Hälso- och sjukvårdens organisation

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Kravet på en god vård innefattar bl.a. att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet och vara lätt tillgänglig. Regionerna ska planera sin verksamhet med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård. Vid planeringen ska regionen beakta den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare. Hälso- och sjukvården ska vidare organiseras så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Hälso- och sjukvården är föremål för en reform som innebär en omställning till en god och nära vård med primärvården som nav. Det pågår ett arbete på flera nivåer för att med dessa målsättningar som utgångspunkt utveckla hälso- och sjukvården. Till grund för reformarbetet finns bl.a. betänkandena från utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Betänkandena har bl.a. lett till lagändringar om att vården ska ges nära befolkningen, om en förstärkt vårdgaranti och om ett förtydligande av primärvårdens grunduppdrag. Av hälso- och sjukvårdslagen framgår det tydligt att det ingår i primärvårdens grunduppdrag att tillhandahålla förebyggande insatser. Andra delar av utredningens betänkanden är fortfarande under beredning i Regeringskansliet.

Den parlamentariskt sammansatta Vårdansvarskommittén arbetar för att ta fram ett beslutsunderlag om huvudmannaskapet för den regionala hälso- och sjukvården för att säkerställa en jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamheten ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet vill peka på de fem överenskommelserna med SKR på vårdområdet, som syftar till att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården och som bl.a. fokuserar på en god, nära och tillgänglig vård. Överenskommelsen mellan staten och SKR om en god och nära vård omfattar bl.a. insatser för att regionerna ska verka för en sådan resursöverföring från sjukhusvård till primärvård som beskrivs av utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård. Inom ramen för den aktuella överenskommelsen med SKR finns även medel avsatta för att regionerna ska arbeta med att närma sig Socialstyrelsens nationella riktvärde om 1 100 invånare per läkare inom primärvården.

Vidare noterar utskottet att myndigheterna, på uppdrag av regeringen, genomför flera olika insatser för att främja, stödja, följa upp och analysera omställningen till en god och nära vård. Socialstyrelsen har t.ex. i uppdrag att på systemnivå följa hur den nationella högspecialiserade vården påverkar t.ex. akutsjukvården och annan hälso- och sjukvård.

Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2023/24:192 (KD), 2023/24:1318 (S), 2023/24:1343 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1425 (M), 2023/24:2344 (V) yrkande 24, 2023/24:2423 (KD) och 2023/24:2617 (S) yrkande 14.

Av de nyss nämnda skälen är utskottet heller inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkandena 2, 3, 6, 9 och 10 samt 2023/24:2617 (S) yrkandena 10 och 11. Motionerna bör därmed avslås.

Utskottet anser att det heller inte behövs något tillkännagivande när det gäller motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 35 och 2023/24:2697 (SD). Motionerna bör avslås.

När det gäller frågor om vård till personer som har utsatts för sexuella övergrepp noterar utskottet att Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Vidare finns det, inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKR om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa, bl.a. medel för att stimulera en stärkt och långsiktig kompetens inom vården samt likvärdig vård över hela landet för personer som har blivit utsatta för sexuellt våld. Utskottet ser sammantaget inte något behov av att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 23. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att förverkliga ett nationellt hälsovårdsprogram för alla barn och unga från fosterlivet till 20 års ålder. Arbetet har sin upprinnelse i förslag från Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen har även lämnat förslag och rekommendationer om hur vården för barn och unga på andra sätt kan utvecklas, och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med utökade hembesöksprogram inom barn- och hälsovården, som syftar till att särskilt stödja barn och unga i socioekonomisk utsatthet. Utskottet föreslår att motionerna 2023/24:251 (S), 2023/24:256 (S), 2023/24:465 (V) yrkande 2, 2023/24:1180 (S) och 2023/24:1199 (S) avslås.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 12 och 13. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Kravet på en god vård innefattar bl.a. att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet och vara lätt tillgänglig. Regionerna ska planera sin verksamhet med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård. Vid planeringen ska regionen beakta den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare. Hälso- och sjukvården ska vidare organiseras så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Hälso- och sjukvården är föremål för en reform som innebär en omställning till en god och nära vård med primärvården som nav. Det pågår ett arbete på flera nivåer för att med dessa målsättningar som utgångspunkt utveckla hälso- och sjukvården. Till grund för reformarbetet finns bl.a. betänkandena från utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Betänkandena har bl.a. lett till lagändringar om att vården ska ges nära befolkningen, om en förstärkt vårdgaranti och om ett förtydligande av primärvårdens grunduppdrag. Av hälso- och sjukvårdslagen framgår det tydligt att det ingår i primärvårdens grunduppdrag att tillhandahålla förebyggande insatser. Andra delar av utredningens betänkanden är fortfarande under beredning i Regeringskansliet.

Den parlamentariskt sammansatta Vårdansvarskommittén arbetar för att ta fram ett beslutsunderlag om huvudmannaskapet för den regionala hälso- och sjukvården för att säkerställa en jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamheten ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet vill peka på de fem överenskommelserna med SKR på vårdområdet, som syftar till att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården och som bl.a. fokuserar på en god, nära och tillgänglig vård. Överenskommelsen mellan staten och SKR om en god och nära vård omfattar bl.a. insatser för att regionerna ska verka för en sådan resursöverföring från sjukhusvård till primärvård som beskrivs av utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård. Inom ramen för den aktuella överenskommelsen med SKR finns även medel avsatta för att regionerna ska arbeta med att närma sig Socialstyrelsens nationella riktvärde om 1 100 invånare per läkare inom primärvården.

Vidare noterar utskottet att myndigheterna, på uppdrag av regeringen, genomför flera olika insatser för att främja, stödja, följa upp och analysera omställningen till en god och nära vård. Socialstyrelsen har t.ex. i uppdrag att på systemnivå följa hur den nationella högspecialiserade vården påverkar t.ex. akutsjukvården och annan hälso- och sjukvård.

Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2023/24:192 (KD), 2023/24:1318 (S), 2023/24:1343 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1425 (M), 2023/24:2344 (V) yrkande 24, 2023/24:2423 (KD) och 2023/24:2617 (S) yrkande 14.

Av de nyss nämnda skälen är utskottet heller inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkandena 2, 3, 6, 9 och 10 samt 2023/24:2617 (S) yrkandena 10 och 11. Motionerna bör därmed avslås.

Utskottet anser att det heller inte behövs något tillkännagivande när det gäller motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 35 och 2023/24:2697 (SD). Motionerna bör avslås.

När det gäller frågor om vård till personer som har utsatts för sexuella övergrepp noterar utskottet att Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Vidare finns det, inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKR om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa, bl.a. medel för att stimulera en stärkt och långsiktig kompetens inom vården samt likvärdig vård över hela landet för personer som har blivit utsatta för sexuellt våld. Utskottet ser sammantaget inte något behov av att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 23. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att förverkliga ett nationellt hälsovårdsprogram för alla barn och unga från fosterlivet till 20 års ålder. Arbetet har sin upprinnelse i förslag från Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen har även lämnat förslag och rekommendationer om hur vården för barn och unga på andra sätt kan utvecklas, och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med utökade hembesöksprogram inom barn- och hälsovården, som syftar till att särskilt stödja barn och unga i socioekonomisk utsatthet. Utskottet föreslår att motionerna 2023/24:251 (S), 2023/24:256 (S), 2023/24:465 (V) yrkande 2, 2023/24:1180 (S) och 2023/24:1199 (S) avslås.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 12 och 13. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Kravet på en god vård innefattar bl.a. att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet och vara lätt tillgänglig. Regionerna ska planera sin verksamhet med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård. Vid planeringen ska regionen beakta den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare. Hälso- och sjukvården ska vidare organiseras så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Hälso- och sjukvården är föremål för en reform som innebär en omställning till en god och nära vård med primärvården som nav. Det pågår ett arbete på flera nivåer för att med dessa målsättningar som utgångspunkt utveckla hälso- och sjukvården. Till grund för reformarbetet finns bl.a. betänkandena från utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Betänkandena har bl.a. lett till lagändringar om att vården ska ges nära befolkningen, om en förstärkt vårdgaranti och om ett förtydligande av primärvårdens grunduppdrag. Av hälso- och sjukvårdslagen framgår det tydligt att det ingår i primärvårdens grunduppdrag att tillhandahålla förebyggande insatser. Andra delar av utredningens betänkanden är fortfarande under beredning i Regeringskansliet.

Den parlamentariskt sammansatta Vårdansvarskommittén arbetar för att ta fram ett beslutsunderlag om huvudmannaskapet för den regionala hälso- och sjukvården för att säkerställa en jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamheten ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet vill peka på de fem överenskommelserna med SKR på vårdområdet, som syftar till att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården och som bl.a. fokuserar på en god, nära och tillgänglig vård. Överenskommelsen mellan staten och SKR om en god och nära vård omfattar bl.a. insatser för att regionerna ska verka för en sådan resursöverföring från sjukhusvård till primärvård som beskrivs av utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård. Inom ramen för den aktuella överenskommelsen med SKR finns även medel avsatta för att regionerna ska arbeta med att närma sig Socialstyrelsens nationella riktvärde om 1 100 invånare per läkare inom primärvården.

Vidare noterar utskottet att myndigheterna, på uppdrag av regeringen, genomför flera olika insatser för att främja, stödja, följa upp och analysera omställningen till en god och nära vård. Socialstyrelsen har t.ex. i uppdrag att på systemnivå följa hur den nationella högspecialiserade vården påverkar t.ex. akutsjukvården och annan hälso- och sjukvård.

Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2023/24:192 (KD), 2023/24:1318 (S), 2023/24:1343 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1425 (M), 2023/24:2344 (V) yrkande 24, 2023/24:2423 (KD) och 2023/24:2617 (S) yrkande 14.

Av de nyss nämnda skälen är utskottet heller inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkandena 2, 3, 6, 9 och 10 samt 2023/24:2617 (S) yrkandena 10 och 11. Motionerna bör därmed avslås.

Utskottet anser att det heller inte behövs något tillkännagivande när det gäller motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 35 och 2023/24:2697 (SD). Motionerna bör avslås.

När det gäller frågor om vård till personer som har utsatts för sexuella övergrepp noterar utskottet att Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Vidare finns det, inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKR om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa, bl.a. medel för att stimulera en stärkt och långsiktig kompetens inom vården samt likvärdig vård över hela landet för personer som har blivit utsatta för sexuellt våld. Utskottet ser sammantaget inte något behov av att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 23. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att förverkliga ett nationellt hälsovårdsprogram för alla barn och unga från fosterlivet till 20 års ålder. Arbetet har sin upprinnelse i förslag från Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen har även lämnat förslag och rekommendationer om hur vården för barn och unga på andra sätt kan utvecklas, och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med utökade hembesöksprogram inom barn- och hälsovården, som syftar till att särskilt stödja barn och unga i socioekonomisk utsatthet. Utskottet föreslår att motionerna 2023/24:251 (S), 2023/24:256 (S), 2023/24:465 (V) yrkande 2, 2023/24:1180 (S) och 2023/24:1199 (S) avslås.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 12 och 13. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Kravet på en god vård innefattar bl.a. att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet och vara lätt tillgänglig. Regionerna ska planera sin verksamhet med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård. Vid planeringen ska regionen beakta den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare. Hälso- och sjukvården ska vidare organiseras så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Hälso- och sjukvården är föremål för en reform som innebär en omställning till en god och nära vård med primärvården som nav. Det pågår ett arbete på flera nivåer för att med dessa målsättningar som utgångspunkt utveckla hälso- och sjukvården. Till grund för reformarbetet finns bl.a. betänkandena från utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Betänkandena har bl.a. lett till lagändringar om att vården ska ges nära befolkningen, om en förstärkt vårdgaranti och om ett förtydligande av primärvårdens grunduppdrag. Av hälso- och sjukvårdslagen framgår det tydligt att det ingår i primärvårdens grunduppdrag att tillhandahålla förebyggande insatser. Andra delar av utredningens betänkanden är fortfarande under beredning i Regeringskansliet.

Den parlamentariskt sammansatta Vårdansvarskommittén arbetar för att ta fram ett beslutsunderlag om huvudmannaskapet för den regionala hälso- och sjukvården för att säkerställa en jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamheten ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet vill peka på de fem överenskommelserna med SKR på vårdområdet, som syftar till att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården och som bl.a. fokuserar på en god, nära och tillgänglig vård. Överenskommelsen mellan staten och SKR om en god och nära vård omfattar bl.a. insatser för att regionerna ska verka för en sådan resursöverföring från sjukhusvård till primärvård som beskrivs av utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård. Inom ramen för den aktuella överenskommelsen med SKR finns även medel avsatta för att regionerna ska arbeta med att närma sig Socialstyrelsens nationella riktvärde om 1 100 invånare per läkare inom primärvården.

Vidare noterar utskottet att myndigheterna, på uppdrag av regeringen, genomför flera olika insatser för att främja, stödja, följa upp och analysera omställningen till en god och nära vård. Socialstyrelsen har t.ex. i uppdrag att på systemnivå följa hur den nationella högspecialiserade vården påverkar t.ex. akutsjukvården och annan hälso- och sjukvård.

Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2023/24:192 (KD), 2023/24:1318 (S), 2023/24:1343 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1425 (M), 2023/24:2344 (V) yrkande 24, 2023/24:2423 (KD) och 2023/24:2617 (S) yrkande 14.

Av de nyss nämnda skälen är utskottet heller inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkandena 2, 3, 6, 9 och 10 samt 2023/24:2617 (S) yrkandena 10 och 11. Motionerna bör därmed avslås.

Utskottet anser att det heller inte behövs något tillkännagivande när det gäller motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 35 och 2023/24:2697 (SD). Motionerna bör avslås.

När det gäller frågor om vård till personer som har utsatts för sexuella övergrepp noterar utskottet att Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Vidare finns det, inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKR om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa, bl.a. medel för att stimulera en stärkt och långsiktig kompetens inom vården samt likvärdig vård över hela landet för personer som har blivit utsatta för sexuellt våld. Utskottet ser sammantaget inte något behov av att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 23. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att förverkliga ett nationellt hälsovårdsprogram för alla barn och unga från fosterlivet till 20 års ålder. Arbetet har sin upprinnelse i förslag från Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen har även lämnat förslag och rekommendationer om hur vården för barn och unga på andra sätt kan utvecklas, och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med utökade hembesöksprogram inom barn- och hälsovården, som syftar till att särskilt stödja barn och unga i socioekonomisk utsatthet. Utskottet föreslår att motionerna 2023/24:251 (S), 2023/24:256 (S), 2023/24:465 (V) yrkande 2, 2023/24:1180 (S) och 2023/24:1199 (S) avslås.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 12 och 13. Läs betänkandet

Regionerna ska enligt 7 kap. 3 § HSL organisera primärvården så att alla som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt.

Frågan om driften och vinstintressen i sjukhusvården och en s.k. stopplag har varit föremål för riksdagens ställningstagande vid flera tillfällen sedan början på 2000-talet. När frågan senast var uppe för beslut ansåg utskottet att en begränsning av regionernas möjlighet att överlämna verksamhet vid ett universitetssjukhus till en annan utförare skulle innebära en allvarlig begränsning av möjligheterna att utveckla och effektivisera vården. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle avslå regeringens förslag om lagändringar i detta avseende och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prop. 2016/17:167, bet. 2016/1:SoU21, rskr. 2016/17:323).

Även när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar har riksdagen beslutat att avslå förslag om regleringar eller begränsningar av möjligheterna för en privat vårdgivare att samtidigt utföra vård på uppdrag både av en region och en annan uppdragsgivare eller att utföra vård på uppdrag av en region samtidigt som vårdgivaren har avtal med försäkringsbolag om privata sjukvårdsförsäkringar (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116).

Sedan 2023 är det tillåtet, i andra fall än vårdvalssystemen i primärvården, att vid upphandling reservera deltagandet i ett valfrihetssystem för idéburna organisationer med allmännyttiga syften.

Utskottet noterar det arbete som bedrivs med stöd av SKR när det gäller vårdval och det pågående arbetet i Vårdansvarskommittén.

Mot bakgrund av det som här nämnts föreslår utskottet att motionerna 2023/24:954 (S), 2023/24:1507 (S), 2023/24:1567 (S), 2023/24:2344 (V) yrkandena 1 och 22, 2023/24:2413 (L) yrkandena 24–26 och 2023/24:2617 (S) yrkandena 24, 26, 28, 30 och 31 avslås.

Ur avsnittet "Privatisering och vårdval" i betänkandet. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig och den ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Det pågår ett arbete för att på olika sätt öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården. I sammanhanget vill utskottet inledningsvis nämna överenskommelserna mellan staten och SKR om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården och om en god och nära vård samt arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling samt den nyligen tillsatta utredningen om bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet. Socialstyrelsen har vidare bl.a. haft i uppdrag att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering, med bl.a. riktvärden för vårdplatser och beläggningsgrad. Socialstyrelsen arbetar även med att ta fram ett förslag på en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser och för att öka antalet vårdplatser där de behövs som mest. Vidare har myndigheten haft i uppdrag att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp tillgängligheten i vården. I maj 2024 beslutade regeringen om två nya uppdrag till Socialstyrelsen för att bidra till att stärka och följa upp tillgängligheten och vårdkapaciteten och att följa och bedöma regionernas arbete i enlighet med överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. De aktuella uppdragen innebär att delar av det nyss nämnda arbetet fortsätter inom ramen för de nya uppdragen. Utskottet anser inte att något tillkännagivande med anledning av motionerna 2023/24:796 (S), 2023/24:2344 (V) yrkande 19 och 2023/24:2617 (S) yrkande 9 är nödvändigt. Motionerna bör därmed avslås.

Mot bakgrund av de nyss nämnda skälen men också med hänsyn till att primärvårdens grunduppdrag har förtydligats för att främja en likvärdig vård samt med hänsyn till Vårdansvarskommitténs pågående uppdrag, ser utskottet heller inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1969 (S) och 2023/24:2344 (V) yrkandena 12, 13 och 21. Motionerna bör därför avslås.

Flera åtgärder har även initierats för att stärka hälso- och sjukvårdsverksamheten på landsbygden och i glesbygd. Utskottet noterar, utöver vad som nämnts ovan, överenskommelsen mellan staten och SKR om en tillgänglig, jämlik och säker förlossningsvård i hela landet, arbetet med en nationell plan för förlossningsvården samt förslagen för att stimulera mindre hälso- och sjukvårdsaktörers etablering i glesbygd och om en effektiv och behovsbaserad digital vård. De nämnda förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser därför att även motionerna 2023/24:2457 (C) yrkande 18 och 2023/24:2493 (C) yrkande 1 bör avslås.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämlik vård" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig och den ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Det pågår ett arbete för att på olika sätt öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården. I sammanhanget vill utskottet inledningsvis nämna överenskommelserna mellan staten och SKR om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården och om en god och nära vård samt arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling samt den nyligen tillsatta utredningen om bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet. Socialstyrelsen har vidare bl.a. haft i uppdrag att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering, med bl.a. riktvärden för vårdplatser och beläggningsgrad. Socialstyrelsen arbetar även med att ta fram ett förslag på en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser och för att öka antalet vårdplatser där de behövs som mest. Vidare har myndigheten haft i uppdrag att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp tillgängligheten i vården. I maj 2024 beslutade regeringen om två nya uppdrag till Socialstyrelsen för att bidra till att stärka och följa upp tillgängligheten och vårdkapaciteten och att följa och bedöma regionernas arbete i enlighet med överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. De aktuella uppdragen innebär att delar av det nyss nämnda arbetet fortsätter inom ramen för de nya uppdragen. Utskottet anser inte att något tillkännagivande med anledning av motionerna 2023/24:796 (S), 2023/24:2344 (V) yrkande 19 och 2023/24:2617 (S) yrkande 9 är nödvändigt. Motionerna bör därmed avslås.

Mot bakgrund av de nyss nämnda skälen men också med hänsyn till att primärvårdens grunduppdrag har förtydligats för att främja en likvärdig vård samt med hänsyn till Vårdansvarskommitténs pågående uppdrag, ser utskottet heller inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1969 (S) och 2023/24:2344 (V) yrkandena 12, 13 och 21. Motionerna bör därför avslås.

Flera åtgärder har även initierats för att stärka hälso- och sjukvårdsverksamheten på landsbygden och i glesbygd. Utskottet noterar, utöver vad som nämnts ovan, överenskommelsen mellan staten och SKR om en tillgänglig, jämlik och säker förlossningsvård i hela landet, arbetet med en nationell plan för förlossningsvården samt förslagen för att stimulera mindre hälso- och sjukvårdsaktörers etablering i glesbygd och om en effektiv och behovsbaserad digital vård. De nämnda förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser därför att även motionerna 2023/24:2457 (C) yrkande 18 och 2023/24:2493 (C) yrkande 1 bör avslås.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämlik vård" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 9. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvården är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig och den ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Det pågår ett arbete för att på olika sätt öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården. I sammanhanget vill utskottet inledningsvis nämna överenskommelserna mellan staten och SKR om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården och om en god och nära vård samt arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling samt den nyligen tillsatta utredningen om bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet. Socialstyrelsen har vidare bl.a. haft i uppdrag att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering, med bl.a. riktvärden för vårdplatser och beläggningsgrad. Socialstyrelsen arbetar även med att ta fram ett förslag på en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser och för att öka antalet vårdplatser där de behövs som mest. Vidare har myndigheten haft i uppdrag att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp tillgängligheten i vården. I maj 2024 beslutade regeringen om två nya uppdrag till Socialstyrelsen för att bidra till att stärka och följa upp tillgängligheten och vårdkapaciteten och att följa och bedöma regionernas arbete i enlighet med överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. De aktuella uppdragen innebär att delar av det nyss nämnda arbetet fortsätter inom ramen för de nya uppdragen. Utskottet anser inte att något tillkännagivande med anledning av motionerna 2023/24:796 (S), 2023/24:2344 (V) yrkande 19 och 2023/24:2617 (S) yrkande 9 är nödvändigt. Motionerna bör därmed avslås.

Mot bakgrund av de nyss nämnda skälen men också med hänsyn till att primärvårdens grunduppdrag har förtydligats för att främja en likvärdig vård samt med hänsyn till Vårdansvarskommitténs pågående uppdrag, ser utskottet heller inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:1969 (S) och 2023/24:2344 (V) yrkandena 12, 13 och 21. Motionerna bör därför avslås.

Flera åtgärder har även initierats för att stärka hälso- och sjukvårdsverksamheten på landsbygden och i glesbygd. Utskottet noterar, utöver vad som nämnts ovan, överenskommelsen mellan staten och SKR om en tillgänglig, jämlik och säker förlossningsvård i hela landet, arbetet med en nationell plan för förlossningsvården samt förslagen för att stimulera mindre hälso- och sjukvårdsaktörers etablering i glesbygd och om en effektiv och behovsbaserad digital vård. De nämnda förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser därför att även motionerna 2023/24:2457 (C) yrkande 18 och 2023/24:2493 (C) yrkande 1 bör avslås.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämlik vård" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar liksom tidigare insatserna på området psykisk hälsa. Utskottet vill inledningsvis peka på att en viktig utgångspunkt för arbetet inom ramen för statens överenskommelse med SKR om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2024 är att verka för att stimulera primärvårdsnivåns arbete med psykisk hälsa och ohälsa och kunna erbjuda ett kvalificerat omhändertagande för såväl barn och unga som vuxna och äldre.

Utskottet noterar utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård som bl.a. har lämnat förslag och bedömningar om skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa och om rätt stöd till psykisk hälsa. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Vidare arbetar en särskild utredare på uppdrag av regeringen med att analysera möjliga förändringar i reglerade yrken, kompetens- och utbildningskrav för specialister samt vidare- och fortbildning inom hälso- och sjukvården och tandvården. Ett utredningsarbete pågår också för att lämna förslag för att säkerställa stöd till anhöriga till personer som är allvarligt eller långvarigt sjuka.

Utskottet noterar även den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention, den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa där bl.a. hbtqi-personers hälsa lyfts fram särskilt, det tioåriga forskningsprogrammet om psykisk hälsa och webbplatsen kunskapsguiden som samlar kunskapsstödjande material för personer som arbetar inom bl.a. hälso- och sjukvården.

Med hänsyn till de insatser som vidtagits och pågår ser utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionerna 2023/24:395 (SD) yrkande 14, 2023/24:1406 (M), 2023/24:2069 (SD) yrkandena 3, 5, 6 och 8, 2023/24:2493 (C) yrkandena 15 och 16 samt 2023/24:2653 (SD) yrkande 3.

I tillägg till det nyss nämnda konstaterar utskottet, när det gäller barns och ungas psykiska hälsa, att det inom ramen för överenskommelsen om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2024 även finns prestationskrav kopplade till den förstärkta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin. Den förstärkta vårdgarantin innebär att barn och ungdomar inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning samt ytterligare max 30 dagar till en fördjupad utredning eller behandling.

Som nämnts i avsnittet om hälso- och sjukvårdens organisation har Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga lämnat förslag om bl.a. ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga samt förslag om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. Arbete pågår för närvarande med att införa ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga. Utredningens förslag i övrigt bereds inom Regeringskansliet och pekas även ut som intressanta för att vägleda arbetet med att utveckla primärvårdens arbete mot psykisk ohälsa i den nyss nämnda överenskommelsen mellan staten och SKR på området psykisk hälsa och suicidprevention 2024.

Nämnas kan också att Socialstyrelsen i mars 2024 beslutade om uppdaterade nationella riktlinjer för adhd, autism och neuropsykiatriska utredningar samt att utvecklingsarbete pågår med en gemensam webbportal för studenthälsovården för att stärka studenthälsovårdens arbete med att främja studenternas psykiska och fysiska hälsa.

Utskottet bedömer att även motionerna 2023/24:465 (V) yrkandena 3 och 6, 2023/24:1048 (KD) yrkande 1, 2023/24:1959 (S), 2023/24:2017 (S), 2023/24:2069 (SD) yrkande 9, 2023/24:2451 (MP) yrkande 48, 2023/24:2544 (S), 2023/24:2617 (S) yrkandena 41 och 42, 2023/24:2668 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2669 (MP) yrkandena 8 och 9 bör avslås.

Mot bakgrund av att Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande överlämnades 2023 och att utredningens båda betänkanden har remitterats och för närvarande bereds i Regeringskansliet ser utskottet heller inte skäl för ett tillkännagivande till följd av motionerna 2023/24:2493 (C) yrkande 46 och 2023/24:2617 (S) yrkande 17. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Kravet på en god vård innefattar bl.a. att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet och vara lätt tillgänglig. Regionerna ska planera sin verksamhet med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård. Vid planeringen ska regionen beakta den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare. Hälso- och sjukvården ska vidare organiseras så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får vården koncentreras geografiskt.

Hälso- och sjukvården är föremål för en reform som innebär en omställning till en god och nära vård med primärvården som nav. Det pågår ett arbete på flera nivåer för att med dessa målsättningar som utgångspunkt utveckla hälso- och sjukvården. Till grund för reformarbetet finns bl.a. betänkandena från utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Betänkandena har bl.a. lett till lagändringar om att vården ska ges nära befolkningen, om en förstärkt vårdgaranti och om ett förtydligande av primärvårdens grunduppdrag. Av hälso- och sjukvårdslagen framgår det tydligt att det ingår i primärvårdens grunduppdrag att tillhandahålla förebyggande insatser. Andra delar av utredningens betänkanden är fortfarande under beredning i Regeringskansliet.

Den parlamentariskt sammansatta Vårdansvarskommittén arbetar för att ta fram ett beslutsunderlag om huvudmannaskapet för den regionala hälso- och sjukvården för att säkerställa en jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamheten ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet vill peka på de fem överenskommelserna med SKR på vårdområdet, som syftar till att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av hälso- och sjukvården och som bl.a. fokuserar på en god, nära och tillgänglig vård. Överenskommelsen mellan staten och SKR om en god och nära vård omfattar bl.a. insatser för att regionerna ska verka för en sådan resursöverföring från sjukhusvård till primärvård som beskrivs av utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård. Inom ramen för den aktuella överenskommelsen med SKR finns även medel avsatta för att regionerna ska arbeta med att närma sig Socialstyrelsens nationella riktvärde om 1 100 invånare per läkare inom primärvården.

Vidare noterar utskottet att myndigheterna, på uppdrag av regeringen, genomför flera olika insatser för att främja, stödja, följa upp och analysera omställningen till en god och nära vård. Socialstyrelsen har t.ex. i uppdrag att på systemnivå följa hur den nationella högspecialiserade vården påverkar t.ex. akutsjukvården och annan hälso- och sjukvård.

Med hänsyn till det pågående arbetet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2023/24:192 (KD), 2023/24:1318 (S), 2023/24:1343 (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1425 (M), 2023/24:2344 (V) yrkande 24, 2023/24:2423 (KD) och 2023/24:2617 (S) yrkande 14.

Av de nyss nämnda skälen är utskottet heller inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2023/24:2344 (V) yrkandena 2, 3, 6, 9 och 10 samt 2023/24:2617 (S) yrkandena 10 och 11. Motionerna bör därmed avslås.

Utskottet anser att det heller inte behövs något tillkännagivande när det gäller motionerna 2023/24:2617 (S) yrkande 35 och 2023/24:2697 (SD). Motionerna bör avslås.

När det gäller frågor om vård till personer som har utsatts för sexuella övergrepp noterar utskottet att Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. Vidare finns det, inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKR om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa, bl.a. medel för att stimulera en stärkt och långsiktig kompetens inom vården samt likvärdig vård över hela landet för personer som har blivit utsatta för sexuellt våld. Utskottet ser sammantaget inte något behov av att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motion 2023/24:2493 (C) yrkande 23. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Utskottet ser positivt på det pågående arbetet med att förverkliga ett nationellt hälsovårdsprogram för alla barn och unga från fosterlivet till 20 års ålder. Arbetet har sin upprinnelse i förslag från Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen har även lämnat förslag och rekommendationer om hur vården för barn och unga på andra sätt kan utvecklas, och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med utökade hembesöksprogram inom barn- och hälsovården, som syftar till att särskilt stödja barn och unga i socioekonomisk utsatthet. Utskottet föreslår att motionerna 2023/24:251 (S), 2023/24:256 (S), 2023/24:465 (V) yrkande 2, 2023/24:1180 (S) och 2023/24:1199 (S) avslås.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 12. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkande 2022/23:SoU12. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1343 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 14 och

avslår motionerna

2023/24:192 av Magnus Jacobsson (KD),

2023/24:1318 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S),

2023/24:1425 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 24 och

2023/24:2423 av Mikael Oscarsson (KD).

Ställningstagande

Detaljstyrning har under flera decennier bidragit till att öka den administrativa bördan för chefer och personal inom vården och omsorgen. En minskad detaljstyrning kan i förlängningen bidra till högre produktivitet och lägre sjukskrivningstal eftersom ställtiderna minskar och arbetsmiljön förbättras. Enligt vår uppfattning bör regeringen därför verka för att avskaffa onödig detaljstyrning och verka för en mer tillitsbaserad styrning och ledning inom vården och omsorgen.

En viktig och bärande del i primärvårdsreformen är rätten till fast läkare. Regeringen bör enligt vår uppfattning se över förutsättningarna att på sikt göra riktmärket om 1 100 invånare per läkare inom primärvården till ett bindande riktvärde.

2.

Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, punkt 1 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 24 och

avslår motionerna

2023/24:192 av Magnus Jacobsson (KD),

2023/24:1318 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S),

2023/24:1343 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2,

2023/24:1425 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:2423 av Mikael Oscarsson (KD) och

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 14.

Ställningstagande

Jag är positiv till arbetet med en nationell högspecialiserad vård, men jag ser samtidigt ett behov av att utreda effekterna av det för att säkerställa att satsningen ökar förutsättningarna för en jämlik vård. Regeringen bör därför ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda effekterna av den nationella högspecialiserade vården och om uppdragen ska vara tidsbegränsade i stället för tillsvidareuppdrag.

3.

Primärvård, punkt 2 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Yasmine Bladelius (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 10 och 11 samt

avslår motion

2023/24:2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2, 3, 6, 9 och 10.

Ställningstagande

Att uppnå primärvårdsreformens mål innebär en stor omställning av den svenska hälso- och sjukvården. Enligt vår uppfattning har omställningen hittills gått för långsamt. Mycket av arbetet för omställningen har bedrivits på strategisk nivå, utan synliga effekter i verksamheterna. Verksamheterna behöver få bättre förutsättningar och tillräckliga resurser för att driva det utvecklingsarbete som omställningen kräver. Regeringen bör öka takten i primärvårdsreformen och införa ett kansli för omställningen vid Socialstyrelsen. Kansliet bör ha i uppdrag att löpande följa och driva på omställningen.

4.

Primärvård, punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2, 3, 6, 9 och 10 samt

avslår motion

2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Primärvården har i dag svårt att klara sitt uppdrag och att driva omställningen till en god och nära vård. Mot den bakgrunden anser jag att regeringen bör se till att statens krav på regionerna följs av tillräckliga statliga resurser för att klara omställningen till en god och nära vård.

Enligt min uppfattning är primärvården allvarligt underfinansierad och primärvårdens andel av den totala sjukvårdsbudgeten för liten. Regeringen bör därför även återkomma med en nationell primärvårdsreform som garanterar primärvårdens långsiktiga finansiering.

En viktig del i en god och nära vård är att ha god tillgång till en fast läkarkontakt. Därför anser jag att regeringen bör, i samverkan med regionerna, ta fram regionala handlingsplaner dels för att nå riktvärdet om listade invånare per fast läkarkontakt, dels för att väsentligt höja primärvårdens andel av den totala sjukvårdsbudgeten till 2030.

Ett centralt mål med omställningen till en god och nära vård är att vården ska bli mer hälsofrämjande och förebyggande. Många regioner prioriterar dock ned det förebyggande arbetet på vårdcentralerna för att hinna med mer akuta vårdbehov. Det finns också ett stort behov av nya kompetenser och arbetssätt för att kunna arbeta förebyggande. Regeringen bör se till att det förebyggande arbetet i primärvården utvecklas i samverkan med regionerna. Regeringen bör vidare ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram evidensbaserad kunskap om hur det förebyggande arbetet ska byggas ut.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet