EU) 2021/1883, ska genomföras i svensk rätt och att uppdraget har redovisats i promemorian Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ds 2023:6). Syftet med förslagen i promemorian är att förbättra möjligheterna att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare och underlätta dessa personers rörlighet inom EU. Promemorian har remitterats. Vidare ska Migrationsverket enligt regeringens regleringsbrev för 2024 fortsätta att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och löpande redovisa vidtagna åtgärder.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring. Att nödvändig kompetens kan rekryteras från andra länder stärker svenska företag och Sveriges gemensamma konkurrenskraft. I kölvattnet av ett tillåtande regelverk har dock missbruk och utnyttjande vuxit fram, särskilt när det gäller arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken. Det är viktigt för såväl seriösa företag som arbetstagare att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas med många olika åtgärder. Utskottet anser därför att en omställning är nödvändig med skärpta regler för att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen på samma gång som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Missbruk ska stävjas samtidigt som Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens.

När det gäller frågan om arbetsmarknadsprövning är utskottets uppfattning att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Utskottet är därför inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en arbetsmarknadsprövning som villkor för arbetstillstånd.

För att minska missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring har försörjningskravet höjts. För att uppfylla kravet på god försörjning gäller sedan den 1 november 2023 att lönen måste uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. Missbruket av arbetskraftsinvandringen, som särskilt är kopplat till lågkvalificerade yrken, bör enligt utskottet bekämpas med full kraft. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förslag om att sänka eller stoppa höjningen av försörjningskravet. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om andra lättnader av reglerna för att få arbetstillstånd eller om möjligheten till spårbyte.

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring kommer att lämna sitt utredningsbetänkande i februari 2024 och utskottet konstaterar att utredningen enligt direktiven (dir. 2023:25) ska ta fram förslag som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen. Direktiven anger bl.a. att arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. Det anges i direktiven att det kan finnas situationer när den arbetskraft som redan finns i Sverige inte räcker till för att fylla behoven inom yrken där lönen är lägre än det fastslagna lönekravet och att det kan röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet. I dessa fall är det nödvändigt att möjliggöra undantag från den lönenivå som ska gälla generellt för att inte riskera kompetensbrist. Det kan även aktualiseras inom t.ex. yrken som är säsongsbundna. I uppdraget ingår därför att föreslå hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas. Ett alternativ skulle kunna vara att utforma det lägre lönekravet som ett försörjningskrav.

Utredaren ska även ta ställning till om vissa kategorier av utländsk arbetskraft helt bör undantas från ett nytt lönekrav eller alltid omfattas av ett lägre lönekrav, ett försörjningskrav eller vad som annars bör gälla.

Vidare bör utredaren överväga hur en ordning kan utformas som innebär att regeringen kan föreskriva att vissa yrkesgrupper exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Det kan t.ex. handla om personliga assistenter och andra yrkesgrupper där missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring är omfattande.

Utredaren ska också analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete bör höjas, eftersom även säsongsarbetares ställning på arbetsmarknaden behöver stärkas och konkurrens med låga löner motverkas.

Förslagen ska enligt direktiven utformas på ett sätt som så långt som möjligt förenklar handläggningen, minimerar den administrativa bördan för arbetsgivare och möjliggör korta handläggningstider.

När det gäller sanktioner och straff är regelverket för arbetskraftsinvandring utförligt och det omfattar även en möjlighet till ersättning till arbetstagaren. Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring ska därtill enligt de ursprungliga direktiven (dir. 2022:90) analysera och ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl för att ställa sig bakom förslag om tillkännagivanden om sanktioner eller skadestånd.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att ett välbehövligt reformarbete pågår som omfattar åtgärder för att komma till rätta med missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och är därför inte berett att ställa sig bakom förslag om kontroll över eller utformningen av systemet för arbetskraftsinvandring, om fusk, utnyttjande och skärpta regler.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:389 (SD) yrkandena 1, 2 och 5, 2023/24:439 (V) yrkande 26, 2023/24:875 (S), 2023/24:878 (S), 2023/24:956 (MP) yrkandena 1, 6–10 och 12–15, 2023/24:1703 (S), 2023/24:2199 (M) yrkande 3, 2023/24:2281 (M) yrkande 5, 2023/24:2457 (C) yrkande 16, 2023/24:2491 (C) yrkandena 15 och 16, 2023/24:2620 (S) yrkande 51, 2023/24:2622 (S) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2661 (S) yrkande 5.

När det gäller den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen kan utskottet konstatera att Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring fått i uppdrag att analysera och ta ställning till åtgärder som främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, som t.ex. gäller kortare handläggningstider och förenklade tillståndsprocesser och som främjar samverkan mellan myndigheter och säkerställer att regelverken inte skapar onödiga hinder. Utskottet konstaterar även att en utredare i maj 2022 gavs i uppdrag att föreslå hur det s.k. nya blåkortsdirektivet, (EU) 2021/1883, ska genomföras i svensk rätt och att uppdraget har redovisats i promemorian Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ds 2023:6). Syftet med förslagen i promemorian är att förbättra möjligheterna att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare och underlätta dessa personers rörlighet inom EU. Promemorian har remitterats. Vidare ska Migrationsverket enligt regeringens regleringsbrev för 2024 fortsätta att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och löpande redovisa vidtagna åtgärder.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet