Mervärdesskatt

Utskottet anser att mervärdesskatten är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten. Utgångspunkten bör därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet uttryckte detta senast i sitt betänkande 2022/23:SkU15 och det gäller alltjämt.

När det gäller skattesatser för försäljning av konstverk konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2024 gjorde bedömningen att den reducerade skattesatsen om 12 procent vid försäljning av konstverk bör gälla oavsett vem som säljer konstverket, om vinstmarginalbeskattningsreglerna inte tillämpas. Detta var en anpassning till ändringar av mervärdesskattedirektivet. Utskottet delade regeringens bedömning (bet. 2023/24:SkU1y).

Mot bakgrund av det ovanstående ser utskottet inte någon anledning för riksdagen att rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar av skattesatsstrukturen på mervärdesskatteområdet. Utskottet avstyrker därmed de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Skattesatser inom kultur och turism och på drivmedel" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla och tydliga samt att den administrativa bördan för företagen begränsas. Möjligheten till frivillig beskattning vid uthyrning av fastigheter ger upphov till flera svåra bedömningar. Inom Regeringskansliet bereds både en promemoria från Finansdepartementet om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokaler och en promemoria från Skatteverket med förslag till ändrade regler för frivillig skattskyldighet. Utskottet finner inte skäl att förekomma detta arbete. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen i april 2022 riktade ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen skyndsamt bör se över mervärdesskattelagstiftningen så att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder och att regeringen analyserar frågan. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1657 yrkande 3 (SD), 2023/24:987 yrkande 1 (V), 2023/24:2480 yrkande 15 (C), 2023/24:2429 (KD) och 2023/24:316 (L).

Ur avsnittet "Frivillig beskattning för fastighetsupplåtelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Mervärdesskattebehandlingen av hästverksamhet beror på hur de allmänna reglerna i mervärdesskattelagen tillämpas, då det inte finns särskilda regler om hästverksamhet i lagen. Utskottet konstaterar att det är Skatteverkets och domstolarnas uppgift att tillämpa reglerna i mervärdesskattelagen. Utskottet är därmed inte berett att föreslå tillkännagivanden till regeringen om att trav- och galopputövare ska kunna dra av mervärdesskatt som tidigare eller om att ge Skatteverket i uppdrag att tillämpa mervärdesskattelagstiftningen så att personer som äger tävlande travhästar även fortsättningsvis betraktas som beskattningsbara personer. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2480 yrkande 18 (C) och 2023/24:2459 (C).

När det gäller frågan om hur transaktioner av virtuella varor ska hanteras mervärdesskattemässigt har utskottet tidigare ansett att även det är en tillämpningsfråga, dvs. något som Skatteverket och förvaltningsdomstolarna har att ta ställning till (bet. 2022/23:SkU15). Utskottet har inte ändrat inställning och avstyrker därmed motion 2023/24:1796 (C).

Reservationer

1.

Skattesatser inom kultur och turism och på drivmedel, punkt 1 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:345 av Alexander Christiansson m.fl. (SD),

2023/24:445 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2023/24:1657 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2023/24:336 av Helena Gellerman (L),

2023/24:583 av Johanna Rantsi (M),

2023/24:604 av Sten Bergheden (M),

2023/24:1059 av Lawen Redar (S),

2023/24:1146 av Victoria Tiblom (SD),

2023/24:1390 av Carl Nordblom (M),

2023/24:1741 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2023/24:2138 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2235 av Sten Bergheden (M),

2023/24:2295 av Emma Ahlström Köster (M),

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 3,

2023/24:2535 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och

2023/24:2580 av Anna Lasses m.fl. (C).

Ställningstagande

Vi värnar kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen, särskilt eftersom kulturkonsumenter ibland har små marginaler i sin hushållsekonomi och dessa påverkas av höga kostnader för detta. Inom kulturområdet finns dock en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt moms. Medan exempelvis brädspel och digitala spel, ofta svenskutvecklade, som bär på kulturella uttryck är föremål för normalmoms beskattas i stället e-böcker med nedsatt moms på kultur. Detta är ett exempel på den typ av oförklarliga skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.

När dansband spelar upp till dans i folkparker och på dansbanor är momssatsen 25 procent. När andra orkestrar uppträder inför publik räknas det som en konsert och beskattas med kulturmomsen på 6 procent. Det innebär att en person som uppskattar dansbandsmusiken men inte har någon avsikt att dansa ändå måste betala mer än om denna person hade uppskattat en annan typ av musik. Om ett band ger konserter för sittande publik påförs 6 procents moms. Om samma band spelar på en dansbana med exakt samma låtar höjs momssatsen till 25 procent. Dansbanden utgör kanske den mest folkliga delen av vår dansande kultur i dagens Sverige. Dansbanorna och dansarrangörerna har tillsammans skapat en unik företeelse i vårt land. En sänkning av momssatsen skulle trygga dansbandskulturens framtid och ge den bättre förutsättningar att överleva. Det finns tydliga fördelar med en enhetlig momssats, och därför bör de ojämlika momssatserna revideras. En rättvis enhetlighet mellan olika musikgenrer bör vara utgångspunkten. Mot denna bakgrund föreslår vi en översyn av mervärdesskatten för att dansbandsuppträdanden i folkparker och på dansbanor ska omfattas av kulturmomsen på 6 procent.

Som ovan nämnt medför systemet med differentierade momssatser vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa. Turist- och besöksnäringen har också under senare år fått uppleva såväl flera förslag till regeländringar som faktiska förändringar av momssatserna vilket orsakat problem i prissättningen, inte minst då det gäller redan i förväg bokade och delbetalade resor, arrangemang och dylikt. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turism och besöksnäringen och vi vill se en utredning om förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.

2.

Skattesatser inom kultur och turism och på drivmedel, punkt 1 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 3 och

2023/24:2580 av Anna Lasses m.fl. (C) samt

avslår motionerna

2023/24:336 av Helena Gellerman (L),

2023/24:345 av Alexander Christiansson m.fl. (SD),

2023/24:445 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2023/24:583 av Johanna Rantsi (M),

2023/24:604 av Sten Bergheden (M),

2023/24:1059 av Lawen Redar (S),

2023/24:1146 av Victoria Tiblom (SD),

2023/24:1390 av Carl Nordblom (M),

2023/24:1657 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 4,

2023/24:1741 av Michael Rubbestad (SD) yrkande 2,

2023/24:2138 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2023/24:2235 av Sten Bergheden (M),

2023/24:2295 av Emma Ahlström Köster (M) och

2023/24:2535 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Om vi ska klara våra klimatmål måste de bränslen vi använder bli mer miljövänliga. Det enda realistiska sättet att uppnå detta är genom mer biodrivmedel. Sverige måste kunna leda utvecklingen av biobränslen. Det krävs därför en ”tanka svenskt”-politik som siktar direkt på att få stora mängder drivmedel producerade av svensk råvara, till så låg kostnad som möjligt för konsumenten. Styrmedel bör utformas så att det globala utbudet av klimatsmarta biodrivmedel ökar, snarare än omfördelas. Styrmedlen bör heller inte i onödan leda till fördyringar som bärs av bilberoende personer på landsbygden. Skatten och momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, bör sänkas till ett minimum.

Ur avsnittet "Övriga mervärdesskattefrågor" i betänkandet. Läs betänkandet