Höjd spelskatt

När det gäller frågan om att säkerställa finansieringen av bl.a. hästsporten utgår utskottet från att regeringen noga följer utvecklingen av den föreslagna höjningen av spelskatten och vid behov återkommer med nödvändiga åtgärder på den svenska spelmarknaden.

Utskottet ser därför inget behov av att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den bör återkomma med förslag för att säkerställa finansieringen av hästsporten.

Utskottet delar regeringens bedömning att en höjning av skatten på spel är lämplig för att förstärka finansieringen av statlig verksamhet. Utskottet är därmed inte berett att förorda ytterligare en översyn av spelskatten.

Utskottet avstyrker därför motionsförslagen.

Reservation

Säkerställd finansiering och översyn , punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2828 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 höjt spelskatten från 18 procent till 22 procent. Spelskatten är sedan omregleringen 2019 på en enhetlig nivå och tas ut på det s.k. spelnettot, spelaktörernas behållning efter utbetalda vinster. I konsekvensanalysen i propositionen konstaterar regeringen krasst att höjningen i år kommer att leda till minskade intäkter för den svenska hästsporten utan att ge förslag på kompensatoriska åtgärder. Hästsporten är en brett uppskattad sport med särskilda förutsättningar och är en näring som skapar jobb i hela landet, inte minst på landsbygden. Jag föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med förslag för att säkerställa finansieringen av olika verksamheter, såsom hästsporten, även framöver.

Jag föreslår vidare en översyn av spelskatten med inriktning på att differentiera den effektiva skattesatsen för olika typer av spel och med fokus på att hämma riskspelande till förmån för sunt och nöjesfyllt spelande.

Särskilda yttranden

1.

Höjd spelskatt, punkt 1 (S)

Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Peder Björk (S) anför:

I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen att skatten på spel ska höjas. I tidigare lagstiftningsärenden har det framhållits att skattenivån bör hållas på en nivå som behåller en kanaliseringsgrad på minst 90 procent. Detta är inte ett fastslaget mål för spelpolitiken, men finns väl dokumenterat i förarbeten, däribland proposition 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad. Att genomföra förändringar av spelskatten kräver därför noggranna överväganden av hur kanaliseringsgraden påverkas. Som regeringen pekar på i propositionen väntas kanaliseringsgraden påverkas negativt till följd av att spelarna anpassar sitt beteende till den högre prisnivån. Detta behöver följas upp och utvärderas särskilt. Socialdemokraterna menar att det i det aktuella lagstiftningsärendet saknas tillräckliga underlag och konsekvensanalyser av hur kanaliseringsgraden, och därmed spelarna, påverkas av den föreslagna höjningen av spelskatten. Socialdemokraterna har vid flera tillfällen föreslagit åtgärder för att förbättra spelmarknaden och göra den tryggare, exempelvis krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel, vilka har avvisats av Sverigedemokraterna och regeringspartierna. Därför blir det särskilt viktigt att den här förändringen av spelskatten tydligt följs upp och att Sverige även i fortsättningen har en spelpolitik som värnar konsumenterna. Socialdemokraterna har i budgetmotionen för 2024 valt att inte avvisa skatteförändringen.

2.

Särskilt yttrande (V)

Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

Vänsterpartiet ställer sig bakom höjningen av spelskatten men vill lyfta fram några synpunkter om befarade effekter som påtalats av remissinstanserna. Spel om pengar omsätter stora belopp och en majoritet av befolkningen, 56 procent, uppger att man spelat det senaste året. För de allra flesta är det något som skapar lite spänning i vardagen när man skrapar en lott eller satsar en mindre summa på resultatet i ett idrottsevenemang. För en del övergår tyvärr spelandet till något ångestfyllt med stora förluster och svårigheter att sluta. Den lavin av nätkasinon som poppat upp de senaste åren erbjuder spel och regelverk som är utformade för att locka till ökat spelande. Om de ska tillåtas är det viktigt att de beskattas på ett sätt som ger staten resurser att satsa på kontroller av företagen och behandlingsinsatser för de som får ett problemspelande. Därtill behövs en stark lagstiftning med skydd för konsumenterna. Folkhälsomyndigheten påpekar att det idag saknas forskning om hur punktskatt på spel påverkar konsumentmönster men påminner om att det på alkoholområdet visat sig vara en effektiv insats. Här hoppas vi att nya rön kan komma inom en snar framtid. Flera remissinstanser lyfter fram risken för att en skattehöjning ska leda till högre priser för spelarna och därmed öka incitamenten för att spela på olicensierade bolag som inte betalar skatt i Sverige. Det här en viktig parameter att ta i beaktande. Redan idag finns problem med spelande hos olicensierade bolag och vi ser en oroande utveckling med ökat spelande bland unga. Regeringen har uppmärksammat det med riktade uppdrag till Spelinspektionen och både den förra och den nuvarande regeringen har lagt fram en rad propositioner under de senaste åren för att försvåra spelande hos de olicensierade bolagen. Från Vänsterpartiet menar vi att det är viktigt att följa om de beslutade regelskärpningarna, ökade befogenheterna och förstärkningarna av Spelinspektionen ökar kanaliseringen eller om flera insatser behöver göras. Vi har påpekat att tjänsten spelpaus.se kan utvecklas ytterligare så att den som anmält sig dit för att få stopp på sitt spelande kan bli kontaktad och få stöd. Den gruppen ligger annars i riskzonen när det gäller att söka sig till de olicensierade bolagen. Vi vill också se en märkning av de olika spelen så att konsumenten kan se vilka spel som är mest riskfyllda. Utifrån en sådan riskkvalificering finns det anledning att differentiera lagstiftning och regelverk. Vad gäller spelskatten vill vi inte gå så långt som Centerpartiet föreslår utan ser att det viktiga är att skilja ut de allmännyttiga lotterierna och bingohallarna som genererar överskott till föreningslivet från de kommersiella spelen.

Ur avsnittet "Säkerställd finansiering och översyn" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet