Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör

Regeringens lagförslag

Förmånen ersättning för höga sjuklönekostnader infördes för knappt tio år sedan och ger arbetsgivare rätt att i vissa fall få ersättning från staten för sjuklönekostnader. Det aktuella förslaget om att avskaffa förmånen aviserades av regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10).

Utskottet instämmer inledningsvis i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. Det som anförs i propositionen om att systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader har fått vissa negativa konsekvenser får stöd i den rapport från Riksrevisionen som också behandlas i detta betänkande. De negativa konsekvenserna blir mer uttalade på grund av att de belopp som betalas ut är betydligt högre än vad som förväntades vid införandet.

Handläggningen av förmånen är till stor del automatiserad. Det innebär att den administrativa bördan för arbetsgivarna blir mindre men har också lett till begränsade kontrollmöjligheter. Detta ökar risken för felaktiga utbetalningar. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att ett reformerat system med bl.a. ändrade krav på arbetsgivarnas uppgiftslämnande och mer omfattande kontroller skulle innebära en betydande ökning av den administrativa bördan för arbetsgivare.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av att det finns drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron. I propositionen anges att antalet företag som använder sig av möjligheten till ersättning för höga sjuklönekostnader kommit att bli nästan dubbelt så stort jämfört med den initiala beräkningen. Ersättningen är därtill utformad på ett sätt som gör att sjuklönekostnader i vissa lägen ersätts helt av staten. Detta riskerar att påverka drivkrafterna att minska sjukfrånvaron negativt.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen anförs att regeringens förslag kan leda till att småföretag inte vågar ta risken att anställa personer med sjukdomshistoria eller funktionsnedsättning. Utskottet vill här framhålla att det i lagen om sjuklön – utöver ersättningen för höga sjuklönekostnader – finns bestämmelser om särskilt högriskskydd. En arbetsgivare till en arbetstagare med beslut om särskilt högriskskydd kan ansöka om ersättning för kostnader för sjuklön. Ett sådant beslut kan meddelas bl.a. för den som har haft aktivitetsersättning eller på grund av kronisk sjukdom riskerar att få ett större antal sjukperioder eller en eller flera längre sjukperioder under en 12-månadersperiod (13 § lagen om sjuklön). Det kommer således även i fortsättningen att finnas möjligheter för arbetsgivare att få viss ersättning för sjuklönekostnader när det gäller försäkrade som t.ex. riskerar att vara sjuka i längre perioder.

Bland lagförslagen i propositionen återfinns förslag till ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Denna lag är också föremål för ändringsförslag i proposition 2023/24:91 Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag, vilken bereds av skatteutskottet och som riksdagen ska besluta om senare under våren 2024. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har socialförsäkringsutskottet överlämnat det nämnda lagförslaget till skatteutskottet när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta det nyssnämnda förslaget. Det bör dock understrykas att socialförsäkringsutskottet har gjort den sakliga behandlingen av förslaget och tillstyrker det. Det anförda innebär att utskottet förordar att riksdagen godtar det som utskottet har anfört om de föreslagna ändringarna i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslagen i övrigt. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2023/24:83 punkterna 1, 2.1 och 3 samt avstyrker motionerna 2023/24:2835 (MP) yrkande 1, 2023/24:2839 (V) och 2023/24:2841 (C).

Skrivelsen och övriga förslag

I sin rapport kommer Riksrevisionen fram till slutsatsen att utformningen av ersättningen för höga sjuklönekostnader medför en ökad risk för felaktiga utbetalningar. Utskottet delar denna uppfattning. Eftersom ersättningen enligt utskottets förslag ska upphöra saknas dock skäl att med anledning av skrivelsen ta initiativ till åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar eller utveckla regelverket i övrigt. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avstyrker motionerna 2023/24:2822 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2835 (MP) yrkandena 2 och 3.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, C, MP)

av Tony Haddou (V), Amanda Palmstierna (MP) och Jonny Cato (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

2. lag om upphävande av lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader,

b) godtar inte det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2835 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 1,

2023/24:2839 av Isabell Mixter m.fl. (V) och

2023/24:2841 av Anders W Jonsson m.fl. (C) samt

avslår proposition 2023/24:83 punkterna 1, 2.1 och 3.

Ställningstagande

Förslaget att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader kan leda till ytterligare selektering på arbetsmarknaden genom att människor som bedöms ha hög risk för sjukfrånvaro väljs bort vid anställning. Exempelvis kan småföretag välja att inte anställa personer med sjukdomshistoria eller funktionsnedsättning trots att dessa kan bidra positivt till företaget. Ett avskaffande av ersättningen påverkar även i övrigt småföretagare i större utsträckning än stora företag.

Det finns ett problem med felaktiga utbetalningar av ersättningen, vilket bl.a. framgår av Riksrevisionens rapport. Enligt flera remissinstanser är dock andelen felaktiga utbetalningar inte särskilt hög. Felaktiga utbetalningar bör hanteras genom att åtgärder vidtas för att minska risken för att sådana utbetalningar sker, inte genom att förmånen tas bort.

Ur avsnittet "Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Förmånen ersättning för höga sjuklönekostnader infördes för knappt tio år sedan och ger arbetsgivare rätt att i vissa fall få ersättning från staten för sjuklönekostnader. Det aktuella förslaget om att avskaffa förmånen aviserades av regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10).

Utskottet instämmer inledningsvis i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. Det som anförs i propositionen om att systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader har fått vissa negativa konsekvenser får stöd i den rapport från Riksrevisionen som också behandlas i detta betänkande. De negativa konsekvenserna blir mer uttalade på grund av att de belopp som betalas ut är betydligt högre än vad som förväntades vid införandet.

Handläggningen av förmånen är till stor del automatiserad. Det innebär att den administrativa bördan för arbetsgivarna blir mindre men har också lett till begränsade kontrollmöjligheter. Detta ökar risken för felaktiga utbetalningar. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att ett reformerat system med bl.a. ändrade krav på arbetsgivarnas uppgiftslämnande och mer omfattande kontroller skulle innebära en betydande ökning av den administrativa bördan för arbetsgivare.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av att det finns drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron. I propositionen anges att antalet företag som använder sig av möjligheten till ersättning för höga sjuklönekostnader kommit att bli nästan dubbelt så stort jämfört med den initiala beräkningen. Ersättningen är därtill utformad på ett sätt som gör att sjuklönekostnader i vissa lägen ersätts helt av staten. Detta riskerar att påverka drivkrafterna att minska sjukfrånvaron negativt.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen anförs att regeringens förslag kan leda till att småföretag inte vågar ta risken att anställa personer med sjukdomshistoria eller funktionsnedsättning. Utskottet vill här framhålla att det i lagen om sjuklön – utöver ersättningen för höga sjuklönekostnader – finns bestämmelser om särskilt högriskskydd. En arbetsgivare till en arbetstagare med beslut om särskilt högriskskydd kan ansöka om ersättning för kostnader för sjuklön. Ett sådant beslut kan meddelas bl.a. för den som har haft aktivitetsersättning eller på grund av kronisk sjukdom riskerar att få ett större antal sjukperioder eller en eller flera längre sjukperioder under en 12-månadersperiod (13 § lagen om sjuklön). Det kommer således även i fortsättningen att finnas möjligheter för arbetsgivare att få viss ersättning för sjuklönekostnader när det gäller försäkrade som t.ex. riskerar att vara sjuka i längre perioder.

Bland lagförslagen i propositionen återfinns förslag till ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Denna lag är också föremål för ändringsförslag i proposition 2023/24:91 Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag, vilken bereds av skatteutskottet och som riksdagen ska besluta om senare under våren 2024. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen har socialförsäkringsutskottet överlämnat det nämnda lagförslaget till skatteutskottet när det gäller beredningen av riksdagens beslut om att anta det nyssnämnda förslaget. Det bör dock understrykas att socialförsäkringsutskottet har gjort den sakliga behandlingen av förslaget och tillstyrker det. Det anförda innebär att utskottet förordar att riksdagen godtar det som utskottet har anfört om de föreslagna ändringarna i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslagen i övrigt. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2023/24:83 punkterna 1, 2.1 och 3 samt avstyrker motionerna 2023/24:2835 (MP) yrkande 1, 2023/24:2839 (V) och 2023/24:2841 (C).

Skrivelsen och övriga förslag

I sin rapport kommer Riksrevisionen fram till slutsatsen att utformningen av ersättningen för höga sjuklönekostnader medför en ökad risk för felaktiga utbetalningar. Utskottet delar denna uppfattning. Eftersom ersättningen enligt utskottets förslag ska upphöra saknas dock skäl att med anledning av skrivelsen ta initiativ till åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar eller utveckla regelverket i övrigt. Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avstyrker motionerna 2023/24:2822 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2835 (MP) yrkandena 2 och 3.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V, C, MP)

av Tony Haddou (V), Amanda Palmstierna (MP) och Jonny Cato (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

2. lag om upphävande av lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader,

b) godtar inte det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2835 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 1,

2023/24:2839 av Isabell Mixter m.fl. (V) och

2023/24:2841 av Anders W Jonsson m.fl. (C) samt

avslår proposition 2023/24:83 punkterna 1, 2.1 och 3.

Ställningstagande

Förslaget att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader kan leda till ytterligare selektering på arbetsmarknaden genom att människor som bedöms ha hög risk för sjukfrånvaro väljs bort vid anställning. Exempelvis kan småföretag välja att inte anställa personer med sjukdomshistoria eller funktionsnedsättning trots att dessa kan bidra positivt till företaget. Ett avskaffande av ersättningen påverkar även i övrigt småföretagare i större utsträckning än stora företag.

Det finns ett problem med felaktiga utbetalningar av ersättningen, vilket bl.a. framgår av Riksrevisionens rapport. Enligt flera remissinstanser är dock andelen felaktiga utbetalningar inte särskilt hög. Felaktiga utbetalningar bör hanteras genom att åtgärder vidtas för att minska risken för att sådana utbetalningar sker, inte genom att förmånen tas bort.

Ur avsnittet "Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet