Skatteförfarande och folkbokföring

Utskottet anser att goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för företag. Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 2024 redovisade att användningen av digitala tjänster hos Skatteverket fortsatte att öka 2022. 1 miljon fler privatpersoner tog emot inkomstdeklarationen via digitala brevlådor och totalt deklarerade drygt 92 procent digitalt.

Utskottet anser att det är viktigt att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför. Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelsen 2023/24:7 Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner till riksdagen uppger att det är viktigt att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att till fullo nyttja digitaliseringens möjligheter. Bland annat uppger regeringen att det i många fall finns behov av att ompröva ett flertal rättsliga frågeställningar för att passa nu gällande förutsättningar. Vidare påverkas området digitala tjänster också i stor utsträckning av EU-rätten. Regeringen arbetar också aktivt med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter, vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling av mer individanpassade digitala tjänster.

Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:827 (C) och 2023/24:1655 (SD) yrkande 9.

Den 21 december 2023 meddelade regeringen att den storsatsar på förenklingar för företag och kommer att ge ett trettiotal myndigheter bl.a. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, i uppdrag att förenkla för företagen, antingen i myndigheternas regleringsbrev för 2024 eller som ett återrapporteringskrav. Regeringen vill på så sätt minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag. Den 22 januari 2024 remitterade regeringen promemorian Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut i vilken det föreslås höjningar av vissa beloppsgränser vid beskattningen av enskilda näringsidkare som upprättar förenklade årsbokslut. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och avstyrker därför motion 2023/24:2525 (SD) yrkandena 1–3.

Utskottet konstaterar att det redan finns en möjlighet att göra en extra inbetalning till skattekontot och avstyrker motion 2023/24:2239 (M).

Vidare konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2024 att resultatet av Skatteverkets hantering av bouppteckningsärenden under 2022 inte var tillfredsställande, och regeringen följer de åtgärder som vidtas för att förbättra resultatet. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete med detta arbete utan avstyrker motionerna och 2023/24:193 (KD) och 2023/24:2201 (M).

Ur avsnittet "Deklaration m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt att förseningsavgifter är proportionerliga och ändamålsenliga. Det är också viktigt att avgiften är ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå individer och företag att lämna deklaration och andra uppgifter till Skatteverket. Utskottet vill även framhålla att Skatteverket har möjlighet att, om det är oskäligt att ta ut en förseningsavgift med ett fullt belopp, helt eller delvis befria någon från förseningsavgiften.

Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Ur avsnittet "Förseningsavgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Sverige i avsaknad av skatteavtal med Portugal och Grekland befinner sig i ett avtalslöst tillstånd med dessa länder. Ett skatteavtal är ett viktigt medel för att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Utskottet står fortfarande bakom de skäl som motiverade att avtalet med Grekland sas upp. Det är viktigt att motverka skatteflykt och viktigt att bl.a. de bestämmelser som numera utgör minimistandarder för skatteavtal, som utarbetats inom ramen för projektet för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det s.k. BEPS-projektet (base, erosion and profit shifting), och som även kommer till uttryck i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) modellavtal med tillhörande kommentarer, införlivas i ett nytt avtal. Utskottet står på samma sätt fortfarande bakom de skäl som motiverade att avtalet med Portugal sas upp. Det är viktigt att förhindra dubbel icke-beskattning dvs. att en inkomst inte beskattas i någon av de avtalsslutande länderna. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2023/24:1315 (S) och 2023/24:1323 (S).

Utskottet konstaterar att skatteavtal är ett viktigt medel för att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Utskottet konstaterar att avtalens tillämpning ses över kontinuerligt och att detta bl.a. resulterat i att skatteavtalen med Portugal och Grekland sagts upp. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2023/24:1655 (SD) yrkande 14.

Utskottet konstaterar att den lagstiftning som avser att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2101 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer har genomförts i svensk rätt bl.a. genom en ny lag om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter (prop. 2022/23:88, bet. 2022/23:CU19, rskr. 2022/23:196). Lagen trädde ikraft den 22 juni 2023 och ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024. Utskottet avstyrker motion 2023/24:934 (MP).

Ur avsnittet "Skatteavtal m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredning (dir. 2017:108) tillsatts för att se över F‑skattesystemet och analysera effekterna i vissa avseenden av bestämmelsernas utformning och tillämpning. Syftet med översynen var bl.a. att bekämpa skattefusk och skatteundandragande.

Utredningen presenterade den 15 juni 2018 delbetänkandet F‑skattesystemet – några särskilt utpekade frågor (SOU 2018:49). Utredningens uppdrag i delbetänkandet var att ta ställning till om bestämmelserna behöver ändras i syfte att bekämpa skattefusk och skatteundandragande med utgångspunkt i företeelserna falskt egenföretagande och egenanställning eller liknande. Utredningen fann att det fanns skäl att överväga ändringar i bestämmelserna om F-skatt i 9 kap. SFL.

Utredningen presenterade i juni 2019 sitt slutbetänkande F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31). Utredningen ansåg att F-skattesystemet i huvudsak är ett väl fungerande system. Det finns emellertid anledning att överväga ändringar av bestämmelserna i skatteförfarandelagen i olika avseenden. Det handlar om ändringar i syfte att ge företagen bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor genom åtgärder som motverkar skattefusk och skatteundandraganden. Förbättrade möjligheter att kontrollera att endast de som bedriver näringsverksamhet är godkända för F-skatt kan också motverka att skyddsregler för arbetstagare kringgås. I översynen har utredningen även identifierat ett behov av författningsändringar i 9 kap. SFL i syfte att göra regelverket tydligare och mer överskådligt. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att enklare skatteregler för enskilda näringsidkare nyligen utretts av Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande (SOU 2020:50 Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare och SOU 2021:55 Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen) som lämnade sina betänkanden i september 2020 respektive i juli 2021. Betänkandena har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och avstyrker därför motionerna 2023/24:78 (V) yrkande 3, 2023/24:439 (V) yrkandena 6 och 7, 2023/24:1706 (S) och 2023/24:1833 (S), 2023/24:2480 (C) yrkande 1 och 2023/24:2645 (S) yrkande 11.

Vidare anser utskottet att det är viktigt att i inkomstskattehänseende skilja hobbyverksamhet från näringsverksamhet. Utskottet konstaterar att vinstsyftet är gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet och att utgifter för hobbyverksamhet är personliga levnadskostnader som inte är avdragsgilla. Utskottet anser därför inte att det behövs ändringar i regelverket om vad som avses med näringsverksamhet. Utskottet avstyrker motion 2023/24:1714 (M).

Ur avsnittet "F-skatt och näringsverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå som infördes 2018 innebär att arbetsgivare månadsvis ska redovisa hur mycket lön och skatteavdrag som har betalats till varje anställd. Utskottet konstaterar vidare att uppgifter om lön och skatteavdrag kan anställda kan ta del av under ”Mina sidor” på skatteverket.se. Det har således blivit enklare för den anställde att ta del av uppgifter om lön och skatteavdrag än tidigare när arbetsgivaren betalade in skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som en klumpsumma där ingen krona var kopplad till en specifik anställd. När det gäller att ge anställda relevant information om såväl skatter som löneavgifter finns det inget som hindrar arbetsgivare från att lämna denna information i t.ex. lönebesked.

Utskottet ser positivt på att regeringen har gett en utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för myndigheter under regeringen att i samband med löneutbetalningar redovisa inbetalda socialavgifter.

Även om utskottet anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda arbetstagaren är det viktigt att inte öka företags och myndigheters administrativa börda. Därför är utskottet inte berett att tillstyrka att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna denna information till sina anställda eller kunder.

Utskottet avstyrker motionerna.

Ur avsnittet "Synliga skatter och avgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför och ser positivt på de effekter som delningsekonomin kan medföra på olika områden. Utskottet anser att det är viktigt att öka legitimiteten och förutsägbarheten inom delningsekonomin. Det är mot denna bakgrund positivt att regler infördes den 1 januari 2023 för bl.a. plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar. Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner (skr. 2023/24:7) till riksdagen uppger att det är viktigt att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att till fullo nyttja digitaliseringens möjligheter. Bland annat uppger regeringen att det i många fall finns behov av att ompröva ett flertal rättsliga frågeställningar för att passa nu gällande förutsättningar. Vidare påverkas området digitala tjänster också i stor utsträckning av EU-rätten. Regeringen arbetar också aktivt med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter, vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling av mer individanpassade digitala tjänster. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att kontinuerligt arbeta med att se över och förbättra förutsättningarna för alla typer av nya verksamheter med anledning av utvecklingen inom delningsekonomin. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:373 (SD) yrkandena 6 och 7 och 2023/24:1655 (SD) yrkande 10.

Ur avsnittet "Delningsekonomin" i betänkandet. Läs betänkandet

Kassaregisterlagen infördes för att motverka skatteundandragande och för att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från oseriösa företagare.

Enligt lagstiftningen (39 kap. 9 § första stycket 2 SFL) får Skatteverket i enskilda fall efter ansökan besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister bl.a. om en viss skyldighet är oskälig. Av förarbetena framgår att möjligheten att få undantag enligt denna bestämmelse bl.a. är avsedd för när försäljningen sker utomhus där det t.ex. finns svårigheter med elförsörjningen samtidigt som väderförhållandena är besvärliga. Bedömningen av vad som av tekniska orsaker är oskäligt ska främst göras med utgångspunkt i vilka kassaregistermodeller som vid den aktuella tidpunkten finns på marknaden (prop. 2012/13:129 s.20). Det är Skatteverkets uppgift att göra bedömningen av i vilka enskilda fall en skyldighet som gäller kassaregister är oskälig och när undantag ska beviljas. Förutom möjligheten att bevilja undantag i enskilda fall får Skatteverket med stöd av 39 kap. 10 § SFL utfärda generella föreskrifter om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister.

Utskottet konstaterar att regleringen i skatteförfarandelagen ger möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i situationer då skyldigheterna inte är möjliga att uppfylla. Vidare förutsätter utskottet att Skatteverket, som hanterar det praktiska arbetet med kassaregister, utvärderar och meddelar regeringen om man ser behov av förändrad lagstiftning.

Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Ur avsnittet "Certifierade kassaregister" i betänkandet. Läs betänkandet

Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Utskottet inser att det dock i vissa fall kan vara motiverat med inskränkningar i denna princip för att skydda enskilda personer eller tjänstemän. Det är också viktigt att lagstiftningen följer med i den digitala utvecklingen som sker i samhället för att på bästa sätt hantera avvägningen mellan offentlighet och sekretess.

Utskottet konstaterar att den 1 april 2024 träder nya bestämmelser i kraft som syftar till att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende (prop. 2023/24:3). Utskottet anser att den nya lagstiftningen som snart träder i kraft måste få möjlighet att tillämpas och utvärderas. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen av det nya regelverket och vid behov vidtar ytterligare åtgärder.

Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner (skr. 2023/24:7) uppger att det är viktigt att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att till fullo nyttja digitaliseringens möjligheter. Utskottet instämmer i detta.

Utskottet noterar att det i Skatteverkets regleringsbrev för 2024 ingår att etablera en nationell struktur för samverkan med, och informationsspridning till, andra myndigheter i syfte att bidra till en enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2023/24:837 (C), 2023/24:1396 (M) yrkandena 3 och 6, 2023/24:1655 (SD) yrkande 6, 2023/24:1678 (S) yrkande 7, 2023/24:2389 (KD), 2023/24:2492 (C) yrkande 32, 2023/24:2499 (C) yrkandena 10 och 41, 2023/24:2532 (SD) och 2023/24:2588 (C) yrkande 3.

Utskottet noterar att Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet nyligen överlämnat sitt betänkande (SOU 2024:1) där man bl.a. gör bedömningen att intresset av att skydda de offentliganställda bör ges större vikt än tidigare. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete med utredningens förslag och avstyrker därför motion 2023/24:651 (S).

Ur avsnittet "Skyddade personuppgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som utskottet och riksdagen tidigare gett uttryck för, och avstyrker därför motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 1 och

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13 och

avslår motionerna

2023/24:229 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

2023/24:644 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:747 av Jan Ericson (M),

2023/24:1125 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2023/24:1411 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1412 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

2023/24:2110 av Jesper Skalberg Karlsson och Anna af Sillén (båda M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2271 av Carl Nordblom (M),

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3 och

2023/24:2527 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

De flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, hur höga skatterna är och hur de betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott när människor saknar kunskap om vilka offentliga resurser som de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av att öka medvetenheten om skatter genom en ökad transparens på de månatliga lönebeskeden av vilka det också ska framgå de sociala avgifter som tas ut på lönen. På samma sätt ska det på det årliga slutskattebeskedet göras en total sammanställning, i form av diagram och en pedagogisk förklaring, av de skatter och sociala avgifter som varje individ betalat in under året. Varje medborgare ska löpande kunna kontrollera hur mycket som har betalats in och hur pengarna årligen har fördelats på de olika offentliga verksamheterna. Det handlar om att ge ökad information som en del i att öka transparensen. På samma sätt behöver kassakvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatternas del av slutpriset.

Detta bör regeringen se över.

2.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3 och

avslår motionerna

2023/24:229 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

2023/24:644 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:747 av Jan Ericson (M),

2023/24:1125 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2023/24:1411 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1412 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 1,

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13,

2023/24:2110 av Jesper Skalberg Karlsson och Anna af Sillén (båda M) yrkandena 1 och 2,

2023/24:2271 av Carl Nordblom (M) och

2023/24:2527 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Det ska vara tydligt för både företag och privatpersoner vilka skatter som har betalats. Skattesystemet ska vara så enkelt och transparent som möjligt. Arbetsgivaravgiften bör därför synliggöras genom att den allmänna löneavgiften separeras från arbetsgivaravgiften. Genom att separera dessa avgifter från varandra blir det tydligare vilka skatter företagen betalar.

Detta bör regeringen se över.

3.

Deklaration m.m., punkt 2 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 9 och

avslår motionerna

2023/24:193 av Magnus Jacobsson (KD),

2023/24:827 av Rickard Nordin (C),

2023/24:2201 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:2239 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2023/24:2525 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Enskild firma är en lämplig form för ensamföretagare men är en företagsform som innebär en hel del administrativa sysslor som tar tid i anspråk från företagets kärnverksamhet. Många företagare är fullt upptagna med att utveckla, marknadsföra och leverera företagets erbjudanden till sina kunder. Mot bakgrund av detta anser vi att Skatteverket bör tillhandahålla förnyade, förenklade och automatiserade digitala tjänster för enskilda företagares redovisning och deklaration av skatter.

Detta bör regeringen se över.

4.

Deklaration m.m., punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:827 av Rickard Nordin (C) och

avslår motionerna

2023/24:193 av Magnus Jacobsson (KD),

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 9,

2023/24:2201 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:2239 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2023/24:2525 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Skatteverket har varit en föregångare när det gäller att digitalisera sin verksamhet, underlätta för medborgarna och förenkla deklarationer. Det finns dock fortfarande ett antal områden där mer behöver göras. Den som vill ställa på och av sitt fordon för att inte behöva betala fordonsskatt har flera dagars karens för att få detta gjort. Det är ett stort problem, inte minst i fråga om husbilar, som inte används helårsvis. Karenstiden har kortats men är fortfarande orimligt lång. Eftersom detta är något som görs digitalt av fordonsägarna själva bör det kunna ske samma dag. För att beivra missbruk med väldigt många på- och avställningar bör det gå att införa ett maxtak under ett kalenderår. Ett liknande problem finns med förmånsbeskattningen av bilar. Beskattningen utgår alltid från hela kalendermånader, oavsett när bilen hämtas ut. Det gör att trycket på fordonsförsäljarna blir orimligt högt i början av varje månad när brukarna vill hämta ut bilarna för att undvika att behöva betala skatt för en hel månad när bilen endast kan nyttjas del av månaden. Samma situation uppkommer vid återlämning av bilen när brukaren vill nyttja fordonet så lång tid som möjligt av månaden eftersom förmånsbeskattning görs för hela månaden. Detta drabbar särskilt den som av någon anledning lämnar ifrån sig sin förmånsbil under perioden, t.ex. vid föräldraledighet. Eftersom reglerna för bilförmån har ändrats till att i högre grad motsvara privat ägande är det också rimligt att reglerna om hela kalendermånader ändras. Det verkar vara något som hänger kvar från tiden när hanteringen av detta inte var digitaliserad. Numera borde detta kunna göras per automatik på samma sätt som när man ställer av och på bilen.

Ur avsnittet "Folkbokföring av barn på två adresser" i betänkandet. Läs betänkandet