Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Strategin gör det möjligt att följa utvecklingen och att bedöma om vidtagna åtgärder bidrar till genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar att regeringens ambition är att med resultatet av uppföljningen som grund bereda en särskild handlingsplan för funktionshinderspolitiken som kan beslutas 2026 (ip. 2023/24:653, prot. 2023/24:99). Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 117. Motionsyrkandet bör avslås.

Det är positivt att uppföljningen av funktionshinderspolitiken enligt den ovan nämnda strategin ska genomföras av ett stort antal myndigheter. Genom MFD:s årliga rapporter ges en bild av hur villkoren och delaktigheten utvecklas för personer med funktionsnedsättning och hur offentliga aktörer arbetar för att uppnå funktionshinderspolitikens mål.

Utskottet noterar att funktionsnedsättning är en av de diskrimineringsgrunder som förekommer oftast i anmälningar till DO. Det gäller bl.a. barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utskottet noterar i detta sammanhang att DO har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att göra den verksamhet myndigheten ansvarar för känd samt tillgänglig och anpassad för barn (A2023/01755, A2023/01717 [delvis]). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2025.

Vidare kan utskottet konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning.

Utskottet har förståelse för det som framförs i motionerna 2023/24:922 (MP) yrkandena 1–5, 2023/24:2071 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2649 (SD) yrkande 2 om bl.a. åtgärder mot funkofobi och om att öka tillgängligheten för samhällsviktig information, men är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 13. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Strategin gör det möjligt att följa utvecklingen och att bedöma om vidtagna åtgärder bidrar till genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar att regeringens ambition är att med resultatet av uppföljningen som grund bereda en särskild handlingsplan för funktionshinderspolitiken som kan beslutas 2026 (ip. 2023/24:653, prot. 2023/24:99). Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 117. Motionsyrkandet bör avslås.

Det är positivt att uppföljningen av funktionshinderspolitiken enligt den ovan nämnda strategin ska genomföras av ett stort antal myndigheter. Genom MFD:s årliga rapporter ges en bild av hur villkoren och delaktigheten utvecklas för personer med funktionsnedsättning och hur offentliga aktörer arbetar för att uppnå funktionshinderspolitikens mål.

Utskottet noterar att funktionsnedsättning är en av de diskrimineringsgrunder som förekommer oftast i anmälningar till DO. Det gäller bl.a. barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utskottet noterar i detta sammanhang att DO har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att göra den verksamhet myndigheten ansvarar för känd samt tillgänglig och anpassad för barn (A2023/01755, A2023/01717 [delvis]). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2025.

Vidare kan utskottet konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning.

Utskottet har förståelse för det som framförs i motionerna 2023/24:922 (MP) yrkandena 1–5, 2023/24:2071 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2649 (SD) yrkande 2 om bl.a. åtgärder mot funkofobi och om att öka tillgängligheten för samhällsviktig information, men är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 13. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan även konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2617 (S) yrkande 119. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att ISF har i uppdrag att analysera konsekvenserna av de lagändringar som riksdagen har beslutat om med anledning av regeringens propositioner Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244) och Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214) och som trädde i kraft den 1 januari 2023 (S2022/04812). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur lagändringarna har påverkat rätten till personlig assistans samt konsekvenser för enskilda. Analysen ska omfatta konsekvenser för rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet i handläggningen, patientsäkerhet samt konsekvenser för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 21 januari 2025. I januari 2024 delredovisade myndigheten uppdraget i rapporten Förändringar inom assistansersättningen – En första granskning av 2023 års lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans (2024:1). I rapporten lämnar ISF vissa rekommendationer till regeringen. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1032 (S), 2023/24:1882 (MP) yrkande 7 i denna del, 2023/24:2452 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2481 (C) yrkande 48. Motionsyrkandena bör avslås.

Även i ISF:s rapport Felaktiga utbetalningar av assistansersättning – En granskning av Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att förhindra felaktiga utbetalningar (2022:9) lämnas en rad rekommendationer till regeringen – bl.a. om omprövning av personlig assistans. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motion 2023/24:2651 (SD) yrkandena 5 och 6. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till ledsagning noterar utskottet att Socialstyrelsen i juni 2023 överlämnade rapporten Förändringar av ledsagning över tid – Rapport till regeringen som svar på uppdrag. Av rapporten framgår bl.a. att allt färre i LSS personkrets 3 beviljas ledsagning. Sämst är utvecklingen bland unga. Den som inte anses tillhöra LSS personkrets men som har behov av stöd i sin livsföring kan få detta med stöd av socialtjänstlagen, vilket i många kommuner innebär att den enskilde får stora kostnader för insatsen. Utskottet noterar att Socialstyrelsen avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna i syfte att öka kunskapen om insatsen ledsagning. I rapporten föreslår Socialstyrelsen även att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Motionerna 2023/24:919 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2652 (SD) yrkandena 8 och 9 bör bifallas.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Enligt utskottet bör regeringen framöver årligen redovisa hur det föreslagna schablonbeloppet har räknats fram. Vidare är det angeläget att göra en översyn av dagens modell för uppräkning av assistansersättningen. Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 120, 2023/24:2650 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2651 (SD) yrkande 2 bifallas. Motion 2023/24:1882 (MP) yrkande 6 bör bifallas delvis.

Kommunerna ansvarar för insatsen daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av motion 2023/24:76 (V) yrkande 15. Motionsyrkandet bör avslås.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om en effektivare tillsyn över socialtjänsten (S 2022:05, dir. 2022:65) nyligen har överlämnat sitt betänkande En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten (SOU 2024:25) till regeringen. Syftet med utredningen har bl.a. varit att se över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 8 och 2023/24:2572 (S) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar även att rapporten Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism – Socialstyrelsens bedömningar och förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:314 (L), 2023/24:2365 (S) och 2023/24:2572 (S) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan även konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2617 (S) yrkande 119. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att ISF har i uppdrag att analysera konsekvenserna av de lagändringar som riksdagen har beslutat om med anledning av regeringens propositioner Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244) och Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214) och som trädde i kraft den 1 januari 2023 (S2022/04812). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur lagändringarna har påverkat rätten till personlig assistans samt konsekvenser för enskilda. Analysen ska omfatta konsekvenser för rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet i handläggningen, patientsäkerhet samt konsekvenser för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 21 januari 2025. I januari 2024 delredovisade myndigheten uppdraget i rapporten Förändringar inom assistansersättningen – En första granskning av 2023 års lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans (2024:1). I rapporten lämnar ISF vissa rekommendationer till regeringen. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1032 (S), 2023/24:1882 (MP) yrkande 7 i denna del, 2023/24:2452 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2481 (C) yrkande 48. Motionsyrkandena bör avslås.

Även i ISF:s rapport Felaktiga utbetalningar av assistansersättning – En granskning av Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att förhindra felaktiga utbetalningar (2022:9) lämnas en rad rekommendationer till regeringen – bl.a. om omprövning av personlig assistans. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motion 2023/24:2651 (SD) yrkandena 5 och 6. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till ledsagning noterar utskottet att Socialstyrelsen i juni 2023 överlämnade rapporten Förändringar av ledsagning över tid – Rapport till regeringen som svar på uppdrag. Av rapporten framgår bl.a. att allt färre i LSS personkrets 3 beviljas ledsagning. Sämst är utvecklingen bland unga. Den som inte anses tillhöra LSS personkrets men som har behov av stöd i sin livsföring kan få detta med stöd av socialtjänstlagen, vilket i många kommuner innebär att den enskilde får stora kostnader för insatsen. Utskottet noterar att Socialstyrelsen avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna i syfte att öka kunskapen om insatsen ledsagning. I rapporten föreslår Socialstyrelsen även att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Motionerna 2023/24:919 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2652 (SD) yrkandena 8 och 9 bör bifallas.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Enligt utskottet bör regeringen framöver årligen redovisa hur det föreslagna schablonbeloppet har räknats fram. Vidare är det angeläget att göra en översyn av dagens modell för uppräkning av assistansersättningen. Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 120, 2023/24:2650 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2651 (SD) yrkande 2 bifallas. Motion 2023/24:1882 (MP) yrkande 6 bör bifallas delvis.

Kommunerna ansvarar för insatsen daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av motion 2023/24:76 (V) yrkande 15. Motionsyrkandet bör avslås.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om en effektivare tillsyn över socialtjänsten (S 2022:05, dir. 2022:65) nyligen har överlämnat sitt betänkande En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten (SOU 2024:25) till regeringen. Syftet med utredningen har bl.a. varit att se över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 8 och 2023/24:2572 (S) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar även att rapporten Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism – Socialstyrelsens bedömningar och förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:314 (L), 2023/24:2365 (S) och 2023/24:2572 (S) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan även konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2617 (S) yrkande 119. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att ISF har i uppdrag att analysera konsekvenserna av de lagändringar som riksdagen har beslutat om med anledning av regeringens propositioner Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244) och Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214) och som trädde i kraft den 1 januari 2023 (S2022/04812). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur lagändringarna har påverkat rätten till personlig assistans samt konsekvenser för enskilda. Analysen ska omfatta konsekvenser för rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet i handläggningen, patientsäkerhet samt konsekvenser för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 21 januari 2025. I januari 2024 delredovisade myndigheten uppdraget i rapporten Förändringar inom assistansersättningen – En första granskning av 2023 års lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans (2024:1). I rapporten lämnar ISF vissa rekommendationer till regeringen. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1032 (S), 2023/24:1882 (MP) yrkande 7 i denna del, 2023/24:2452 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2481 (C) yrkande 48. Motionsyrkandena bör avslås.

Även i ISF:s rapport Felaktiga utbetalningar av assistansersättning – En granskning av Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att förhindra felaktiga utbetalningar (2022:9) lämnas en rad rekommendationer till regeringen – bl.a. om omprövning av personlig assistans. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motion 2023/24:2651 (SD) yrkandena 5 och 6. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till ledsagning noterar utskottet att Socialstyrelsen i juni 2023 överlämnade rapporten Förändringar av ledsagning över tid – Rapport till regeringen som svar på uppdrag. Av rapporten framgår bl.a. att allt färre i LSS personkrets 3 beviljas ledsagning. Sämst är utvecklingen bland unga. Den som inte anses tillhöra LSS personkrets men som har behov av stöd i sin livsföring kan få detta med stöd av socialtjänstlagen, vilket i många kommuner innebär att den enskilde får stora kostnader för insatsen. Utskottet noterar att Socialstyrelsen avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna i syfte att öka kunskapen om insatsen ledsagning. I rapporten föreslår Socialstyrelsen även att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Motionerna 2023/24:919 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2652 (SD) yrkandena 8 och 9 bör bifallas.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Enligt utskottet bör regeringen framöver årligen redovisa hur det föreslagna schablonbeloppet har räknats fram. Vidare är det angeläget att göra en översyn av dagens modell för uppräkning av assistansersättningen. Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 120, 2023/24:2650 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2651 (SD) yrkande 2 bifallas. Motion 2023/24:1882 (MP) yrkande 6 bör bifallas delvis.

Kommunerna ansvarar för insatsen daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av motion 2023/24:76 (V) yrkande 15. Motionsyrkandet bör avslås.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om en effektivare tillsyn över socialtjänsten (S 2022:05, dir. 2022:65) nyligen har överlämnat sitt betänkande En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten (SOU 2024:25) till regeringen. Syftet med utredningen har bl.a. varit att se över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 8 och 2023/24:2572 (S) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar även att rapporten Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism – Socialstyrelsens bedömningar och förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:314 (L), 2023/24:2365 (S) och 2023/24:2572 (S) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan även konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2617 (S) yrkande 119. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att ISF har i uppdrag att analysera konsekvenserna av de lagändringar som riksdagen har beslutat om med anledning av regeringens propositioner Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244) och Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214) och som trädde i kraft den 1 januari 2023 (S2022/04812). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur lagändringarna har påverkat rätten till personlig assistans samt konsekvenser för enskilda. Analysen ska omfatta konsekvenser för rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet i handläggningen, patientsäkerhet samt konsekvenser för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 21 januari 2025. I januari 2024 delredovisade myndigheten uppdraget i rapporten Förändringar inom assistansersättningen – En första granskning av 2023 års lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans (2024:1). I rapporten lämnar ISF vissa rekommendationer till regeringen. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1032 (S), 2023/24:1882 (MP) yrkande 7 i denna del, 2023/24:2452 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2481 (C) yrkande 48. Motionsyrkandena bör avslås.

Även i ISF:s rapport Felaktiga utbetalningar av assistansersättning – En granskning av Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att förhindra felaktiga utbetalningar (2022:9) lämnas en rad rekommendationer till regeringen – bl.a. om omprövning av personlig assistans. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motion 2023/24:2651 (SD) yrkandena 5 och 6. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till ledsagning noterar utskottet att Socialstyrelsen i juni 2023 överlämnade rapporten Förändringar av ledsagning över tid – Rapport till regeringen som svar på uppdrag. Av rapporten framgår bl.a. att allt färre i LSS personkrets 3 beviljas ledsagning. Sämst är utvecklingen bland unga. Den som inte anses tillhöra LSS personkrets men som har behov av stöd i sin livsföring kan få detta med stöd av socialtjänstlagen, vilket i många kommuner innebär att den enskilde får stora kostnader för insatsen. Utskottet noterar att Socialstyrelsen avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna i syfte att öka kunskapen om insatsen ledsagning. I rapporten föreslår Socialstyrelsen även att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Motionerna 2023/24:919 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2652 (SD) yrkandena 8 och 9 bör bifallas.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Enligt utskottet bör regeringen framöver årligen redovisa hur det föreslagna schablonbeloppet har räknats fram. Vidare är det angeläget att göra en översyn av dagens modell för uppräkning av assistansersättningen. Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 120, 2023/24:2650 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2651 (SD) yrkande 2 bifallas. Motion 2023/24:1882 (MP) yrkande 6 bör bifallas delvis.

Kommunerna ansvarar för insatsen daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av motion 2023/24:76 (V) yrkande 15. Motionsyrkandet bör avslås.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om en effektivare tillsyn över socialtjänsten (S 2022:05, dir. 2022:65) nyligen har överlämnat sitt betänkande En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten (SOU 2024:25) till regeringen. Syftet med utredningen har bl.a. varit att se över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 8 och 2023/24:2572 (S) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar även att rapporten Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism – Socialstyrelsens bedömningar och förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:314 (L), 2023/24:2365 (S) och 2023/24:2572 (S) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar utredningens betänkande och kan även konstatera att det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningsförslagen med målsättningen om ett statligt ansvar. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 4 och 2023/24:2617 (S) yrkande 119. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att ISF har i uppdrag att analysera konsekvenserna av de lagändringar som riksdagen har beslutat om med anledning av regeringens propositioner Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244) och Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214) och som trädde i kraft den 1 januari 2023 (S2022/04812). I uppdraget ingår bl.a. att analysera hur lagändringarna har påverkat rätten till personlig assistans samt konsekvenser för enskilda. Analysen ska omfatta konsekvenser för rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet i handläggningen, patientsäkerhet samt konsekvenser för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 21 januari 2025. I januari 2024 delredovisade myndigheten uppdraget i rapporten Förändringar inom assistansersättningen – En första granskning av 2023 års lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans (2024:1). I rapporten lämnar ISF vissa rekommendationer till regeringen. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1032 (S), 2023/24:1882 (MP) yrkande 7 i denna del, 2023/24:2452 (MP) yrkande 16 och 2023/24:2481 (C) yrkande 48. Motionsyrkandena bör avslås.

Även i ISF:s rapport Felaktiga utbetalningar av assistansersättning – En granskning av Försäkringskassans rättsliga förutsättningar att förhindra felaktiga utbetalningar (2022:9) lämnas en rad rekommendationer till regeringen – bl.a. om omprövning av personlig assistans. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föreslå några initiativ med anledning av motion 2023/24:2651 (SD) yrkandena 5 och 6. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller rätten till ledsagning noterar utskottet att Socialstyrelsen i juni 2023 överlämnade rapporten Förändringar av ledsagning över tid – Rapport till regeringen som svar på uppdrag. Av rapporten framgår bl.a. att allt färre i LSS personkrets 3 beviljas ledsagning. Sämst är utvecklingen bland unga. Den som inte anses tillhöra LSS personkrets men som har behov av stöd i sin livsföring kan få detta med stöd av socialtjänstlagen, vilket i många kommuner innebär att den enskilde får stora kostnader för insatsen. Utskottet noterar att Socialstyrelsen avser att ta fram ett stödmaterial till kommunerna i syfte att öka kunskapen om insatsen ledsagning. I rapporten föreslår Socialstyrelsen även att förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag bör utredas.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Motionerna 2023/24:919 (MP) yrkandena 3 och 4 samt 2023/24:2652 (SD) yrkandena 8 och 9 bör bifallas.

Nivån på schablonersättningen har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor för den personliga assistenten. Regeringen fastställer årligen timschablonen, vilken används som grund för beräkning av ersättning för personlig assistans. Enligt utskottet bör regeringen framöver årligen redovisa hur det föreslagna schablonbeloppet har räknats fram. Vidare är det angeläget att göra en översyn av dagens modell för uppräkning av assistansersättningen. Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför och tillkännager detta för regeringen. Därmed bör motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 120, 2023/24:2650 (SD) yrkande 1 och 2023/24:2651 (SD) yrkande 2 bifallas. Motion 2023/24:1882 (MP) yrkande 6 bör bifallas delvis.

Kommunerna ansvarar för insatsen daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av motion 2023/24:76 (V) yrkande 15. Motionsyrkandet bör avslås.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om en effektivare tillsyn över socialtjänsten (S 2022:05, dir. 2022:65) nyligen har överlämnat sitt betänkande En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten (SOU 2024:25) till regeringen. Syftet med utredningen har bl.a. varit att se över möjligheterna att förbättra förutsättningarna för Ivo att utöva tillsyn och att ingripa när tillsynen visar på brister inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1882 (MP) yrkande 8 och 2023/24:2572 (S) yrkande 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar även att rapporten Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism – Socialstyrelsens bedömningar och förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:314 (L), 2023/24:2365 (S) och 2023/24:2572 (S) yrkande 1. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 14 och 16. Läs betänkandet

Hjälpmedel upphandlas av sjukvårdshuvudmännen och förskrivs till enskilda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen har i uppdrag att kontinuerligt samla in och publicera data och statistik i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet (S2019/01378/FST). Socialstyrelsen har dessutom tagit fram ett stöd som riktar sig till förskrivare av hjälpmedel i kommuner och regioner, Förskrivning av hjälpmedel – Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Förskrivarstödet syftar till att öka kunskaperna om förskrivning av hjälpmedel och till en ökad delaktighet och jämlikhet för hjälpmedelsanvändarna.

Utskottet noterar även att Socialstyrelsen har lämnat rapporten Nationellt stöd för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel – Förutsättningar för nationella riktlinjer för områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till regeringen. Socialstyrelsen drar slutsatsen att det inte är lämpligt att ta fram en gemensam nationell riktlinje för dessa tre områden men att det behövs ett förstärkt nationellt stöd inom områdena. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:670 (S), 2023/24:1820 (C), 2023/24:1916 (S), 2023/24:2481 (C) yrkande 47 i denna del och 2023/24:2493 (C) yrkande 22. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 125. Motionsyrkandet bör avslås.

Vidare noterar utskottet att betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver därmed inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:76 (V) yrkande 17, 2023/24:2481 (C) yrkande 49 och 2023/24:2617 (S) yrkande 123. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet har förståelse för det som framförs i motion 2023/24:210 (MP) om fritidsintyg men är inte berett att föreslå att riksdagen tar något initiativ med anledning av motionen. Motionen bör avslås. Utskottet noterar i detta sammanhang att det s.k. fritidskortet, som planeras att införas 2025, ska ge barn och unga i åldern 8–16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska enligt regeringen uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

Ur avsnittet "Habilitering, hjälpmedel och tolktjänst" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Strategin gör det möjligt att följa utvecklingen och att bedöma om vidtagna åtgärder bidrar till genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar att regeringens ambition är att med resultatet av uppföljningen som grund bereda en särskild handlingsplan för funktionshinderspolitiken som kan beslutas 2026 (ip. 2023/24:653, prot. 2023/24:99). Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 117. Motionsyrkandet bör avslås.

Det är positivt att uppföljningen av funktionshinderspolitiken enligt den ovan nämnda strategin ska genomföras av ett stort antal myndigheter. Genom MFD:s årliga rapporter ges en bild av hur villkoren och delaktigheten utvecklas för personer med funktionsnedsättning och hur offentliga aktörer arbetar för att uppnå funktionshinderspolitikens mål.

Utskottet noterar att funktionsnedsättning är en av de diskrimineringsgrunder som förekommer oftast i anmälningar till DO. Det gäller bl.a. barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utskottet noterar i detta sammanhang att DO har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att göra den verksamhet myndigheten ansvarar för känd samt tillgänglig och anpassad för barn (A2023/01755, A2023/01717 [delvis]). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2025.

Vidare kan utskottet konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning.

Utskottet har förståelse för det som framförs i motionerna 2023/24:922 (MP) yrkandena 1–5, 2023/24:2071 (SD) yrkande 2 och 2023/24:2649 (SD) yrkande 2 om bl.a. åtgärder mot funkofobi och om att öka tillgängligheten för samhällsviktig information, men är inte berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Hjälpmedel upphandlas av sjukvårdshuvudmännen och förskrivs till enskilda enligt hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen har i uppdrag att kontinuerligt samla in och publicera data och statistik i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet (S2019/01378/FST). Socialstyrelsen har dessutom tagit fram ett stöd som riktar sig till förskrivare av hjälpmedel i kommuner och regioner, Förskrivning av hjälpmedel – Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Förskrivarstödet syftar till att öka kunskaperna om förskrivning av hjälpmedel och till en ökad delaktighet och jämlikhet för hjälpmedelsanvändarna.

Utskottet noterar även att Socialstyrelsen har lämnat rapporten Nationellt stöd för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel – Förutsättningar för nationella riktlinjer för områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till regeringen. Socialstyrelsen drar slutsatsen att det inte är lämpligt att ta fram en gemensam nationell riktlinje för dessa tre områden men att det behövs ett förstärkt nationellt stöd inom områdena. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:670 (S), 2023/24:1820 (C), 2023/24:1916 (S), 2023/24:2481 (C) yrkande 47 i denna del och 2023/24:2493 (C) yrkande 22. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar något initiativ med anledning av motion 2023/24:2617 (S) yrkande 125. Motionsyrkandet bör avslås.

Vidare noterar utskottet att betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver därmed inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:76 (V) yrkande 17, 2023/24:2481 (C) yrkande 49 och 2023/24:2617 (S) yrkande 123. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet har förståelse för det som framförs i motion 2023/24:210 (MP) om fritidsintyg men är inte berett att föreslå att riksdagen tar något initiativ med anledning av motionen. Motionen bör avslås. Utskottet noterar i detta sammanhang att det s.k. fritidskortet, som planeras att införas 2025, ska ge barn och unga i åldern 8–16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska enligt regeringen uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

Ur avsnittet "Habilitering, hjälpmedel och tolktjänst" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett enklare bilstöd (SOU 2023:81) bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:2652 (SD) yrkandena 6 och 7. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet anser inte heller att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2023/24:691 (MP) yrkandena 1 och 2 om bl.a. stöd för att köpa specialutformade cyklar. Motionsyrkandena bör avslås. Utskottet noterar i detta sammanhang att regionerna och kommunerna ansvarar för förskrivning av anpassade cyklar för personer med funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Bilstöd m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:SoU21. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Det systematiska arbetet med funktionshinderspolitiken, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 117.

Ställningstagande

Funktionshindersstrategin från 2021 innebär att det nu, för första gången, lagts en grund för en verkningsfull och systematisk uppföljningsstruktur när det gäller funktionshinderspolitikens mål. Vi anser att regeringen ska fortsätta att utveckla det systematiska arbetet med funktionshinderspolitiken.

2.

Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktions- nedsättning, punkt 2 (SD)

av Carina Ståhl Herrstedt (SD), Carita Boulwén (SD), Mona Olin (SD) och Leonid Yurkovskiy (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2071 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och

2023/24:2649 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motion

2023/24:922 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1–5.

Ställningstagande

I ett demokratiperspektiv är det viktigt att personer med funktionsnedsättning får tillgång till viktig samhällsinformation på lika villkor som andra. Det är självklart inte möjligt att göra allt material tillgängligt för samtliga medborgare, men det är viktigt att en översyn görs i takt med medielandskapets förändring. Enligt vår mening bör det tas fram en förteckning över samhällsviktig information som bör vara tillgänglig för så stor del av befolkningen som möjligt utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Regeringen bör se över denna fråga.

3.

Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktions- nedsättning, punkt 2 (C)

av Martina Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:922 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2023/24:922 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 3–5,

2023/24:2071 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och

2023/24:2649 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

För att kunna arbeta långsiktigt, systematiskt och effektivt mot funkofobi behövs en nationell plan. Det skulle bidra till att Sverige tar frågan på allvar. Vidare bör MFD få i uppdrag att arbeta med frågan om funkofobi. På så sätt skulle arbetet mot funkofobi kunna bli mer långsiktigt, strategiskt och effektivt. Regeringen bör se över dessa frågor.

4.

Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktions- nedsättning, punkt 2 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:922 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1–5 och

avslår motionerna

2023/24:2071 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och

2023/24:2649 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

För att kunna arbeta långsiktigt, systematiskt och effektivt mot funkofobi behövs en nationell plan. Det skulle bidra till att Sverige tar frågan på allvar. Vidare bör MFD få i uppdrag att arbeta med frågan om funkofobi. På så sätt skulle arbetet mot funkofobi kunna bli mer långsiktigt, strategiskt och effektivt. Regeringen bör se över dessa frågor.

Jag vill också framhålla att det finns flera särlösningar och särskilda verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Även om detta kan grunda sig i goda intentioner riskerar det att skapa ett vi-och-de-samhälle där personer med funktionsnedsättning sorteras bort från personer utan funktionsnedsättning. För att veta vilka särlösningar det finns fullgoda alternativ till bör regeringen ta initiativ till en översyn av samtliga särlösningar och särskilda verksamheter.

Regeringen bör vidare ge i uppdrag åt berörda myndigheter att ta fram information till föräldrar till barn med funktionsnedsättningar om vad barnets funktionsnedsättning innebär och vilka möjligheter som finns ur en samhällelig kontext.

Slutligen anser vi att det bör införas en egen internationell dag för uppmärksammandet av funkofobi. Sveriges regering bör ta initiativet till att en sådan dag införs.

5.

Huvudmannaskapsutredningen, punkt 3 (S, C, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Ulrika Westerlund (MP), Dzenan Cisija (S) och Martina Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1882 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4 och

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 119.

Ställningstagande

Enligt vår mening skulle ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans skapa förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet över landet samt stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar och välfärdskriminalitet. Vidare har staten bättre förutsättningar att klara av situationer där behovet av eller kostnaderna för personlig assistans ökar mycket eller oväntat. Vi anser att regeringen nu bör genomföra Huvudmannaskapsutredningens förslag.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet