Betänkande · 2023/24

Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl

Sammanfattning Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Socialförsäkringsutskottet · 2 voteringar 8 november 2023

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Migration och integrationÄldre och pensioner (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Avslag på propositionen Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2745 av Tony Haddou m.fl. (V) och 2023/24:2746 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen som innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Därmed avslår riksdagen motioner om att regeringens lagförslag helt eller delvis ska avslås. Riksdagen avslår även motionsyrkanden om undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när det gäller alternativt skyddsbehövande och om villkoren för uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Utskottets motivering

Utskottet kan inledningsvis konstatera att förslagen i propositionen är identiska eller i linje med vad som föreslogs i Migrationskommitténs utredningsbetänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) och i utskottets betänkande 2020/21:SfU28. I sitt betänkande framhöll utskottet att en förutsättning för att den utveckling som följt i spåren av den bristande integrationen ska kunna vändas är att Sverige förmår införa och under överskådlig tid upprätthålla en restriktiv migrationspolitik. Det svenska regelverket ska inte vara mer generöst än vad som krävs enligt EU-rätten och internationella konventioner. Förslagen som lämnas i propositionen är enligt utskottets mening ett viktigt led i detta arbete.

När det gäller försörjningskravet vid anhöriginvandring för vissa skyddsbehövande anser utskottet att det är en rimlig utgångspunkt att den som vill återförenas med sina anhöriga också kan försörja dem. Som regeringen anför bör dessutom de anhörigas integration främjas av att anknytningspersonen i Sverige har ordnat försörjning och bostad. För att få till stånd en restriktiv migrationspolitik och en bättre fungerande integration är det enligt utskottets mening nödvändigt att tillämpa försörjningskravet i fler situationer än vad som i dag är fallet. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag i denna del. Det kan noteras att det med regeringens förslag även i fortsättningen kommer att vara möjligt att helt eller delvis medge undantag från försörjningskravet om det finns särskilda skäl enligt den s.k. ventilen i 5 kap. 3 f § UtlL.

I fråga om uppehållstillstånd av humanitära skäl vill utskottet understryka vikten av att den som har fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. Åtgärder behöver vidtas för att inte personer som saknar uppehållstillstånd trots det väljer att stanna kvar i Sverige. Det aktuella förslaget om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter innebär en viss skärpning av villkoren och samtidigt en återgång till den lydelse av bestämmelsen som gällde före den 1 juli 2014. Förslaget innebär att en åtskillnad fortfarande kommer att göras mellan barn och vuxna. Det sker genom att barn ska få beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl trots att omständigheterna som förs fram inte har samma allvar och tyngd som för vuxna. Utskottet instämmer i de överväganden som regeringen gör, bl.a. när det gäller principen om barnets bästa och Sveriges konventionsåtaganden, och anser att förslaget även i övrigt är väl avvägt.

Förslaget att höja åldersgränsen för när uppehållstillstånd vid anknytning får vägras på grund av ålder bör som regeringen anger innebära dels att fler tvångsäktenskap kan förhindras, dels att färre unga vuxna tvingas leva i redan ingångna tvångsäktenskap. Utskottet noterar att bestämmelsen i fråga är fakultativ, dvs. den innebär ingen skyldighet utan en möjlighet att vägra uppehållstillstånd på grund av ålder. Den lagändring som föreslås svarar mot ett tillkännagivande som riksdagen har beslutat om på initiativ av utskottet (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Förslaget välkomnas således av utskottet, som inte heller har några invändningar mot att tillkännagivandet i fråga redovisas som slutbehandlat i propositionen.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens förslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2023/24:2491 (C) yrkandena 5 och 14, 2023/24:2745 (V), 2023/24:2746 (MP) och 2023/24:2747 (C).

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V, MP)

av Annika Hirvonen (MP) och Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2745 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2023/24:2746 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).

Ställningstagande

Förslaget att begränsa möjligheterna till undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande kommer att leda till att fler barn tvingas leva separerade från sina föräldrar under en längre tid. I många fall kommer det att omöjliggöra familjeåterförening. Förslaget riskerar att slå särskilt hårt mot utsatta grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Det är även uppenbart att kvotflyktingar kommer att hamna i ett betydligt sämre läge jämfört med andra skyddsbehövande. Rätten till familjeåterförening är en grundläggande rättighet och det bör ifrågasättas om förslaget är förenligt med Sveriges konventionsåtaganden, särskilt Europakonventionen och barnkonventionen.

Regeringens förslag att strama åt möjligheterna att få uppehållstillstånd av humanitära skäl innebär en väsentlig försämring av barns rättigheter och strider därmed mot andan i och syftet med barnkonventionen. Barn som har rotat sig i Sverige och har en stark anknytning till landet eller lider av svåra sjukdomar kommer att nekas uppehållstillstånd i större utsträckning än i dag. När det gäller uppehållstillstånd av humanitära skäl för vuxna riskerar förslaget i denna del att skapa en oförutsebarhet för personer som har hunnit rota sig i landet som inte är godtagbar. Påståendet att Sveriges förmåga att integrera nyanlända skulle främjas genom förslaget saknar vetenskapligt stöd.

I fråga om förslaget om höjd åldersgräns för att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning kan konstateras att personer över 18 år som bor i Sverige har rätt att ingå äktenskap. Det bör även gälla människor på flykt. Regeringen har inte presenterat något underlag som visar att en höjd åldersgräns kommer att leda till färre tvångsäktenskap. För barn till personer mellan 18 och 21 år blir konsekvensen upp till tre års längre väntetid för att få återförenas med sina föräldrar.

Sammantaget bör propositionen avslås i sin helhet.

2.

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl, punkt 2 (V, C, MP)

av Annika Hirvonen (MP), Jonny Cato (C) och Tony Haddou (V).

Ur avsnittet "Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

259 ja · 33 nej · 0 avstår · 57 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (V, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 92 0 0 15
Sverigedemokraterna 62 0 0 10
Moderaterna 57 0 0 11
Vänsterpartiet 0 17 0 7
Centerpartiet 21 0 0 3
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 0 16 0 2
Liberalerna 10 0 0 6
Partilösa 1 0 0 0

#2 Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 d och 6 §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:18 i denna del och avslår motionerna 2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 5 och 14 samt 2023/24:2747 av Jonny Cato m.fl. (C).

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen som innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Därmed avslår riksdagen motioner om att regeringens lagförslag helt eller delvis ska avslås. Riksdagen avslår även motionsyrkanden om undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när det gäller alternativt skyddsbehövande och om villkoren för uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Utskottets motivering

Utskottet kan inledningsvis konstatera att förslagen i propositionen är identiska eller i linje med vad som föreslogs i Migrationskommitténs utredningsbetänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) och i utskottets betänkande 2020/21:SfU28. I sitt betänkande framhöll utskottet att en förutsättning för att den utveckling som följt i spåren av den bristande integrationen ska kunna vändas är att Sverige förmår införa och under överskådlig tid upprätthålla en restriktiv migrationspolitik. Det svenska regelverket ska inte vara mer generöst än vad som krävs enligt EU-rätten och internationella konventioner. Förslagen som lämnas i propositionen är enligt utskottets mening ett viktigt led i detta arbete.

När det gäller försörjningskravet vid anhöriginvandring för vissa skyddsbehövande anser utskottet att det är en rimlig utgångspunkt att den som vill återförenas med sina anhöriga också kan försörja dem. Som regeringen anför bör dessutom de anhörigas integration främjas av att anknytningspersonen i Sverige har ordnat försörjning och bostad. För att få till stånd en restriktiv migrationspolitik och en bättre fungerande integration är det enligt utskottets mening nödvändigt att tillämpa försörjningskravet i fler situationer än vad som i dag är fallet. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag i denna del. Det kan noteras att det med regeringens förslag även i fortsättningen kommer att vara möjligt att helt eller delvis medge undantag från försörjningskravet om det finns särskilda skäl enligt den s.k. ventilen i 5 kap. 3 f § UtlL.

I fråga om uppehållstillstånd av humanitära skäl vill utskottet understryka vikten av att den som har fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. Åtgärder behöver vidtas för att inte personer som saknar uppehållstillstånd trots det väljer att stanna kvar i Sverige. Det aktuella förslaget om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter innebär en viss skärpning av villkoren och samtidigt en återgång till den lydelse av bestämmelsen som gällde före den 1 juli 2014. Förslaget innebär att en åtskillnad fortfarande kommer att göras mellan barn och vuxna. Det sker genom att barn ska få beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl trots att omständigheterna som förs fram inte har samma allvar och tyngd som för vuxna. Utskottet instämmer i de överväganden som regeringen gör, bl.a. när det gäller principen om barnets bästa och Sveriges konventionsåtaganden, och anser att förslaget även i övrigt är väl avvägt.

Förslaget att höja åldersgränsen för när uppehållstillstånd vid anknytning får vägras på grund av ålder bör som regeringen anger innebära dels att fler tvångsäktenskap kan förhindras, dels att färre unga vuxna tvingas leva i redan ingångna tvångsäktenskap. Utskottet noterar att bestämmelsen i fråga är fakultativ, dvs. den innebär ingen skyldighet utan en möjlighet att vägra uppehållstillstånd på grund av ålder. Den lagändring som föreslås svarar mot ett tillkännagivande som riksdagen har beslutat om på initiativ av utskottet (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Förslaget välkomnas således av utskottet, som inte heller har några invändningar mot att tillkännagivandet i fråga redovisas som slutbehandlat i propositionen.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens förslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2023/24:2491 (C) yrkandena 5 och 14, 2023/24:2745 (V), 2023/24:2746 (MP) och 2023/24:2747 (C).

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V, MP)

av Annika Hirvonen (MP) och Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2745 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2023/24:2746 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).

Ställningstagande

Förslaget att begränsa möjligheterna till undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande kommer att leda till att fler barn tvingas leva separerade från sina föräldrar under en längre tid. I många fall kommer det att omöjliggöra familjeåterförening. Förslaget riskerar att slå särskilt hårt mot utsatta grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Det är även uppenbart att kvotflyktingar kommer att hamna i ett betydligt sämre läge jämfört med andra skyddsbehövande. Rätten till familjeåterförening är en grundläggande rättighet och det bör ifrågasättas om förslaget är förenligt med Sveriges konventionsåtaganden, särskilt Europakonventionen och barnkonventionen.

Regeringens förslag att strama åt möjligheterna att få uppehållstillstånd av humanitära skäl innebär en väsentlig försämring av barns rättigheter och strider därmed mot andan i och syftet med barnkonventionen. Barn som har rotat sig i Sverige och har en stark anknytning till landet eller lider av svåra sjukdomar kommer att nekas uppehållstillstånd i större utsträckning än i dag. När det gäller uppehållstillstånd av humanitära skäl för vuxna riskerar förslaget i denna del att skapa en oförutsebarhet för personer som har hunnit rota sig i landet som inte är godtagbar. Påståendet att Sveriges förmåga att integrera nyanlända skulle främjas genom förslaget saknar vetenskapligt stöd.

I fråga om förslaget om höjd åldersgräns för att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning kan konstateras att personer över 18 år som bor i Sverige har rätt att ingå äktenskap. Det bör även gälla människor på flykt. Regeringen har inte presenterat något underlag som visar att en höjd åldersgräns kommer att leda till färre tvångsäktenskap. För barn till personer mellan 18 och 21 år blir konsekvensen upp till tre års längre väntetid för att få återförenas med sina föräldrar.

Sammantaget bör propositionen avslås i sin helhet.

2.

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl, punkt 2 (V, C, MP)

av Annika Hirvonen (MP), Jonny Cato (C) och Tony Haddou (V).

Ur avsnittet "Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

240 ja · 54 nej · 0 avstår · 55 frånvarande Mot förslaget: reservation 2 (V, C, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 92 0 0 15
Sverigedemokraterna 62 0 0 10
Moderaterna 58 0 0 10
Centerpartiet 0 21 0 3
Vänsterpartiet 0 17 0 7
Kristdemokraterna 17 0 0 2
Miljöpartiet 0 16 0 2
Liberalerna 10 0 0 6
Partilösa 1 0 0 0

#3 Lagförslaget i övrigt Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:18 i denna del.

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen som innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Därmed avslår riksdagen motioner om att regeringens lagförslag helt eller delvis ska avslås. Riksdagen avslår även motionsyrkanden om undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när det gäller alternativt skyddsbehövande och om villkoren för uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Utskottets motivering

Utskottet kan inledningsvis konstatera att förslagen i propositionen är identiska eller i linje med vad som föreslogs i Migrationskommitténs utredningsbetänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) och i utskottets betänkande 2020/21:SfU28. I sitt betänkande framhöll utskottet att en förutsättning för att den utveckling som följt i spåren av den bristande integrationen ska kunna vändas är att Sverige förmår införa och under överskådlig tid upprätthålla en restriktiv migrationspolitik. Det svenska regelverket ska inte vara mer generöst än vad som krävs enligt EU-rätten och internationella konventioner. Förslagen som lämnas i propositionen är enligt utskottets mening ett viktigt led i detta arbete.

När det gäller försörjningskravet vid anhöriginvandring för vissa skyddsbehövande anser utskottet att det är en rimlig utgångspunkt att den som vill återförenas med sina anhöriga också kan försörja dem. Som regeringen anför bör dessutom de anhörigas integration främjas av att anknytningspersonen i Sverige har ordnat försörjning och bostad. För att få till stånd en restriktiv migrationspolitik och en bättre fungerande integration är det enligt utskottets mening nödvändigt att tillämpa försörjningskravet i fler situationer än vad som i dag är fallet. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag i denna del. Det kan noteras att det med regeringens förslag även i fortsättningen kommer att vara möjligt att helt eller delvis medge undantag från försörjningskravet om det finns särskilda skäl enligt den s.k. ventilen i 5 kap. 3 f § UtlL.

I fråga om uppehållstillstånd av humanitära skäl vill utskottet understryka vikten av att den som har fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. Åtgärder behöver vidtas för att inte personer som saknar uppehållstillstånd trots det väljer att stanna kvar i Sverige. Det aktuella förslaget om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter innebär en viss skärpning av villkoren och samtidigt en återgång till den lydelse av bestämmelsen som gällde före den 1 juli 2014. Förslaget innebär att en åtskillnad fortfarande kommer att göras mellan barn och vuxna. Det sker genom att barn ska få beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl trots att omständigheterna som förs fram inte har samma allvar och tyngd som för vuxna. Utskottet instämmer i de överväganden som regeringen gör, bl.a. när det gäller principen om barnets bästa och Sveriges konventionsåtaganden, och anser att förslaget även i övrigt är väl avvägt.

Förslaget att höja åldersgränsen för när uppehållstillstånd vid anknytning får vägras på grund av ålder bör som regeringen anger innebära dels att fler tvångsäktenskap kan förhindras, dels att färre unga vuxna tvingas leva i redan ingångna tvångsäktenskap. Utskottet noterar att bestämmelsen i fråga är fakultativ, dvs. den innebär ingen skyldighet utan en möjlighet att vägra uppehållstillstånd på grund av ålder. Den lagändring som föreslås svarar mot ett tillkännagivande som riksdagen har beslutat om på initiativ av utskottet (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Förslaget välkomnas således av utskottet, som inte heller har några invändningar mot att tillkännagivandet i fråga redovisas som slutbehandlat i propositionen.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens förslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2023/24:2491 (C) yrkandena 5 och 14, 2023/24:2745 (V), 2023/24:2746 (MP) och 2023/24:2747 (C).

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V, MP)

av Annika Hirvonen (MP) och Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2745 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2023/24:2746 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).

Ställningstagande

Förslaget att begränsa möjligheterna till undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande kommer att leda till att fler barn tvingas leva separerade från sina föräldrar under en längre tid. I många fall kommer det att omöjliggöra familjeåterförening. Förslaget riskerar att slå särskilt hårt mot utsatta grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Det är även uppenbart att kvotflyktingar kommer att hamna i ett betydligt sämre läge jämfört med andra skyddsbehövande. Rätten till familjeåterförening är en grundläggande rättighet och det bör ifrågasättas om förslaget är förenligt med Sveriges konventionsåtaganden, särskilt Europakonventionen och barnkonventionen.

Regeringens förslag att strama åt möjligheterna att få uppehållstillstånd av humanitära skäl innebär en väsentlig försämring av barns rättigheter och strider därmed mot andan i och syftet med barnkonventionen. Barn som har rotat sig i Sverige och har en stark anknytning till landet eller lider av svåra sjukdomar kommer att nekas uppehållstillstånd i större utsträckning än i dag. När det gäller uppehållstillstånd av humanitära skäl för vuxna riskerar förslaget i denna del att skapa en oförutsebarhet för personer som har hunnit rota sig i landet som inte är godtagbar. Påståendet att Sveriges förmåga att integrera nyanlända skulle främjas genom förslaget saknar vetenskapligt stöd.

I fråga om förslaget om höjd åldersgräns för att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning kan konstateras att personer över 18 år som bor i Sverige har rätt att ingå äktenskap. Det bör även gälla människor på flykt. Regeringen har inte presenterat något underlag som visar att en höjd åldersgräns kommer att leda till färre tvångsäktenskap. För barn till personer mellan 18 och 21 år blir konsekvensen upp till tre års längre väntetid för att få återförenas med sina föräldrar.

Sammantaget bör propositionen avslås i sin helhet.

2.

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och uppehållstillstånd av humanitära skäl, punkt 2 (V, C, MP)

av Annika Hirvonen (MP), Jonny Cato (C) och Tony Haddou (V).

Ur avsnittet "Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.