Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll

Sverige har ett växande problem med olovlig vistelse. Det förekommer ett flöde över gränserna av personer som saknar rätt att resa in i landet och vistas här. Det förekommer även att personer reser in med hjälp av falska handlingar och lever här under falsk identitet.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att myndigheterna behöver effektiva verktyg för att kunna kontrollera att en person som vistas här har rätt att göra det och att ett viktigt led i den kontrollen är att personen kan identifieras. En effektivare identitetskontroll ger också myndigheterna ett bättre underlag för prövning av ansökningar om uppehållstillstånd och bidrar till att stärka återvändandearbetet. Genom förbättrade identitetskontroller stärks även myndigheternas förutsättningar att skydda barn som riskerar att fara illa, eftersom barn som lever tillståndslöst löper risk för att bli utnyttjade på olika sätt och att bli indragna i kriminalitet – i egenskap av brottsoffer såväl som förövare.

Utskottet konstaterar att en inre utlänningskontroll endast får vidtas om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Regeringen föreslår ingen ändring av detta. Inre utlänningskontroller får inte göras enbart på grund av att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt eller på grund av att han eller hon talar ett visst språk eller har ett visst namn. Detta framgår av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens inre utlänningskontroll (RPSFS 2011:4, FAP 273-1). Vidare ska både beslut om inre utlänningskontroll och beslut om kroppsvisitation dokumenteras. Utskottet bedömer i likhet med regeringen därmed att bestämmelsen om en möjlighet att söka efter pass inte riskerar att tillämpas på ett diskriminerande sätt.

Enligt förslaget ska pass och andra identitetshandlingar som påträffas vid en inre utlänningskontroll återlämnas om det framkommer att utlänningen har rätt att uppehålla sig i Sverige, om utlänningen får en sådan rätt eller om utlänningen lämnar Sverige. För att säkerställa att handlingarna finns i behåll är det enligt utskottet rimligt att de kan omhändertas vid en inre utlänningskontroll även om utlänningen inte ansöker om uppehållstillstånd. En sådan möjlighet kan bl.a. antas få positiv effekt på möjligheten att få personer som inte har rätt att stanna i Sverige att återvända till hemlandet.

Regeringen anser att det i vissa fall skulle kunna hävdas att de föreslagna åtgärderna innebär ett ingrepp i skyddet mot frihetsberövande men bedömer att åtgärderna oavsett detta inte är för ingripande, utan att intresset av att kunna genomföra en inre utlänningskontroll på ett effektivt och ändamålsenligt sätt väger tyngre än den enskildes rätt till frihet. Utskottet delar denna bedömning. Utskottet kan också konstatera att åtgärderna inte är mer ingripande än vad som redan i dag gäller vid hämtning och skyldigheten att stanna kvar för utredning i samband med kallelse och hämtning. Skyldigheten att stanna kvar gäller dessutom inte längre än nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens proposition 2023/24:12 punkterna 1 och 2 och avstyrker motion 2023/24:649 (V).

Utskottet utgår från att regeringen följer upp de föreslagna lagändringarna och ser inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottet avstyrker därför även motion 2023/24:1736 (C).

Reservationer

1.

Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll, punkt 1 (V, MP)

av Annika Hirvonen (MP) och Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:649 av Tony Haddou m.fl. (V) och

avslår proposition 2023/24:12 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

Det bör inte införas några ytterligare möjligheter för myndigheterna att genomföra kontrollåtgärder för att identifiera utlänningar vid inre utlänningskontroller. Behovet av skydd för den enskildes integritet väger tyngre än behovet av att kunna kroppsvisitera en utlänning för att söka efter identitetshandlingar. Möjligheten att medta en utlänning för utredning är vidare alltför ingripande och tiden för skyldigheten att stanna kvar för lång. Risken för att människor utsätts för diskriminering och etnisk profilering är uppenbar. Regeringens förslag saknar vidare en utförlig redogörelse för i vilka fall och på vilken grund myndigheterna ska kunna vägra att lämna tillbaka omhändertagna identitetshandlingar. Regeringens förslag saknar en tydlig analys utifrån ett barnrättsperspektiv och åtgärdernas effektivitet kan också ifrågasättas.

Regeringens förslag bör avslås.

2.

Uppföljning av de nya befogenheterna, punkt 2 (C)

av Jonny Cato (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1736 av Jonny Cato m.fl. (C).

Ställningstagande

Flera olika åtgärder måste vidtas för att få på plats ett sammanhållet, effektivt och humant återvändande. Polisen har behov av ytterligare befogenheter i de fall en person inte självmant överlämnar identitetshandlingar. Samtidigt måste alla åtgärder som vidtas för att öka återvändandet vara proportionerliga och ändamålsenliga, särskilt åtgärder som kan vara integritetskränkande. Det är därför viktigt att en uppföljning görs av de utökade befogenheterna, för att säkerställa att de faktiskt har lett till att identiteten har kunnat klarläggas i fler fall. Denna uppföljning bör göras om ett år. Även barnperspektivet behöver beaktas och följas upp. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Sverige har ett växande problem med olovlig vistelse. Det förekommer ett flöde över gränserna av personer som saknar rätt att resa in i landet och vistas här. Det förekommer även att personer reser in med hjälp av falska handlingar och lever här under falsk identitet.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att myndigheterna behöver effektiva verktyg för att kunna kontrollera att en person som vistas här har rätt att göra det och att ett viktigt led i den kontrollen är att personen kan identifieras. En effektivare identitetskontroll ger också myndigheterna ett bättre underlag för prövning av ansökningar om uppehållstillstånd och bidrar till att stärka återvändandearbetet. Genom förbättrade identitetskontroller stärks även myndigheternas förutsättningar att skydda barn som riskerar att fara illa, eftersom barn som lever tillståndslöst löper risk för att bli utnyttjade på olika sätt och att bli indragna i kriminalitet – i egenskap av brottsoffer såväl som förövare.

Utskottet konstaterar att en inre utlänningskontroll endast får vidtas om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Regeringen föreslår ingen ändring av detta. Inre utlänningskontroller får inte göras enbart på grund av att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt eller på grund av att han eller hon talar ett visst språk eller har ett visst namn. Detta framgår av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens inre utlänningskontroll (RPSFS 2011:4, FAP 273-1). Vidare ska både beslut om inre utlänningskontroll och beslut om kroppsvisitation dokumenteras. Utskottet bedömer i likhet med regeringen därmed att bestämmelsen om en möjlighet att söka efter pass inte riskerar att tillämpas på ett diskriminerande sätt.

Enligt förslaget ska pass och andra identitetshandlingar som påträffas vid en inre utlänningskontroll återlämnas om det framkommer att utlänningen har rätt att uppehålla sig i Sverige, om utlänningen får en sådan rätt eller om utlänningen lämnar Sverige. För att säkerställa att handlingarna finns i behåll är det enligt utskottet rimligt att de kan omhändertas vid en inre utlänningskontroll även om utlänningen inte ansöker om uppehållstillstånd. En sådan möjlighet kan bl.a. antas få positiv effekt på möjligheten att få personer som inte har rätt att stanna i Sverige att återvända till hemlandet.

Regeringen anser att det i vissa fall skulle kunna hävdas att de föreslagna åtgärderna innebär ett ingrepp i skyddet mot frihetsberövande men bedömer att åtgärderna oavsett detta inte är för ingripande, utan att intresset av att kunna genomföra en inre utlänningskontroll på ett effektivt och ändamålsenligt sätt väger tyngre än den enskildes rätt till frihet. Utskottet delar denna bedömning. Utskottet kan också konstatera att åtgärderna inte är mer ingripande än vad som redan i dag gäller vid hämtning och skyldigheten att stanna kvar för utredning i samband med kallelse och hämtning. Skyldigheten att stanna kvar gäller dessutom inte längre än nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens proposition 2023/24:12 punkterna 1 och 2 och avstyrker motion 2023/24:649 (V).

Utskottet utgår från att regeringen följer upp de föreslagna lagändringarna och ser inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottet avstyrker därför även motion 2023/24:1736 (C).

Reservationer

1.

Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll, punkt 1 (V, MP)

av Annika Hirvonen (MP) och Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:649 av Tony Haddou m.fl. (V) och

avslår proposition 2023/24:12 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

Det bör inte införas några ytterligare möjligheter för myndigheterna att genomföra kontrollåtgärder för att identifiera utlänningar vid inre utlänningskontroller. Behovet av skydd för den enskildes integritet väger tyngre än behovet av att kunna kroppsvisitera en utlänning för att söka efter identitetshandlingar. Möjligheten att medta en utlänning för utredning är vidare alltför ingripande och tiden för skyldigheten att stanna kvar för lång. Risken för att människor utsätts för diskriminering och etnisk profilering är uppenbar. Regeringens förslag saknar vidare en utförlig redogörelse för i vilka fall och på vilken grund myndigheterna ska kunna vägra att lämna tillbaka omhändertagna identitetshandlingar. Regeringens förslag saknar en tydlig analys utifrån ett barnrättsperspektiv och åtgärdernas effektivitet kan också ifrågasättas.

Regeringens förslag bör avslås.

2.

Uppföljning av de nya befogenheterna, punkt 2 (C)

av Jonny Cato (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1736 av Jonny Cato m.fl. (C).

Ställningstagande

Flera olika åtgärder måste vidtas för att få på plats ett sammanhållet, effektivt och humant återvändande. Polisen har behov av ytterligare befogenheter i de fall en person inte självmant överlämnar identitetshandlingar. Samtidigt måste alla åtgärder som vidtas för att öka återvändandet vara proportionerliga och ändamålsenliga, särskilt åtgärder som kan vara integritetskränkande. Det är därför viktigt att en uppföljning görs av de utökade befogenheterna, för att säkerställa att de faktiskt har lett till att identiteten har kunnat klarläggas i fler fall. Denna uppföljning bör göras om ett år. Även barnperspektivet behöver beaktas och följas upp. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet