Ekonomisk familjepolitik

Föräldraförsäkring

Utskottet noterar att utredningen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) föreslår att ersättningen på lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att det totala antalet föräldrapenningdagar ska utökas och uppgå till 460 dagar på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noteras att regeringen avser att se över möjligheten att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12). Utskottet önskar inte föregripa regeringens beredning och det arbete som pågår om lägstanivådagarna.

Under hösten 2023 beredde och tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att utöka antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och möjliggöra användning av dubbeldagar fram tills barnet är 15 månader i stället för 12 månader. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Utskottet anser att det saknas skäl att nu förorda ytterligare åtgärder i fråga om dubbeldagar.

I samband med besök hos mödravården kan föräldrapenning lämnas till en förälder för tid fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram t.o.m. förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB). Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att införa en ny förmån för vårdrelaterade besök under graviditeten.

Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delar denna uppfattning och noterar liksom regeringen att det redan i dag är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten.

Utskottet noterar att betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) bereds i Regeringskansliet. I betänkandet föreslås att SGI även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster i samband med föräldraledighet. Beredningen bör avvaktas.

I övrigt anser utskottet inte att motionsyrkanden om jämställdhetsbonus, stärkt föräldrapenning eller låsta föräldrapenningdagar vid vårdnadstvister bör ge upphov till någon åtgärd från riksdagen.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 11, 2023/24:2594 (SD), 2023/24:2340 (V) yrkande 10, 2023/24:2467 (C) yrkandena 31, 32, 34, 36 och 38 och 2023/24:2499 (C) yrkandena 43 och 45 avstyrks med det anförda.

Reserverade dagar

Att föräldrar tar ansvar för omsorgen om sitt barn och delar föräldraledighet och föräldrapenningdagar mer lika är betydelsefullt ur många aspekter, inte minst för att barnet ska få mer tid med båda sina föräldrar och för att undvika att kvinnor får en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Flera reformer har genomförts för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Bland annat gäller sedan augusti 2022 att de reserverade dagarna även omfattar föräldrapenning på grundnivå. Utskottet kan konstatera att regeringen för närvarande bereder tidigare nämnda utredningsbetänkande SOU 2017:101 i vilket det lämnas förslag som gäller reglerna om reserverade dagar. Förslaget har remissbehandlats och är en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen.

Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottet inte ta något initiativ för att reservera fler dagar eller avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 2, 2023/24:2052 (S), 2023/24:395 (SD) yrkande 8, 2023/24:883 (SD,) 2023/24:2340 (V) yrkande 9, 2023/24:2604 (C), 2023/24:2664 (MP) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 39 avstyrks därför.

Överlåtelse av föräldrapenning

Rätt till föräldrapenning tillkommer den förälder som vårdar barnet enligt föräldrabalken. Inom föräldrapenningen finns i dag ett vidgat föräldrabegrepp. Enligt 11 kap. 4 § SFB likställs vissa personer med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning, vilket innebär att rätten till föräldrapenning kan överlåtas till dessa personer. För att stärka valfriheten och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande kommer det den 1 juli 2024 att bli möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån (bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Överlåtelsen av föräldrapenning avser i dessa fall en tid om högst 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn har vardera föräldern rätt att överlåta 45 dagar. Rätten att överlåta föräldrapenning avser inte de reserverade dagarna. Utskottet konstaterade i betänkandet att regeringen avser att följa upp de nya reglerna om överlåtelse av föräldrapenning och underströk samtidigt vikten av att regeringen noggrant följer upp att de nya reglerna används på det sätt som avses och inte i strid med reformens syfte. Utskottet ser därför positivt på att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2024 ska följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2025 och även innehålla en redovisning av hur Försäkringskassan arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. En andra redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2026, och så långt som möjligt även innehålla en analys av effekter för jämställdheten och för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2735 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2467 (C) yrkande 35, som får anses delvis tillgodosett.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 11. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Utskottet noterar att utredningen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) föreslår att ersättningen på lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att det totala antalet föräldrapenningdagar ska utökas och uppgå till 460 dagar på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noteras att regeringen avser att se över möjligheten att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12). Utskottet önskar inte föregripa regeringens beredning och det arbete som pågår om lägstanivådagarna.

Under hösten 2023 beredde och tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att utöka antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och möjliggöra användning av dubbeldagar fram tills barnet är 15 månader i stället för 12 månader. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Utskottet anser att det saknas skäl att nu förorda ytterligare åtgärder i fråga om dubbeldagar.

I samband med besök hos mödravården kan föräldrapenning lämnas till en förälder för tid fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram t.o.m. förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB). Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att införa en ny förmån för vårdrelaterade besök under graviditeten.

Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delar denna uppfattning och noterar liksom regeringen att det redan i dag är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten.

Utskottet noterar att betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) bereds i Regeringskansliet. I betänkandet föreslås att SGI även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster i samband med föräldraledighet. Beredningen bör avvaktas.

I övrigt anser utskottet inte att motionsyrkanden om jämställdhetsbonus, stärkt föräldrapenning eller låsta föräldrapenningdagar vid vårdnadstvister bör ge upphov till någon åtgärd från riksdagen.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 11, 2023/24:2594 (SD), 2023/24:2340 (V) yrkande 10, 2023/24:2467 (C) yrkandena 31, 32, 34, 36 och 38 och 2023/24:2499 (C) yrkandena 43 och 45 avstyrks med det anförda.

Reserverade dagar

Att föräldrar tar ansvar för omsorgen om sitt barn och delar föräldraledighet och föräldrapenningdagar mer lika är betydelsefullt ur många aspekter, inte minst för att barnet ska få mer tid med båda sina föräldrar och för att undvika att kvinnor får en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Flera reformer har genomförts för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Bland annat gäller sedan augusti 2022 att de reserverade dagarna även omfattar föräldrapenning på grundnivå. Utskottet kan konstatera att regeringen för närvarande bereder tidigare nämnda utredningsbetänkande SOU 2017:101 i vilket det lämnas förslag som gäller reglerna om reserverade dagar. Förslaget har remissbehandlats och är en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen.

Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottet inte ta något initiativ för att reservera fler dagar eller avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 2, 2023/24:2052 (S), 2023/24:395 (SD) yrkande 8, 2023/24:883 (SD,) 2023/24:2340 (V) yrkande 9, 2023/24:2604 (C), 2023/24:2664 (MP) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 39 avstyrks därför.

Överlåtelse av föräldrapenning

Rätt till föräldrapenning tillkommer den förälder som vårdar barnet enligt föräldrabalken. Inom föräldrapenningen finns i dag ett vidgat föräldrabegrepp. Enligt 11 kap. 4 § SFB likställs vissa personer med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning, vilket innebär att rätten till föräldrapenning kan överlåtas till dessa personer. För att stärka valfriheten och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande kommer det den 1 juli 2024 att bli möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån (bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Överlåtelsen av föräldrapenning avser i dessa fall en tid om högst 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn har vardera föräldern rätt att överlåta 45 dagar. Rätten att överlåta föräldrapenning avser inte de reserverade dagarna. Utskottet konstaterade i betänkandet att regeringen avser att följa upp de nya reglerna om överlåtelse av föräldrapenning och underströk samtidigt vikten av att regeringen noggrant följer upp att de nya reglerna används på det sätt som avses och inte i strid med reformens syfte. Utskottet ser därför positivt på att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2024 ska följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2025 och även innehålla en redovisning av hur Försäkringskassan arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. En andra redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2026, och så långt som möjligt även innehålla en analys av effekter för jämställdheten och för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2735 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2467 (C) yrkande 35, som får anses delvis tillgodosett.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 11. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Utskottet noterar att utredningen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) föreslår att ersättningen på lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att det totala antalet föräldrapenningdagar ska utökas och uppgå till 460 dagar på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noteras att regeringen avser att se över möjligheten att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12). Utskottet önskar inte föregripa regeringens beredning och det arbete som pågår om lägstanivådagarna.

Under hösten 2023 beredde och tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att utöka antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och möjliggöra användning av dubbeldagar fram tills barnet är 15 månader i stället för 12 månader. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Utskottet anser att det saknas skäl att nu förorda ytterligare åtgärder i fråga om dubbeldagar.

I samband med besök hos mödravården kan föräldrapenning lämnas till en förälder för tid fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram t.o.m. förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB). Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att införa en ny förmån för vårdrelaterade besök under graviditeten.

Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delar denna uppfattning och noterar liksom regeringen att det redan i dag är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten.

Utskottet noterar att betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) bereds i Regeringskansliet. I betänkandet föreslås att SGI även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster i samband med föräldraledighet. Beredningen bör avvaktas.

I övrigt anser utskottet inte att motionsyrkanden om jämställdhetsbonus, stärkt föräldrapenning eller låsta föräldrapenningdagar vid vårdnadstvister bör ge upphov till någon åtgärd från riksdagen.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 11, 2023/24:2594 (SD), 2023/24:2340 (V) yrkande 10, 2023/24:2467 (C) yrkandena 31, 32, 34, 36 och 38 och 2023/24:2499 (C) yrkandena 43 och 45 avstyrks med det anförda.

Reserverade dagar

Att föräldrar tar ansvar för omsorgen om sitt barn och delar föräldraledighet och föräldrapenningdagar mer lika är betydelsefullt ur många aspekter, inte minst för att barnet ska få mer tid med båda sina föräldrar och för att undvika att kvinnor får en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Flera reformer har genomförts för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Bland annat gäller sedan augusti 2022 att de reserverade dagarna även omfattar föräldrapenning på grundnivå. Utskottet kan konstatera att regeringen för närvarande bereder tidigare nämnda utredningsbetänkande SOU 2017:101 i vilket det lämnas förslag som gäller reglerna om reserverade dagar. Förslaget har remissbehandlats och är en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen.

Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottet inte ta något initiativ för att reservera fler dagar eller avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 2, 2023/24:2052 (S), 2023/24:395 (SD) yrkande 8, 2023/24:883 (SD,) 2023/24:2340 (V) yrkande 9, 2023/24:2604 (C), 2023/24:2664 (MP) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 39 avstyrks därför.

Överlåtelse av föräldrapenning

Rätt till föräldrapenning tillkommer den förälder som vårdar barnet enligt föräldrabalken. Inom föräldrapenningen finns i dag ett vidgat föräldrabegrepp. Enligt 11 kap. 4 § SFB likställs vissa personer med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning, vilket innebär att rätten till föräldrapenning kan överlåtas till dessa personer. För att stärka valfriheten och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande kommer det den 1 juli 2024 att bli möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån (bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Överlåtelsen av föräldrapenning avser i dessa fall en tid om högst 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn har vardera föräldern rätt att överlåta 45 dagar. Rätten att överlåta föräldrapenning avser inte de reserverade dagarna. Utskottet konstaterade i betänkandet att regeringen avser att följa upp de nya reglerna om överlåtelse av föräldrapenning och underströk samtidigt vikten av att regeringen noggrant följer upp att de nya reglerna används på det sätt som avses och inte i strid med reformens syfte. Utskottet ser därför positivt på att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2024 ska följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2025 och även innehålla en redovisning av hur Försäkringskassan arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. En andra redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2026, och så långt som möjligt även innehålla en analys av effekter för jämställdheten och för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2735 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2467 (C) yrkande 35, som får anses delvis tillgodosett.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 11. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Utskottet noterar att utredningen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) föreslår att ersättningen på lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att det totala antalet föräldrapenningdagar ska utökas och uppgå till 460 dagar på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noteras att regeringen avser att se över möjligheten att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12). Utskottet önskar inte föregripa regeringens beredning och det arbete som pågår om lägstanivådagarna.

Under hösten 2023 beredde och tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att utöka antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och möjliggöra användning av dubbeldagar fram tills barnet är 15 månader i stället för 12 månader. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Utskottet anser att det saknas skäl att nu förorda ytterligare åtgärder i fråga om dubbeldagar.

I samband med besök hos mödravården kan föräldrapenning lämnas till en förälder för tid fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram t.o.m. förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB). Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att införa en ny förmån för vårdrelaterade besök under graviditeten.

Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delar denna uppfattning och noterar liksom regeringen att det redan i dag är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten.

Utskottet noterar att betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) bereds i Regeringskansliet. I betänkandet föreslås att SGI även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster i samband med föräldraledighet. Beredningen bör avvaktas.

I övrigt anser utskottet inte att motionsyrkanden om jämställdhetsbonus, stärkt föräldrapenning eller låsta föräldrapenningdagar vid vårdnadstvister bör ge upphov till någon åtgärd från riksdagen.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 11, 2023/24:2594 (SD), 2023/24:2340 (V) yrkande 10, 2023/24:2467 (C) yrkandena 31, 32, 34, 36 och 38 och 2023/24:2499 (C) yrkandena 43 och 45 avstyrks med det anförda.

Reserverade dagar

Att föräldrar tar ansvar för omsorgen om sitt barn och delar föräldraledighet och föräldrapenningdagar mer lika är betydelsefullt ur många aspekter, inte minst för att barnet ska få mer tid med båda sina föräldrar och för att undvika att kvinnor får en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Flera reformer har genomförts för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Bland annat gäller sedan augusti 2022 att de reserverade dagarna även omfattar föräldrapenning på grundnivå. Utskottet kan konstatera att regeringen för närvarande bereder tidigare nämnda utredningsbetänkande SOU 2017:101 i vilket det lämnas förslag som gäller reglerna om reserverade dagar. Förslaget har remissbehandlats och är en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen.

Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottet inte ta något initiativ för att reservera fler dagar eller avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 2, 2023/24:2052 (S), 2023/24:395 (SD) yrkande 8, 2023/24:883 (SD,) 2023/24:2340 (V) yrkande 9, 2023/24:2604 (C), 2023/24:2664 (MP) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 39 avstyrks därför.

Överlåtelse av föräldrapenning

Rätt till föräldrapenning tillkommer den förälder som vårdar barnet enligt föräldrabalken. Inom föräldrapenningen finns i dag ett vidgat föräldrabegrepp. Enligt 11 kap. 4 § SFB likställs vissa personer med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning, vilket innebär att rätten till föräldrapenning kan överlåtas till dessa personer. För att stärka valfriheten och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande kommer det den 1 juli 2024 att bli möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån (bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Överlåtelsen av föräldrapenning avser i dessa fall en tid om högst 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn har vardera föräldern rätt att överlåta 45 dagar. Rätten att överlåta föräldrapenning avser inte de reserverade dagarna. Utskottet konstaterade i betänkandet att regeringen avser att följa upp de nya reglerna om överlåtelse av föräldrapenning och underströk samtidigt vikten av att regeringen noggrant följer upp att de nya reglerna används på det sätt som avses och inte i strid med reformens syfte. Utskottet ser därför positivt på att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2024 ska följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2025 och även innehålla en redovisning av hur Försäkringskassan arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. En andra redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2026, och så långt som möjligt även innehålla en analys av effekter för jämställdheten och för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2735 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2467 (C) yrkande 35, som får anses delvis tillgodosett.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8 och 11. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Utskottet noterar att utredningen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) föreslår att ersättningen på lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att det totala antalet föräldrapenningdagar ska utökas och uppgå till 460 dagar på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noteras att regeringen avser att se över möjligheten att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12). Utskottet önskar inte föregripa regeringens beredning och det arbete som pågår om lägstanivådagarna.

Under hösten 2023 beredde och tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att utöka antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och möjliggöra användning av dubbeldagar fram tills barnet är 15 månader i stället för 12 månader. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Utskottet anser att det saknas skäl att nu förorda ytterligare åtgärder i fråga om dubbeldagar.

I samband med besök hos mödravården kan föräldrapenning lämnas till en förälder för tid fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram t.o.m. förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB). Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att införa en ny förmån för vårdrelaterade besök under graviditeten.

Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delar denna uppfattning och noterar liksom regeringen att det redan i dag är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten.

Utskottet noterar att betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) bereds i Regeringskansliet. I betänkandet föreslås att SGI även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster i samband med föräldraledighet. Beredningen bör avvaktas.

I övrigt anser utskottet inte att motionsyrkanden om jämställdhetsbonus, stärkt föräldrapenning eller låsta föräldrapenningdagar vid vårdnadstvister bör ge upphov till någon åtgärd från riksdagen.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 11, 2023/24:2594 (SD), 2023/24:2340 (V) yrkande 10, 2023/24:2467 (C) yrkandena 31, 32, 34, 36 och 38 och 2023/24:2499 (C) yrkandena 43 och 45 avstyrks med det anförda.

Reserverade dagar

Att föräldrar tar ansvar för omsorgen om sitt barn och delar föräldraledighet och föräldrapenningdagar mer lika är betydelsefullt ur många aspekter, inte minst för att barnet ska få mer tid med båda sina föräldrar och för att undvika att kvinnor får en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Flera reformer har genomförts för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Bland annat gäller sedan augusti 2022 att de reserverade dagarna även omfattar föräldrapenning på grundnivå. Utskottet kan konstatera att regeringen för närvarande bereder tidigare nämnda utredningsbetänkande SOU 2017:101 i vilket det lämnas förslag som gäller reglerna om reserverade dagar. Förslaget har remissbehandlats och är en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen.

Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottet inte ta något initiativ för att reservera fler dagar eller avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 2, 2023/24:2052 (S), 2023/24:395 (SD) yrkande 8, 2023/24:883 (SD,) 2023/24:2340 (V) yrkande 9, 2023/24:2604 (C), 2023/24:2664 (MP) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 39 avstyrks därför.

Överlåtelse av föräldrapenning

Rätt till föräldrapenning tillkommer den förälder som vårdar barnet enligt föräldrabalken. Inom föräldrapenningen finns i dag ett vidgat föräldrabegrepp. Enligt 11 kap. 4 § SFB likställs vissa personer med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning, vilket innebär att rätten till föräldrapenning kan överlåtas till dessa personer. För att stärka valfriheten och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande kommer det den 1 juli 2024 att bli möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån (bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Överlåtelsen av föräldrapenning avser i dessa fall en tid om högst 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn har vardera föräldern rätt att överlåta 45 dagar. Rätten att överlåta föräldrapenning avser inte de reserverade dagarna. Utskottet konstaterade i betänkandet att regeringen avser att följa upp de nya reglerna om överlåtelse av föräldrapenning och underströk samtidigt vikten av att regeringen noggrant följer upp att de nya reglerna används på det sätt som avses och inte i strid med reformens syfte. Utskottet ser därför positivt på att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2024 ska följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2025 och även innehålla en redovisning av hur Försäkringskassan arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. En andra redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2026, och så långt som möjligt även innehålla en analys av effekter för jämställdheten och för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2735 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2467 (C) yrkande 35, som får anses delvis tillgodosett.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 11. Läs betänkandet

Barnbidrag

Utskottet har tidigare konstaterat att det nuvarande barnbidragssystemet i grunden fungerar väl. Administrationskostnaden är låg och barnfamiljernas ekonomi har förbättrats genom höjningar av barnbidraget och det förlängda barnbidraget. Familjeersättningarna bidrar till en förbättrad levnadsstandard för barnhushållen, framför allt de med lägre inkomster. För att stärka den försämrade ekonomiska situation som barnhushåll med låga inkomster fått har som nämnts i tidigare avsnitt det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts till den 30 juni 2024 och en ytterligare förlängning året ut har aviserats av regeringen. Utskottet följer frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ta något initiativ för att vare sig utreda möjligheten att stärka vårdnadshavare ekonomiskt med ett särskilt tillägg i barnbidraget eller att införa en behovsprövning av barnbidraget.

Vid tidigare behandling har utskottet avstyrkt förslaget om att barnbidrag ska reserveras vid vårdnadstvister. Utskottet ansåg att förslaget om att delvis frysa barnbidraget för en ensamstående förälder i avvaktan på att en vårdnadstvist blir avgjord skulle kunna innebära att vårdnadshavaren försätts i en svår ekonomisk situation (bet. 2022/23:SfU16). Utskottet anser inte att det finns anledning att ändra bedömningen i frågan.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkandena 5 och 7, 2023/24:892 (SD), 2023/24:532 (M), 2023/24:2340 (V) yrkande 8, 2023/24:1642 (C) och 2023/24:2497 (C) avstyrks med det anförda.

Översyn av flerbarnstillägget samt flerbarnsavdrag

Inom barnbidragssystemet lämnas flerbarnstillägg för att ge stöd till hushåll som har ett större försörjningsansvar med anledning av att de har flera barn. Tillägget är en del av barnbidraget och lämnas till familjer med två eller fler barn. Flerbarnstillägget riktar sig i större utsträckning till familjen som helhet än det allmänna och förlängda barnbidraget som lämnas för ett specifikt barn.

För närvarande bereds Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhets (BUMS-utredningen) betänkande Träffsäkert (SOU 2021:101) i Regeringskansliet. Även det tidigare nämnda betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) bereds i Regeringskansliet. I betänkandena lämnas förslag om att flerbarnstillägget ska tas bort för det andra barnet. Utskottet noterar att regeringen nyligen angett att den avser att se över flerbarnstillägget för att motverka utanförskap, öka graden av självförsörjning och påverka incitamentsstrukturer (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12).

Utskottet anser att regeringens beredning och det arbete som pågår inte bör föregripas och avstyrker därmed yrkanden om flerbarnstillägget och om flerbarnsavdrag. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 7, 2023/24:395 (SD) yrkande 6, 2023/24:2598 (SD), 2023/24:533 (M), 2023/24:2408 (M), 2023/24:2467 (C) yrkande 42 och 2023/24:2499 (C) yrkande 44 (i denna del) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Barnbidrag" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Barnbidrag

Utskottet har tidigare konstaterat att det nuvarande barnbidragssystemet i grunden fungerar väl. Administrationskostnaden är låg och barnfamiljernas ekonomi har förbättrats genom höjningar av barnbidraget och det förlängda barnbidraget. Familjeersättningarna bidrar till en förbättrad levnadsstandard för barnhushållen, framför allt de med lägre inkomster. För att stärka den försämrade ekonomiska situation som barnhushåll med låga inkomster fått har som nämnts i tidigare avsnitt det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts till den 30 juni 2024 och en ytterligare förlängning året ut har aviserats av regeringen. Utskottet följer frågan om behovet av ytterligare åtgärder för att kompensera dem som drabbas hårt av inflationen. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ta något initiativ för att vare sig utreda möjligheten att stärka vårdnadshavare ekonomiskt med ett särskilt tillägg i barnbidraget eller att införa en behovsprövning av barnbidraget.

Vid tidigare behandling har utskottet avstyrkt förslaget om att barnbidrag ska reserveras vid vårdnadstvister. Utskottet ansåg att förslaget om att delvis frysa barnbidraget för en ensamstående förälder i avvaktan på att en vårdnadstvist blir avgjord skulle kunna innebära att vårdnadshavaren försätts i en svår ekonomisk situation (bet. 2022/23:SfU16). Utskottet anser inte att det finns anledning att ändra bedömningen i frågan.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkandena 5 och 7, 2023/24:892 (SD), 2023/24:532 (M), 2023/24:2340 (V) yrkande 8, 2023/24:1642 (C) och 2023/24:2497 (C) avstyrks med det anförda.

Översyn av flerbarnstillägget samt flerbarnsavdrag

Inom barnbidragssystemet lämnas flerbarnstillägg för att ge stöd till hushåll som har ett större försörjningsansvar med anledning av att de har flera barn. Tillägget är en del av barnbidraget och lämnas till familjer med två eller fler barn. Flerbarnstillägget riktar sig i större utsträckning till familjen som helhet än det allmänna och förlängda barnbidraget som lämnas för ett specifikt barn.

För närvarande bereds Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhets (BUMS-utredningen) betänkande Träffsäkert (SOU 2021:101) i Regeringskansliet. Även det tidigare nämnda betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) bereds i Regeringskansliet. I betänkandena lämnas förslag om att flerbarnstillägget ska tas bort för det andra barnet. Utskottet noterar att regeringen nyligen angett att den avser att se över flerbarnstillägget för att motverka utanförskap, öka graden av självförsörjning och påverka incitamentsstrukturer (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12).

Utskottet anser att regeringens beredning och det arbete som pågår inte bör föregripas och avstyrker därmed yrkanden om flerbarnstillägget och om flerbarnsavdrag. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 7, 2023/24:395 (SD) yrkande 6, 2023/24:2598 (SD), 2023/24:533 (M), 2023/24:2408 (M), 2023/24:2467 (C) yrkande 42 och 2023/24:2499 (C) yrkande 44 (i denna del) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Barnbidrag" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Utskottet noterar att utredningen i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) föreslår att ersättningen på lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att det totala antalet föräldrapenningdagar ska utökas och uppgå till 460 dagar på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Vidare noteras att regeringen avser att se över möjligheten att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid (prop. 2023/24:1, utg.omr. 12). Utskottet önskar inte föregripa regeringens beredning och det arbete som pågår om lägstanivådagarna.

Under hösten 2023 beredde och tillstyrkte utskottet regeringens förslag om att utöka antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och möjliggöra användning av dubbeldagar fram tills barnet är 15 månader i stället för 12 månader. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Utskottet anser att det saknas skäl att nu förorda ytterligare åtgärder i fråga om dubbeldagar.

I samband med besök hos mödravården kan föräldrapenning lämnas till en förälder för tid fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram t.o.m. förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB). Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att införa en ny förmån för vårdrelaterade besök under graviditeten.

Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delar denna uppfattning och noterar liksom regeringen att det redan i dag är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten.

Utskottet noterar att betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) bereds i Regeringskansliet. I betänkandet föreslås att SGI även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster i samband med föräldraledighet. Beredningen bör avvaktas.

I övrigt anser utskottet inte att motionsyrkanden om jämställdhetsbonus, stärkt föräldrapenning eller låsta föräldrapenningdagar vid vårdnadstvister bör ge upphov till någon åtgärd från riksdagen.

Motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 11, 2023/24:2594 (SD), 2023/24:2340 (V) yrkande 10, 2023/24:2467 (C) yrkandena 31, 32, 34, 36 och 38 och 2023/24:2499 (C) yrkandena 43 och 45 avstyrks med det anförda.

Reserverade dagar

Att föräldrar tar ansvar för omsorgen om sitt barn och delar föräldraledighet och föräldrapenningdagar mer lika är betydelsefullt ur många aspekter, inte minst för att barnet ska få mer tid med båda sina föräldrar och för att undvika att kvinnor får en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Flera reformer har genomförts för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Bland annat gäller sedan augusti 2022 att de reserverade dagarna även omfattar föräldrapenning på grundnivå. Utskottet kan konstatera att regeringen för närvarande bereder tidigare nämnda utredningsbetänkande SOU 2017:101 i vilket det lämnas förslag som gäller reglerna om reserverade dagar. Förslaget har remissbehandlats och är en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen.

Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Mot den bakgrunden bör riksdagen enligt utskottet inte ta något initiativ för att reservera fler dagar eller avskaffa de reserverade dagarna i föräldrapenningen. Motionerna 2023/24:2624 (S) yrkande 2, 2023/24:2052 (S), 2023/24:395 (SD) yrkande 8, 2023/24:883 (SD,) 2023/24:2340 (V) yrkande 9, 2023/24:2604 (C), 2023/24:2664 (MP) yrkande 40 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 39 avstyrks därför.

Överlåtelse av föräldrapenning

Rätt till föräldrapenning tillkommer den förälder som vårdar barnet enligt föräldrabalken. Inom föräldrapenningen finns i dag ett vidgat föräldrabegrepp. Enligt 11 kap. 4 § SFB likställs vissa personer med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning, vilket innebär att rätten till föräldrapenning kan överlåtas till dessa personer. För att stärka valfriheten och öka förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande kommer det den 1 juli 2024 att bli möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån (bet. 2023/24:SfU3, rskr. 2023/24:90). Överlåtelsen av föräldrapenning avser i dessa fall en tid om högst 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn har vardera föräldern rätt att överlåta 45 dagar. Rätten att överlåta föräldrapenning avser inte de reserverade dagarna. Utskottet konstaterade i betänkandet att regeringen avser att följa upp de nya reglerna om överlåtelse av föräldrapenning och underströk samtidigt vikten av att regeringen noggrant följer upp att de nya reglerna används på det sätt som avses och inte i strid med reformens syfte. Utskottet ser därför positivt på att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2024 ska följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2025 och även innehålla en redovisning av hur Försäkringskassan arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. En andra redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2026, och så långt som möjligt även innehålla en analys av effekter för jämställdheten och för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2735 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2467 (C) yrkande 35, som får anses delvis tillgodosett.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkringen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Bostadsbidrag och avstämning av inkomstuppgifter

BUMS-utredningen har i betänkandet Träffsäkert (SOU 2021:101) sett över reglerna om bostadsbidrag och underhållsstöd för att öka träffsäkerheten och minska skuldsättningen. När det gäller bostadsbidraget föreslås att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget som huvudregel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationer. Dessutom lämnas förslag om bl.a. stöd till särlevande, golv och tak för bostadskostnader, begränsningen i fråga om bostadsyta, särskilda krav på bostaden för umgängesföräldrar, bidrag till boendekostnader till inneboende, bidrag för barns kostnader och inkomstavräkning. Som nämnts bereds utredningens förslag i Regeringskansliet.

Enligt utskottet bör regeringens beredning av förslagen avvaktas. Mot den bakgrunden ser utskottet ingen anledning att förorda ett tillkännagivande om en höjd övre gräns, en modernare konstruktion eller modell av bostadsbidraget, ändrad bedömning vid ansökan om bostadsbidrag eller tätare avstämning av inkomstuppgifter. Motionerna 2023/24:2637 (S) yrkande 12, 2023/24:395 (SD) yrkande 15, 2023/24:409 (SD) yrkande 1, 2023/24 2340 (V) yrkandena 4 och 5, 2023/24:2467 (C) yrkandena 39–41 och 2023/24:686 (MP) yrkande 4 avstyrks därför.

Som redan nämnts har det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget förlängts t.o.m. juni 2024 och en ytterligare förlängning året ut har aviserats. Avsikten är att kompensera barnfamiljer som drabbas av inflationen. Utskottet följer noga frågan om behovet av ytterligare åtgärder. Motion 2023/24:2039 (S) avstyrks därmed.

Underhållsstöd

När det gäller underhållsstödet föreslår BUMS-utredningen ett nytt system för statlig underhållsreglering. Systemet föreslås ersätta dagens underhållsstöd och utgå från samma principer som gäller i dag när föräldrarna på egen hand kommer överens om underhåll för sitt barn enligt föräldrabalkens regler. För att öka träffsäkerheten i betalningsbeloppet och minska risken för skuldsättning föreslås att den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp till Försäkringskassan som huvudregel ska grundas på mer aktuella månadsuppgifter i stället för beslut om slutlig skatt. Utgångspunkten för förslagen är att alla föräldrar ska bidra till sitt barns försörjning efter sin ekonomiska förmåga och dela på det ekonomiska ansvaret för barnet på ett jämlikt sätt. Vidare föreslås att det stöd som ges till föräldrar för att de ska komma överens om underhållsbidrag ska utökas. Förslagen bereds i Regeringskansliet.

Inte heller när det gäller underhållsstödet önskar utskottet föregripa det arbete som pågår, varför motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 16 och 2023/24:2499 (C) yrkande 44 i denna del avstyrks.

Ur avsnittet "Bostadsbidrag och underhållsstöd" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Efterlevandestödet är ett grundskydd för barn som får låg eller ingen barnpension och betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Efterlevandestödet är en bosättningsbaserad förmån.

I fråga om krav på dödsfallsintyg vid ansökan om efterlevandestöd har utskottet ingen annan uppfattning än att risken för felaktiga utbetalningar och bedrägerier måste motverkas. Utskottet kan konstatera att Pensionsmyndigheten, som hanterar efterlevandestödet, genom en lagändring nyligen fått utökade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter och en mer effektiv användning av tillgängliga data, vilket är viktiga instrument för att motarbeta felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Vidare noteras att Pensionsmyndigheten enligt regleringsbrevet för 2024 ska återrapportera hur den uppfyller målet för minskade felaktiga utbetalningar. Myndigheten ska också senast den 22 februari 2025 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i kontakten med enskilda för att motverka felaktiga utbetalningar och för att säkerställa och underlätta för den enskilde att lämna korrekta uppgifter som kan ha betydelse för rätten till en förmån. Särskilt fokus ska läggas på åtgärder som vidtagits i ärendehandläggningen, i kontakten med enskilda och när det gäller förmåner som bedöms ha en hög risk för felaktiga utbetalningar. Utskottet ser positivt på det arbete som pågår.

När det gäller motionsyrkandet om att införa krav på medborgarskap m.m. för rätt till efterlevandestöd har det som nämnts tidigare nyligen tillsatts en kommitté som ska föreslå en ny modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd som är förenlig med EU-rätten och andra bindande internationella åtaganden (dir. 2023:149). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024.

Den 1 januari 2019 ersatte omvårdnadsbidraget den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Vidare infördes den nya förmånen merkostnadsersättning som lämnas för merkostnader vid funktionsnedsättning för barn. Utskottet konstaterar att övergångsperioden för att bevilja förlängt vårdbidrag förlängdes. Det gjordes för att motverka att personer som tidigare hade beviljats vårdbidrag för sitt barn, på grund av lång handläggningstid inte fick vare sig vårdbidrag, omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning trots att de egentligen var berättigade till sådana förmåner. Utskottet förutsatte vid sin prövning att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov snabbt åtgärdar eventuella oönskade konsekvenser av förslaget (bet. 2019/20:SfU23, rskr. 2019/20:285). Utskottet noterar att ISF enligt regleringsbrevet för 2024 har i uppdrag att utvärdera införandet av omvårdnadsbidraget. Utvärderingen ska innehålla en analys som omfattar antal barn för vilka omvårdnadsbidrag betalas ut, antalet mottagare samt omfattning av bidraget. En jämförelse ska göras mellan tiden före reformen och nu när vårdbidraget i princip fasats ut. Även avslagsbeslut och omprövningar ska omfattas av analysen. En redovisning av uppdraget ska lämnas senast den 17 oktober 2025.

Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning att föregripa det arbete som pågår i fråga om efterlevandestöd och omvårdnadsbidrag, varför motionerna 2023/24:395 (SD) yrkandena 20 och 21, 2023/24:2340 (V) yrkandena 15–18 och 2023/24:189 (KD) yrkande 2 avstyrks.

Utskottet anser att det saknas skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda möjligheten att höja adoptionsbidraget. Även motion 2023/24:395 (SD) yrkande 17 avstyrks därför.

Reservationer

1.

Familjepolitikens inriktning, punkt 1 (S)

av Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Zara Leghissa (S) och Lena Bäckelin (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2624 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motionerna

2023/24:248 av Markus Kallifatides (S) yrkandena 2–4,

2023/24:1894 av Yasmine Bladelius och Hanna Westerén (båda S),

2023/24:2340 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 7,

2023/24:2452 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 12–15 och 17,

2023/24:2467 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 30 och

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

Arbetet med att stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och minska inkomstskillnaderna mellan ensamstående med och utan barn behöver fortsätta. Inkomstgränserna i bostadsbidraget och nivåerna i barnbidraget och underhållsstödet har höjts, men under kommande år bör det vidtas ytterligare åtgärder för att stärka den ekonomiska familjepolitiken.

2.

Familjepolitikens inriktning, punkt 1 (V)

av Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2340 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 7,

bifaller delvis motion

2023/24:248 av Markus Kallifatides (S) yrkandena 2–4 och

avslår motionerna

2023/24:1894 av Yasmine Bladelius och Hanna Westerén (båda S),

2023/24:2452 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 12–15 och 17,

2023/24:2467 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 30,

2023/24:2624 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

Inkomstrelaterade ersättningar, inkluderat tak och grundnivåer, bör inkomstindexeras. Kostnadsrelaterade ersättningar, som barnbidrag och bostadsbidrag, bör prisindexeras. Fasta belopp bör endast användas undantagsvis. Regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer inom den ekonomiska familjepolitiken fr.o.m. 2027. När det gäller barnbidraget bör det prisindexeras redan fr.o.m. 2025. I samband med de snabba prisökningarna på hushållens basvaror har barnbidraget urholkats och behöver skyddas mot inflation för att även fortsättningsvis leva upp till sitt syfte.

Ur avsnittet "Övriga familjeförmåner" i betänkandet. Läs betänkandet