Läkemedel och tandvård

Att förebygga bristsituationer när det gäller läkemedel är en angelägen fråga. Till att börja med vill utskottet peka på bl.a. arbetet med Läkemedelsutredningens förslag och med en nationell lägesbild. Utskottet noterar i sammanhanget också det uppdrag som Läkemedelsverket fått att se över hur rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel kan förebyggas och att det arbetet ska slutredovisas senast den 15 februari 2026. Vidare konstaterar utskottet att det numera finns bestämmelser i läkemedelslagen om att Läkemedelsverket får besluta om en sanktionsavgift om den som har fått ett humanläkemedel godkänt för försäljning inte meddelar att försäljningen upphör (14 kap. 4 §). När det närmare gäller läkemedel mot diabetes konstaterar utskottet att TLV i mars 2023 prövade om läkemedlet Ozempic ska ingå i läkemedelsförmånerna enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. Myndigheten beslutade då att läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna men endast subventioneras för patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar även att Läkemedelsverket har möjlighet att besluta om föreskrifter om vad som ska gälla vid förordnande och utlämnande av ett läkemedel och att verket genom information lämnat rådet till läkare att tills vidare inte förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel till andra än diabetespatienter. I den del det gäller nya och innovativa läkemedel konstaterar utskottet att den nationella läkemedelsstrategin omfattar tillgängliga läkemedel och jämlik användning och att arbetet med att ta fram en ny läkemedelsstrategi för innevarande valperiod fortsätter. Utskottet noterar också arbetet inom GMS och vill därutöver peka på de rapporter och förslag som TLV lämnade under 2023 om tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar och betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet tidigare beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen, nämligen om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder, om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering av läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser samt om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Tillkännagivandena är inte slutbehandlade. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte behövs några tillkännagivanden med anledning av motionerna 2023/24:865 (S), 2023/24:1062 (S), 2023/24:2064 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2493 (C) yrkandena 35 och 36. Motionerna bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att det genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården finns detaljerade bestämmelser om enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång för personer som är 75 år eller äldre. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkandena 27 och 28, som bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kassation av läkemedel konstaterar utskottet att ett av syftena med läkemedelslagen är att skydda miljön (1 kap. 1 §). Utskottet noterar att kassation av läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin, och som redan nämnts ovan pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi för valperioden. Utskottet noterar även att frågan om kassation av läkemedel omfattas av vägledningen till Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit och att myndigheten där uttalar att startförpackningar kan lämnas ut för att undvika kassation om behandlingen behöver avbrytas. I kunskapsstödet Vårdhandboken, som riktar sig till vård- och omsorgsverksamheter i landets kommuner och regioner, finns även vägledning om läkemedelsanvändning till undvikande av kassation av läkemedel genom användning av s.k. provförpackningar i verksamheterna. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:1417 (M) och 2023/24:2065 (SD) yrkande 2 bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om nordiskt samarbete om e-recept noterar utskottet att det redan finns pågående arbete med detta, såväl inom EU som inom Norden. I sammanhanget uppmärksammar utskottet särskilt E‑hälsomyndighetens arbete med att bl.a. ta fram en e-tjänst för ändamålet och att det pågår ett arbete i Regeringskansliet med anledning av förslag från Utredningen om e-recept inom EES. När det sedan gäller samarbete om upphandling av vacciner och läkemedel noterar utskottet att Nordiska rådet har godkänt en rekommendation om uppföljning av förslagen i en rapport om krisberedskap. Planen omfattar bl.a. att genomföra pilotprojekt för gemensam upphandling av vacciner och undersöka möjligheten till gemensamma beredskapslager. Utskottet noterar också att Sverige, Norge och Island aktivt har samarbetat i fråga om upphandling av vacciner och att länderna ingått avtal om central lagring av vacciner mot covid-19 enligt ett pressmeddelande från regeringen i februari 2023. Utskottet anser inte att pågående arbeten i frågan bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:863 (S) och 2023/24:2364 (S) yrkande 1.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. När det sedan gäller motionsyrkanden om att mensskydd ska vara kostnadsfria konstaterar utskottet att det i lagen om läkemedelsförmåner m.m. finns bestämmelser om kostnadsfrihet för andra varor än läkemedel. Kostnadsfrihet enligt lagen gäller i förhållande till öppenvårdsapotek och förutsätter bl.a. att varan förskrivits och TLV beslutat att varan ska vara förmånsberättigad enligt 7 §. I fråga om att läkemedel ska tillhandahållas i provförpackning noterar utskottet, som redan nämnts ovan, att kunskapsstöd finns om detta genom Vårdhandboken. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1907 (S), 2023/24:1922 (S), 2023/24:2065 (SD) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 68 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 31. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Läkemedelsanvändning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 11. Läs betänkandet

Att förebygga bristsituationer när det gäller läkemedel är en angelägen fråga. Till att börja med vill utskottet peka på bl.a. arbetet med Läkemedelsutredningens förslag och med en nationell lägesbild. Utskottet noterar i sammanhanget också det uppdrag som Läkemedelsverket fått att se över hur rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel kan förebyggas och att det arbetet ska slutredovisas senast den 15 februari 2026. Vidare konstaterar utskottet att det numera finns bestämmelser i läkemedelslagen om att Läkemedelsverket får besluta om en sanktionsavgift om den som har fått ett humanläkemedel godkänt för försäljning inte meddelar att försäljningen upphör (14 kap. 4 §). När det närmare gäller läkemedel mot diabetes konstaterar utskottet att TLV i mars 2023 prövade om läkemedlet Ozempic ska ingå i läkemedelsförmånerna enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. Myndigheten beslutade då att läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna men endast subventioneras för patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar även att Läkemedelsverket har möjlighet att besluta om föreskrifter om vad som ska gälla vid förordnande och utlämnande av ett läkemedel och att verket genom information lämnat rådet till läkare att tills vidare inte förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel till andra än diabetespatienter. I den del det gäller nya och innovativa läkemedel konstaterar utskottet att den nationella läkemedelsstrategin omfattar tillgängliga läkemedel och jämlik användning och att arbetet med att ta fram en ny läkemedelsstrategi för innevarande valperiod fortsätter. Utskottet noterar också arbetet inom GMS och vill därutöver peka på de rapporter och förslag som TLV lämnade under 2023 om tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar och betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet tidigare beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen, nämligen om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder, om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering av läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser samt om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Tillkännagivandena är inte slutbehandlade. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte behövs några tillkännagivanden med anledning av motionerna 2023/24:865 (S), 2023/24:1062 (S), 2023/24:2064 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2493 (C) yrkandena 35 och 36. Motionerna bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att det genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården finns detaljerade bestämmelser om enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång för personer som är 75 år eller äldre. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkandena 27 och 28, som bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kassation av läkemedel konstaterar utskottet att ett av syftena med läkemedelslagen är att skydda miljön (1 kap. 1 §). Utskottet noterar att kassation av läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin, och som redan nämnts ovan pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi för valperioden. Utskottet noterar även att frågan om kassation av läkemedel omfattas av vägledningen till Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit och att myndigheten där uttalar att startförpackningar kan lämnas ut för att undvika kassation om behandlingen behöver avbrytas. I kunskapsstödet Vårdhandboken, som riktar sig till vård- och omsorgsverksamheter i landets kommuner och regioner, finns även vägledning om läkemedelsanvändning till undvikande av kassation av läkemedel genom användning av s.k. provförpackningar i verksamheterna. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:1417 (M) och 2023/24:2065 (SD) yrkande 2 bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om nordiskt samarbete om e-recept noterar utskottet att det redan finns pågående arbete med detta, såväl inom EU som inom Norden. I sammanhanget uppmärksammar utskottet särskilt E‑hälsomyndighetens arbete med att bl.a. ta fram en e-tjänst för ändamålet och att det pågår ett arbete i Regeringskansliet med anledning av förslag från Utredningen om e-recept inom EES. När det sedan gäller samarbete om upphandling av vacciner och läkemedel noterar utskottet att Nordiska rådet har godkänt en rekommendation om uppföljning av förslagen i en rapport om krisberedskap. Planen omfattar bl.a. att genomföra pilotprojekt för gemensam upphandling av vacciner och undersöka möjligheten till gemensamma beredskapslager. Utskottet noterar också att Sverige, Norge och Island aktivt har samarbetat i fråga om upphandling av vacciner och att länderna ingått avtal om central lagring av vacciner mot covid-19 enligt ett pressmeddelande från regeringen i februari 2023. Utskottet anser inte att pågående arbeten i frågan bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:863 (S) och 2023/24:2364 (S) yrkande 1.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. När det sedan gäller motionsyrkanden om att mensskydd ska vara kostnadsfria konstaterar utskottet att det i lagen om läkemedelsförmåner m.m. finns bestämmelser om kostnadsfrihet för andra varor än läkemedel. Kostnadsfrihet enligt lagen gäller i förhållande till öppenvårdsapotek och förutsätter bl.a. att varan förskrivits och TLV beslutat att varan ska vara förmånsberättigad enligt 7 §. I fråga om att läkemedel ska tillhandahållas i provförpackning noterar utskottet, som redan nämnts ovan, att kunskapsstöd finns om detta genom Vårdhandboken. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1907 (S), 2023/24:1922 (S), 2023/24:2065 (SD) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 68 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 31. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Läkemedelsanvändning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5 och 11. Läs betänkandet

Att förebygga bristsituationer när det gäller läkemedel är en angelägen fråga. Till att börja med vill utskottet peka på bl.a. arbetet med Läkemedelsutredningens förslag och med en nationell lägesbild. Utskottet noterar i sammanhanget också det uppdrag som Läkemedelsverket fått att se över hur rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel kan förebyggas och att det arbetet ska slutredovisas senast den 15 februari 2026. Vidare konstaterar utskottet att det numera finns bestämmelser i läkemedelslagen om att Läkemedelsverket får besluta om en sanktionsavgift om den som har fått ett humanläkemedel godkänt för försäljning inte meddelar att försäljningen upphör (14 kap. 4 §). När det närmare gäller läkemedel mot diabetes konstaterar utskottet att TLV i mars 2023 prövade om läkemedlet Ozempic ska ingå i läkemedelsförmånerna enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. Myndigheten beslutade då att läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna men endast subventioneras för patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar även att Läkemedelsverket har möjlighet att besluta om föreskrifter om vad som ska gälla vid förordnande och utlämnande av ett läkemedel och att verket genom information lämnat rådet till läkare att tills vidare inte förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel till andra än diabetespatienter. I den del det gäller nya och innovativa läkemedel konstaterar utskottet att den nationella läkemedelsstrategin omfattar tillgängliga läkemedel och jämlik användning och att arbetet med att ta fram en ny läkemedelsstrategi för innevarande valperiod fortsätter. Utskottet noterar också arbetet inom GMS och vill därutöver peka på de rapporter och förslag som TLV lämnade under 2023 om tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar och betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet tidigare beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen, nämligen om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder, om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering av läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser samt om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Tillkännagivandena är inte slutbehandlade. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte behövs några tillkännagivanden med anledning av motionerna 2023/24:865 (S), 2023/24:1062 (S), 2023/24:2064 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2493 (C) yrkandena 35 och 36. Motionerna bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att det genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården finns detaljerade bestämmelser om enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång för personer som är 75 år eller äldre. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkandena 27 och 28, som bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kassation av läkemedel konstaterar utskottet att ett av syftena med läkemedelslagen är att skydda miljön (1 kap. 1 §). Utskottet noterar att kassation av läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin, och som redan nämnts ovan pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi för valperioden. Utskottet noterar även att frågan om kassation av läkemedel omfattas av vägledningen till Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit och att myndigheten där uttalar att startförpackningar kan lämnas ut för att undvika kassation om behandlingen behöver avbrytas. I kunskapsstödet Vårdhandboken, som riktar sig till vård- och omsorgsverksamheter i landets kommuner och regioner, finns även vägledning om läkemedelsanvändning till undvikande av kassation av läkemedel genom användning av s.k. provförpackningar i verksamheterna. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:1417 (M) och 2023/24:2065 (SD) yrkande 2 bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om nordiskt samarbete om e-recept noterar utskottet att det redan finns pågående arbete med detta, såväl inom EU som inom Norden. I sammanhanget uppmärksammar utskottet särskilt E‑hälsomyndighetens arbete med att bl.a. ta fram en e-tjänst för ändamålet och att det pågår ett arbete i Regeringskansliet med anledning av förslag från Utredningen om e-recept inom EES. När det sedan gäller samarbete om upphandling av vacciner och läkemedel noterar utskottet att Nordiska rådet har godkänt en rekommendation om uppföljning av förslagen i en rapport om krisberedskap. Planen omfattar bl.a. att genomföra pilotprojekt för gemensam upphandling av vacciner och undersöka möjligheten till gemensamma beredskapslager. Utskottet noterar också att Sverige, Norge och Island aktivt har samarbetat i fråga om upphandling av vacciner och att länderna ingått avtal om central lagring av vacciner mot covid-19 enligt ett pressmeddelande från regeringen i februari 2023. Utskottet anser inte att pågående arbeten i frågan bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:863 (S) och 2023/24:2364 (S) yrkande 1.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. När det sedan gäller motionsyrkanden om att mensskydd ska vara kostnadsfria konstaterar utskottet att det i lagen om läkemedelsförmåner m.m. finns bestämmelser om kostnadsfrihet för andra varor än läkemedel. Kostnadsfrihet enligt lagen gäller i förhållande till öppenvårdsapotek och förutsätter bl.a. att varan förskrivits och TLV beslutat att varan ska vara förmånsberättigad enligt 7 §. I fråga om att läkemedel ska tillhandahållas i provförpackning noterar utskottet, som redan nämnts ovan, att kunskapsstöd finns om detta genom Vårdhandboken. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1907 (S), 2023/24:1922 (S), 2023/24:2065 (SD) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 68 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 31. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Läkemedelsanvändning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 11. Läs betänkandet

Att förebygga bristsituationer när det gäller läkemedel är en angelägen fråga. Till att börja med vill utskottet peka på bl.a. arbetet med Läkemedelsutredningens förslag och med en nationell lägesbild. Utskottet noterar i sammanhanget också det uppdrag som Läkemedelsverket fått att se över hur rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel kan förebyggas och att det arbetet ska slutredovisas senast den 15 februari 2026. Vidare konstaterar utskottet att det numera finns bestämmelser i läkemedelslagen om att Läkemedelsverket får besluta om en sanktionsavgift om den som har fått ett humanläkemedel godkänt för försäljning inte meddelar att försäljningen upphör (14 kap. 4 §). När det närmare gäller läkemedel mot diabetes konstaterar utskottet att TLV i mars 2023 prövade om läkemedlet Ozempic ska ingå i läkemedelsförmånerna enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. Myndigheten beslutade då att läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna men endast subventioneras för patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar även att Läkemedelsverket har möjlighet att besluta om föreskrifter om vad som ska gälla vid förordnande och utlämnande av ett läkemedel och att verket genom information lämnat rådet till läkare att tills vidare inte förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel till andra än diabetespatienter. I den del det gäller nya och innovativa läkemedel konstaterar utskottet att den nationella läkemedelsstrategin omfattar tillgängliga läkemedel och jämlik användning och att arbetet med att ta fram en ny läkemedelsstrategi för innevarande valperiod fortsätter. Utskottet noterar också arbetet inom GMS och vill därutöver peka på de rapporter och förslag som TLV lämnade under 2023 om tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar och betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet tidigare beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen, nämligen om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder, om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering av läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser samt om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Tillkännagivandena är inte slutbehandlade. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte behövs några tillkännagivanden med anledning av motionerna 2023/24:865 (S), 2023/24:1062 (S), 2023/24:2064 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2493 (C) yrkandena 35 och 36. Motionerna bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att det genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården finns detaljerade bestämmelser om enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång för personer som är 75 år eller äldre. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkandena 27 och 28, som bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kassation av läkemedel konstaterar utskottet att ett av syftena med läkemedelslagen är att skydda miljön (1 kap. 1 §). Utskottet noterar att kassation av läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin, och som redan nämnts ovan pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi för valperioden. Utskottet noterar även att frågan om kassation av läkemedel omfattas av vägledningen till Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit och att myndigheten där uttalar att startförpackningar kan lämnas ut för att undvika kassation om behandlingen behöver avbrytas. I kunskapsstödet Vårdhandboken, som riktar sig till vård- och omsorgsverksamheter i landets kommuner och regioner, finns även vägledning om läkemedelsanvändning till undvikande av kassation av läkemedel genom användning av s.k. provförpackningar i verksamheterna. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:1417 (M) och 2023/24:2065 (SD) yrkande 2 bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om nordiskt samarbete om e-recept noterar utskottet att det redan finns pågående arbete med detta, såväl inom EU som inom Norden. I sammanhanget uppmärksammar utskottet särskilt E‑hälsomyndighetens arbete med att bl.a. ta fram en e-tjänst för ändamålet och att det pågår ett arbete i Regeringskansliet med anledning av förslag från Utredningen om e-recept inom EES. När det sedan gäller samarbete om upphandling av vacciner och läkemedel noterar utskottet att Nordiska rådet har godkänt en rekommendation om uppföljning av förslagen i en rapport om krisberedskap. Planen omfattar bl.a. att genomföra pilotprojekt för gemensam upphandling av vacciner och undersöka möjligheten till gemensamma beredskapslager. Utskottet noterar också att Sverige, Norge och Island aktivt har samarbetat i fråga om upphandling av vacciner och att länderna ingått avtal om central lagring av vacciner mot covid-19 enligt ett pressmeddelande från regeringen i februari 2023. Utskottet anser inte att pågående arbeten i frågan bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:863 (S) och 2023/24:2364 (S) yrkande 1.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. När det sedan gäller motionsyrkanden om att mensskydd ska vara kostnadsfria konstaterar utskottet att det i lagen om läkemedelsförmåner m.m. finns bestämmelser om kostnadsfrihet för andra varor än läkemedel. Kostnadsfrihet enligt lagen gäller i förhållande till öppenvårdsapotek och förutsätter bl.a. att varan förskrivits och TLV beslutat att varan ska vara förmånsberättigad enligt 7 §. I fråga om att läkemedel ska tillhandahållas i provförpackning noterar utskottet, som redan nämnts ovan, att kunskapsstöd finns om detta genom Vårdhandboken. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1907 (S), 2023/24:1922 (S), 2023/24:2065 (SD) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 68 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 31. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Läkemedelsanvändning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 11. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regler om medicintekniska produkter återfinns såväl inom EU-rätten som inom svensk rätt. Nu gällande regler om vilka krav på säkerhet och prestanda som kan ställas på produkterna återfinns huvudsakligen inom EU-rätten. I förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter finns bestämmelser om vad som gäller för ansvar och tillsyn i Sverige. Enligt förordningen är ansvaret och tillsynen uppdelade mellan Läkemedelsverket och Ivo. Utskottet noterar att en särskild utredare i mars 2023 lämnade promemorian Förslag på åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar – för en bättre välfärd och en starkare life science-sektor (Ds 2023:8). Genom promemorian lämnas flera förslag på åtgärder för att öka antalet kliniska prövningar i Sverige. Ärendet bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget vill utskottet även peka på Läkemedelsverkets uppdrag att vidta kompetenshöjande åtgärder för att främja kliniska prövningar i Sverige. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1948 (S) och 2023/24:2077 (SD) yrkandena 6 och 7. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Medicintekniska produkter" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet peka på förslag och bedömningar som Läkemedelsverket och TLV lämnade genom rapporter under mars 2023 om beredskapsapotek. Enligt förslag från Läkemedelsverket ska bl.a. ett krav kunna ställas på beredskapsapotek att driva verksamhet även vid fredstida kriser samt under skärpt och högsta beredskap. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2054 (S), 2023/24:2564 (S) yrkande 51 och 2023/24:2617 (S) yrkande 96.

Vidare noterar utskottet att Tidöavtalet omfattar att utveckla apotekens roll i vårdkedjan och att apotek bör kunna erbjuda vissa tjänster som hälsoundersökningar. Utskottet noterar också det förslag som Treklöverutredningen lämnat om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek och att förslaget bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1558 (S), 2023/24:2457 (C) yrkande 21 och 2023/24:2617 (S) yrkande 27.

När det sedan gäller motionsyrkanden om farmaceuters förskrivning och expediering vill utskottet peka på det uppdrag som Läkemedelsverket har att utreda reglering av ett s.k. farmaceutsortiment samt verkets uppdrag att se över hur rest- och bristsituationer av läkemedel kan förebyggas. Utskottet noterar här att det sistnämnda uppdraget bl.a. omfattar att, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar för hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Utskottet konstaterar att det numera uttryckligen anges i lagen om handel med läkemedel att öppenvårdsapotekens lager ska anpassas utifrån konsumenternas behov i syfte att så många konsumenter som möjligt ska kunna expedieras direkt. Utskottet uppmärksammar också arbetet med en nationell lägesbild över tillgången till läkemedel. Enligt utskottets mening bör redan pågående arbete inte föregripas i frågan om farmaceutsortiment, bristsituationer och farmaceuters möjlighet att lämna ut läkemedel. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2023/24:2457 (C) yrkande 20 och 2023/24:2617 (S) yrkandena 97 och 98.

Utskottet påminner om det uppdrag som TLV har att genomföra försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst. Av de rapporter som myndigheten lämnat med anledning av uppdraget framgår att tjänsten innebär rådgivning som går utöver den rådgivning som ingår i apotekens grunduppdrag och ges i form av såväl fysiska möten på öppenvårdsapotek som digitala möten mellan farmaceuten och patienten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. I sammanhanget noterar utskottet också de rapporter som TLV senast publicerat om uppföljning av apoteksmarknadens utveckling och glesbygdsbidraget samt Läkemedelsverkets arbete med att se över sina föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek. Utskottet anser att inte heller detta arbete bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:1358 (S) yrkande 3 och 2023/24:2617 (S) yrkande 99.

Slutligen konstaterar utskottet att retur av läkemedel från öppenvårdsapotek regleras genom bl.a. bestämmelser i lagen om handel med läkemedel och att någon rätt till retur inte gäller för läkemedel som ska förvaras i kyl- eller frysförhållanden enligt lagen. Utskottet uppmärksammar att Läkemedelsverket genom rapporten Returrätt för läkemedel som ska förvaras i kyl- eller frysförhållanden föreslagit att sådana läkemedel ska kunna returneras från öppenvårdsapotek och att förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar att riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring efter förslag från utskottet. Regeringen har inte redovisat ärendet med anledning av tillkännagivandet som slutbehandlat. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2065 (SD) yrkande 1. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9 och 10. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet peka på förslag och bedömningar som Läkemedelsverket och TLV lämnade genom rapporter under mars 2023 om beredskapsapotek. Enligt förslag från Läkemedelsverket ska bl.a. ett krav kunna ställas på beredskapsapotek att driva verksamhet även vid fredstida kriser samt under skärpt och högsta beredskap. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2054 (S), 2023/24:2564 (S) yrkande 51 och 2023/24:2617 (S) yrkande 96.

Vidare noterar utskottet att Tidöavtalet omfattar att utveckla apotekens roll i vårdkedjan och att apotek bör kunna erbjuda vissa tjänster som hälsoundersökningar. Utskottet noterar också det förslag som Treklöverutredningen lämnat om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek och att förslaget bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1558 (S), 2023/24:2457 (C) yrkande 21 och 2023/24:2617 (S) yrkande 27.

När det sedan gäller motionsyrkanden om farmaceuters förskrivning och expediering vill utskottet peka på det uppdrag som Läkemedelsverket har att utreda reglering av ett s.k. farmaceutsortiment samt verkets uppdrag att se över hur rest- och bristsituationer av läkemedel kan förebyggas. Utskottet noterar här att det sistnämnda uppdraget bl.a. omfattar att, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar för hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Utskottet konstaterar att det numera uttryckligen anges i lagen om handel med läkemedel att öppenvårdsapotekens lager ska anpassas utifrån konsumenternas behov i syfte att så många konsumenter som möjligt ska kunna expedieras direkt. Utskottet uppmärksammar också arbetet med en nationell lägesbild över tillgången till läkemedel. Enligt utskottets mening bör redan pågående arbete inte föregripas i frågan om farmaceutsortiment, bristsituationer och farmaceuters möjlighet att lämna ut läkemedel. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2023/24:2457 (C) yrkande 20 och 2023/24:2617 (S) yrkandena 97 och 98.

Utskottet påminner om det uppdrag som TLV har att genomföra försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst. Av de rapporter som myndigheten lämnat med anledning av uppdraget framgår att tjänsten innebär rådgivning som går utöver den rådgivning som ingår i apotekens grunduppdrag och ges i form av såväl fysiska möten på öppenvårdsapotek som digitala möten mellan farmaceuten och patienten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. I sammanhanget noterar utskottet också de rapporter som TLV senast publicerat om uppföljning av apoteksmarknadens utveckling och glesbygdsbidraget samt Läkemedelsverkets arbete med att se över sina föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek. Utskottet anser att inte heller detta arbete bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:1358 (S) yrkande 3 och 2023/24:2617 (S) yrkande 99.

Slutligen konstaterar utskottet att retur av läkemedel från öppenvårdsapotek regleras genom bl.a. bestämmelser i lagen om handel med läkemedel och att någon rätt till retur inte gäller för läkemedel som ska förvaras i kyl- eller frysförhållanden enligt lagen. Utskottet uppmärksammar att Läkemedelsverket genom rapporten Returrätt för läkemedel som ska förvaras i kyl- eller frysförhållanden föreslagit att sådana läkemedel ska kunna returneras från öppenvårdsapotek och att förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar att riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring efter förslag från utskottet. Regeringen har inte redovisat ärendet med anledning av tillkännagivandet som slutbehandlat. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2065 (SD) yrkande 1. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 10. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet peka på förslag och bedömningar som Läkemedelsverket och TLV lämnade genom rapporter under mars 2023 om beredskapsapotek. Enligt förslag från Läkemedelsverket ska bl.a. ett krav kunna ställas på beredskapsapotek att driva verksamhet även vid fredstida kriser samt under skärpt och högsta beredskap. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2054 (S), 2023/24:2564 (S) yrkande 51 och 2023/24:2617 (S) yrkande 96.

Vidare noterar utskottet att Tidöavtalet omfattar att utveckla apotekens roll i vårdkedjan och att apotek bör kunna erbjuda vissa tjänster som hälsoundersökningar. Utskottet noterar också det förslag som Treklöverutredningen lämnat om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek och att förslaget bereds i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1558 (S), 2023/24:2457 (C) yrkande 21 och 2023/24:2617 (S) yrkande 27.

När det sedan gäller motionsyrkanden om farmaceuters förskrivning och expediering vill utskottet peka på det uppdrag som Läkemedelsverket har att utreda reglering av ett s.k. farmaceutsortiment samt verkets uppdrag att se över hur rest- och bristsituationer av läkemedel kan förebyggas. Utskottet noterar här att det sistnämnda uppdraget bl.a. omfattar att, om det bedöms lämpligt, föreslå författningsändringar för hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Utskottet konstaterar att det numera uttryckligen anges i lagen om handel med läkemedel att öppenvårdsapotekens lager ska anpassas utifrån konsumenternas behov i syfte att så många konsumenter som möjligt ska kunna expedieras direkt. Utskottet uppmärksammar också arbetet med en nationell lägesbild över tillgången till läkemedel. Enligt utskottets mening bör redan pågående arbete inte föregripas i frågan om farmaceutsortiment, bristsituationer och farmaceuters möjlighet att lämna ut läkemedel. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2023/24:2457 (C) yrkande 20 och 2023/24:2617 (S) yrkandena 97 och 98.

Utskottet påminner om det uppdrag som TLV har att genomföra försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst. Av de rapporter som myndigheten lämnat med anledning av uppdraget framgår att tjänsten innebär rådgivning som går utöver den rådgivning som ingår i apotekens grunduppdrag och ges i form av såväl fysiska möten på öppenvårdsapotek som digitala möten mellan farmaceuten och patienten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. I sammanhanget noterar utskottet också de rapporter som TLV senast publicerat om uppföljning av apoteksmarknadens utveckling och glesbygdsbidraget samt Läkemedelsverkets arbete med att se över sina föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek. Utskottet anser att inte heller detta arbete bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:1358 (S) yrkande 3 och 2023/24:2617 (S) yrkande 99.

Slutligen konstaterar utskottet att retur av läkemedel från öppenvårdsapotek regleras genom bl.a. bestämmelser i lagen om handel med läkemedel och att någon rätt till retur inte gäller för läkemedel som ska förvaras i kyl- eller frysförhållanden enligt lagen. Utskottet uppmärksammar att Läkemedelsverket genom rapporten Returrätt för läkemedel som ska förvaras i kyl- eller frysförhållanden föreslagit att sådana läkemedel ska kunna returneras från öppenvårdsapotek och att förslaget bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar att riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring efter förslag från utskottet. Regeringen har inte redovisat ärendet med anledning av tillkännagivandet som slutbehandlat. Med hänsyn till detta anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2065 (SD) yrkande 1. Motionen bör avslås.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Att förebygga bristsituationer när det gäller läkemedel är en angelägen fråga. Till att börja med vill utskottet peka på bl.a. arbetet med Läkemedelsutredningens förslag och med en nationell lägesbild. Utskottet noterar i sammanhanget också det uppdrag som Läkemedelsverket fått att se över hur rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel kan förebyggas och att det arbetet ska slutredovisas senast den 15 februari 2026. Vidare konstaterar utskottet att det numera finns bestämmelser i läkemedelslagen om att Läkemedelsverket får besluta om en sanktionsavgift om den som har fått ett humanläkemedel godkänt för försäljning inte meddelar att försäljningen upphör (14 kap. 4 §). När det närmare gäller läkemedel mot diabetes konstaterar utskottet att TLV i mars 2023 prövade om läkemedlet Ozempic ska ingå i läkemedelsförmånerna enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. Myndigheten beslutade då att läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånerna men endast subventioneras för patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar även att Läkemedelsverket har möjlighet att besluta om föreskrifter om vad som ska gälla vid förordnande och utlämnande av ett läkemedel och att verket genom information lämnat rådet till läkare att tills vidare inte förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel till andra än diabetespatienter. I den del det gäller nya och innovativa läkemedel konstaterar utskottet att den nationella läkemedelsstrategin omfattar tillgängliga läkemedel och jämlik användning och att arbetet med att ta fram en ny läkemedelsstrategi för innevarande valperiod fortsätter. Utskottet noterar också arbetet inom GMS och vill därutöver peka på de rapporter och förslag som TLV lämnade under 2023 om tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar och betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar. Vidare konstaterar utskottet att riksdagen efter förslag från utskottet tidigare beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen, nämligen om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder, om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering av läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser samt om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Tillkännagivandena är inte slutbehandlade. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte behövs några tillkännagivanden med anledning av motionerna 2023/24:865 (S), 2023/24:1062 (S), 2023/24:2064 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2493 (C) yrkandena 35 och 36. Motionerna bör avslås.

Vidare konstaterar utskottet att det genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården finns detaljerade bestämmelser om enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång för personer som är 75 år eller äldre. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2705 (MP) yrkandena 27 och 28, som bör avslås.

När det sedan gäller frågan om kassation av läkemedel konstaterar utskottet att ett av syftena med läkemedelslagen är att skydda miljön (1 kap. 1 §). Utskottet noterar att kassation av läkemedel omfattas av den nationella läkemedelsstrategin, och som redan nämnts ovan pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi för valperioden. Utskottet noterar även att frågan om kassation av läkemedel omfattas av vägledningen till Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit och att myndigheten där uttalar att startförpackningar kan lämnas ut för att undvika kassation om behandlingen behöver avbrytas. I kunskapsstödet Vårdhandboken, som riktar sig till vård- och omsorgsverksamheter i landets kommuner och regioner, finns även vägledning om läkemedelsanvändning till undvikande av kassation av läkemedel genom användning av s.k. provförpackningar i verksamheterna. Utskottet anser därför att motionerna 2023/24:1417 (M) och 2023/24:2065 (SD) yrkande 2 bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om nordiskt samarbete om e-recept noterar utskottet att det redan finns pågående arbete med detta, såväl inom EU som inom Norden. I sammanhanget uppmärksammar utskottet särskilt E‑hälsomyndighetens arbete med att bl.a. ta fram en e-tjänst för ändamålet och att det pågår ett arbete i Regeringskansliet med anledning av förslag från Utredningen om e-recept inom EES. När det sedan gäller samarbete om upphandling av vacciner och läkemedel noterar utskottet att Nordiska rådet har godkänt en rekommendation om uppföljning av förslagen i en rapport om krisberedskap. Planen omfattar bl.a. att genomföra pilotprojekt för gemensam upphandling av vacciner och undersöka möjligheten till gemensamma beredskapslager. Utskottet noterar också att Sverige, Norge och Island aktivt har samarbetat i fråga om upphandling av vacciner och att länderna ingått avtal om central lagring av vacciner mot covid-19 enligt ett pressmeddelande från regeringen i februari 2023. Utskottet anser inte att pågående arbeten i frågan bör föregripas och avstyrker därför motionerna 2023/24:863 (S) och 2023/24:2364 (S) yrkande 1.

Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. När det sedan gäller motionsyrkanden om att mensskydd ska vara kostnadsfria konstaterar utskottet att det i lagen om läkemedelsförmåner m.m. finns bestämmelser om kostnadsfrihet för andra varor än läkemedel. Kostnadsfrihet enligt lagen gäller i förhållande till öppenvårdsapotek och förutsätter bl.a. att varan förskrivits och TLV beslutat att varan ska vara förmånsberättigad enligt 7 §. I fråga om att läkemedel ska tillhandahållas i provförpackning noterar utskottet, som redan nämnts ovan, att kunskapsstöd finns om detta genom Vårdhandboken. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1907 (S), 2023/24:1922 (S), 2023/24:2065 (SD) yrkande 5, 2023/24:2664 (MP) yrkande 68 och 2023/24:2705 (MP) yrkande 31. Motionerna bör avslås.

Ur avsnittet "Läkemedelsanvändning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, har tillsatt en utredning som ska lämna förslag om att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. För att skapa resurser och kapacitet för en sådan reform samt för att tandvårdens resurser ska kunna nyttjas mer effektivt, där äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras, noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen aviserar justeringar i utformningen av det statliga tandvårdsstödet och åldersgränsen för avgiftsfri tandvård. Reformen beräknas införas 2025. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1361 (S) och 2023/24:2617 (S) yrkande 93. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller frågan om tillståndsplikt för tandvårdsverksamheter noterar utskottet att Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn genom delbetänkandet Ökad kontroll över tandvårdssektorn (SOU 2023:82) i november 2023 lämnat förslag om att tillståndsplikt ska införas för privat tandvårdsverksamhet och att förslagen bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget vill utskottet också peka på att Ivo i maj 2023 genom sin rapport Förstärkt samarbete kring kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdens aktörer lämnat förslag om att det som en del av myndighetens tillståndsprövning och tillsyn ska ingå att göra ägar- och ledningsprövning. När det sedan gäller frågan om skyddad yrkestitel omfattande tandsköterskor noterat utskottet att uppdraget om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård (dir. 2023:148) omfattar bl.a. att bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Det arbetet ska redovisas senast den 30 mars 2025. När det gäller samverkan och kunskapsutbyte inom tandvården noterar utskottet att Utredningen om jämlik tandhälsa har lämnat förslag som avser hela tandvårdssystemet, och att utredningen bl.a. uttalat sig om samverkan och tandvårdens utvecklings- och förändringsarbete. Utredningen föreslår bl.a. att tandvårdslagen ska förtydligas i fråga om samverkan mellan privata vårdgivare och regioner. Enligt uppgift bereds utredningens förslag i Regeringskansliet. När det gäller tandvårdens kompetensförsörjning anser utskottet i likhet med socialministern att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll. Utskottet noterar i sammanhanget att det ingår i rådets arbete att göra bedömningar av kompetensbehoven och att stödja och åstadkomma samverkan om kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå och vidare att samtliga legitimationsyrken, däribland tandhygienister och tandläkare, omfattas av arbetet. Utskottet uppmärksammar också det uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) som ska utarbetas av rådet och slutredovisas senast den 31 maj 2024. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det finns ett pågående arbete i nu aktuella frågor. Enligt utskottets mening bör detta arbete inte föregripas. Motionerna 2023/24:2070 (SD) yrkande 1, 2023/24:2341 (V) yrkandena 3 och 4 och 2023/24:2617 (S) yrkandena 94 och 95 bör därför avslås.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om jämlik tandhälsa lämnat förslag om att tandvårdslagen bör innehålla vissa etiska principer för tandvårdens prioriteringar, däribland behovssolidaritetsprincipen. Som nämnts ovan har utredningen även lämnat förslag om att tandvårdslagen ska förtydligas i fråga om samverkan mellan privata vårdgivare och regioner och att förslagen bereds i Regeringskansliet. När det sedan gäller fördelning av resurser och prioritering inom tandvården noterar utskottet Socialstyrelsens uppdrag att bedöma förutsättningarna för att införa en nationell modell för riskbedömning inom tandvården (S2023/01524) och att detta uppdrag ska slutredovisas senast den 31 mars 2024. Utskottet noterar här också myndighetens nationella riktlinjer för tandvård och att Socialstyrelsen genom dessa lämnat vissa centrala rekommendationer om att främja hälsa och förebygga sjukdomar, däribland rekommendationen Främja munhälsan hos alla som besöker tandvården. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2023/24:133 (SD), 2023/24:1163 (SD), 2023/24:1713 (M), 2023/24:2229 (M), 2023/24:2341 (V) yrkandena 1, 2 och 5 och 2023/24:2380 (S).

Ur avsnittet "Tandvård" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkandet 2022/23:SoU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Tillgänglighet till läkemedel, punkt 1 (SD)

av Carina Ståhl Herrstedt (SD), Carita Boulwén (SD), Mona Olin (SD) och Leonid Yurkovskiy (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2064 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2023/24:865 av Lars Mejern Larsson (S),

2023/24:1062 av Aylin Nouri (S) och

2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 35 och 36.

Ställningstagande

Det är allvarligt att allt fler diabetiker någon gång råkar ut för att deras medicin inte finns på apoteket. Läkemedlet Ozempic är bland dem som säljs utanför förmånssystemet. Detta innebär att läkemedlet inte primärt går till dem som allra mest behöver det. Regeringen bör skyndsamt se till så att diabetesmedicin inte säljs utanför förmånssystemet.

2.

Tillgänglighet till läkemedel, punkt 1 (C, MP)

av Ulrika Westerlund (MP) och Martina Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 35 och 36 samt

avslår motionerna

2023/24:865 av Lars Mejern Larsson (S),

2023/24:1062 av Aylin Nouri (S) och

2023/24:2064 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill göra det enklare för människor i hela landet att få tillgång till de läkemedel de behöver. Den globala läkemedelsbristen och den nationella bristen på farmaceuter motiverar handling. Regeringen bör se till att en strategi för stärkt tillgång till läkemedel i hela landet tas fram.

Vi vill också ändra läkemedelsfinansieringen så att även s.k. särläkemedel blir snabbt och enkelt tillgängliga för de patienter som behöver dem. Regeringen bör se över nödvändiga förändringar för att patienter i hela Sverige snabbare ska få tillgång till innovativa läkemedel.

3.

Läkemedel och äldre, punkt 2 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 27 och 28.

Ställningstagande

Problem med felaktig läkemedelsanvändning finns i alla åldersgrupper men äldre är ofta särskilt utsatta. För ett antal år sedan uppmärksammades problematiken genom fallet Gulli Johansson och införandet av en s.k. lex Gulli föreslogs. Tanken med lex Gulli är att införa en anmälningsskyldighet om personalen eller en anhörig misstänker läkemedelsvanvård. En anmälan enligt lex Gulli ska även kunna göras om läkemedel skrivs ut utan att självklara mänskliga behov tillgodoses. Jag anser att regelverket om läkemedel för äldre bör följas upp och menar att det finns skäl att se över om en lex Gulli behöver införas. Regeringen bör utreda dessa frågor.

4.

Läkemedel och miljö, punkt 3 (SD)

av Carina Ståhl Herrstedt (SD), Carita Boulwén (SD), Mona Olin (SD) och Leonid Yurkovskiy (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2065 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motion

2023/24:1417 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att överblivna läkemedel inom exempelvis hälso- och sjukvården inte bara kastas utan tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

5.

Nordiskt samarbete om e-recept och upphandling av vacciner och läkemedel, punkt 4 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Karin Sundin (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:863 av Lars Mejern Larsson (S) och

2023/24:2364 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi noterar att E-hälsomyndigheten har ett uppdrag att på EU-nivå medverka till att uttag av e-recept över landsgränser ska bli möjligt och har förståelse för att det tar tid att testa ett system men anser att Norden bör vara föregångare på området.

Vi anser också att det finns såväl ekonomiska som säkerhetsmässiga vinster för de nordiska länderna med att, såväl i kris som i normala fall, öka sitt samarbete när det gäller upphandling av bl.a. vacciner och läkemedel.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

6.

Vissa andra frågor om läkemedel m.m., punkt 5 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Mikael Dahlqvist (S), Karin Sundin (S) och Marcus Wennerström (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1907 av Linnéa Wickman m.fl. (S) och

2023/24:1922 av Magnus Manhammar (S),

bifaller delvis motion

2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 68 och

avslår motionerna

2023/24:2065 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 5 och

2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 31.

Ställningstagande

Vi anser att det är en rättighetsfråga att kunna sköta sin menstruation på ett hygieniskt och värdigt sätt. I grunden handlar det om att samhället behöver säkerställa att flickor och kvinnor kan delta fullt ut i skolan, på jobbet och på fritiden. Det finns kommuner i Sverige som har gått före och infört kostnadsfria mensskydd i skolan och på sina håll i andra offentliga lokaler. Vi noterar också hur lagstiftningen tagit steg framåt i andra länder, såsom i Skottland där kostnadsfria mensskydd införts för alla landets kvinnor. Regeringen bör se över behovet av en nationell lagstiftning för kostnadsfria mensskydd.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet