Socialförsäkringsfrågor

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera av förslagen i motionerna om företagare, forskare och kulturutövare gäller regelverket för SGI och behovet av att anpassa det. I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI dock kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Särskilda SGI-regler föreslås för personer som har inkomster av både anställning och näringsverksamhet (kombinatörer). När det gäller konstnärer och kulturskapare föreslås att statliga konstnärspolitiska stipendier ska räknas som inkomst av anställning vid beräkning av historisk inkomst, oavsett om mottagaren bedriver näringsverksamhet eller inte.

I ett par motioner lyfts frågan om karenstid för egenföretagare som har fyllt 55 år. Utskottet noterar att Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare lämnar förslag till ändringar i sitt delbetänkande 55 år och karensval (SOU 2020:65). I betänkandet föreslås att åldersgränsen 55 år som bortre gräns för möjligheten att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen bör slopas för försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgifter. Utredningen gör också bedömningen att det inte ska införas någon annan åldersgräns för att fritt kunna välja karenstid i sjukförsäkringen. I slutbetänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) föreslår utredningen att grundkarensen i sjukförsäkringen bestäms till en dag med fortsatt möjlighet att välja karenstid på 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Förslagen omfattar även kulturarbetare.

När det gäller studerande som är sjukskrivna på deltid har det gjorts en del för att underlätta för gruppen. Utredningen om tryggare och effektivare studier föreslår i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) att det ska vara möjligt att vara deltidssjukskriven inom studiemedelssystemet, att utbildningsansvarigs ansvar för studieinriktad rehabilitering ska förtydligas och att studiemedel under sjukdom ska få lämnas i högst 52 veckor under en tvåårsperiod eller under en längre tid om det finns särskilda skäl.

I fråga om elitidrottare och elitsatsande unga idrottare noterar utskottet att regeringen den 26 mars 2023 gav Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera den samlade idrottsrörelsens villkor och förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Uppdraget inbegriper frågor om bl.a. skatter och social trygghet och redovisas under våren 2024.

Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet bör avvaktas och anser inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:420 (SD) yrkandena 9 och 10, 2023/24:442 (V) yrkandena 9 och 10, 2023/24:789 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:893 (MP) yrkande 10, 2023/24:987 (V) yrkande 2, 2023/24:1222 (C), 2023/24:1502 (S) yrkande 1, 2023/24:1570 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:1637 (C) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2340 (V) yrkande 14, 2023/24:2467 (C) yrkande 17, 2023/24:2483 (C) yrkande 15, 2023/24:2677 (MP) yrkande 14 och 2023/24:2686 (S) yrkande 36.

Ur avsnittet "Företagare, studerande och andra grupper" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera av förslagen i motionerna om företagare, forskare och kulturutövare gäller regelverket för SGI och behovet av att anpassa det. I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI dock kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Särskilda SGI-regler föreslås för personer som har inkomster av både anställning och näringsverksamhet (kombinatörer). När det gäller konstnärer och kulturskapare föreslås att statliga konstnärspolitiska stipendier ska räknas som inkomst av anställning vid beräkning av historisk inkomst, oavsett om mottagaren bedriver näringsverksamhet eller inte.

I ett par motioner lyfts frågan om karenstid för egenföretagare som har fyllt 55 år. Utskottet noterar att Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare lämnar förslag till ändringar i sitt delbetänkande 55 år och karensval (SOU 2020:65). I betänkandet föreslås att åldersgränsen 55 år som bortre gräns för möjligheten att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen bör slopas för försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgifter. Utredningen gör också bedömningen att det inte ska införas någon annan åldersgräns för att fritt kunna välja karenstid i sjukförsäkringen. I slutbetänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) föreslår utredningen att grundkarensen i sjukförsäkringen bestäms till en dag med fortsatt möjlighet att välja karenstid på 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Förslagen omfattar även kulturarbetare.

När det gäller studerande som är sjukskrivna på deltid har det gjorts en del för att underlätta för gruppen. Utredningen om tryggare och effektivare studier föreslår i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) att det ska vara möjligt att vara deltidssjukskriven inom studiemedelssystemet, att utbildningsansvarigs ansvar för studieinriktad rehabilitering ska förtydligas och att studiemedel under sjukdom ska få lämnas i högst 52 veckor under en tvåårsperiod eller under en längre tid om det finns särskilda skäl.

I fråga om elitidrottare och elitsatsande unga idrottare noterar utskottet att regeringen den 26 mars 2023 gav Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera den samlade idrottsrörelsens villkor och förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Uppdraget inbegriper frågor om bl.a. skatter och social trygghet och redovisas under våren 2024.

Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet bör avvaktas och anser inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:420 (SD) yrkandena 9 och 10, 2023/24:442 (V) yrkandena 9 och 10, 2023/24:789 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:893 (MP) yrkande 10, 2023/24:987 (V) yrkande 2, 2023/24:1222 (C), 2023/24:1502 (S) yrkande 1, 2023/24:1570 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:1637 (C) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2340 (V) yrkande 14, 2023/24:2467 (C) yrkande 17, 2023/24:2483 (C) yrkande 15, 2023/24:2677 (MP) yrkande 14 och 2023/24:2686 (S) yrkande 36.

Ur avsnittet "Företagare, studerande och andra grupper" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera av förslagen i motionerna om företagare, forskare och kulturutövare gäller regelverket för SGI och behovet av att anpassa det. I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI dock kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Särskilda SGI-regler föreslås för personer som har inkomster av både anställning och näringsverksamhet (kombinatörer). När det gäller konstnärer och kulturskapare föreslås att statliga konstnärspolitiska stipendier ska räknas som inkomst av anställning vid beräkning av historisk inkomst, oavsett om mottagaren bedriver näringsverksamhet eller inte.

I ett par motioner lyfts frågan om karenstid för egenföretagare som har fyllt 55 år. Utskottet noterar att Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare lämnar förslag till ändringar i sitt delbetänkande 55 år och karensval (SOU 2020:65). I betänkandet föreslås att åldersgränsen 55 år som bortre gräns för möjligheten att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen bör slopas för försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgifter. Utredningen gör också bedömningen att det inte ska införas någon annan åldersgräns för att fritt kunna välja karenstid i sjukförsäkringen. I slutbetänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) föreslår utredningen att grundkarensen i sjukförsäkringen bestäms till en dag med fortsatt möjlighet att välja karenstid på 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Förslagen omfattar även kulturarbetare.

När det gäller studerande som är sjukskrivna på deltid har det gjorts en del för att underlätta för gruppen. Utredningen om tryggare och effektivare studier föreslår i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) att det ska vara möjligt att vara deltidssjukskriven inom studiemedelssystemet, att utbildningsansvarigs ansvar för studieinriktad rehabilitering ska förtydligas och att studiemedel under sjukdom ska få lämnas i högst 52 veckor under en tvåårsperiod eller under en längre tid om det finns särskilda skäl.

I fråga om elitidrottare och elitsatsande unga idrottare noterar utskottet att regeringen den 26 mars 2023 gav Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera den samlade idrottsrörelsens villkor och förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Uppdraget inbegriper frågor om bl.a. skatter och social trygghet och redovisas under våren 2024.

Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet bör avvaktas och anser inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av de aktuella motionerna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:420 (SD) yrkandena 9 och 10, 2023/24:442 (V) yrkandena 9 och 10, 2023/24:789 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:893 (MP) yrkande 10, 2023/24:987 (V) yrkande 2, 2023/24:1222 (C), 2023/24:1502 (S) yrkande 1, 2023/24:1570 (S) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:1637 (C) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2340 (V) yrkande 14, 2023/24:2467 (C) yrkande 17, 2023/24:2483 (C) yrkande 15, 2023/24:2677 (MP) yrkande 14 och 2023/24:2686 (S) yrkande 36.

Ur avsnittet "Företagare, studerande och andra grupper" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 14, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 16, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 17, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 18, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 23, 24 och 26. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Sjukpenning kan beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån beroende på i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt. Grundprincipen vid partiell sjukskrivning är att arbetstiden reduceras varje dag motsvarande arbetsförmågans nedsättning. Sedan februari 2022 gäller att partiell sjukpenning kan beviljas utifrån en annan förläggning av arbetstiden än genom jämn reducering varje dag om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgången till arbete (27 kap. 46 § SFB). En förändring som innebär att regelverket blivit mer flexibelt har således genomförts. Utskottet noterar att det i ett utredningsbetänkande som behandlas närmare nedan föreslås en återgång till den ordning som tidigare gällde (SOU 2024:26). Det skulle i så fall innebära att arbetstiden får förläggas på ett annat sätt om det är medicinskt motiverat och det syftar till att ta till vara den arbetsförmåga som den försäkrade har. Utredningsbetänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det i nuläget finns skäl för att föreslå att riksdagen ska rikta tillkännagivanden till regeringen om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och är med hänsyn till vad som anförts ovan inte heller berett att ta något initiativ när det gäller arbetstidens förläggning.

I fråga om rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen kan utskottet konstatera att regeringen avser att sätta fokus på att stärka rehabiliteringskedjan och vidta ytterligare åtgärder för att motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bl.a. genom tydligt definierade avstämningstillfällen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 10). Under 2020–2022 infördes bl.a. lättnader i fråga om bedömningen av arbetsförmågan från dag 180 respektive dag 365 i sjukperioden och för äldre försäkrade. Utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (S 2022:07) har haft i uppdrag att utvärdera dessa förändringar. Regeringen beslutade den 9 februari 2023 om tilläggsdirektiv som innebär att utredningen även får lämna nödvändiga författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas så som var avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället eller individen (dir. 2023:20). I utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) har utredaren följaktligen bl.a. analyserat om den ekonomiska tryggheten för individer har ökat till följd av beslutade lagändringar och hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk har påverkat sjukskrivna personers återgång i arbete. I betänkandet föreslås bl.a. att undantaget övervägande skäl vid prövningen av rätten till sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska tas bort. I stället föreslås en återgång till den lydelse av begreppet särskilda skäl som gällde före den 15 mars 2021. Det ska inte heller vara möjligt att tillämpa bestämmelsen om särskilda skäl efter dag 365 i rehabiliteringskedjan. Vid bedömningen av den försäkrades rätt till sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska det enligt förslaget endast beaktas om den försäkrade har förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Det ska med andra ord inte längre anges om förvärvsarbetet ingår i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Utredningen föreslår dessutom att de särskilda äldrereglerna i sjukpenningreglerna tas bort och gör bedömningen att den s.k. bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bör återinföras.

Även Försäkringskassan har i uppdrag att följa upp de förändringar som genomfördes 2021 och 2022. När det gäller regelverket för arbetsförmågebedömningen efter dag 180 och dag 365 i rehabiliteringskedjan ska uppdraget redovisas senast den 31 maj 2024. Försäkringskassan ska enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2023 även analysera konsekvenserna av de bestämmelser om sjukpenning och sjukersättning för äldre i förvärvsarbetande ålder som trädde i kraft under 2022. Det uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 14 juni 2024. Dessutom genomför Riksrevisionen en granskning av den regeländring som gäller prövningen av rätten till sjukpenning efter 180 dagars sjukskrivning. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i juni 2024.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI dock kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare.

Även när det gäller reglerna om karensavdrag har förslag till ändringar presenterats nyligen. I promemorian Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag (Ds 2023:33) föreslås bl.a. en ändrad begränsningsregel i form av ett karenstak som ersätter nuvarande reglering av det allmänna högriskskyddet samt en ändrad administration och ett utökat högriskskydd. Ändringarna föreslås träda i kraft tidigast den 1 januari 2025. Promemorian remissbehandlas under våren 2024.

Några motioner behandlar frågan om preventionsersättning och en skyldighet för Försäkringskassan att klarlägga behovet av rehabilitering inom 60 dagar. I utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) lämnas förslag om att förmånen förebyggande sjukpenning ska ersättas med en ny förmån kallad preventionsersättning. Denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än vad förebyggande sjukpenning gör i dag. Syftet är att fler ska få förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning. Vidare föreslås att rehabiliteringspenning ska beviljas steglöst för inkomstförlust motsvarande den tidsåtgång som rehabiliteringen tar i anspråk. För att rehabiliteringspenning ska kunna beviljas krävs att en försäkrad har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Dagar med rehabiliteringspenning ska enligt förslaget ingå i rehabiliteringskedjan men arbetsförmågan ska inte bedömas mot de fasta tidsgränserna i kedjan. Utredningen föreslår även att Försäkringskassan ska vara skyldig att inom 60 dagar ha klarlagt den försäkrades behov av rehabilitering.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15 och 19. Läs betänkandet

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör rehabilitering och Försäkringskassans samverkan med andra myndigheter och aktörer.

När det gäller frågan om arbetsgivarens plan för återgång i arbete kan konstateras att det i budgetpropositionen för 2024 anges att antalet sådana planer har ökat från ca 27 300 under 2021 till ca 35 700 under 2022. Enligt Försäkringskassan beror ökningen sannolikt på att arbetsgivarna nu har en större kunskap om skyldigheten att upprätta en plan för återgång i arbete. Även lagändringarna som syftar till att individer i första hand ska få möjlighet att återgå i arbete hos sin ordinarie arbetsgivare bedöms ha kunnat påverka utvecklingen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10).

I utredningsbetänkandet Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) behandlas frågor om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden och betydelsen av samarbete mellan professioner inom hälso- och sjukvården för läkares arbete med sjukskrivning. I betänkandet föreslås bl.a. att Försäkringskassan tillsammans med Socialstyrelsen i samråd med relevanta aktörer från hälso- och sjukvården och arbetsmarknadens parter utvecklar läkarintyget så att det blir mer ändamålsenligt och att myndigheterna utreder möjligheten till enklare intyg för sjukskrivningar som bedöms bli kortvariga utifrån ett tydligt förväntat medicinskt förlopp. Vidare anförs att det bör ses över om de koordinerande insatserna kan förstärkas, att Socialstyrelsen bör utreda förutsättningarna för att etablera ett nationellt kompetenscentrum för försäkringsmedicin och att Försäkringskassan och Socialstyrelsen tillsammans med relevanta aktörer från hälso- och sjukvården bör utveckla formerna för det nationella samarbetet om en gemensam utveckling i frågor som rör sjukskrivning och försäkringsmedicin.

När det gäller förslag om bidrag till arbetshjälpmedel noterar utskottet att Socialdepartementet nyligen har tagit fram promemorian Ändringar i förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel (S2024/00048). I promemorian finns förslag som ska förenkla och effektivisera hanteringen av återbetalningsärenden samt förtydliga och modernisera regelverket för det bidrag till arbetshjälpmedel som Försäkringskassan ansvarar för. Om en försäkrad blir arbetsoförmögen eller om det finns andra liknande skäl ska bidraget enligt förslaget betalas tillbaka endast om hjälpmedlet eller anordningen inte har använts för avsett ändamål. Promemorian har remissbehandlats och beredning pågår i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att ISF ska granska hur bidrag till arbetshjälpmedel används i dag och om det har skett någon förändring över tid. Rapporten planeras att publiceras sista kvartalet 2024.

I Försäkringskassans regleringsbrev för 2024 anges bl.a. att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i samverkan ska se till att fler kvinnor och män ges nödvändigt stöd för återgång i arbete eller omställning till ett nytt arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska även arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser, och myndigheterna ska även genom det Nationella rådet för finansiell samordning stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet. En redovisning av uppdragen ska senast den 11 april 2025 lämnas till Regeringskansliet. I detta sammanhang kan även konstateras att ISF ska granska hur Försäkringskassan centralt har styrt samordningsuppdraget över tid och hur detta har påverkat Försäkringskassans förutsättningar att bidra till att arbetsgivare samt hälso- och sjukvården genomför aktiviteter som begränsar sjukfrånvaron. Rapporten planeras att publiceras i december 2024.

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden som är identiska med eller liknar flertalet av de yrkanden som nu är aktuella. Det gäller bl.a. motionsyrkanden om att slå samman myndigheter, koordineringsinsatser, det försäkringsmedicinska beslutsstödet, digitala läkarbesök och hyrläkare, arbetsgivarnas drivkrafter att hålla sjukfrånvaron på en låg nivå, läkarintygets betydelse, förtydligande av Försäkringskassans samordningsansvar samt styrningen av statliga arbetsgivare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden.

Mot bakgrund av det beredningsarbete som pågår och vad som i övrigt anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2023/24:245 (S), 2023/24:385 (SD) yrkande 12, 2023/24:392 (SD) yrkandena 7–12 och 27, 2023/24:1537 (S) yrkandena 1–3, 2023/24:1561 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1947 (S), 2023/24:2339 (V) yrkandena 11, 12, 22–24, 26 och 27, 2023/24:2467 (C) yrkandena 6, 7, 11–14, 23 och 24, 2023/24:2677 (MP) yrkande 12 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 41.

Ur avsnittet "Rehabilitering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera av förslagen i motionerna knyter an till förslag som lämnas i utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). I betänkandet föreslås bl.a. att bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga vid prövning av rätten till aktivitets- och sjukersättning ska göras i förhållande till samma arbetsmarknadsbegrepp som används vid prövning av rätt till sjukpenning, dvs. mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Kravet på att arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt ersätts med ett krav på att arbetsförmågan ska vara nedsatt under överskådlig tid. Dessutom föreslås att möjligheterna att arbeta med vilande aktivitets- eller sjukersättning ska bli mer flexibla. Vilandeförklaring av ersättningen ska kunna göras steglöst. Det ska också vara möjligt att ha sjukersättning och aktivitetsersättning partiellt vilandeförklarad under tid med studier, och prövotiden för studier förlängs från 6 till 12 månader. Ideellt arbete, fritidsverksamhet eller andra åtaganden av ideell karaktär ska enligt förslagen inte påverka rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning om det inte innebär att den försäkrade uppvisar sådan arbetsförmåga som ska beaktas vid arbetsförmågebedömningen. En försäkrad ska dock alltid ha rätt att ägna sig åt sysslor i form av ideellt arbete eller andra åtaganden av ideell karaktär, så länge omfattningen sammantaget understiger tio timmar i veckan samt inte ger någon inkomst. I dessa fall ska en bedömning av uppvisad arbetsförmåga med andra ord inte göras.

Utredningen om sjukförsäkringen i förändring har som framgått ovan utvärderat de förändringar i sjukförsäkringens regelverk som infördes under 2021–2022, bl.a. konsekvenserna av de s.k. äldrereglerna (dir. 2022:64 och tilläggsdirektiv 2023:20). I betänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) görs bedömningen att bestämmelserna som avser sjukersättning för äldre bör behållas, samtidigt som det framhålls att utvecklingen av antalet nybeviljanden samt hur regelverket används och efterlevs bör följas noggrant framöver. Även ISF har granskat äldrereglerna, och då särskilt Försäkringskassans tillämpning av reglerna i ett tidigt skede för att identifiera eventuella svårigheter vid bedömningen (rapport 2023:8). ISF har därutöver i en nyligen publicerad rapport granskat de personer som fick tidsbegränsad sjukersättning och vilken inkomst de hade efter det att förmånen avskaffades 2008 (rapport 2023:7).

Enligt utskottets mening bör beredningen av utredningarnas förslag och resultaten av pågående arbete avvaktas innan det vidtas ytterligare åtgärder inom området. Utskottet, som förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen, är således inte berett att nu tillstyrka tillkännagivanden om kraven för att beviljas aktivitets- och sjukersättning, om möjligheterna att arbeta och studera utan att det påverkar rätten till ersättningen eller om förmånerna i övrigt.

Motionerna 2023/24:392 (SD) yrkandena 35–37 och 40, 2023/24:1070 (S), 2023/24:1987 (S), 2023/24:2339 (V) yrkandena 6, 8, 9 och 34, 2023/24:2677 (MP) yrkande 10, 2023/24:2623 (S) yrkande 3, 2023/24:2677 (MP) yrkande 11, 2023/24:392 (SD) yrkandena 32, 34, 38, 41 och 42, 2023/24:1176 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2467 (C) yrkandena 19 och 21, 2023/24:2677 (MP) yrkandena 15 och 16 samt 2023/24:392 (SD) yrkande 39 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Aktivitets- och sjukersättning" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 24 och 26. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23 och 26. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera av förslagen i motionerna knyter an till förslag som lämnas i utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). I betänkandet föreslås bl.a. att bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga vid prövning av rätten till aktivitets- och sjukersättning ska göras i förhållande till samma arbetsmarknadsbegrepp som används vid prövning av rätt till sjukpenning, dvs. mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Kravet på att arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt ersätts med ett krav på att arbetsförmågan ska vara nedsatt under överskådlig tid. Dessutom föreslås att möjligheterna att arbeta med vilande aktivitets- eller sjukersättning ska bli mer flexibla. Vilandeförklaring av ersättningen ska kunna göras steglöst. Det ska också vara möjligt att ha sjukersättning och aktivitetsersättning partiellt vilandeförklarad under tid med studier, och prövotiden för studier förlängs från 6 till 12 månader. Ideellt arbete, fritidsverksamhet eller andra åtaganden av ideell karaktär ska enligt förslagen inte påverka rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning om det inte innebär att den försäkrade uppvisar sådan arbetsförmåga som ska beaktas vid arbetsförmågebedömningen. En försäkrad ska dock alltid ha rätt att ägna sig åt sysslor i form av ideellt arbete eller andra åtaganden av ideell karaktär, så länge omfattningen sammantaget understiger tio timmar i veckan samt inte ger någon inkomst. I dessa fall ska en bedömning av uppvisad arbetsförmåga med andra ord inte göras.

Utredningen om sjukförsäkringen i förändring har som framgått ovan utvärderat de förändringar i sjukförsäkringens regelverk som infördes under 2021–2022, bl.a. konsekvenserna av de s.k. äldrereglerna (dir. 2022:64 och tilläggsdirektiv 2023:20). I betänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) görs bedömningen att bestämmelserna som avser sjukersättning för äldre bör behållas, samtidigt som det framhålls att utvecklingen av antalet nybeviljanden samt hur regelverket används och efterlevs bör följas noggrant framöver. Även ISF har granskat äldrereglerna, och då särskilt Försäkringskassans tillämpning av reglerna i ett tidigt skede för att identifiera eventuella svårigheter vid bedömningen (rapport 2023:8). ISF har därutöver i en nyligen publicerad rapport granskat de personer som fick tidsbegränsad sjukersättning och vilken inkomst de hade efter det att förmånen avskaffades 2008 (rapport 2023:7).

Enligt utskottets mening bör beredningen av utredningarnas förslag och resultaten av pågående arbete avvaktas innan det vidtas ytterligare åtgärder inom området. Utskottet, som förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen, är således inte berett att nu tillstyrka tillkännagivanden om kraven för att beviljas aktivitets- och sjukersättning, om möjligheterna att arbeta och studera utan att det påverkar rätten till ersättningen eller om förmånerna i övrigt.

Motionerna 2023/24:392 (SD) yrkandena 35–37 och 40, 2023/24:1070 (S), 2023/24:1987 (S), 2023/24:2339 (V) yrkandena 6, 8, 9 och 34, 2023/24:2677 (MP) yrkande 10, 2023/24:2623 (S) yrkande 3, 2023/24:2677 (MP) yrkande 11, 2023/24:392 (SD) yrkandena 32, 34, 38, 41 och 42, 2023/24:1176 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2467 (C) yrkandena 19 och 21, 2023/24:2677 (MP) yrkandena 15 och 16 samt 2023/24:392 (SD) yrkande 39 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Aktivitets- och sjukersättning" i betänkandet, som även gäller punkt 22. Läs betänkandet

Motionerna om socialförsäkring och välfärd handlar bl.a. om mer genomgripande reformer av socialförsäkringssystemet, indexering av förmåner, tillsättande av parlamentariska kommittéer och styrningen av Försäkringskassan. Flertalet av motionsyrkandena är identiska med eller snarlika yrkanden som avstyrktes av utskottet förra året. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna och är inte heller berett att ställa sig bakom förslag om en gemensam trygghetsförsäkring eller om konsekvenserna av ändrade regler om verkställighet av myndighetsbeslut. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:214 (MP), 2023/24:392 (SD) yrkandena 1–4, 2023/24:749 (M), 2023/24:808 (S), 2023/24:1140 (M), 2023/24:2339 (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 (MP) yrkande 13.

Den 1 januari 2019 ersattes vårdbidrag och handikappersättning med förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat reformen i rapporten Från handikappersättning och vårdbidrag till merkostnadsersättning (2023:1). Granskningen visar att regelverket har blivit tydligare men att det är svårt för många som ansöker att förstå vad en merkostnad är. Enligt ISF kan det finnas en felaktig förväntan hos de som ansöker på vad ersättningen ska täcka. Många ansöker om merkostnadsersättning för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen. Utifrån granskningens resultat och slutsatser riktar ISF flera rekommendationer till regeringen och Försäkringskassan. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionerna om merkostnadsersättning. Därmed avstyrks motion 2023/24:393 (SD) yrkandena 2–7.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården om den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att ISF i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och krångligt för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer under noga övervägande. I nuläget anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:108 (M), 2023/24:393 (SD) yrkandena 1 och 8 samt 2023/24:2254 (M).

Det är givetvis angeläget att möjligheten att röra sig över gränserna inom EU/EES fungerar på ett bra sätt utan onödiga hinder. Utskottet kan konstatera att Riksrevisionen har inlett en granskning av effektiviteten i kontrollen av vem som omfattas av socialförsäkringen vid internationell rörlighet. Utskottet har följt och kommer även i fortsättningen att följa frågan om A1-intyg. För närvarande ser utskottet emellertid inget behov av att ta några initiativ om nämnda intyg eller om nordiska gränspendlare. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:1607 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2622 (S) yrkande 4.

När det gäller Försäkringskassans verksamhet noterar utskottet att en prognos från maj 2023 visade på ett underskott i myndighetens verksamhet. Försäkringskassans ledning beslutade därför i början av sommaren 2023 om ett besparingsprogram för att på sikt nå en ekonomi i balans. Regeringen prövar varje år myndigheternas medelsbehov i samband med budgetarbetet och har följt frågan särskilt. När det gäller Försäkringskassans användning av artificiell intelligens (AI) är det känt att myndigheten sedan 2019 använder tekniken inom flera områden, bl.a. som ett stöd i handläggningen. Med det anförda avstyrks motion 2023/24:2623 (S) yrkandena 11 och 12.

I fråga om välfärdsbrott kan utskottet konstatera att det i utredningsbetänkandet Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) lämnas förslag om att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot bl.a. Försäkringskassan. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:2622 (S) yrkande 14, 2023/24:2623 (S) yrkande 10 och 2023/24:2624 (S) yrkande 9.

Försäkringskassan får i sina regleringsbrev återkommande uppdrag om olika informationsinsatser. För 2024 gäller det bl.a. information som ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk. Utskottet anser att det är mycket viktigt att de försäkrade har kunskap om vilka förmåner som finns, liksom att tidiga insatser för att undvika långa sjukskrivningar kommer till stånd. Utskottet är emellertid inte villigt att ställa sig bakom förslag om en särskild informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Detsamma gäller för förslag om användande av digitala instrument. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:386 (SD) yrkande 10 och 2023/24:2467 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 16, 17, 18, 23 och 24. Läs betänkandet

I utredningsbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) lämnar Arbetsskadeutredningen flera förslag till förändringar av arbetsskadeförsäkringen. Förslagen innebär bl.a. att de s.k. grundkraven för livränta ska förändras så att det blir lättare att uppfylla kravet på varaktig inkomstförlust och att arbetsskadeprövningen ska göras i fyra led – i stället för dagens helhetsbedömning. Utredningen föreslår även att maxgränsen för livränteunderlag höjs från 7,5 prisbasbelopp till 7,5 inkomstbasbelopp och att beviljade livräntor årligen ska räknas upp med förändringen i inkomstindex. Dessutom föreslås att ett särskilt arbetsskaderåd ska bildas och att undantaget vid smitta och undantaget för skador orsakade av vissa psykosociala faktorer ska avskaffas.

Utskottet konstaterar att Arbetsskadeutredningen har sett över arbetsskadeförsäkringen som helhet och att flera av frågorna som lyfts i motionerna således behandlas i utredningsbetänkandet. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Med hänsyn till detta är utskottet för närvarande inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av de aktuella motionerna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:391 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:862 (S), 2023/24:1065 (S), 2023/24:1546 (S), 2023/24:2623 (S) yrkande 8 och 2023/24:2467 (C) yrkandena 26–29.

Reservationer

1.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2023/24:214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP),

2023/24:749 av Jan Ericson (M),

2023/24:808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2023/24:1140 av Boriana Åberg (M),

2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28,

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 19 och

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Det bör tillsättas en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en nationell strategi för ett bättre och mer hållbart stöd för den försäkrade i sjukskrivningsprocessen samt högre kvalitet i bemötandet och rehabiliteringsprocessen.

Regeringens målformulering om att minska sjukfrånvaron i Försäkringskassans regleringsbrev för åren 2014–2021 medförde att många försäkrade, däribland svårt sjuka, fick avslag på sin ansökan om sjukpenning. Det bör utredas vad som gick fel så att inte samma misstag begås igen. Möjligheten till ekonomisk kompensation, framför allt för vissa utförsäkrade under perioden 2014–2021, bör också utredas.

Kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan behöver stärkas, och objektiva undersökningsfynd får inte vara ett krav för att få sjukpenning.

2.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28 samt

avslår motionerna

2023/24:214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP),

2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:749 av Jan Ericson (M),

2023/24:808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2023/24:1140 av Boriana Åberg (M),

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 19 och

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en kriskommission som ser över Försäkringskassans arbete och styrning, ger upprättelse åt försäkrade som drabbats av en bristande myndighetsutövning och lämnar förslag på förbättringar.

Regeringen bör även återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen”.

Rätten till rättshjälp för att överklaga beslut i ärenden som gäller socialförsäkring bör stärkas.

Förvaltningsmyndigheters beslut som avser betalningsskyldighet är efter förslag i proposition 2021/22:206 numera direkt verkställbara. Det har bl.a. fått till följd att det blivit svårare att överklaga beslut som innebär att en person blivit återbetalningsskyldig efter en felaktig utbetalning som beror på mindre, oavsiktliga fel eller misstag från den utbetalande myndighetens sida. Konsekvenserna av lagändringen bör ses över och regeringen bör återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas.

De inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, bör inkomstindexeras på sikt. Kostnadsrelaterade ersättningar, såsom barnbidrag och bostadsbidrag, bör prisindexeras och fasta belopp endast användas undantagsvis. Vidare bör ersättningsnivåer och tak utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Regeringen bör återkomma med förslag om detta med ikraftträdande den 1 januari 2027.

3.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (C)

av Martina Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2023/24:214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP),

2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:749 av Jan Ericson (M),

2023/24:808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2023/24:1140 av Boriana Åberg (M),

2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28 samt

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Det är rimligt att nyanlända måste arbeta för att nå högre ersättningsnivåer i socialförsäkringen och därigenom kvalificera sig in i det svenska socialförsäkringssystemet. Det ökar drivkrafterna att komma i arbete, sänker kostnaderna och tydliggör att asylrätten handlar om att erbjuda skydd, inte om förmåner. Ersättning i transfereringssystemen bör därför baseras på inkomst. Existerande undantag från kvalificeringsregler för flyktingar, inom exempelvis sjukersättningen, bör tas bort.

Ur avsnittet "Arbetsskadeförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkt 28. Läs betänkandet

I utredningsbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) lämnar Arbetsskadeutredningen flera förslag till förändringar av arbetsskadeförsäkringen. Förslagen innebär bl.a. att de s.k. grundkraven för livränta ska förändras så att det blir lättare att uppfylla kravet på varaktig inkomstförlust och att arbetsskadeprövningen ska göras i fyra led – i stället för dagens helhetsbedömning. Utredningen föreslår även att maxgränsen för livränteunderlag höjs från 7,5 prisbasbelopp till 7,5 inkomstbasbelopp och att beviljade livräntor årligen ska räknas upp med förändringen i inkomstindex. Dessutom föreslås att ett särskilt arbetsskaderåd ska bildas och att undantaget vid smitta och undantaget för skador orsakade av vissa psykosociala faktorer ska avskaffas.

Utskottet konstaterar att Arbetsskadeutredningen har sett över arbetsskadeförsäkringen som helhet och att flera av frågorna som lyfts i motionerna således behandlas i utredningsbetänkandet. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Med hänsyn till detta är utskottet för närvarande inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av de aktuella motionerna. Därmed avstyrks motionerna 2023/24:391 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:862 (S), 2023/24:1065 (S), 2023/24:1546 (S), 2023/24:2623 (S) yrkande 8 och 2023/24:2467 (C) yrkandena 26–29.

Reservationer

1.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och

avslår motionerna

2023/24:214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP),

2023/24:749 av Jan Ericson (M),

2023/24:808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2023/24:1140 av Boriana Åberg (M),

2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28,

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 19 och

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Det bör tillsättas en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en nationell strategi för ett bättre och mer hållbart stöd för den försäkrade i sjukskrivningsprocessen samt högre kvalitet i bemötandet och rehabiliteringsprocessen.

Regeringens målformulering om att minska sjukfrånvaron i Försäkringskassans regleringsbrev för åren 2014–2021 medförde att många försäkrade, däribland svårt sjuka, fick avslag på sin ansökan om sjukpenning. Det bör utredas vad som gick fel så att inte samma misstag begås igen. Möjligheten till ekonomisk kompensation, framför allt för vissa utförsäkrade under perioden 2014–2021, bör också utredas.

Kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan behöver stärkas, och objektiva undersökningsfynd får inte vara ett krav för att få sjukpenning.

2.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28 samt

avslår motionerna

2023/24:214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP),

2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:749 av Jan Ericson (M),

2023/24:808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2023/24:1140 av Boriana Åberg (M),

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 19 och

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en kriskommission som ser över Försäkringskassans arbete och styrning, ger upprättelse åt försäkrade som drabbats av en bristande myndighetsutövning och lämnar förslag på förbättringar.

Regeringen bör även återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen”.

Rätten till rättshjälp för att överklaga beslut i ärenden som gäller socialförsäkring bör stärkas.

Förvaltningsmyndigheters beslut som avser betalningsskyldighet är efter förslag i proposition 2021/22:206 numera direkt verkställbara. Det har bl.a. fått till följd att det blivit svårare att överklaga beslut som innebär att en person blivit återbetalningsskyldig efter en felaktig utbetalning som beror på mindre, oavsiktliga fel eller misstag från den utbetalande myndighetens sida. Konsekvenserna av lagändringen bör ses över och regeringen bör återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas.

De inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, bör inkomstindexeras på sikt. Kostnadsrelaterade ersättningar, såsom barnbidrag och bostadsbidrag, bör prisindexeras och fasta belopp endast användas undantagsvis. Vidare bör ersättningsnivåer och tak utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Regeringen bör återkomma med förslag om detta med ikraftträdande den 1 januari 2027.

3.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 1 (C)

av Martina Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2023/24:214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP),

2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2023/24:749 av Jan Ericson (M),

2023/24:808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

2023/24:1140 av Boriana Åberg (M),

2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28 samt

2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Det är rimligt att nyanlända måste arbeta för att nå högre ersättningsnivåer i socialförsäkringen och därigenom kvalificera sig in i det svenska socialförsäkringssystemet. Det ökar drivkrafterna att komma i arbete, sänker kostnaderna och tydliggör att asylrätten handlar om att erbjuda skydd, inte om förmåner. Ersättning i transfereringssystemen bör därför baseras på inkomst. Existerande undantag från kvalificeringsregler för flyktingar, inom exempelvis sjukersättningen, bör tas bort.

Ur avsnittet "Arbetsskadeförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkt 27. Läs betänkandet