Migrationsfrågor

Migration och asylpolitik

Asylinvandringen till Sverige har under senare år varit omfattande. Den tidigare stora invandringen i kombination med bristande integration har bidragit till att Sverige står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. Även om antalet asylsökande som söker sig till Sverige har minskat under senare tid anser utskottet att antalet asylsökande liksom antalet beviljade uppehållstillstånd behöver minska för att bryta och vända utvecklingen. Utgångspunkten ska vara att internationellt skydd endast ska ges i enlighet med vad som krävs enligt EU-rätten eller andra bindande internationella regler och att skydd ska erbjudas tillfälligt. Utskottet anser även att det krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik för att återupprätta förtroendet för den reglerade invandringen.

Utskottet kan konstatera att regeringen den 2 oktober 2023 beslutade (dir. 2023:137) att ge en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. reglerna för beviljande av asyl och förfarandet för prövningen av en asylansökan och ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras. I direktiven till utredningen anges bl.a. att Sverige inte ska vara mer generöst i synen på ansvar för att pröva en ansökan om internationellt skydd än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätten eller andra juridiskt bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det framgår även av direktiven att bl.a. utlänningar som beviljas uppehållstillstånd som varaktigt bosatta kan utgöra en sådan grupp som inte ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Syftet med utredningen är att säkerställa ett ansvarsfullt och restriktivt regelverk. Uppdraget ska, i de delar som gäller anpassning av det svenska regelverket till EU:s rättsliga miniminivå, redovisas senast den 2 januari 2025. I övriga delar ska uppdraget redovisas senast den 2 oktober 2025.

Utskottet kan vidare konstatera att migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) under en pressbriefing i mars 2024 berörde ämnet återvändande och aktivt internationellt arbete och då hänvisade till en intensifierad politisk dialog med tredjeländer om återtagandet av egna medborgare samt krav på ett fungerande återvändande inom områden som viserings-, handels-, bistånds- och utrikespolitiken. Vidare kan konstateras att det även inom EU pågår ett arbete med tredjeländer på migrationsområdet. Till exempel ingick EU nyligen ett avtal med Tunisien som omfattar ett heltäckande samarbete på flera politikområden med syftet att hantera migrationen och grundorsakerna på ett systematiskt sätt.

Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas och ser inte skäl att föreslå tillkännagivanden om principen om första säkra land och om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, och inte heller om avtal för utvisningar.

När det gäller säkerhetsärenden framgår det av Migrationsverkets årsredovisning för 2023 att myndigheten ska bistå Säkerhetspolisen och att, liksom tidigare, processer har utvecklats för att ytterligare öka förmågan att upptäcka potentiella hot i migrationsprocesserna, bl.a. förbättrat informationsutbyte och remissförfarande. Det framgår även att Migrationsverket deltar i Samverkansrådet mot terrorism. I regleringsbrevet till Migrationsverket för 2024 under Mål och återrapporteringskrav anges att Migrationsverkets id-arbete ska bidra till en ökad kontroll av vilka personer som befinner sig i Sverige eller söker tillstånd före inresa i landet. Syftet är bl.a. att bidra till att skydda Sverige mot säkerhetshot. Enligt regleringsbrevet ska Migrationsverket även vidta åtgärder för att stärka sina kontroller för att upptäcka potentiella säkerhetshot i handläggningen av medborgarskapsärenden. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande om att prioritera arbetet med att identifiera personer som är en fara för rikets säkerhet i migrationsärenden.

Som nämnts anser utskottet att antalet asylsökande liksom antalet beviljade uppehållstillstånd behöver minska och att migrationspolitiken bör vara stram och långsiktigt hållbar. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom förslag om att återgå till utlänningslagen som den såg ut innan tillfälliga lagen trädde i kraft och om en översyn av utlänningslagen i samband med detta, om regularisering, om säkra och lagliga vägar för att söka asyl inklusive humanitära visum, om att ge Migrationsverket ett integrationsuppdrag eller om att uppdatera gymnasielagen.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motionsyrkanden om bl.a. registrering av EU-medborgare, återkallelse av uppehållstillstånd för flyktingar som besökt hemlandet, utvisning på grund av grovt sabotage mot blåljusverksamhet, att göra det straffbart att utebli från anmälningsplikten, en översyn av bedömningskriterierna för viseringsansökningar, återkallelse av uppehållstillstånd i vissa fall eller utvisning på grund av brott.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:390 (SD) yrkande 1, 2023/24:397 (SD) yrkandena 2 och 4, 2023/24:693 (M), 2023/24:881 (SD) yrkandena 1–3, 2023/24:882 (SD) yrkande 1, 2023/24:956 (MP) yrkande 16, 2023/24:964 (MP) yrkande 12, 2023/24:986 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:1334 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1467 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2270 (M) yrkande 2, 2023/24:2403 (M), 2023/24:2491 (C) yrkande 10 och 2023/24:2691 (MP) yrkande 13.

Permanent uppehållstillstånd

Utskottet kan konstatera att utredaren genom ovannämnda utredningsdirektiv 2023:137 har fått i uppdrag att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa utlänningar, att undersöka under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras, att ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas samt att överväga och föreslå nödvändiga undantag. Vidare noterar utskottet att utlänningslagen har ändrats för att inte väsentligen avvika från andra EU-länders regler på migrationsområdet och att ett uppehållstillstånd som beviljas enligt huvudregeln därför numera ska vara tidsbegränsat. Permanent uppehållstillstånd kan beviljas efter att utlänningen en period har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och samtidigt uppfyller vissa särskilda krav. Utskottet vill mot denna bakgrund inte ställa sig bakom motionsyrkanden om att återgå till permanent uppehållstillstånd som huvudregel eller att värna permanenta uppehållstillstånd och avstyrker därmed motionerna 2023/24:1025 (S), 2023/24:2452 (MP) yrkande 18 samt 2023/24:2691 (MP) yrkandena 9 och 10.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 12. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Asylinvandringen till Sverige har under senare år varit omfattande. Den tidigare stora invandringen i kombination med bristande integration har bidragit till att Sverige står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. Även om antalet asylsökande som söker sig till Sverige har minskat under senare tid anser utskottet att antalet asylsökande liksom antalet beviljade uppehållstillstånd behöver minska för att bryta och vända utvecklingen. Utgångspunkten ska vara att internationellt skydd endast ska ges i enlighet med vad som krävs enligt EU-rätten eller andra bindande internationella regler och att skydd ska erbjudas tillfälligt. Utskottet anser även att det krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik för att återupprätta förtroendet för den reglerade invandringen.

Utskottet kan konstatera att regeringen den 2 oktober 2023 beslutade (dir. 2023:137) att ge en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. reglerna för beviljande av asyl och förfarandet för prövningen av en asylansökan och ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras. I direktiven till utredningen anges bl.a. att Sverige inte ska vara mer generöst i synen på ansvar för att pröva en ansökan om internationellt skydd än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätten eller andra juridiskt bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det framgår även av direktiven att bl.a. utlänningar som beviljas uppehållstillstånd som varaktigt bosatta kan utgöra en sådan grupp som inte ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Syftet med utredningen är att säkerställa ett ansvarsfullt och restriktivt regelverk. Uppdraget ska, i de delar som gäller anpassning av det svenska regelverket till EU:s rättsliga miniminivå, redovisas senast den 2 januari 2025. I övriga delar ska uppdraget redovisas senast den 2 oktober 2025.

Utskottet kan vidare konstatera att migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) under en pressbriefing i mars 2024 berörde ämnet återvändande och aktivt internationellt arbete och då hänvisade till en intensifierad politisk dialog med tredjeländer om återtagandet av egna medborgare samt krav på ett fungerande återvändande inom områden som viserings-, handels-, bistånds- och utrikespolitiken. Vidare kan konstateras att det även inom EU pågår ett arbete med tredjeländer på migrationsområdet. Till exempel ingick EU nyligen ett avtal med Tunisien som omfattar ett heltäckande samarbete på flera politikområden med syftet att hantera migrationen och grundorsakerna på ett systematiskt sätt.

Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas och ser inte skäl att föreslå tillkännagivanden om principen om första säkra land och om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, och inte heller om avtal för utvisningar.

När det gäller säkerhetsärenden framgår det av Migrationsverkets årsredovisning för 2023 att myndigheten ska bistå Säkerhetspolisen och att, liksom tidigare, processer har utvecklats för att ytterligare öka förmågan att upptäcka potentiella hot i migrationsprocesserna, bl.a. förbättrat informationsutbyte och remissförfarande. Det framgår även att Migrationsverket deltar i Samverkansrådet mot terrorism. I regleringsbrevet till Migrationsverket för 2024 under Mål och återrapporteringskrav anges att Migrationsverkets id-arbete ska bidra till en ökad kontroll av vilka personer som befinner sig i Sverige eller söker tillstånd före inresa i landet. Syftet är bl.a. att bidra till att skydda Sverige mot säkerhetshot. Enligt regleringsbrevet ska Migrationsverket även vidta åtgärder för att stärka sina kontroller för att upptäcka potentiella säkerhetshot i handläggningen av medborgarskapsärenden. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande om att prioritera arbetet med att identifiera personer som är en fara för rikets säkerhet i migrationsärenden.

Som nämnts anser utskottet att antalet asylsökande liksom antalet beviljade uppehållstillstånd behöver minska och att migrationspolitiken bör vara stram och långsiktigt hållbar. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom förslag om att återgå till utlänningslagen som den såg ut innan tillfälliga lagen trädde i kraft och om en översyn av utlänningslagen i samband med detta, om regularisering, om säkra och lagliga vägar för att söka asyl inklusive humanitära visum, om att ge Migrationsverket ett integrationsuppdrag eller om att uppdatera gymnasielagen.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motionsyrkanden om bl.a. registrering av EU-medborgare, återkallelse av uppehållstillstånd för flyktingar som besökt hemlandet, utvisning på grund av grovt sabotage mot blåljusverksamhet, att göra det straffbart att utebli från anmälningsplikten, en översyn av bedömningskriterierna för viseringsansökningar, återkallelse av uppehållstillstånd i vissa fall eller utvisning på grund av brott.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:390 (SD) yrkande 1, 2023/24:397 (SD) yrkandena 2 och 4, 2023/24:693 (M), 2023/24:881 (SD) yrkandena 1–3, 2023/24:882 (SD) yrkande 1, 2023/24:956 (MP) yrkande 16, 2023/24:964 (MP) yrkande 12, 2023/24:986 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:1334 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1467 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2270 (M) yrkande 2, 2023/24:2403 (M), 2023/24:2491 (C) yrkande 10 och 2023/24:2691 (MP) yrkande 13.

Permanent uppehållstillstånd

Utskottet kan konstatera att utredaren genom ovannämnda utredningsdirektiv 2023:137 har fått i uppdrag att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa utlänningar, att undersöka under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras, att ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas samt att överväga och föreslå nödvändiga undantag. Vidare noterar utskottet att utlänningslagen har ändrats för att inte väsentligen avvika från andra EU-länders regler på migrationsområdet och att ett uppehållstillstånd som beviljas enligt huvudregeln därför numera ska vara tidsbegränsat. Permanent uppehållstillstånd kan beviljas efter att utlänningen en period har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och samtidigt uppfyller vissa särskilda krav. Utskottet vill mot denna bakgrund inte ställa sig bakom motionsyrkanden om att återgå till permanent uppehållstillstånd som huvudregel eller att värna permanenta uppehållstillstånd och avstyrker därmed motionerna 2023/24:1025 (S), 2023/24:2452 (MP) yrkande 18 samt 2023/24:2691 (MP) yrkandena 9 och 10.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 12. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Asylinvandringen till Sverige har under senare år varit omfattande. Den tidigare stora invandringen i kombination med bristande integration har bidragit till att Sverige står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. Även om antalet asylsökande som söker sig till Sverige har minskat under senare tid anser utskottet att antalet asylsökande liksom antalet beviljade uppehållstillstånd behöver minska för att bryta och vända utvecklingen. Utgångspunkten ska vara att internationellt skydd endast ska ges i enlighet med vad som krävs enligt EU-rätten eller andra bindande internationella regler och att skydd ska erbjudas tillfälligt. Utskottet anser även att det krävs en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik för att återupprätta förtroendet för den reglerade invandringen.

Utskottet kan konstatera att regeringen den 2 oktober 2023 beslutade (dir. 2023:137) att ge en särskild utredare i uppdrag att se över bl.a. reglerna för beviljande av asyl och förfarandet för prövningen av en asylansökan och ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras. I direktiven till utredningen anges bl.a. att Sverige inte ska vara mer generöst i synen på ansvar för att pröva en ansökan om internationellt skydd än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätten eller andra juridiskt bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa. Det framgår även av direktiven att bl.a. utlänningar som beviljas uppehållstillstånd som varaktigt bosatta kan utgöra en sådan grupp som inte ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Syftet med utredningen är att säkerställa ett ansvarsfullt och restriktivt regelverk. Uppdraget ska, i de delar som gäller anpassning av det svenska regelverket till EU:s rättsliga miniminivå, redovisas senast den 2 januari 2025. I övriga delar ska uppdraget redovisas senast den 2 oktober 2025.

Utskottet kan vidare konstatera att migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) under en pressbriefing i mars 2024 berörde ämnet återvändande och aktivt internationellt arbete och då hänvisade till en intensifierad politisk dialog med tredjeländer om återtagandet av egna medborgare samt krav på ett fungerande återvändande inom områden som viserings-, handels-, bistånds- och utrikespolitiken. Vidare kan konstateras att det även inom EU pågår ett arbete med tredjeländer på migrationsområdet. Till exempel ingick EU nyligen ett avtal med Tunisien som omfattar ett heltäckande samarbete på flera politikområden med syftet att hantera migrationen och grundorsakerna på ett systematiskt sätt.

Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas och ser inte skäl att föreslå tillkännagivanden om principen om första säkra land och om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, och inte heller om avtal för utvisningar.

När det gäller säkerhetsärenden framgår det av Migrationsverkets årsredovisning för 2023 att myndigheten ska bistå Säkerhetspolisen och att, liksom tidigare, processer har utvecklats för att ytterligare öka förmågan att upptäcka potentiella hot i migrationsprocesserna, bl.a. förbättrat informationsutbyte och remissförfarande. Det framgår även att Migrationsverket deltar i Samverkansrådet mot terrorism. I regleringsbrevet till Migrationsverket för 2024 under Mål och återrapporteringskrav anges att Migrationsverkets id-arbete ska bidra till en ökad kontroll av vilka personer som befinner sig i Sverige eller söker tillstånd före inresa i landet. Syftet är bl.a. att bidra till att skydda Sverige mot säkerhetshot. Enligt regleringsbrevet ska Migrationsverket även vidta åtgärder för att stärka sina kontroller för att upptäcka potentiella säkerhetshot i handläggningen av medborgarskapsärenden. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande om att prioritera arbetet med att identifiera personer som är en fara för rikets säkerhet i migrationsärenden.

Som nämnts anser utskottet att antalet asylsökande liksom antalet beviljade uppehållstillstånd behöver minska och att migrationspolitiken bör vara stram och långsiktigt hållbar. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom förslag om att återgå till utlänningslagen som den såg ut innan tillfälliga lagen trädde i kraft och om en översyn av utlänningslagen i samband med detta, om regularisering, om säkra och lagliga vägar för att söka asyl inklusive humanitära visum, om att ge Migrationsverket ett integrationsuppdrag eller om att uppdatera gymnasielagen.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motionsyrkanden om bl.a. registrering av EU-medborgare, återkallelse av uppehållstillstånd för flyktingar som besökt hemlandet, utvisning på grund av grovt sabotage mot blåljusverksamhet, att göra det straffbart att utebli från anmälningsplikten, en översyn av bedömningskriterierna för viseringsansökningar, återkallelse av uppehållstillstånd i vissa fall eller utvisning på grund av brott.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:390 (SD) yrkande 1, 2023/24:397 (SD) yrkandena 2 och 4, 2023/24:693 (M), 2023/24:881 (SD) yrkandena 1–3, 2023/24:882 (SD) yrkande 1, 2023/24:956 (MP) yrkande 16, 2023/24:964 (MP) yrkande 12, 2023/24:986 (V) yrkandena 1, 2 och 4, 2023/24:1334 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1467 (SD) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2270 (M) yrkande 2, 2023/24:2403 (M), 2023/24:2491 (C) yrkande 10 och 2023/24:2691 (MP) yrkande 13.

Permanent uppehållstillstånd

Utskottet kan konstatera att utredaren genom ovannämnda utredningsdirektiv 2023:137 har fått i uppdrag att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa utlänningar, att undersöka under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras, att ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas samt att överväga och föreslå nödvändiga undantag. Vidare noterar utskottet att utlänningslagen har ändrats för att inte väsentligen avvika från andra EU-länders regler på migrationsområdet och att ett uppehållstillstånd som beviljas enligt huvudregeln därför numera ska vara tidsbegränsat. Permanent uppehållstillstånd kan beviljas efter att utlänningen en period har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och samtidigt uppfyller vissa särskilda krav. Utskottet vill mot denna bakgrund inte ställa sig bakom motionsyrkanden om att återgå till permanent uppehållstillstånd som huvudregel eller att värna permanenta uppehållstillstånd och avstyrker därmed motionerna 2023/24:1025 (S), 2023/24:2452 (MP) yrkande 18 samt 2023/24:2691 (MP) yrkandena 9 och 10.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 12. Läs betänkandet

Sverige står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap, vilket senare års omfattande invandring i kombination med bristande integration har bidragit till. För att vända den utvecklingen anser utskottet att det är viktigt att skärpa villkoren för anhöriginvandring. I december 2023 genomfördes ändringar i utlänningslagen som innebär att villkoren för anhöriginvandring skärptes i vissa fall (prop. 2023/24:18, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:18). En förändring är att åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning höjdes från 18 till 21 år, bl.a. för att förhindra fler tvångsäktenskap. Möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring, när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande, begränsades också. Regeringen har även, utöver dessa ändringar, aviserat ytterligare åtgärder, bl.a. en utredning för att se över försörjningskraven och villkoren i övrigt vid anhöriginvandring med utgångspunkten att ytterligare skärpa villkoren för uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom förslag om att införa ett särskilt skydd för barn, att stärka rätten till anhöriginvandring, att ta bort 18-årsregeln, att återinföra sista länken-bestämmelsen eller att ändra reglerna för de som lämnar en relation. Mot bakgrund av pågående utredning ser utskottet inte skäl att föreslå tillkännagivanden om krav på vistelsetid för anhöriginvandring eller om att stoppa missbruket av anhöriginvandring.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:388 (SD) yrkandena 1–3, 2023/24:986 (V) yrkandena 16–18, 2023/24:2664 (MP) yrkande 92 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 96.

Ur avsnittet "Anhöriginvandring" i betänkandet. Läs betänkandet

Asylprocessen

Regeringen beslutade i december 2023 att ge Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av asylprocessen. Syftet är att stärka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten på området. I översynen ska Statskontoret bl.a. analysera i vilken utsträckning enhetlighet och rättssäkerhet upprätthålls i bedömningen av asylärenden hos Migrationsverket. Statskontoret ska även utreda om Migrationsverket har den styrning och de arbetssätt som krävs för att upprätthålla enhetlighet och rättssäkerhet i asylprövningen. Översynen ska bl.a. omfatta ärenden som avser konvertiter och hbtqi-personer. I uppdraget ingår även att analysera hur Migrationsverket arbetar för att nå en hög rättslig kvalitet i beslutsfattandet, hur myndigheten följer upp den rättsliga kvaliteten samt om myndighetens metoder för uppföljning är ändamålsenliga. I översynen ska även behovet av en extern tillsynsfunktion eller inspektion på migrationsområdet utredas. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2024.

Den särskilda utredare som ska se över regelverket för beviljande av asyl (dir 2023:137) ska analysera i vilken utsträckning rätten till offentligt bekostat biträde och tolk i asylförfarandet är mer förmånlig än vad som krävs enligt EU-rätten och utifrån resultatet av analysen överväga och ta ställning till hur rätten till offentligt bekostat biträde och tolk i asylförfarandet kan begränsas.

Utskottet noterar vidare att Regeringskansliet i juli 2022 gav en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden i syfte att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen (Ju 2022:H). I mars 2023 beslutade Regeringskansliet om ett tilläggsuppdrag, som innebar en utvidgning av uppdraget till att även avse vissa frågor om bl.a. tolkar. I maj 2023 överlämnade utredaren promemorian En översyn av vissa frågor om offentliga biträden (Ds 2023:14). I promemorian föreslås bl.a. skärpta behörighetskrav på offentliga biträden i migrationsprocessen. Promemorian har remissbehandlats.

I en motion föreslås begränsningar av utfärdandet av främlingspass och resedokument i vissa situationer. Utskottet noterar att bestämmelserna om främlingspass och resedokument skärptes 2021 och att resedokument numera endast utfärdas i de fall det är obligatoriskt enligt konventionerna. Utskottet noterar också att giltighetstiden kan förkortas för såväl resedokument som främlingspass om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare resedokument respektive främlingspass och det inte finns särskilda skäl som talar emot den kortare giltighetstiden. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare resedokument eller främlingspass inom samma tid har varit föremål för missbruk. Vidare får både resedokument och främlingspass förses med en anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt, och ett främlingspass får även förses med en anteckning som begränsar dess giltighetsområde. Utskottet ser inga skäl att nu föreslå att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om ytterligare begränsningar.

Utskottet konstaterar att frågan om undantag från kravet på arbetstillstånd för asylsökande behandlas i utredningsdelbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64). Utredningen föreslår att asylsökande som huvudregel ska bo på asylboende och ha genomfört samhällsintroduktion för att kunna undantas från kravet. Utredningsbetänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet ser mot bakgrund av vad som anförts inte skäl att ställa sig bakom motionsyrkanden om bl.a. jämställdhetsarbete i mottagandet, begränsningar av främlingspass och resedokument, skyddet för hbtqi-personer och rättssäkerhet i asylprocessen eller om att åtgärda hinder för asylsökande att jobba. Inte heller är utskottet berett att föreslå tillkännagivanden om studie- och yrkesvägledning för asylsökande, väntetider, hanteringen av asylsökande afghaner eller asylsökande hbtqi-personer från Uganda.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:390 (SD) yrkande 4, 2023/24:397 (SD) yrkande 3, 2023/24:504 (L) yrkande 2, 2023/24:596 (M), 2023/24:986 (V) yrkandena 11 och 13–15, 2023/24:2432 (KD), 2023/24:2491 (C) yrkande 6 samt 2023/24:2691 (MP) yrkandena 18 och 19.

Barn och unga i asylprocessen

I utlänningslagen definieras ett barn som en person som är under 18 år. Enligt lagen ska det i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. I lagen sägs vidare att barnet ska höras när frågor om tillstånd ska bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet – om det inte är olämpligt. Den hänsyn ska tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.

Migrationsverket beslutade 2020 om ett rättsligt ställningstagande om prövning av barns bästa (RS/009/2020). Ställningstagandet, som reviderades 2021 och 2023, är styrande för Migrationsverkets anställda och syftar till att ge rättslig vägledning till myndighetens operativa verksamhet om barnkonventionens förhållande till utlänningsrätten och hur en rättssäker prövning av barnets bästa bör göras i enskilda ärenden. I ställningstagandet anges bl.a. att barn ska ses som kompetenta individer med egna individuella rättigheter, som i förhållande till sin familj kan ha egna skäl för att beviljas uppehållstillstånd. Det anges vidare att 1 kap. 11 § UtlL ska tolkas i ljuset av barnkonventionen och att det bara är olämpligt att höra ett barn i det fall barnet inte vill bli hört. Barns rätt att få komma till tals utvecklas vidare i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande Att höra barn (RS/010/2020). I det anges bl.a. att frågor om exempelvis flickors förutsättningar inte tas upp särskilt, men att det är viktigt att alltid ta hänsyn till varje barns individuella förutsättningar även i förhållande till exempelvis kön. Det anges vidare att vägledning i relevanta delar kan sökas i andra rättsliga ställningstaganden, t.ex. om utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor.

Ur avsnittet "Asylprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Mottagande av asylsökande

Utskottet anser att mottagandet av asylsökande ska ske under ordnade former och vara utformat på ett sådant sätt att det främjar en effektiv asylprocess och ett välfungerande återvändande.

Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) lämnade i november 2022 delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64), som varit föremål för remissbehandling. Där föreslås bl.a. att Migrationsverkets uppdrag att anordna samhällsintroduktion ska regleras i lag, att det också ska regleras i lag att asylsökande är skyldiga att delta i samhällsintroduktion samt att Migrationsverket bör arbeta aktivt för att säkerställa att alla tar del av samhällsintroduktionen. Bland annat bör Migrationsverket göra anpassningar för att så många som möjligt ska kunna genomföra samhällsintroduktionen. Vidare innebär utredningens förslag att Migrationsverkets uppdrag inte begränsas till att gälla personer i en viss ålder och enligt utredningens uppfattning bör det finnas goda skäl att även erbjuda samhällsintroduktion till barn som är yngre än 15 år.

Sedan 2016 gäller att rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för vuxna utlänningar utan barn upphör när ett beslut om avvisning eller utvisning vunnit laga kraft eller kort tid därefter. Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande fick också i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 och om det bedöms lämpligt föreslå nödvändiga författningsändringar eller andra åtgärder. I juni 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2023:93) till utredningen. Där får utredaren i uppdrag att, i samband med utvärderingen av konsekvenserna, analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av systemet för mottagande fram till dess att de lämnar landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet finner med hänsyn till det pågående arbetet inte skäl att föreslå något tillkännagivande om 2016 års ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.m., om samhällsinformation eller om svenskundervisning för asylsökande. Motionerna 2023/24:986 (V) yrkande 21 och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 17, 23 och 24 avstyrks därmed. Utskottet är inte heller berett att göra ett tillkännagivande om mat på asylsökandes boenden, varför också motion 2023/24:2256 (M) avstyrks.

Asylsökandes boende

Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande ska bl.a. lämna förslag på hur en skyldighet för asylsökande att i högst 30 dagar bo i ett mottagningscenter kan utformas. I tilläggsdirektiven som regeringen beslutade om i mars 2022 ändrades uppdraget på så sätt att utredaren inte ska lämna förslag på en skyldighet att bo i mottagningscenter under den första tiden i Sverige utan i stället föreslå åtgärder för att asylsökande ska välja att bo i Migrationsverkets boenden under hela asyltiden. Förslagen ska lämna utrymme för Migrationsverket att organisera statliga boenden för asylsökande på ett ändamålsenligt sätt, inklusive i särskilda mottagningscenter, under den första tiden i Sverige. I utredningens delbetänkande SOU 2022:64 föreslås åtgärder för att fler ska bo på asylboenden, och det anges att utgångspunkterna har varit att asylsökandes möjlighet att välja eget boende med bibehållna förmåner ska tas bort. Bland annat föreslås att alla asylsökande ska tilldelas en plats på ett asylboende och att en förutsättning för att den sökande ska få dagersättning, särskilt bidrag och möjlighet att arbeta under asyltiden är att han eller hon bor på det anvisade boendet. I tilläggsdirektiven som regeringen beslutade om i juni 2023 utvidgades uppdraget och utredaren ska bl.a. föreslå hur en anmälningsplikt kan införas, kopplad till att asylsökande ska bo på ett visst boende, och ta ställning till om asylsökande ska anvisas att vistas inom ett geografiskt område. Uppdraget ska i dessa delar redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet vill inte föregå det pågående arbetet eller beredningen av lämnade förslag och ser därför inte skäl att föreslå något tillkännagivande om att avveckla eller begränsa asylsökandes möjligheter till eget boende. Inte heller är utskottet berett att föreslå tillkännagivanden om utformningen av Migrationsverkets boenden för asylsökande eller att myndigheten måste samverka med kommunerna. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1536 (S), 2023/24:2491 (C) yrkande 8, 2023/24:2621 (S) yrkande 9, 2023/24:2622 (S) yrkande 6, 2023/24:2656 (S) och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 14 och 15.

Dagersättning till asylsökande

Asylsökande som saknar egna medel har rätt till bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bl.a. mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, t.ex. för varma vinterskor.

Utskottet kan konstatera att handläggningstiden för asylärenden ska vara så kort som möjligt. Dagersättningen till asylsökande syftar därmed inte till långvarig försörjning. Asylsökande har under vissa förutsättningar även rätt att arbeta. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom förslag om att höja dagersättningen till asylsökande och avstyrker därmed motionerna 2023/24:2452 (MP) yrkande 10 i denna del, 2023/24:2556 (S) och 2023/24:2691 (MP) yrkande 31.

Villkor för ukrainska medborgare

När det gäller ukrainska medborgare som vistas i Sverige med stöd av reglerna i massflyktsdirektivet kan utskottet konstatera att regeringen har tagit fram ett utkast till lagrådsremiss om villkoren för dessa personer. Utkastet innehåller förslag som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och ge dem större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden på ett ändamålsenligt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Förslagen i utkastet innebär bl.a. att personer i den aktuella gruppen ska kunna folkbokföras tidigare än i dag. Med folkbokföringen följer en möjlighet att få etableringsersättning, som uppgår till 308 kronor per dag, i stället för dagersättning, och personerna kommer att erbjudas samma hälso- och sjukvård som övriga bosatta.

Ur avsnittet "Mottagande av asylsökande" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 11. Läs betänkandet

Mottagande av asylsökande

Utskottet anser att mottagandet av asylsökande ska ske under ordnade former och vara utformat på ett sådant sätt att det främjar en effektiv asylprocess och ett välfungerande återvändande.

Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) lämnade i november 2022 delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64), som varit föremål för remissbehandling. Där föreslås bl.a. att Migrationsverkets uppdrag att anordna samhällsintroduktion ska regleras i lag, att det också ska regleras i lag att asylsökande är skyldiga att delta i samhällsintroduktion samt att Migrationsverket bör arbeta aktivt för att säkerställa att alla tar del av samhällsintroduktionen. Bland annat bör Migrationsverket göra anpassningar för att så många som möjligt ska kunna genomföra samhällsintroduktionen. Vidare innebär utredningens förslag att Migrationsverkets uppdrag inte begränsas till att gälla personer i en viss ålder och enligt utredningens uppfattning bör det finnas goda skäl att även erbjuda samhällsintroduktion till barn som är yngre än 15 år.

Sedan 2016 gäller att rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för vuxna utlänningar utan barn upphör när ett beslut om avvisning eller utvisning vunnit laga kraft eller kort tid därefter. Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande fick också i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 och om det bedöms lämpligt föreslå nödvändiga författningsändringar eller andra åtgärder. I juni 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2023:93) till utredningen. Där får utredaren i uppdrag att, i samband med utvärderingen av konsekvenserna, analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av systemet för mottagande fram till dess att de lämnar landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet finner med hänsyn till det pågående arbetet inte skäl att föreslå något tillkännagivande om 2016 års ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.m., om samhällsinformation eller om svenskundervisning för asylsökande. Motionerna 2023/24:986 (V) yrkande 21 och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 17, 23 och 24 avstyrks därmed. Utskottet är inte heller berett att göra ett tillkännagivande om mat på asylsökandes boenden, varför också motion 2023/24:2256 (M) avstyrks.

Asylsökandes boende

Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande ska bl.a. lämna förslag på hur en skyldighet för asylsökande att i högst 30 dagar bo i ett mottagningscenter kan utformas. I tilläggsdirektiven som regeringen beslutade om i mars 2022 ändrades uppdraget på så sätt att utredaren inte ska lämna förslag på en skyldighet att bo i mottagningscenter under den första tiden i Sverige utan i stället föreslå åtgärder för att asylsökande ska välja att bo i Migrationsverkets boenden under hela asyltiden. Förslagen ska lämna utrymme för Migrationsverket att organisera statliga boenden för asylsökande på ett ändamålsenligt sätt, inklusive i särskilda mottagningscenter, under den första tiden i Sverige. I utredningens delbetänkande SOU 2022:64 föreslås åtgärder för att fler ska bo på asylboenden, och det anges att utgångspunkterna har varit att asylsökandes möjlighet att välja eget boende med bibehållna förmåner ska tas bort. Bland annat föreslås att alla asylsökande ska tilldelas en plats på ett asylboende och att en förutsättning för att den sökande ska få dagersättning, särskilt bidrag och möjlighet att arbeta under asyltiden är att han eller hon bor på det anvisade boendet. I tilläggsdirektiven som regeringen beslutade om i juni 2023 utvidgades uppdraget och utredaren ska bl.a. föreslå hur en anmälningsplikt kan införas, kopplad till att asylsökande ska bo på ett visst boende, och ta ställning till om asylsökande ska anvisas att vistas inom ett geografiskt område. Uppdraget ska i dessa delar redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet vill inte föregå det pågående arbetet eller beredningen av lämnade förslag och ser därför inte skäl att föreslå något tillkännagivande om att avveckla eller begränsa asylsökandes möjligheter till eget boende. Inte heller är utskottet berett att föreslå tillkännagivanden om utformningen av Migrationsverkets boenden för asylsökande eller att myndigheten måste samverka med kommunerna. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1536 (S), 2023/24:2491 (C) yrkande 8, 2023/24:2621 (S) yrkande 9, 2023/24:2622 (S) yrkande 6, 2023/24:2656 (S) och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 14 och 15.

Dagersättning till asylsökande

Asylsökande som saknar egna medel har rätt till bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bl.a. mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, t.ex. för varma vinterskor.

Utskottet kan konstatera att handläggningstiden för asylärenden ska vara så kort som möjligt. Dagersättningen till asylsökande syftar därmed inte till långvarig försörjning. Asylsökande har under vissa förutsättningar även rätt att arbeta. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom förslag om att höja dagersättningen till asylsökande och avstyrker därmed motionerna 2023/24:2452 (MP) yrkande 10 i denna del, 2023/24:2556 (S) och 2023/24:2691 (MP) yrkande 31.

Villkor för ukrainska medborgare

När det gäller ukrainska medborgare som vistas i Sverige med stöd av reglerna i massflyktsdirektivet kan utskottet konstatera att regeringen har tagit fram ett utkast till lagrådsremiss om villkoren för dessa personer. Utkastet innehåller förslag som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och ge dem större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden på ett ändamålsenligt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Förslagen i utkastet innebär bl.a. att personer i den aktuella gruppen ska kunna folkbokföras tidigare än i dag. Med folkbokföringen följer en möjlighet att få etableringsersättning, som uppgår till 308 kronor per dag, i stället för dagersättning, och personerna kommer att erbjudas samma hälso- och sjukvård som övriga bosatta.

Ur avsnittet "Mottagande av asylsökande" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 11. Läs betänkandet

Mottagande av asylsökande

Utskottet anser att mottagandet av asylsökande ska ske under ordnade former och vara utformat på ett sådant sätt att det främjar en effektiv asylprocess och ett välfungerande återvändande.

Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12) lämnade i november 2022 delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64), som varit föremål för remissbehandling. Där föreslås bl.a. att Migrationsverkets uppdrag att anordna samhällsintroduktion ska regleras i lag, att det också ska regleras i lag att asylsökande är skyldiga att delta i samhällsintroduktion samt att Migrationsverket bör arbeta aktivt för att säkerställa att alla tar del av samhällsintroduktionen. Bland annat bör Migrationsverket göra anpassningar för att så många som möjligt ska kunna genomföra samhällsintroduktionen. Vidare innebär utredningens förslag att Migrationsverkets uppdrag inte begränsas till att gälla personer i en viss ålder och enligt utredningens uppfattning bör det finnas goda skäl att även erbjuda samhällsintroduktion till barn som är yngre än 15 år.

Sedan 2016 gäller att rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för vuxna utlänningar utan barn upphör när ett beslut om avvisning eller utvisning vunnit laga kraft eller kort tid därefter. Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande fick också i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 och om det bedöms lämpligt föreslå nödvändiga författningsändringar eller andra åtgärder. I juni 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2023:93) till utredningen. Där får utredaren i uppdrag att, i samband med utvärderingen av konsekvenserna, analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av systemet för mottagande fram till dess att de lämnar landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet finner med hänsyn till det pågående arbetet inte skäl att föreslå något tillkännagivande om 2016 års ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.m., om samhällsinformation eller om svenskundervisning för asylsökande. Motionerna 2023/24:986 (V) yrkande 21 och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 17, 23 och 24 avstyrks därmed. Utskottet är inte heller berett att göra ett tillkännagivande om mat på asylsökandes boenden, varför också motion 2023/24:2256 (M) avstyrks.

Asylsökandes boende

Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande ska bl.a. lämna förslag på hur en skyldighet för asylsökande att i högst 30 dagar bo i ett mottagningscenter kan utformas. I tilläggsdirektiven som regeringen beslutade om i mars 2022 ändrades uppdraget på så sätt att utredaren inte ska lämna förslag på en skyldighet att bo i mottagningscenter under den första tiden i Sverige utan i stället föreslå åtgärder för att asylsökande ska välja att bo i Migrationsverkets boenden under hela asyltiden. Förslagen ska lämna utrymme för Migrationsverket att organisera statliga boenden för asylsökande på ett ändamålsenligt sätt, inklusive i särskilda mottagningscenter, under den första tiden i Sverige. I utredningens delbetänkande SOU 2022:64 föreslås åtgärder för att fler ska bo på asylboenden, och det anges att utgångspunkterna har varit att asylsökandes möjlighet att välja eget boende med bibehållna förmåner ska tas bort. Bland annat föreslås att alla asylsökande ska tilldelas en plats på ett asylboende och att en förutsättning för att den sökande ska få dagersättning, särskilt bidrag och möjlighet att arbeta under asyltiden är att han eller hon bor på det anvisade boendet. I tilläggsdirektiven som regeringen beslutade om i juni 2023 utvidgades uppdraget och utredaren ska bl.a. föreslå hur en anmälningsplikt kan införas, kopplad till att asylsökande ska bo på ett visst boende, och ta ställning till om asylsökande ska anvisas att vistas inom ett geografiskt område. Uppdraget ska i dessa delar redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet vill inte föregå det pågående arbetet eller beredningen av lämnade förslag och ser därför inte skäl att föreslå något tillkännagivande om att avveckla eller begränsa asylsökandes möjligheter till eget boende. Inte heller är utskottet berett att föreslå tillkännagivanden om utformningen av Migrationsverkets boenden för asylsökande eller att myndigheten måste samverka med kommunerna. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1536 (S), 2023/24:2491 (C) yrkande 8, 2023/24:2621 (S) yrkande 9, 2023/24:2622 (S) yrkande 6, 2023/24:2656 (S) och 2023/24:2691 (MP) yrkandena 14 och 15.

Dagersättning till asylsökande

Asylsökande som saknar egna medel har rätt till bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bl.a. mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, t.ex. för varma vinterskor.

Utskottet kan konstatera att handläggningstiden för asylärenden ska vara så kort som möjligt. Dagersättningen till asylsökande syftar därmed inte till långvarig försörjning. Asylsökande har under vissa förutsättningar även rätt att arbeta. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom förslag om att höja dagersättningen till asylsökande och avstyrker därmed motionerna 2023/24:2452 (MP) yrkande 10 i denna del, 2023/24:2556 (S) och 2023/24:2691 (MP) yrkande 31.

Villkor för ukrainska medborgare

När det gäller ukrainska medborgare som vistas i Sverige med stöd av reglerna i massflyktsdirektivet kan utskottet konstatera att regeringen har tagit fram ett utkast till lagrådsremiss om villkoren för dessa personer. Utkastet innehåller förslag som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och ge dem större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden på ett ändamålsenligt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Förslagen i utkastet innebär bl.a. att personer i den aktuella gruppen ska kunna folkbokföras tidigare än i dag. Med folkbokföringen följer en möjlighet att få etableringsersättning, som uppgår till 308 kronor per dag, i stället för dagersättning, och personerna kommer att erbjudas samma hälso- och sjukvård som övriga bosatta.

Ur avsnittet "Mottagande av asylsökande" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet anser att återvändandet är en viktig del av en ansvarsfull migrationspolitik. Att de som får ett avvisnings- eller utvisningsbeslut lämnar landet är en förutsättning för att upprätthålla förtroendet för den reglerade invandringen och för att förhindra att människor vistas olagligt i Sverige, något som även kan innebära risker för den enskilde.

Efter riksdagens tillkännagivanden om förlängd preskriptionstid för avlägsnandebeslut (bet. 2020/21:SfU28 punkt 14, rskr. 2020/21:412 och bet. 2021/22:SfU16 punkt 1, rskr. 2021/22:196) och testning av en utlänning för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut (bet. 2020/21:SfU29, rskr. 2020/21:413) tillsattes i juni 2022 en utredning som ska se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Utredningen ska bl.a. ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Vidare ska utredningen bl.a. ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas. Uppdraget skulle redovisas senast den 31 oktober 2023, men regeringen har beslutat att utvidga utredningens uppdrag (dir. 2023:126). Utredaren ska nu även bl.a. lämna förslag på ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd samt se över regelverket om inre utlänningskontroller i syfte att motverka olovlig vistelse i Sverige och att stärka återvändandearbetet. Utredaren ska också ta ställning till hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas i utlänningsärenden, föreslå en sänkning av den nedre åldersgränsen för att ta fingeravtryck enligt 9 kap. 8 § UtlL, analysera behovet och nyttan av att använda dna-analyser och ta ställning till hur en sådan ordning kan utformas.

Utredningstiden förlängdes och uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024. Uppdragen om preskriptionstid och återreseförbud har redan redovisats genom delbetänkandet Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (SOU 2024:10). I delbetänkandet föreslås bl.a. att ett beslut om avlägsnande ska gälla i fem år från det att utlänningen har lämnat landet eller längre än så om det finns ett återreseförbud som löper och att det införs en möjlighet att meddela längre återreseförbud än i dag om en utlänning inte har lämnat landet när tidsfristen för frivillig avresa har löpt ut. Delbetänkandet har skickats ut på remiss.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i juni 2023 gav Migrationsverket i uppdrag att påbörja inrättandet av återvändandecenter, dvs. särskilda boenden för personer som har fått ett verkställbart överförings-, utvisnings- eller avvisningsbeslut. Av Migrationsverkets webbplats framgår att myndigheten har öppnat återvändandecenter. Det framgår vidare att ett återvändandecenter är ett kollektivt boende där mat och logi erbjuds och där det finns möjlighet till aktiviteter som ska underlätta ett återvändande. På centret finns personal som kan ge stöd och vägledning så att återvändandet kan planeras på bästa sätt. Till exempel kan personen få information om olika former av återintegreringsstöd och stöd av Migrationsverkets personal att planera sitt återvändande och återetableringen i hemlandet. I vissa fall kommer även frivilligorganisationer att finnas på plats. Under tiden på ett återvändandecenter har utlänningen rätt till sjukvård och barn har rätt att gå i skolan. Beroende på medverkan till att återvända betalas även viss dagersättning ut. En förutsättning för att kunna erbjudas plats på ett återvändandecenter är att personen har rätt till ekonomiskt stöd och boende från Migrationsverket.

Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för 2024 erbjuda alla personer med verkställbara överförings-, utvisnings- eller avvisningsbeslut som har rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och alla personer vars överklagande i ett ärende om asyl har avslagits av migrationsdomstol plats i ett återvändandecenter. Genom regeringsbrevet har Migrationsverket dessutom fått ett uppdrag att utveckla nya arbetssätt för ett ordnat och ökat återvändande. Uppdraget ska slutredovisas senast den 9 september 2024.

Utskottet kan vidare konstatera att migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) under en pressbriefing i mars 2024 berörde ämnet återvändande och aktivt internationellt arbete. Ministern hänvisade då till en intensifierad politisk dialog med tredjeländer om återtagandet av egna medborgare, krav på ett fungerande återvändande inom områden som viserings-, handels-, bistånds- och utrikespolitiken samt användning av EU:s viseringsverktyg.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om bl.a. arbetet med återvändande, förlängd preskriptionstid, lättnader i sekretessen och återreseförbud. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:270 (KD), 2023/24:986 (V) yrkande 8, 2023/24:1434 (M), 2023/24:1443 (M), 2023/24:2491 (C) yrkande 9 samt 2023/24:2622 (S) yrkandena 8 och 9.

Utskottet är inte heller berett att föreslå tillkännagivanden om att regeringen bör gå vidare med förslagen i utredningsbetänkandet SOU 2017:84 eller om utvisning av tvångsomhändertagna barn. Även motionerna 2023/24:986 (V) yrkandena 20 och 22 samt 2023/24:2452 (MP) yrkande 9 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut" i betänkandet. Läs betänkandet

Svenskt medborgarskap

Det svenska medborgarskapet förenar människor i Sverige oavsett bakgrund och utskottet anser att det är viktigt att medborgarskapet tillmäts stor betydelse, såväl rättsligt som symboliskt. Värdet av det svenska medborgarskapet måste respekteras och värnas.

Utskottet noterar att regeringen i mars 2024 överlämnade propositionen Ändringar i medborgarskapslagen (prop. 2023/24:107) till riksdagen. För att stärka det svenska medborgarskapets betydelse ur ett både rättsligt och symboliskt perspektiv vill regeringen skärpa kraven för förvärv av medborgarskap genom anmälan. Regeringen föreslår bl.a. att det ska krävas att sökanden uppfyller vissa grundläggande krav på skötsamhet och respekt för samhället.

Vidare redovisade Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap i januari 2021 i delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) de delar av uppdraget som gäller kraven för medborgarskap.

Utskottet kan också konstatera att regeringen i september 2023 beslutade att en särskild utredare ska lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap (dir. 2023:129). Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället. Utredaren ska bl.a. föreslå krav på längre hemvist i Sverige, krav på egenförsörjning och krav på hederligt levnadssätt för att förvärva medborgarskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024.

Regeringen har vidare i regleringsbrevet för 2024 gett Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sina kontroller för att upptäcka potentiella säkerhetshot i handläggningen av medborgarskapsärenden. Även detta uppdrag ska redovisas senast den 30 september 2024.

Utskottet är mot bakgrund av pågående utredningar och arbete inte berett att ställa sig bakom förslag om tillkännagivanden om ett tillfälligt stopp för svenskt medborgarskap eller om språktester som krav för svenskt medborgarskap. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:396 (SD) yrkande 1, 2023/24:550 (M) och 2023/24:881 (SD) yrkande 4. Inte heller är utskottet berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande om flerfaldiga medborgarskap. Utskottet avstyrker därmed även motion 2023/24:396 (SD) yrkande 2.

Barns medborgarskap

Utskottet anser att det är viktigt att det finns ett starkt skydd för medborgarskapet för barn. Ingen ska mot sin vilja, t.ex. på grund av att han eller hon lever i en hederskontext, tvingas att avsäga sig sitt svenska medborgarskap.

Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 2023/24:107 föreslår ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap. Förslaget innebär att en förutsättning för barns befrielse från svenskt medborgarskap ska vara att befrielsen inte bedöms stå i strid med barnets bästa. Vid den bedömningen ska hänsyn tas till barnets åsikter med beaktande av barnets ålder och mognad. Om barnet har fyllt tolv år ska det dessutom krävas att barnet samtycker till befrielsen.

Utskottet konstaterar vidare att det i utredningsdirektiv 2023:129 om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap anges att den särskilda utredaren ska ta ställning till om förfarandet för prövning av barns befrielse av medborgarskap bör ändras. I direktiven anges att det finns en risk för att de förslag som har lämnats i proposition 2023/24:107 inte är tillräckliga för att förhindra att barn förlorar sitt svenska medborgarskap som en del av hedersrelaterat våld eller tvång. För att ytterligare stärka barnets rättigheter bör det därför analyseras om handläggningen av ärenden om barns befrielse från medborgarskap bör förändras för att förbättra de mekanismer som skyddar barnet. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas av en domstol.

Utskottet ser mot bakgrund av vad som har sagts inte skäl för att föreslå något tillkännagivande om barns medborgarskap. Motionerna 2023/24:2452 (MP) yrkande 19, 2023/24:2583 (C), 2023/24:2636 (S) yrkande 20 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 93, som får anses delvis tillgodosett, avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:390 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkande 1 och

2023/24:397 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkandena 2 och 4 samt

avslår motionerna

2023/24:693 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),

2023/24:881 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2023/24:882 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2023/24:956 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16,

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 12,

2023/24:986 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 4,

2023/24:1334 av Denis Begic (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1467 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2270 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 2,

2023/24:2403 av Ellen Juntti och Lars Beckman (båda M),

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 10 och

2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Människor på flykt ska söka asyl i det första säkra land som kan nås. Sverige ska därmed i normalfallet ta emot asylsökande enbart i en situation då ett krig eller en djupare kris har brutit ut i något av våra grannländer eller i vårt omedelbara närområde, som i Ukraina. Om en sådan kris eller ett krig skulle inträffa är det nödvändigt att Sverige har en välfungerande beredskap. Detta innebär att asylsystemet på sikt bör utformas för att motverka migration genom flera länder och sekundärförflyttningar.

I vissa fall är det inte möjligt att utvisa utlänningar till deras hemland. I sådana fall bör särskilda avtal slutas med säkra tredjeländer, dit utlänningar kan utvisas. Om utlänningen har en anknytning till tredjelandet i fråga ska inte vara avgörande, så länge det inte uppenbarligen strider mot Sveriges internationella åtaganden. Regeringen måste anstränga sig för att få till dessa avtal och vid behov använda sig av dels internationellt bistånd, dels handelsrelationer för att få till ett fungerande samarbete. Detta kan också med fördel genomföras på EU-nivå, där flera länder föreslagit liknande modeller.

Ur avsnittet "Svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Svenskt medborgarskap

Det svenska medborgarskapet förenar människor i Sverige oavsett bakgrund och utskottet anser att det är viktigt att medborgarskapet tillmäts stor betydelse, såväl rättsligt som symboliskt. Värdet av det svenska medborgarskapet måste respekteras och värnas.

Utskottet noterar att regeringen i mars 2024 överlämnade propositionen Ändringar i medborgarskapslagen (prop. 2023/24:107) till riksdagen. För att stärka det svenska medborgarskapets betydelse ur ett både rättsligt och symboliskt perspektiv vill regeringen skärpa kraven för förvärv av medborgarskap genom anmälan. Regeringen föreslår bl.a. att det ska krävas att sökanden uppfyller vissa grundläggande krav på skötsamhet och respekt för samhället.

Vidare redovisade Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap i januari 2021 i delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) de delar av uppdraget som gäller kraven för medborgarskap.

Utskottet kan också konstatera att regeringen i september 2023 beslutade att en särskild utredare ska lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap (dir. 2023:129). Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället. Utredaren ska bl.a. föreslå krav på längre hemvist i Sverige, krav på egenförsörjning och krav på hederligt levnadssätt för att förvärva medborgarskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024.

Regeringen har vidare i regleringsbrevet för 2024 gett Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sina kontroller för att upptäcka potentiella säkerhetshot i handläggningen av medborgarskapsärenden. Även detta uppdrag ska redovisas senast den 30 september 2024.

Utskottet är mot bakgrund av pågående utredningar och arbete inte berett att ställa sig bakom förslag om tillkännagivanden om ett tillfälligt stopp för svenskt medborgarskap eller om språktester som krav för svenskt medborgarskap. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:396 (SD) yrkande 1, 2023/24:550 (M) och 2023/24:881 (SD) yrkande 4. Inte heller är utskottet berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande om flerfaldiga medborgarskap. Utskottet avstyrker därmed även motion 2023/24:396 (SD) yrkande 2.

Barns medborgarskap

Utskottet anser att det är viktigt att det finns ett starkt skydd för medborgarskapet för barn. Ingen ska mot sin vilja, t.ex. på grund av att han eller hon lever i en hederskontext, tvingas att avsäga sig sitt svenska medborgarskap.

Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 2023/24:107 föreslår ändringar i reglerna om befrielse från svenskt medborgarskap. Förslaget innebär att en förutsättning för barns befrielse från svenskt medborgarskap ska vara att befrielsen inte bedöms stå i strid med barnets bästa. Vid den bedömningen ska hänsyn tas till barnets åsikter med beaktande av barnets ålder och mognad. Om barnet har fyllt tolv år ska det dessutom krävas att barnet samtycker till befrielsen.

Utskottet konstaterar vidare att det i utredningsdirektiv 2023:129 om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap anges att den särskilda utredaren ska ta ställning till om förfarandet för prövning av barns befrielse av medborgarskap bör ändras. I direktiven anges att det finns en risk för att de förslag som har lämnats i proposition 2023/24:107 inte är tillräckliga för att förhindra att barn förlorar sitt svenska medborgarskap som en del av hedersrelaterat våld eller tvång. För att ytterligare stärka barnets rättigheter bör det därför analyseras om handläggningen av ärenden om barns befrielse från medborgarskap bör förändras för att förbättra de mekanismer som skyddar barnet. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas av en domstol.

Utskottet ser mot bakgrund av vad som har sagts inte skäl för att föreslå något tillkännagivande om barns medborgarskap. Motionerna 2023/24:2452 (MP) yrkande 19, 2023/24:2583 (C), 2023/24:2636 (S) yrkande 20 och 2023/24:2669 (MP) yrkande 93, som får anses delvis tillgodosett, avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:390 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkande 1 och

2023/24:397 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkandena 2 och 4 samt

avslår motionerna

2023/24:693 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),

2023/24:881 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2023/24:882 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

2023/24:956 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16,

2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 12,

2023/24:986 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 4,

2023/24:1334 av Denis Begic (S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1467 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2270 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 2,

2023/24:2403 av Ellen Juntti och Lars Beckman (båda M),

2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 10 och

2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Människor på flykt ska söka asyl i det första säkra land som kan nås. Sverige ska därmed i normalfallet ta emot asylsökande enbart i en situation då ett krig eller en djupare kris har brutit ut i något av våra grannländer eller i vårt omedelbara närområde, som i Ukraina. Om en sådan kris eller ett krig skulle inträffa är det nödvändigt att Sverige har en välfungerande beredskap. Detta innebär att asylsystemet på sikt bör utformas för att motverka migration genom flera länder och sekundärförflyttningar.

I vissa fall är det inte möjligt att utvisa utlänningar till deras hemland. I sådana fall bör särskilda avtal slutas med säkra tredjeländer, dit utlänningar kan utvisas. Om utlänningen har en anknytning till tredjelandet i fråga ska inte vara avgörande, så länge det inte uppenbarligen strider mot Sveriges internationella åtaganden. Regeringen måste anstränga sig för att få till dessa avtal och vid behov använda sig av dels internationellt bistånd, dels handelsrelationer för att få till ett fungerande samarbete. Detta kan också med fördel genomföras på EU-nivå, där flera länder föreslagit liknande modeller.

Ur avsnittet "Svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet