Inkomstskatt

Utskottet konstaterar att riksdagen den 29 november 2023 fastställde utgiftsramar och godkände inkomstberäkningar i statens budget för 2024 enligt regeringens förslag som bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Jobbskatteavdraget är en statlig skattereduktion som är direkt proportionell mot kommunalskatten och finansieras helt av staten. Skattereduktionen är utformad så att den är större i kommuner med högre kommunalskatt. Utskottet ser inte något skäl att ändra på detta. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2080 av Johan Hultberg (M).

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken. Det har gjorts förändringar och förbättringar i reglerna om jobbskatteavdrag som trädde i kraft den 1 januari 2024. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om ytterligare förändringar i reglerna för jobbskatteavdraget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6, 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 4 och 7 och 2023/24:601 av Sten Bergheden (M).

Ur avsnittet "Jobbskatteavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Riksdagen godkände den 29 november 2023 regeringens förslag till budgetproposition för 2024 (prop. 2023/24:1). Regeringen uttalade i propositionen att man med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget och regeringens prioritering att bekämpa inflationen ansåg att det var viktigt att få till en återhållsam och finansierad budget. Bland annat antogs förslaget att man skulle pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2024. Att pausa uppräkningen innebär att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt återgår till en nivå som är mer i linje med hur det har sett ut historiskt.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att två åldersgrupper, personer födda 1957 respektive personer födda 1959, hamnar i en situation där de behandlas som pensionärer i det ena systemet men inte i det andra. För att komma till rätta med denna skillnad har regeringen lämnat propositionen Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag till riksdagen. Förslagen i propositionen behandlades i betänkande 2023/24:SkU25 och bifölls av riksdagen den 29 maj 2024. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år senareläggs till den 1 januari 2027. Beslutet innebär att för personer födda 1957 ges en kompensation som i möjligaste mån motsvarar storleken på den skattelättnad som det förhöjda grundavdraget innebär. Kompensationen är skattefri och betalas ut via skattekontot under 2024. För personer födda 1959 senareläggs ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget med ett år, från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. På så sätt kommer personer födda 1959 att ha rätt till förhöjt grundavdrag fr.o.m. 2026. Utskottet finner därmed att regeringen har korrigerat de felaktigheter som uppkom genom den tidigare lagstiftningsändringen. Utskottet anser därför inte att det finns behov av något tillkännagivande om ytterligare uppföljning eller utredning. Utskottet avslår motionerna 2023/24:2495 av Sten Bergheden (M) och 2023/24:2391 av Christian Carlsson (KD).

Utskottet noterar att regeringen nu nått en förhandlingsöverenskommelse med Danmark om ett nytt Öresundsavtal som är tänkt att träda i kraft under 2025. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:1607 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8.

Utskottet har i ett tidigare ställningstagande ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte medges utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skattesystem. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motion 2023/24:1483 av Sofia Skönnbrink (S).

Utskottet noterar att regeringen fortsätter med sitt reformarbete att genomföra lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare bl.a. genom skatteförslag som remitteras inför höstens budgetförhandlingar. Vidare har regeringen i 2024 års ekonomiska vårproposition – Förslag till riktlinjer (prop. 2023/24:100) – uppgett att den ska verka för att skatten på arbete ska bli lägre och att incitamentet att jobba ska bli starkare, inom ramen för hållbara offentliga finanser. Den statliga skatten ska minska om det finns ett finansiellt utrymme. Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5, 2023/24:487 av Louise Meijer (M), 2023/24:1410 av Carl Nordblom (M) och 2023/24:2273 av Carl Nordblom (M).

Ur avsnittet "Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärktes den 1 januari 2022. Förstärkningen utformades så att reduktionen så långt som möjligt skulle motsvara jobbskatteavdraget och ta bort skillnaden i beskattning mellan en sådan ersättning och arbetsinkomster. Utskottet noterar att t.ex. garantipensionen, sjuk- och aktivitetsersättningen och andra delar av ersättningssystemen indexeras. Det är fortfarande så att den som har sjuk- och aktivitetsersättning har en lägre inkomst, men man har ändå kompenserats i viss mån för inflationen.

Utskottet noterar också att regeringen fortsätter att arbeta på att dämpa inflationen och för att stötta hushåll som har det svårt särskilt under den nuvarande lågkonjunkturen. Förutom de indexeringar som sker har regeringen t.ex. förlängt det förhöjda bostadsbidraget. Vidare har skatter sänkts, t.ex. på drivmedel, och genom förändring av reduktionsplikten. Allt detta kommer att underlätta för hushåll, både för dem som arbetar och för dem som inte arbetar eller inte kan arbeta.

Utskottet finner därmed inte skäl att i nuläget ställa sig bakom några förändringar och avstyrker samtliga motioner.

Ur avsnittet "Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1500 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:1242 av Martina Johansson (C).

Ur avsnittet "Husavdrag för arbete utomlands" i betänkandet. Läs betänkandet

Reglerna om rot- och rutavdrag har funnits i många år. Utskottet instämmer i att stora skattefinansierade reformer som rot och rut bör ses över med jämna mellanrum. Det pågår dock för närvarande ett utredningsarbete genom den utredning som tillsattes 2022 (Skatteförfarandeutredningen). I direktivet uttrycks att det i olika sammanhang finns oro för en ökning av rot- och rutarbeten som på ytan ser ut att utföras enligt gällande regelverk och därmed möjliggör avdrag men där oegentligheter finns i företagsledet, t.ex. i form av fusk med löner, sociala avgifter och anställning av illegal arbetskraft eller att arbetsgivaren inte följer arbetsrättsliga regler. Fusk och fel minskar den konkurrensutjämnande effekten av reduktionen och gör det svårt för konsumenter att välja företag som följer reglerna. Utredningen ska lämna sitt betänkande i augusti 2024. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och avstyrker därmed motion 2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17.

Ur avsnittet "Utbetalningssystemet för husavdraget" i betänkandet. Läs betänkandet

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter det tidigare statliga stödet till solceller, bidraget till lagring av egenproducerad elenergi och bidraget till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.

Regeringen remitterade den 22 januari 2024 promemorian Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik. Enligt förslaget ska utförarens begäran om utbetalning ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet slutbetalades. En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik ska göras i köparens inkomstdeklaration för det beskattningsår då utgifterna för installation av grön teknik har slutbetalats. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka åtgärder för att hantera klimatomställningen och ser positivt på införandet av skattereduktionen för installation av grön teknik. Mot bakgrund av att stödet nyligen införts och att årsskiftesproblematiken är under beredning anser utskottet att det inte finns någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om förändringar eller utvärdering av stödet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motioner.

Ur avsnittet "Grönt avdrag m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Utskottet noterar att ett flertal rapporter publicerats om en skattereform. Bland annat presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) den 6 november 2020 rapporten Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform (2020:7), Finanspolitiska rådet lämnade under 2020 rapporten Ett enklare och effektivare skattesystem och LO‑ekonomerna och Tankesmedjan Tiden publicerade den 21 oktober 2020 slutrapporten Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) bedrev under perioden 2019 till juni 2022 ett forskningsprojekt ”Skatter i en globaliserad värld” där man belyste skattesystemet med utgångspunkt i de samhällsförändringar som skett sedan den stora skattereformen i början av 1990-talet. SNS har som en del i detta projekt publicerat ett antal rapporter. Skatteverket publicerade den 11 mars 2021 rapporten Skatteverkets bidrag till en framtida skattereform.

Regeringen arbetar ständigt med att förändra och förbättra skattesystemet. Samtidigt har utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och OECD där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet.

Utskottet ser ett behov av att ständigt utreda och förändra skattelagstiftningen vilket regeringen också gör. Det kan naturligtvis finnas ett behov av att i framtiden diskutera hur olika skatter behöver utvecklas för att få ett system som är rättvisare, tydligare, enklare att förstå och mer logiskt för medborgarna än vad det är i dag. Att genomföra en reform är dock ett mycket omfattande arbete och dessutom pågår en rad nationella och internationella arbeten som troligen kommer att medföra förändringar i vårt skattesystem. Utskottet är därför i nuläget inte berett att förorda en översyn av skattesystemet. Utskottet avstyrker därmed samtliga motioner.

Reservationer

1.

Jobbskatteavdrag, punkt 1 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Peder Björk (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2023/24:601 av Sten Bergheden (M),

2023/24:2080 av Johan Hultberg (M) och

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 4 och 7.

Ställningstagande

Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier. Vi har föreslagit en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor: en extra utbetalning av barnbidraget, höjt underhållsstöd, tankrabatt och elräknings- och skuldakut. Inför 2024 är det angeläget att hushållen får ytterligare stöd för att klara den ekonomiska krisen.

Vi vill justera avtrappningen av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare. Vi föreslår därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster än det jobbskatteavdrag som regeringen föreslår. Skattesänkningen riktar sig mot låg- och medelinkomsttagare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

2.

Jobbskatteavdrag, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2023/24:601 av Sten Bergheden (M),

2023/24:2080 av Johan Hultberg (M),

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4 och

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6.

Ställningstagande

Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner – däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag – ingen av dem med tydliga påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med 140 miljarder kronor per år. En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen. Jobbskatteavdragen ska därför trappas av på inkomster över 45 000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

3.

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 2 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Peder Björk (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:487 av Louise Meijer (M),

2023/24:1410 av Carl Nordblom (M),

2023/24:1483 av Sofia Skönnbrink (S),

2023/24:1607 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,

2023/24:2273 av Carl Nordblom (M),

2023/24:2391 av Christian Carlsson (KD) och

2023/24:2495 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier. Vi har föreslagit en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor: en extra utbetalning av barnbidraget, höjt underhållsstöd, tankrabatt och elräknings- och skuldakut. Inför 2024 är det angeläget att hushållen får ytterligare stöd för att klara den ekonomiska krisen.

Ur avsnittet "Skattereform" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 11 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Utskottet noterar att ett flertal rapporter publicerats om en skattereform. Bland annat presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) den 6 november 2020 rapporten Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform (2020:7), Finanspolitiska rådet lämnade under 2020 rapporten Ett enklare och effektivare skattesystem och LO‑ekonomerna och Tankesmedjan Tiden publicerade den 21 oktober 2020 slutrapporten Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) bedrev under perioden 2019 till juni 2022 ett forskningsprojekt ”Skatter i en globaliserad värld” där man belyste skattesystemet med utgångspunkt i de samhällsförändringar som skett sedan den stora skattereformen i början av 1990-talet. SNS har som en del i detta projekt publicerat ett antal rapporter. Skatteverket publicerade den 11 mars 2021 rapporten Skatteverkets bidrag till en framtida skattereform.

Regeringen arbetar ständigt med att förändra och förbättra skattesystemet. Samtidigt har utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och OECD där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet.

Utskottet ser ett behov av att ständigt utreda och förändra skattelagstiftningen vilket regeringen också gör. Det kan naturligtvis finnas ett behov av att i framtiden diskutera hur olika skatter behöver utvecklas för att få ett system som är rättvisare, tydligare, enklare att förstå och mer logiskt för medborgarna än vad det är i dag. Att genomföra en reform är dock ett mycket omfattande arbete och dessutom pågår en rad nationella och internationella arbeten som troligen kommer att medföra förändringar i vårt skattesystem. Utskottet är därför i nuläget inte berett att förorda en översyn av skattesystemet. Utskottet avstyrker därmed samtliga motioner.

Reservationer

1.

Jobbskatteavdrag, punkt 1 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Peder Björk (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2023/24:601 av Sten Bergheden (M),

2023/24:2080 av Johan Hultberg (M) och

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 4 och 7.

Ställningstagande

Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier. Vi har föreslagit en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor: en extra utbetalning av barnbidraget, höjt underhållsstöd, tankrabatt och elräknings- och skuldakut. Inför 2024 är det angeläget att hushållen får ytterligare stöd för att klara den ekonomiska krisen.

Vi vill justera avtrappningen av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare. Vi föreslår därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster än det jobbskatteavdrag som regeringen föreslår. Skattesänkningen riktar sig mot låg- och medelinkomsttagare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

2.

Jobbskatteavdrag, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2023/24:601 av Sten Bergheden (M),

2023/24:2080 av Johan Hultberg (M),

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4 och

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6.

Ställningstagande

Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner – däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag – ingen av dem med tydliga påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med 140 miljarder kronor per år. En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen. Jobbskatteavdragen ska därför trappas av på inkomster över 45 000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

3.

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 2 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Peder Björk (S), Mathias Tegnér (S) och Patrik Björck (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:487 av Louise Meijer (M),

2023/24:1410 av Carl Nordblom (M),

2023/24:1483 av Sofia Skönnbrink (S),

2023/24:1607 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,

2023/24:2273 av Carl Nordblom (M),

2023/24:2391 av Christian Carlsson (KD) och

2023/24:2495 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier. Vi har föreslagit en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor: en extra utbetalning av barnbidraget, höjt underhållsstöd, tankrabatt och elräknings- och skuldakut. Inför 2024 är det angeläget att hushållen får ytterligare stöd för att klara den ekonomiska krisen.

Ur avsnittet "Skattereform" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 10 och 19. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Samtidigt innebär reglerna om personal–optioner ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har brist på kapital och svårt att rekrytera.

Lagstiftningen om personaloptioner ändrades och tillämpningsområdet utvidgades den 1 januari 2022 till att omfatta både fler och större företag och att utvidga personkretsen. Bland annat innebar förändringarna att reglerna utvidgades till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Utskottet konstaterar vidare att det av regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas överenskommelse, Tidöavtalet, framgår att det ska ske ett reformarbete för företagande och produktivitet. Reformer som ska genomföras bör inriktas bl.a. mot att ge företagen bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom förbättrade villkor för personaloptioner. Utskottet noterar att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de s.k. 3:12-reglerna. Kommittén ska bl.a. analysera om reglerna kan förenklas för att främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften. Kommittén har genom tilläggsdirektiv under 2023 även fått i uppdrag att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner effektivare när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens (dir. 2023:128). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet konstaterar att reglerna nyligen har ändrats och att det nu också pågår ett arbete för att se över ytterligare delar av regelverket. Utskottet vill därför inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motionerna.

Ur avsnittet "Personaloptioner" i betänkandet. Läs betänkandet

Huvudregeln vid inkomstbeskattningen är att kontanta ersättningar och förmåner som en anställd får av sin arbetsgivare är skattepliktiga. Från detta finns ett fåtal undantag, varav ett är möjligheten för arbetsgivare att lämna personalvårdsförmåner. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårds-förmåner utgör således ett undantag från huvudregeln och bör därför tillämpas restriktivt.

Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att vi ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts. Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersättningsformer upprätthålls så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Utskottet ser i dagsläget ingen anledning att utvidga tillämpningsområdet för det skattefria friskvårdsbidraget. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:622 och 2023/24:628 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ur avsnittet "Personalvårdsförmåner" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det förslag om bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor som regeringen presenterade i samband med budgetpropositionen för 2023 har genomförts. Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla det nuvarande reseavdraget i sin nuvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte skulle införas (bet. 2022/23:SkU1y). Utskottet ansåg i likhet med regeringen att en skattelättnad för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor fyller en viktig funktion och att det är motiverat att göra skattelättnaden mer gynnsam än i dag. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att beloppen för avdrag för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil skulle höjas för att bättre motsvara de genomsnittliga kostnader som de är avsedda att täcka. Reglerna för reseavdraget innebär numer att reglerna om att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgift, förbättrar Skatteverkets kontrollmöjligheter och minskar risken för fel och fusk i det nuvarande systemet.

Utskottet gör ingen annan bedömning i nuläget och anser att man bör avvakta utvecklingen av de nyligen införda ändringarna i lagstiftningen för att utvärdera om ytterligare förändringar eventuellt kan komma att behövas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP), 2023/24:1658 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 och 2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 11.

Ur avsnittet "Reseavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Dock anser utskottet att det är viktigt att fler hushåll uppmuntras till att spara långsiktigt i finansiella tillgångar. Den som har ett sparande kan lättare parera oförutsedda ekonomiska händelser och har större möjlighet att t.ex. skaffa ett boende. Regeringen har pågående arbeten om dessa frågor bereds inom Regeringskansliet. Vidare är en av reformambitionerna i Tidöavtalet att sänka skatten på sparande genom att införa en skattefri grundnivå på 300 000 kronor på investeringssparkonto. Detta förslag bereds också för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2023/24:394 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 8, 2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 och 2023/24:2194 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.

Ur avsnittet "Avdrag för pensions- och bosparande" i betänkandet. Läs betänkandet

För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökande. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

Det är också av stor vikt med bra förutsättningar för vidareutbildning av redan yrkesverksamma personer. Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstödet, som är en följd av Tidöpartiernas överenskommelse, ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed motverkar kompetensbrist och stärker näringslivets konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar vidare att avdrag medges för utgifter för att förvärva eller behålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Av Tidöavtalet framgår att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas. Utskottet finner att ändringar har gjorts i närtid i de frågor som motionärerna tagit upp. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:568 av Sten Bergheden (M), 2023/24:2261 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2023/24:2281 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att göra det möjligt att återbetala studiemedel genom bruttolöneavdrag och inte heller att överväga möjligheten för anställda att genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:621 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ur avsnittet "Omställningsavdrag m.m." i betänkandet. Läs betänkandet