Punktskatt och tull

Inledningsvis konstaterar utskottet när det gäller skattebefrielsen för biogas att Sveriges statsstödsgodkännande om skattebefrielse för biogas och biogasol ogiltigförklarades av EU-domstolens första instans tribunalen och att regeringen har anfört att ambitionen är att så snabbt som möjligt få nya godkännanden för skattebefrielserna på plats. Utskottet noterar också att finansministern under en interpellationsdebatt har angett att regeringen är mycket väl medveten om allvaret för de drabbade företagen med de effekter som domen kan få på både kort och lång sikt, och att regeringen har skjutit till extra medel till gödselgasstödet för 2023 samt fattat beslut om fortsatt stöd till gödselbaserad biogas från 2024, när projektperioden för det nuvarande stödet löper ut. Utskottet är därför inte berett att nu ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att undersöka möjligheten att ge biogas långsiktig skattefrihet.

När det gäller biooljor som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller annan värmeproduktion noterar utskottet att det i det s.k. Tidöavtalet som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, angavs att kraftvärmeskatten, avfallsförbränningsskatten och skatten på bioolja skulle ses över för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2023 föreslog att koldioxidskatten på bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet EU ETS skulle slopas den 1 januari 2023, vilket även omfattade koldioxidskatt på skattepliktiga biooljor. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet har också ett flertal gånger, senast i yttrande 2023/24:SkU1y, avstyrkt motionsförslag om att slopa skatten på biooljor. Utskottet har inte ändrat inställning och finner därmed inte någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att ta bort skatten på biooljor för uppvärmningsändamål.

När det gäller el konstaterar utskottet inledningsvis att skattenedsättningen för elförbrukning i datorhallar nyligen har slopats och att utskottet tillstyrkte det förslaget (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet finner därmed inte någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att ta bort skatterabatten på el för serverhallar.

Vidare konstaterar utskottet när det gäller skatt på solel att reglerna ändrades 2021 när det befintliga undantaget från skatteplikt för egenproduktion av el utvidgades genom en höjning av effektgränsen från 255 kilowatt till 500 kilowatt för el som framställs från sol och genom att den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklarationen för egenproducerad förnybar el, inklusive solel, utvidgades till fullständig skattebefrielse. Utskottet anser att de effektgränser som för närvarande finns för undantag från skatteplikt för egenproduktion av el, samt för skattenedsättning i form av avdrag, är väl avvägda och ser därmed inte något skäl för riksdagen att rikta tillkännagivanden till regeringen om att skatten på egenproducerad solel för egen användning ska slopas.

När det gäller skatt på kollektivtrafik som går på el, som t.ex. bussar och fartyg, konstaterar utskottet att riksdagen 2016, efter förslag från regeringen, beslutade att införa en elbusspremie för att främja introduktionen av eldrivna bussar på marknaden. Regeringen gjorde bedömningen att ett riktat investeringsstöd såsom elbusspremien är ett lämpligare styrmedel än sänkt elskatt. Vidare är möjligheterna begränsade att besluta om nedsatt skatt för elbussar inom ramen för energiskattedirektivet. När det gäller fartyg som drivs på el konstaterar utskottet att regeringen i klimathandlingsplanen gör bedömningen att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stödja introduktionen av eldrivna fartyg och att det bör analyseras hur fartyg som drivs på el samt konvertering av fartyg till eldrift kan främjas på ett effektivt sätt (skr. 2023/24:59). Utskottet finner inte skäl att föregripa denna analys. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att nu ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el.

Vidare konstaterar utskottet när det gäller frågan om globalt koldioxidpris att man nyligen inom EY nådde en överenskommelse om att inrätta en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (kallad CBAM) och att denna delvis började tillämpas redan under 2023. Syftet med denna mekanism är att minska risken för s.k. koldioxidläckage och mekanismen kompletterar EU:s utsläppshandelssystem. I regeringens klimathandlingsplan nämns också att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik och att Sverige därför bör fortsätta att aktivt verka för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen. Sverige bör även stödja initiativ kring en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen (skr. 2023/24:59). Mot denna bakgrund finner utskottet inte någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen aktivt bör verka för ett globalt koldioxidpris.

Slutligen konstaterar utskottet att det nyligen har tillstyrkt regeringens förslag till prioriteringar inom skattepolitiken inklusive bedömningar avseende energi- och koldioxidskatt (yttr. 2023/24:SkU1y). Utskottet har också i betänkande 2022/23:SkU14 avstyrkt motionsförslag om att rikta tillkännagivanden till regeringen om nya inslag i lagstiftningen om energiskatter och om allmänna principer vid utformningen av energibeskattningen. Utskottet finner därför inte skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivande till regeringen om en översyn för rättvisa skattevillkor på energimarknaden, om dynamisk elskatt eller om att avveckla alla fossila subventioner.

Ur avsnittet "Energiskatt m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis att Trafikanalys efter att ha analyserat hur introduktionen av tunga fordon med låga utsläpp skulle kunna främjas föreslog att en miljölastbilspremie skulle införas och anförde att en förhöjd skatt på lastbilar med sämre klimategenskaper inte bedömdes vara möjligt på marknadsmässig grund. En miljölastbilspremie infördes också 2020. Utskottet är därmed inte berett att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av hur fordonsskatten för personbilar som differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet kan gälla också för tunga fordon.

Utskottet konstaterar vidare att reglerna för fordonsskatt för husbilar (personbil klass II) vid avställning ändrades 2021 bl.a. för att den nya testmetoden för att mäta fordons bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp (WLTP) generellt leder till högre uppmätta utsläppsvärden och att effekten på beskattningen av WLTP på husbilar blev betydligt större än vad som kunde antas när bonus malus-systemet infördes. Genom den förkortade avställningstiden kan husbilsägare reducera den effektiva fordonsskatten som man betalar under ett år. Utskottet konstaterar också att finansministern i en interpellationsdebatt anfört att det inte finns något förslag från regeringen om att höja fordonsskatten för husbilar men att Skatteverket och Transportstyrelsen arbetar med att uppdatera hur bestämmelserna om fordonsskatt efter skälig grund ska tillämpas. Finansministern anförde även att regeringen följer frågan eftersom det är viktigt för regeringen att fordonsbeskattningen inte leder till oönskade effekter för någon typ av fordon, inte heller för husbilar. Utskottet noterar också att Finansdepartementet nyligen har remitterat en promemoria i vilken det föreslås att malus för husbilar tas bort. Utskottet är därmed inte berett att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av en ny och förenklad beräkningsmodell eller långsiktig beskattningsmodell för fordonsskatt för fordon i kategorin personbil klass II.

När det gäller bonus malus-systemet konstaterar utskottet att regeringen nyligen har ändrat systemet genom att slopa bonusdelen medan malusdelen lämnades oförändrad för att bidra till en ökad andel miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp. Som ovan nämnts noterar utskottet också att Finansdepartementet nyligen har remitterat en promemoria i vilken det föreslås att malus för husbilar tas bort. Utskottet är därmed inte berett att nu föreslå tillkännagivanden till regeringen om att avveckla bonus malus-systemet i sin helhet eller om att utreda malusskattens effekter.

Slutligen finner utskottet inte skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om sänkt fordonsskatt för dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar i Euroklass 6d-Temp eller nyare, eller om förkortad eller slopad avställningstid för återbetalning av fordonsskatt.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Fordonsskatt m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att Sverige under lång tid har haft en ledande internationell roll, både globalt och på EU-nivå, för att det ska bli möjligt att prissätta flygets utsläpp. Vidare noterar utskottet att det i regeringens klimathandlingsplan anges att det är viktigt att det är flygets utsläpp som prissätts och inte flygandet i sig, och att Sverige därför fortsatt bör verka för en effektiv prissättning av flygets klimatpåverkan som främjar hållbara och fossilfria drivmedel (skr. 2023/24:59).

Utskottet har nyligen avstyrkt motionsyrkanden om att införa en progressiv eller fördubblad flygskatt och anfört att det inte är rätt verktyg för att nå Sveriges klimatpolitiska mål (yttr. 2023/24:SkU1y). Vidare har utskottet vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden om att avskaffa flygskatten och om kritisk granskning av flygskatten, senast i betänkande 2023/24:SkU14.

Utskottet vidhåller dessa ställningstaganden och finner därmed inte något skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om en progressiv flygskatt, en kritisk granskning av flygskatten eller om att avskaffa flygskatten. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Flygets beskattning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att skatten på tobakssnus i dag är klart lägre än skatten på cigaretter och röktobak eftersom cigaretter och röktobak bedöms utgöra en större hälsofara. I budgetpropositionen för 2024 gjorde regeringen bedömningen att denna skillnad bör återspeglas ytterligare i skattesatserna. Regeringen bedömde även att det finns skäl att skatten på e‑vätskor och andra nikotinhaltiga produkter (t.ex. tobaksfritt snus) årligen ska räknas om utifrån förändringar i KPI. Utskottet delade regeringens bedömning att skatten på tobakssnus bör sänkas med ca 20 procent och att skatten på e‑vätskor och andra nikotinhaltiga produkter årligen bör räknas om utifrån förändringar i KPI (yttr. 2023/24:SkU1y). Utskottet har inte ändrat inställning i frågan och finner därmed inte skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad beskattning av tobakssnus och tobaksfritt snus.

Beskattningen av alkohol innebär en avvägning mellan behovet av att minimera alkoholens skadeverkningar och risken för att höga skattesatser leder till ökad smuggling, illegal handel och annan brottslighet. Enligt de bestämmelser som gäller inom EU ges vissa möjligheter för medlemsstaterna att tillämpa differentierade alkoholskatter, t.ex. nedsatta skattesatser för öl bryggt av små oberoende bryggerier. Riksdagen beslutade under 2022 att skatten på alkohol skulle höjas den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024, efter att utskottet tillstyrkt förslaget (yttr. 2022/23:SkU1y). I samma yttrande avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att regeringen bör utreda eller utnyttja den möjlighet som alkoholskattedirektivet ger att ha lägre skattesatser för små bryggerier. Utskottet avstyrkte även under 2023 motioner med motsvarande förslag (bet. 2022/23:SkU14). Utskottet vidhåller även dessa ställningstaganden och finner därmed inte någon anledning för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ändrad beskattning av alkohol.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Skatt på alkohol och tobak m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringen har låtit utreda avfallsskatten och att betänkandet för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa denna beredning.

När det gäller skatten på spel anförde utskottet nyligen att det delar regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2024 att skatten bör höjas, och utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om en översyn av enhetligheten i skatten på spel (yttr. 2023/24:SkU1y). Utskottet finner inte skäl att ändra sitt ställningstagande.

När det gäller skatt på socker har utskottet vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden om en punktskatt på socker, senast i betänkande 2022/23:SkU14. Vidare konstaterar utskottet att regeringen gav Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska, och att slutrapporten nyligen har lämnats. Utskottet anser att beredningen av denna rapport inte ska föregripas.

Slutligen finner utskottet inte något skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om att se över skatten på bekämpningsmedel eller om att återkomma med förslag på en ny skatt på bekämpningsmedel.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Övriga punktskatter" i betänkandet. Läs betänkandet

Tullverket utför viktiga samhällsuppgifter och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt och smidigt som möjligt för allmänheten och företagen att göra rätt för sig samtidigt som Tullverkets insatser ska skydda från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.

Utskottet ser allvarligt på smuggling och annan brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Det är av största vikt att Tullverket och Polismyndigheten samarbetar så långt som möjligt i de fall där Tullverket inte har befogenhet att ingripa. Utskottet konstaterar att Tullverket den 1 augusti 2021 fick utökade möjligheter att ingripa mot brott som ligger utanför myndighetens ordinarie verksamhet, såsom utförsel av misstänkt stöldgods. Vidare noterar utskottet att det i regeringens lagrådsremiss Ny Tullbefogenhetslag föreslås bl.a. utökade befogenheter både inom kontrollverksamheten och inom den brottsbekämpande verksamheten samtidigt som det föreslås att en generell bestämmelse införs om att behovs- och proportionalitetsprinciperna ska gälla för tulltjänstemäns ingripanden mot enskilda. I Tullbefogenhetsutredningens slutbetänkande, som remitterades av Finansdepartementet i december 2023, föreslås ytterligare åtgärder såsom ett nytt brott (utförselhäleri) som ska möjliggöra en effektivare bekämpning av utförsel av stöldgods och nya befogenheter för tulltjänstemän för att lättare kunna kroppsvisitera personer och undersöka fordon i gränsnära områden.

Utskottet konstaterar också att kommissionen har presenterat en reform av EU:s tullagstiftning som enligt kommissionen stärker tullens förmåga att övervaka och kontrollera vilka varor som förs in i och ut ur tullunionen och vars syfte bl.a. är att bättre försvara EU:s och medlemsstaternas ekonomiska intressen samt EU:s säkerhet, trygghet och allmänintressen.

Slutligen konstaterar utskottet att i förhållande till anvisade medel i statens budget för 2023 har Tullverkets anslagsnivå i statens budget för 2024 sammantaget ökat.

Det bedrivs således ett aktivt arbete på både nationell nivå och EU-nivå för att förstärka och förbättra tullmyndigheternas kontrollverksamhet och möjlighet att skydda den inre marknaden från olagliga produkter. Utskottet finner inte skäl att förekomma detta arbete, men kommer att följa frågan noga.

När det gäller Tullverkets organisation konstaterar utskottet att Tullverket verkar i hela landet och att den operativa verksamheten är uppdelad i fyra geografiska områden varav ett är region Syd samt att kontoret i Malmö är en av de tre huvudorterna där merparten av personalen är placerad. Utskottet ser därmed inte någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att flytta Tullverket till Skåne.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Tullverkets befogenheter och verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att det pågår kontinuerligt arbete inom EU för att förbättra och förenkla tullhanteringen. Rådet antog 2022 en förordning om inrättande av en enda kontaktpunkt för tullen som förväntas underlätta den internationella handeln, förkorta tullklareringstiderna och minska risken för bedrägerier. De nya reglerna förväntas också främja ett smidigt flöde av gränsöverskridande handel och kommer enligt rådet att bidra till att minska den administrativa bördan för näringsidkare. Utskottet konstaterar vidare att förhandlingar pågår om kommissionens förslag på reform av EU:s tullagstiftning, som enligt kommissionen bl.a. kommer att leda till att den administrativa bördan minskas och att tullprocesserna effektiviseras genom ett nytt partnerskap med handelsaktörer.

När det gäller tulltillägg har Tullbefogenhetsutredningen i sitt slutbetänkande från december 2023 bl.a. föreslagit att dagens tulltillägg ska ersättas av en sanktionsavgift som ska kunna tas ut i fler situationer än i dag. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och utskottet anser att denna beredning inte bör föregripas.

När det gäller mervärdesskatt vid import konstaterar utskottet att viss redovisning av mervärdesskatt flyttades från Tullverket till Skatteverket 2015. Bakgrunden till lagändringen var att förenkla och förbättra för de företag som var registrerade för mervärdesskatt. Regeringen anförde att en överflyttning av hanteringen av mervärdesskatten för alla importörer till Skatteverket skulle innebära att samtliga importörer skulle behöva lämna in en särskild skattedeklaration till Skatteverket, vilket i sin tur skulle innebära en ökad administration för de importörer som inte var registrerade för mervärdesskatt liksom för Skatteverket (prop. 2013/14:16). Vidare ansåg regeringen att risken för skatteundandragande vid import skulle öka och det ansågs inte motiverat att icke mervärdesskatteregistrerade importörer skulle få kredit med att betala mervärdesskatt vid import, eftersom de inte har avdragsrätt för denna mervärdesskatt. Utskottet anser att de principer som låg till grund för lagändringen fortfarande är aktuella och väl avvägda.

Slutligen konstaterar utskottet att grundläggande bestämmelser om driftstillstånd för anläggningar för tillfällig lagring finns i EU:s gemensamma tullkodex, som till alla delar är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Utskottet finner inte något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa kravet på hamnar att kontrollera innehållet i samtliga containrar.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Energiskatt m.m., punkt 1 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 64,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 15,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 14, 21 och 32,

2023/24:1633 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 5,

2023/24:2042 av Sanna Backeskog (S),

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 45, 74 och 90 samt

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 30.

Ställningstagande

Sverige är ett nordligt beläget land med ett kallt klimat stora delar av året. Det innebär att vi är beroende av energi för uppvärmning. Svensk industri och energisektor behöver också villkor som är jämlika och gynnsamma. Därför bör energibeskattningen ses över ur ett internationellt perspektiv så att svensk industri kan ges optimala förutsättningar och verka på en konkurrensutsatt marknad.

För att energimarknaden ska fungera behöver rättvisa villkor gälla. Det innebär att sådana inslag som särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden, eller särskilda straffskatter för andra aktörer, skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Det innebär att vissa aktörer kan erbjuda andra prisnivåer och det sätter marknadsmekanismen ur spel. Subventioner och reduktioner på energimarknaden bör därför ses över för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet.

2.

Energiskatt m.m., punkt 1 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 45, 74 och 90 samt

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 30,

bifaller delvis motionerna

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 14 och

2023/24:1633 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 64,

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 15,

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 21 och 32,

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 1 och

2023/24:2042 av Sanna Backeskog (S).

Ställningstagande

Kraftvärmen är och kommer fortsätta vara en fantastisk tillgång i Sveriges energisystem. Det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin och avlastar elsystemet genom att nyttja annan energi för uppvärmning. För att fasa ut den sista fossiloljeanvändningen i fjärrvärmesektorn, industrin och uppvärmning av fastigheter kan biooljor bli ett viktigt alternativ. Den energi- och koldioxidskatt som infördes för bl.a. rapsmetylesterolja (RME-olja) har inneburit att det fossila alternativet blivit mer kostnadseffektivt, och pågående bränslebyten har stoppats i fjärrvärmeverk. Detta går tvärt emot omställningen mot hållbara, fossilfria alternativ som måste göras inom alla samhällssektorer för att nå våra klimatmål. Det innebär också att vi skapat ekonomiska incitament att minska elproduktionen i kraftvärmeverk, för att prioritera fjärrvärmeproduktion under vintertid, vilket förvärrar effektbalansen. Skatten på RME och andra biooljor för uppvärmning bör därför slopas.

Ur avsnittet "Betalning av tull och importskatter" i betänkandet. Läs betänkandet