Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

Metoden för att fastställa skiktgränsen framgår av bestämmelserna i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen. Skiktgränsen uppgår till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus 2 procentenheter. Utskottet konstaterar att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ökar med 2 procentenheter utöver inflationen varje år och att det är en schablonmässig höjning för att ta hänsyn till stigande reallöner. Utskottet finner därför inte skäl att föreslå någon ändrad metod för uppräkning av skiktgränsen.

Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2764 av Helena Lindahl m.fl. (C) om en ändrad metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

Reservation

Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, punkt 2 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2764 av Helena Lindahl m.fl. (C).

Ställningstagande

Regeringens förslag om att den lagstadgade inflationsjusteringen av den statliga inkomstskatten ska pausas innebär att gränsen för när statlig inkomstskatt ska betalas går vid inkomster om 51 000 kronor per månad, i stället för att höjas till inkomster om 57 000 kronor i månaden. Enligt regeringens uträkningar innebär det att 300 000 fler inkomsttagare kommer att betala statlig inkomstskatt 2024. Totalt kommer 1,1 miljoner löntagare att betala mer i skatt. I praktiken innebär det en skattehöjning för över en miljon hushåll med upp till 20 000 kronor. För att mildra effekterna av marginalskattehöjningen och samtidigt skydda skatteskalorna mot fortsatt godtycke bör uppräkningsmetoden framöver följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år, så som den beräknas av Medlingsinstitutet. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

1.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024, punkt 1 (S)

Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Mathias Tegnér (S) anför:

Vårt land genomgår den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet. Inflationen har nått rekordhöga nivåer, svensk ekonomi krymper och arbetslösheten stiger. Det slår hårt mot hushållen. Vanliga familjer med vanliga inkomster får allt svårare att betala räkningarna. I välfärden är läget akut – vården går mot underskott som är större än under 90-talskrisen.

Regeringen har valt sin skattepolitiska linje. Redan i sin första statsbudget sänkte de skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Under det gångna året har de remitterat förslag om att kraftigt sänka skatterna för de med allra högst inkomster, och i budgeten för 2024 har de presenterat ett förslag om ett ”lyx-rot” som varken kommer att avhjälpa byggkrisen eller stötta vanligt folk. Samtidigt befinner sig skolan och sjukvården i en allt djupare kostnadskris. För många brottsutredningar läggs på hög och för många skjutningar är ouppklarade. Det är helt uppenbart att välfärden och trygghetsarbetet behöver mer resurser – inte mindre.

Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finansiering. Det är bra att regeringen har erkänt att det var orimligt att låta skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp kraftigt, samtidigt som behoven var stora, och det var möjligt att åtgärda det – vilket var vad man gjorde för 2023. Socialdemokraterna är positiva till att regeringen nu väljer att pausa uppräkningen nästa år, pengarna behövs till att stärka vanliga hushåll. Vi vill samtidigt påtala att trots att indexeringen av skiktgränsen pausas för 2024 kommer uppräkningen att vara större än löneökningstakten mellan 2022 och 2024 – höginkomsttagare kommer därmed att ha överkompenserats. Det är allvarligt att regeringens felprioritering i budgetpropositionen för 2023 har tvingat fram en nedskärningskris i sjukvården.

Med detta ställer vi oss bakom förslaget i propositionen om en pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024.

2.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024, punkt 1 (V)

Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

Regeringen föreslår att skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 ska pausas. Det välkomnar Vänsterpartiet. Under 2023 räknades skiktgränsen upp, och de med högre inkomster kompenserades på så sätt för inflationen medan de med lägre inkomster fick dra åt svångremmen. Uppräkningen av skiktgränsen som gjordes för beskattningsåret 2023 var historiskt hög. Det innebär att andelen som betalar statlig inkomstskatt under 2023 också är historiskt låg. Totalt lade regeringen 13 miljarder kronor på dessa skattesänkningar samtidigt som kommuner och regioner inte fick de statsbidrag som de behövde för att kunna upprätthålla välfärden utan nedskärningar. Vänsterpartiet välkomnar den pausade uppräkningen men delar inte regeringens förslag om att den ska finansiera andra skattesänkningar. Den pausade uppräkningen ska i stället användas till att förstärka välfärden. Vi avvisar det nya jobbskatteavdraget och menar att skatteklyftan ska slutas för alla inkomster, såsom sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa och föräldraförsäkring. Det skulle innebära sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler. Med detta ställer jag mig bakom förslaget i propositionen om en pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024.

3.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024, punkt 1 (C)

Helena Lindahl (C) anför:

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att den lagstadgade inflationsjusteringen av den statliga inkomstskatten (den s.k. skiktgränsen) ska pausas. Förslaget innebär att en moderatledd regering för första gången någonsin genomför en kraftfull marginalskattehöjning genom att stoppa den automatiska uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Marginalskattehöjningen är dessutom så kraftfull att den motverkar det borttagande av värnskatten som Centerpartiet tvingade den föregående socialdemokratiska regeringen att genomföra. I praktiken innebär det en skattehöjning för över en miljon hushåll, med upp till 20 000 kronor. Marginalskattehöjningen drabbar också exakt den typ av kvalificerad arbetskraft i inkomstskikten strax över 51 000 kronor i månaden – läkare, unga ingenjörer, tandläkare, erfarna poliser, specialistsjuksköterskor som jobbar obekväm arbetstid m.fl. – där kompetensbristen just nu är som störst. Skattehöjningen försvårar arbetet med att skapa kvalificerade välbetalda specialisttjänster i bristyrken med erfarna personer som stannar kvar och jobbar mer. Enligt Finansdepartementets egna beräkningar innebär skattehöjningen att antalet heltidstjänster minskar med 11 000. Dessutom leder marginalskattehöjningen på kort sikt till minskade och inte ökade skatteintäkter. För att mildra marginalskattehöjningen, särskilt för de många personer i bristyrken som ligger precis under skiktgränsen i dag och samtidigt skydda skatteskalorna mot fortsatt godtycke anser Centerpartiet, med hänvisning till vår budgetmotion för 2024, att uppräkningsmetoden framöver ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år, så som den beräknas av Medlingsinstitutet. För innevarande år skulle det innebära att brytpunkten skulle hamna på en lön på 52 000 kronor i månaden och att regeringens skattehöjning för alla över skiktgränsen sänks med upp till 3 240 kronor per år.

Ur avsnittet "Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet