Betänkande · 2023/24
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Sammanfattning Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder. Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Skatteutskottet · 2 voteringar 13 december 2023
Betänkande SkU6 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 13 december 2023 (6 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”SkU6” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om tilläggsskatt med den ändringen att 2 kap. 20 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 4. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m., 5. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. 6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 7. lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:32 punkterna 2-7 och motionerna 2023/24:2772 av Per Söderlund m.fl. (SD, M, KD, L) och 2023/24:2775 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2023/24:32 punkt 1 och motion 2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 3.
Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av lagstiftningen om tilläggsskatt.
Utskottets motivering
När det gäller frågan om en översyn av lagstiftningen har såväl Lagrådet som flera remissinstanser framfört kritik mot bl.a. det forcerade lagstiftningstempot och det faktum att det i detta lagstiftningsärende inte har varit möjligt att fullt ut beakta alla OECD-kommentarer och därvid betonat vikten av att lagstiftningsarbetet inom en snar framtid kompletteras och ses över. Regeringen har anfört att en uppföljning av reglerna kommer att vara nödvändig, inte minst mot bakgrund av att det internationella arbetet ännu inte är avslutat.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte något skäl att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av lagstiftningen. Motionsförslagen avstyrks därmed.
Reservationer
1.
Företrädaransvar, punkt 2 (S, V, C, MP)
av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Lindahl (C) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
I kommittémotion 2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 2 föreslås att riksdagen ska tillkännage för regeringen att frågan om företrädaransvar bör analyseras och förslag i den riktningen lämnas till riksdagen. Utredningen föreslog att ett företrädaransvar inte skulle införas. I lagrådsremissen föreslog dock regeringen att ett företrädaransvar skulle ingå i lagstiftningen. Detta återfinns däremot inte i propositionen, vilket är olyckligt. Att inte införa bestämmelser om företrädaransvar skulle innebära att särbehandlingen mellan små och medelstora företag, och stora koncerner, ökar till de mindre företagens nackdel. Samma krav bör gälla för den som äger eller driver stora koncerner som den som driver ett mindre företag. Det är, trots detta, rimligt att förslag som inte har arbetats fram och remissbehandlats enligt den ordning vi har i Sverige inte underställs riksdagen i en proposition. Frågan måste däremot utredas och remitteras skyndsamt så att lagstiftningen i den mån det är möjligt kompletteras med bestämmelser om företrädaransvar för de bolag som omfattas av tilläggsskatten.
2.
Översyn av lagstiftningen, punkt 3 (S, V, C, MP)
av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Lindahl (C) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2023/24:2775 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
I kommittémotionerna 2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2023/24:2775 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2 föreslås att riksdagen ska tillkännage för regeringen att det omgående bör göras en översyn av lagstiftningen om tilläggsskatt. Skatteundandragande och aggressiv skatteplanering är systemhotande i flera avseenden. Det är angeläget att nationsövergripande åtgärder vidtas för att stoppa skatteflykten, och för att undvika ett s.k. race to the bottom i företagsbeskattningen. Det ökar också förutsägbarheten och enkelheten för företagen. Därför är G20-ländernas och OECD:s överenskommelse om modellregler med tillhörande kommentarer ett välkommet och viktigt initiativ. För EU:s medlemsstater, som delar den inre marknaden, är det rimligt att modellreglerna genomförs som ett EU-direktiv. Direktivet träder i kraft den 1 januari 2024. Sverige behöver skyndsamt få lagstiftning på plats.
Ett lagstiftningsärende av den här storleken och som behandlas med den här hastigheten, både av regeringen och av riksdagen, hör inte till vanligheterna och ska så heller inte göra. Förslagen i propositionen har tagits fram under stor tidspress och det är uppenbart att den korta tiden mellan direktivets beslutande och lagstiftningens ikraftträdande har varit utmanande och har medfört att processen har behövt bli snabb. I enlighet med vad flera remissinstanser påpekar har det dock inneburit att lagstiftningen i alla delar inte är helt genomarbetad.
Många remissinstanser har därför också uttryckt både kritik och farhågor när det gäller tydligheten i regelverkets utformning. Finansinspektionen har t.ex. påtalat svårigheter att analysera hur lagen kan komma att påverka företag under inspektionens tillsyn, men även finansmarknaden i stort. De anser inte heller att motivtexterna tillräckligt belyser hur reglerna ska tillämpas på svenska förhållanden.
Även Lagrådet har framfört kritik. De konstaterar i och för sig att beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen formellt sett har följts, men framhåller att det med hänsyn till förslagens omfattning och komplexitet är uppenbart att lagstiftningsarbetet borde ha fått ytterligare tid, direktivets ikraftträdandedatum till trots. Man konstaterar att det höga lagstiftningstempot har fått till följd att lagförslagen i åtskilliga avseenden inte är tillräckligt genomarbetade.
Regeringen måste därför snarast ta initiativ till en bred översyn av lagstiftningen för att korrigera eventuella brister och felaktigheter, och komplettera lagstiftningen i de fall där den är otillräcklig. En sådan översyn kan inte vänta och bör göras inom ramen för ett tilläggsdirektiv till utredningen. Den bör tidsmässigt sammanfalla med de övriga delar av lagstiftningen som regeringen avser att återkomma till riksdagen med.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Översyn av lagstiftningen" i betänkandet. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#2 Företrädaransvar Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 2.
Riksdagen antar regeringens förslag om en tilläggsskatt för företag i stora koncerner med den ändringen att 2 kap. 20 § om allmänt erkänd redovisningsstandard får den lydelse som föreslås i bilaga 3. Riksdagen bifaller därmed motionsförslagen om en ändrad lydelse av 2 kap. 20 § lagen om tilläggsskatt och bifaller delvis motionsförslaget om att frågan om vilka redovisningsstandarder som omfattas av propositionens definitioner omgående behöver analyseras. Riksdagen antar vidare de förslag till ändringar i lagar som behövs för att förslaget om tilläggsskatt ska kunna genomföras.
Utskottets motivering
För att genomföra rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i Europeiska unionen har regeringen bl.a. föreslagit att en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner ska införas. Förslaget ska säkerställa att multinationella och nationella koncerner betalar en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma och innebär i korthet att koncerner med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas.
När det gäller frågan om vad som utgör en allmänt erkänd redovisningsstandard konstaterar utskottet inledningsvis att en koncernredovisning som upprättats enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard är en koncernredovisning enligt lagen om tilläggsskatt. En koncernredovisning som upprättas enligt en godkänd redovisningsstandard måste däremot justeras om det uppstår en skillnad som överstiger 75 miljoner euro vid en jämförelse med IFRS för att en sådan redovisning ska anses vara en koncernredovisning enligt lagen om tilläggsskatt. Det finns därmed enligt utskottet en skillnad när det gäller de olika redovisningsstandarderna och det är därför av betydelse för svenska företag till vilken kategori svenska redovisningsstandarder hör.
Regeringen delade Lagrådets bedömning att det finns ett behov av att förtydliga hur svenska redovisningsstandarder förhåller sig till allmänt erkända redovisningsprinciper. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att det är rimligt att anta att modellreglernas referens till allmänt accepterade redovisningsprinciper i EU och EES syftar på IFRS som unionen antagit i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och inte de enskilda medlemsstaternas olika redovisningsprinciper. I linje med den bedömningen ströks hänvisningen i tredje strecksatsen 2 kap. 20 § lagen om tilläggsskatt till ”medlemsstaterna i Europeiska unionen” och ”staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” som fanns i lagrådsremissens förslag.
Mot bakgrund av att kommissionen i en skrivelse till Finansdepartementet efter propositionens överlämnande till riksdagen har klargjort att redovisning enligt svenska redovisningsstandarder skulle kunna uppfylla kraven på att vara en allmänt erkänd redovisningsstandard även om de inte är helt i linje med IFRS föreslår utskottet att lagförslaget om allmänt erkänd redovisningsstandard ändras och i huvudsak utformas på det sätt som föreslogs i lagrådsremissen.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag med den ändringen att 2 kap. 20 § om allmänt erkänd redovisningsstandard i lagen om tilläggsskatt får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Utskottet tillstyrker motionsförslagen om en ändrad lydelse av 2 kap. 20 § lagen om tilläggsskatt och tillstyrker delvis motionsförslaget om att frågan om vilka redovisningsstandarder som omfattas av propositionens definitioner omgående behöver analyseras.
Ur avsnittet "Tilläggsskatt för företag i stora koncerner" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 92 | 0 | 15 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 58 | 0 | 0 | 10 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 19 | 0 | 5 | |
| Centerpartiet | 0 | 21 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 16 | 0 | 2 | |
| Liberalerna | 12 | 0 | 0 | 4 | |
| Partilösa | 1 | 0 | 0 | 0 |
#3 Översyn av lagstiftningen Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2023/24:2775 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Riksdagen antar regeringens förslag om en tilläggsskatt för företag i stora koncerner med den ändringen att 2 kap. 20 § om allmänt erkänd redovisningsstandard får den lydelse som föreslås i bilaga 3. Riksdagen bifaller därmed motionsförslagen om en ändrad lydelse av 2 kap. 20 § lagen om tilläggsskatt och bifaller delvis motionsförslaget om att frågan om vilka redovisningsstandarder som omfattas av propositionens definitioner omgående behöver analyseras. Riksdagen antar vidare de förslag till ändringar i lagar som behövs för att förslaget om tilläggsskatt ska kunna genomföras.
Utskottets motivering
För att genomföra rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i Europeiska unionen har regeringen bl.a. föreslagit att en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner ska införas. Förslaget ska säkerställa att multinationella och nationella koncerner betalar en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma och innebär i korthet att koncerner med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas.
När det gäller frågan om vad som utgör en allmänt erkänd redovisningsstandard konstaterar utskottet inledningsvis att en koncernredovisning som upprättats enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard är en koncernredovisning enligt lagen om tilläggsskatt. En koncernredovisning som upprättas enligt en godkänd redovisningsstandard måste däremot justeras om det uppstår en skillnad som överstiger 75 miljoner euro vid en jämförelse med IFRS för att en sådan redovisning ska anses vara en koncernredovisning enligt lagen om tilläggsskatt. Det finns därmed enligt utskottet en skillnad när det gäller de olika redovisningsstandarderna och det är därför av betydelse för svenska företag till vilken kategori svenska redovisningsstandarder hör.
Regeringen delade Lagrådets bedömning att det finns ett behov av att förtydliga hur svenska redovisningsstandarder förhåller sig till allmänt erkända redovisningsprinciper. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att det är rimligt att anta att modellreglernas referens till allmänt accepterade redovisningsprinciper i EU och EES syftar på IFRS som unionen antagit i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och inte de enskilda medlemsstaternas olika redovisningsprinciper. I linje med den bedömningen ströks hänvisningen i tredje strecksatsen 2 kap. 20 § lagen om tilläggsskatt till ”medlemsstaterna i Europeiska unionen” och ”staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” som fanns i lagrådsremissens förslag.
Mot bakgrund av att kommissionen i en skrivelse till Finansdepartementet efter propositionens överlämnande till riksdagen har klargjort att redovisning enligt svenska redovisningsstandarder skulle kunna uppfylla kraven på att vara en allmänt erkänd redovisningsstandard även om de inte är helt i linje med IFRS föreslår utskottet att lagförslaget om allmänt erkänd redovisningsstandard ändras och i huvudsak utformas på det sätt som föreslogs i lagrådsremissen.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag med den ändringen att 2 kap. 20 § om allmänt erkänd redovisningsstandard i lagen om tilläggsskatt får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Utskottet tillstyrker motionsförslagen om en ändrad lydelse av 2 kap. 20 § lagen om tilläggsskatt och tillstyrker delvis motionsförslaget om att frågan om vilka redovisningsstandarder som omfattas av propositionens definitioner omgående behöver analyseras.
Ur avsnittet "Tilläggsskatt för företag i stora koncerner" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 0 | 92 | 0 | 15 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 58 | 0 | 0 | 10 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 19 | 0 | 5 | |
| Centerpartiet | 0 | 21 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 16 | 0 | 2 | |
| Liberalerna | 12 | 0 | 0 | 4 | |
| Partilösa | 1 | 0 | 0 | 0 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.